E-delegationen och studenter

Transkript

1 ISRN LIU-IEI-FIL-A--11/01066 SE E-delegationen och studenter - En studie om eid nu och i framtiden E-delegation and students - A study on eid present and future Karl Eriksson Tommy Talén Vårterminen 2011 Handledare Ulf Melin Informatik/Masterprogrammet i IT och Management Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning E-delegationen har tagit fram ett förslag på framtidens e-legitimationer (SOU 2010:104). Detta förslag handlar om övergripande infrastruktur och ramavtal för framtida eid-lösningar (e-legitimation hädanefter kallat eid) och är utgångspunkten för vår rapport. Denna uppsats är en kvalitativ studie av studenters syn på eid där vi sett att abduktion passar studien bäst. Genom fokusgrupper innehållande studenter från blandade utbildningar vid Linköpings universitet har vi tagit reda på hur de använder eid i dagsläget, samt hur de ser på eid i relation till användbarhet, säkerhet och förtroende. Dessa två frågeställningar relateras och jämförs i första hand med relevant teori för att få reda på skillnader och likheter. Den tredje frågeställningen handlar om hur studenternas syn på framtida eid skiljer sig från den vision som e-delegationen har angående detta. Vi försöker här komplettera och kontrastera e-delegationens förslag med hjälp av studenternas tankar och idéer. Denna studie visar på att e-delegationens förslag är relativt övergripande och odetaljerat. Våra slutsatser handlar således om hur studenter använder eid rent praktiskt i dagsläget, samt hur de ser på användbarhet, säkerhet och förtroende i sitt användande av eid. De kompletterande och kontrasterande slutsatser vi dragit handlar om hur studenter ser på framtiden när det gäller eid, vilka tjänster de skulle vilja se, på ett mer detaljerat plan än vad som beskrivs i förslaget.

3 Förord Efter totalt sett fyra års studier, tre av dessa på det systemvetenskapliga kandidatprogrammet och det sista på IT och management på magisternivå är det nu dags att vända blad i och med denna studie. Vi valde detta ämne av två anledningar. Den första handlar om ett intresse för denna typ av tjänster. Den andra anledningen har att göra med att svenskt eid är inne i en intressant förändringsfas med ny infrastruktur, ramverk tjänster och aktörer. Med anledning av detta tycker vi att det är intressant att ta reda på hur studenter ser på detta ämne, kanske också för att se hur våra personliga åsikter står sig mot övriga studenter. Denna uppsats har satt vårt förstående på prov ett flertal gånger, särskilt i början när vi skulle reda ut diverse byråkratiska begrepp samt nedlagda och omstrukturerade nämnder med mera. I slutskedet tycker vi dock att vi fått en klarare bild över ämnet och vad studenter egentligen tycker och tänker om eid. Kontrasten mellan e-delegationens tankar om framtiden och studenterna är bitvis ganska tydlig, men ibland också sammanflätad. Vi vill här också passa på att tacka alla som på något sätt hjälpt till under studiens gång. Särskilt vill vi tacka vår handledare Ulf Melin för värdefulla synpunkter, vägvisning och handledning under arbetets gång. Vi ser också att Fredrik Söderström förtjänar ett tack för initiala förslag på riktningar denna studie skulle kunna ta. Vi vill även tacka de studenter som ställde upp som respondenter i våra fokusgrupper. Utan er hade denna studie blivit betydligt grundare och inte bidragit till en särskilt bra förståelse. Linköping, juni 2011 Karl Eriksson & Tommy Talén

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Frågeställningar Syfte Avgränsning Målgrupp Disposition Källhantering Ansats Filosofiska grundantaganden Positivism Hermeneutik Förförståelse Forskning Kvalitativ metod Kvantitativ metod Jämförelse av kvalitativ och kvantitativ metod Reliabilitet och validitet Explorativ metod Förståelse- och förklaringsansatser Deduktion Induktion Abduktion Teorins roll Datainsamlingstekniker Fokusgrupper Ansats för dataanalys Vår förförståelse Val av forskningsmetoder Val av vetenskapligt teoretiskt perspektiv... 18

5 2.8.4 Metodval Vår anpassning av reliabilitet och validitet Val av datainsamlingsteknik Kritik Metodkritik Källkritik Fokusgruppskritik Teoretisk referensram Användbarhet Synen på användbarhet Praktisk användning av begreppet Plattformsoberoende E-tjänsteutvecklarens fokus på användbarhet Aktörers behov av e-tjänster Signaturens historia eid idag Användning Säkerhet Public key infrastructure Regelverk Autentisering/identifiering Signering Kryptering Förtroende Förtroende över Internet Lagrum Empiri Framtida eid-lösningar Bakgrund Förslaget Identitetsutfärdare Anvisningstjänster... 54

6 4.1.5 Signeringstjänster Tillitsramverk Personuppgifter inom infrastrukturen Fokusgruppsintervjuer Användbarhet Säkerhet Förtroende Framtid Analys Användbarhet Det första intrycket ISO-standard Flexibilitet Attityd Användningsfrekvens Elektronisk eller traditionell inmatning? Byta utfärdare? Säkerhet Hårda eller mjuka certifikat? Utbredd användning? Elektronisk kontra analog signering Förtroende Framtiden En eller flera aktörer? Framtida tjänster Slutsats Hur använder studenter eid i dag? Användningsfrekvens Hårda och mjuka certifikat Plattformar Hur tycker studenter att eid fungerar idag med tanke på användbarhet, säkerhet och förtroende?

7 6.2.1 Användbarhet Säkerhet Förtroende Hur kan e-delegationens syn på framtida eid kompletteras och kontrasteras utifrån studenters syn på eid enligt ovan? Aktörer Tjänster Användbarhet Säkerhet Förtroende Huvudpunkter Reflektion Resultaten Genomförande Fortsatt forskning Referenser Bilaga Figurer: Figur 1. Studiens disposition... 4 Figur 2. Hermeneutisk spiral (Fritt från Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1997)... 9 Figur 3. Abduktion (Fritt från Alvesson & Sköldberg, 2008) Figur 4. Beskrivning av komponenter i ISO (Santai.nu) Figur 5. Plattformsberoende mjuka certifikat (Fritt från bankid.com, 2011) Figur 6. Plattformsberoende hårda certifikat (Fritt från bankid.com, 2011) Figur 7. eid ärende inom en myndighet (Verva, 2008) Figur 8. Grunderna i PKI (Fritt från Tallberg & Vilhelmsson, 2010) Figur 9. Certifikathantering (Fritt från Nätverk och kommunikation, 2001) Figur 10. Flöde av uppgifter och handlingar (SOU 2010:104) Figur 11. Disposition för analys... 73

8 Tabeller: Tabell 1. Jämförelse kvalitativ/kvantitativ metod (Fritt från Gunneng, 2006) Tabell 2. Skillnad mellan fysisk och elektronisk ID-handling (Fritt från Halvarsson & Morin, 2000) Tabell 3. Skillnader mellan elektroniska och digitala signatur (Fritt från Halvarsson & Morin, 2000) Tabell 4. Definitioner enligt lagen. (Fritt från Lagen.se, 2001) Tabell 5. Fokusgrupp blandade utbildningar Tabell 6. Fokusgrupp IT-relaterad utbildning Tabell 7. Fokusgrupp icke IT-relaterad utbildning Ordlista: CA - Certification Authority Chrome En webbläsare (se webbläsare) CSN Centrala Studiestöds Nämnden E-delegationen Tagit fram förslaget om framtidens eid (SOU 2010:104) eid Elektronisk legitimation E-legitimationsnämnden Har övergripande ansvar att implementera förslaget om framtidens eid m.m. Firefox - En webbläsare (se webbläsare) IEC - International electrotechnical commission Internet Explorer - En webbläsare (se webbläsare) Jailbreaka - Låsa upp en iphone Nexus Personal Mjukvara/säkerhetsprogram ihop med eid-tjänsten, kan användas ihop med kortläsare Net id - Mjukvara/säkerhetsprogram för eid ihop med kortläsare OS - Operativsystem PKI - Public Key Infrastructure PuL - Personuppgiftslagen Pricerunner Prisjämförelse-tjänst på Internet Prisjakt Prisjämförelse-tjänst på Internet Hash-funktion - En algoritm eller matematisk funktion som gör om data till ett relativt litet heltal för att fungera som index till en array Roota Låsa upp en Android-telefon Safari - En webbläsare (se webbläsare)

9 Smartcard Kort (liknande kreditkort) där ett certifikat är lagrat Smartphone - Datorlik mobiltelefon Visa secure - Webbaserad verifiering av kortbetalningar över Internet Webbläsare Mjukvara för att kunna surfa på Internet Zoovillage - Klädkedja

10

11 1 Inledning I detta inledande kapitel kommer uppsatsens utgångspunkter klargöras. Här ska läsaren få en förståelse för bakgrunden till studien samt dess syfte. Här presenteras även studiens frågeställningar, som besvaras i resultatdelen. 1.1 Bakgrund Denna studie tar sin grund i ett forskningsprojekt som utförs av Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet, angående framtidens säkra elektroniska identifiering, där denna studie ingår. Projektet och delar av studien finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med start i mars Studien utgår också från det förslag e-delegationen (SOU 2101:104) tagit fram angående framtida eid i Sverige. Många svenskar använder idag privata och offentliga e-tjänster för att uträtta diverse ärenden på Internet. Det kan han handla om att deklarera eller att söka studiebidrag. Många av dessa e-tjänster kräver någon form av identifiering för att komma åt vissa funktioner. Det är här eid kommer in i bilden. eid är ett sätt att identifiera sig på Internet, det är den elektroniska versionen av ID-kort eller körkort. Kända lösningar på eid är hårda och mjuka certifikat. De hårda certifikaten är sådana som bygger på en fysisk lösning, till exempel ett smartcard. Ett mjukt certifikat är en fil som installeras på en dator. Enligt den av regeringen tillsatta e-delegationens utredning (SOU 2010:104, om bildandet av en e- legitimationsnämnd) så fungerar den lösning som finns idag relativt bra och i en internationell jämförelse är det förhållandevis många svenskar som kan utföra legitimering och underskrift i en elektronisk miljö. Enligt utredningen (SOU 2010:104) finns det dock en del brister, där en av de främsta är avsaknad av en gemensam infrastruktur för identifiering, vilket försvårar och hämmar utvecklingen av e-tjänster, till exempel att dagens modell är ett system som inte öppnar upp för nya möjliga aktörer att komma in på marknaden och därigenom bidra till en mångfald. Vidare bygger dagens modell på upphandlingar, där den nuvarande går ut i mitten av 2012 utan möjlighet att förlängas. (SOU 2010:104) Vissa spekulationer finns dock om att dessa upphandlingar skulle kunna förlängas till år (Söderström, 2011) 1

12 Det är detta som är upptakten till vår studie. Vi inleder med en relativt bred allmän syn på eid, för att få en grundläggande bild av ämnet, för att sedan smalna av det hela. Huvudperspektiven användbarhet, säkerhet och förtroende kopplas till relevant teori av bland andra Nielsen (2001), Halvarsson & Morin (2000) och Soltesz & Lundblad (1998). Genom fokusgrupper försöker vi ta reda på vad studenter vid Linköpings universitet tycker om eid och hur de använder det. Även här gör vi kopplingar till de ovanstående perspektiven. Detta anser vi som relevant med tanke på att majoriteten av studenterna på ett eller annat sätt kommer i kontakt med CSN (Centrala Studiestödsnämnden) under sin studietid. CSN har till uppgift att besluta om och betala ut studiestöd i Sverige. För vissa av CSN:s e-tjänster krävs inloggning med hjälp av eid, till exempel för att lämna studieförsäkran. Just CSN är en relativt framstående aktör inom offentlighetens leverans av säkra e-tjänster till framför allt studenter. Vi känner att denna aktör är en naturlig motpart till studenter när det handlar om eid och är därför intressant att ha som utgångspunkt i vår fokusgruppsundersökning. I och med att e-delegationen har tagit fram ett förslag på hur de tänker sig att eid ska se ut och fungera i framtiden (SOU 2010:104) så ser vi det också relevant att göra en jämförelse mellan hur studenter och e-delegationen ser på detta framtidsscenario. 1.2 Frågeställningar Utifrån ovanstående resonemang är det följande frågor inom området eid vi tänker besvara i denna studie. Vi öppnar med en relativt bred frågeställning om studenternas allmänna användning av eid för att sedan smalna av dessa genom våra tre huvudperspektiv. Hur använder studenter eid idag? Hur tycker studenter att eid fungerar i dag med tanke på användbarhet, säkerhet och förtroende? Hur kan e-delegationens syn på framtida eid kompletteras och kontrasteras utifrån studenternas syn på eid enligt ovan? 2

13 1.3 Syfte Utifrån perspektiven användbarhet, säkerhet och förtroende är syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Linköpings universitet använder eid i sin vardag. Vi vill också veta hur de ser på framtiden när det gäller eid. Vidare syfte är att jämföra studenternas syn på eid med den syn som e-delegationen har om detta ämne, med anledning av e-delegationens förslag om framtidens eid. Vi vill veta hur eventuella skiljaktigheter förhåller sig mellan dessa parter. Vi vill få reda på vad studenter anser om användbarhet, säkerhet och förtroende inom detta område och jämföra detta med relevant teori. Vi vill också undersöka skillnader mellan de fokusgruppsundersökningar vi gjort (blandade utbildningar, ITrelaterad utbildning och icke IT-relaterad utbildning), vilket kommer att bidra till en mer nyanserad bild av hur studenter använder sig av och anser om eid. 1.4 Avgränsning E-delegationens förslag på ny eid behandlar övergripande infrastruktur och ramverk. Detta är något vi avgränsar oss från i den mån att vi inte undersöker övergripande aspekter, utan koncentrerar oss på användande av eid. Vi kommer också att begränsa denna studie till eid i Sverige. Urvalsgruppen när det gäller eid kommer att begränsas till studenter vid Linköpings universitet, antalet fokusgrupper har vi begränsat till tre stycken, då vi anser att vi fått tillräcklig spridning med dessa tre. Djupare tekniska frågor om eid kommer vi inte att behandla i studien, till exempel vilka plattformar eid är uppbyggda på. Relevanta lagar i relation till eid kommer att behandlas, men då enbart på ett ytligt plan. Vi kommer heller inte att undersöka politiska/rättsliga aspekter inom eid. 1.5 Målgrupp Vi tänker oss att målgruppen för magisteruppsatsen är studenter (särskilt de som har lån/bidrag från CSN), men även andra som kan ha intresse av hur eid egentligen fungerar. Det kan vara politiker, offentligt anställda eller vanliga människor som använder eid privat. Då denna uppsats ingår i ett större forskningsprojekt på Linköpings universitet, anser vi dels att vår uppdragsgivare och dels forskningens målgrupp, till viss del är vår målgrupp också. Här ser vi till exempel e-delegationen, e- legitimationsnämnden, eid-utfärdare och e-tjänsteleverantörer. 3

14 1.6 Disposition Figur 1. Studiens disposition Inledningskapitlet behandlar studiens bakgrund till området eid, samt det syfte som leder fram till de frågeställningar vi ämnar besvara. I det andra kapitlet, metod, presenteras grundläggande metodteori, datainsamling och ansats, samt hur vi förhåller oss till dessa. I teorikapitlet presenterar vi relevant teori om ämnena användbarhet, säkerhet och förtroende. Empirikapitlet behandlar e-delegationens förslag 4

15 på ny eid och de fokusgruppsintervjuer vi genomfört. I analyskapitlet jämför vi den information vi fått fram i våra fokusgruppsundersökningar med teorin och e-delegationens förslag på framtidens eid. I slutsatskapitlet ger vi svar på de frågor vi ställde i inledningskapitlet. I sista kapitlet reflekterar vi över slutsatsen och lärdomar från arbetet med uppsatsen. Här ger vi även förslag på framtida forskning inom området eid. 1.7 Källhantering Att vara noggrann i källhanteringen är en grundläggande förutsättning för att läsaren ska kunna sätta sig in i ämnet, hitta källorna och kontrollera sakuppgifter. Allt som är av saklig betydelse ska beläggas om de inte är författarens egna tankegångar. Det får inte råda någon tvekan om vad som hämtats från andra författare och vad som är författarens egna omdömen och slutsatser. Om denna hänvisning saknas så har läsaren rätt att utgå från att det är författarens egen analys och tolkning. (lu.se, 2009) De två vanligaste referenssystemen i modern forskning är Harvard-systemet och Oxford-systemet. Harvard-systemet går ut på att författaren sätter hänvisningar inom parantes i den löpande texten. Oxford-systemet utnyttjar noter, som antingen placeras längst ned under texten på varje sida eller efter varje kapitel. (lu.se, 2009) Vi har i denna studie valt att använda oss av Harvard-systemet. Detta har vi gjort på grund av att vi tycker det är lättare att hänga med i texten när det går att veta vem författaren har refererat till, direkt i texten i stället för att bläddra ner till slutet på sidan för att får reda på vad källan är. 5

16 6

17 2 Ansats I detta kapitel presenterar vi ett antal förhållningssätt till forskning samt hur vi förhåller oss till de teorier och metoder som finns inom området. Här beskrivs också de instrument och tekniker som vi använt oss av vid insamling och analys av data. 2.1 Filosofiska grundantaganden I teorin om kunskap, metoder och validitet finns bland annat två teoretiska vetenskapliga plattformar: Positivism och hermeneutik (Svenning, 2003). Dessa två presenteras som antagonister till varandra, då positivismen beskrivs som grunden för det vetenskapliga idealet inom forskning, medan hermeneutik ligger till grund för ett alternativt forskningsideal. (Lundahl & Skärvad, 1999) Positivism Positivism, som även kallas för den logiska positivismen, strävar efter att nå absolut kunskap. Detta innebär att vetenskapen måste bygga på säker kunskap. För att uppnå denna säkra kunskap måste forskningen baseras på fakta och är antingen empirisk eller logisk. (Thurén, 2007). Alla påståenden som faller utanför det accepterade förnuftet och som är baserad på erfarenhet, som positivismen, är kognitivt meningslös. Kognitivt meningslös innebär att ett påstående inte nödvändigtvis behöver vara falskt, det är bara inte värdeskapande. (Gilje & Grimen, 1992) Positivismen grundar sig huvudsakligen på fem principer som måste vara uppfyllda för att metoden ska anses vara vetenskaplig. (Gilje & Grimen, 1992) Bara det som kan bekräftas genom sunt förnuft kan senare betraktas som kunskap. Forskningen måste också vara deduktiv, så det är möjligt att generera hypoteser som sedan kan undersökas. Kunskap uppnås genom att samla in data som grund till att hitta regelbundenheter. Använd det mest objektiva tillvägagångssättet som möjligt. Den femte och sista principen handlar om de tydliga skillnaderna mellan vetenskapliga och normativa påståenden. Enligt positivisterna är det vetenskapliga påståendet det enda av värde. 7

18 2.1.2 Hermeneutik Hermeneutik bygger på idén att alla tänker, känner och uppfattar saker annorlunda. (Thurén, 2007) Människor tolkar saker från kulturella och sociala förutsättningar, vilket ofta innebär att slutsatser baseras på förförståelse. Det finns inga behov av tydliga svar, då svar på frågor kommer från betraktarens synvinkel. (Gilje & Grimen, 1992) Thurén (2007) menar att betydelsen av att sätta tolkningen i rätt sammanhang är viktig, då andra människor inte alltid har samma upplevelser som forskaren själv. Författaren beskriver den här tolkningen som två problem inom den hermeneutiska ansatsen där projektion och kontext ingår. Projektion där det oreflekterade antagandet ingår och kontext där andra människors upplevelse innefattas. Den positivistiska kritikern skulle kunna hävda att den hermeneutisktiska tolkningen enbart gäller i kontexten, då det är där den upptäcks. Ifrån hermeneutikens synvinkel skulle tolkningen istället ses som förståelsen och därför betecknas som en kunskapskälla. (Thurén, 2007) Hermeneutik används utifrån empirism, logik och empati. Vissa fenomen kan inte förklaras med logik och empirism, vilket ibland beror på att rätt bakgrundsinformation saknas för att uppnå förståelse. Hermeneutik syftar till att skapa en meningsfull bild av verkligheten där kärnan i hermeneutiken handlar om att försöka härleda och analysera resultatet från samma perspektiv som källan hade. (Thurén, 2007) En text bör i åtanke därför läsas utifrån författarens perspektiv. (Bryman, 2002) Den hermeneutistiska spiralen För att skapa en helhetsförståelse inom ett undersökningsområde vid hermeneutistiska tillvägagångssätt finns det en modell som beskriver hur tolkningen från text till bild ser ut, se figur 2 nedan. Utgångspunkten är att forskaren förstår en annan persons handlingar, vilket skiljer sig ifrån positivismen, som har ett objektivt synsätt, där hermeneutiken istället har ett subjektivt synsätt. (Thurén, 2007) Detta kan vara en fördel då de mjuka faktorerna ska räknas in i undersökningen, men kan också ställa till det vid sanningsvärdet av undersökningen, då förutfattade meningar och neutraliteten inom ett hermeneutistiskt förhållningssätt kan ifrågasättas. 8

19 Figur 2. Hermeneutisk spiral (Fritt från Eriksson & Wiedersheim-Paul, s.220) 2.2 Förförståelse Langefors (1995) beskriver förförståelse som de data människor tolkar olika utifrån ett informationssystem. Det finns ett problem när två människor läser samma text ändå tolkar texten olika. Detta har att göra med den förförståelse som finns hos människor. Langefors (1995) menar också att en viss typ av data kan vara relevant för endast en viss typ av människor som exempelvis jobbar inom samma verksamhet eller avdelning (lokalt). Denna grupp har då en typ av förförståelse som kan skilja sig från en person som ska tolka samma information utanför den lokala verksamheten eller avdelningen. En förförståelse krävs för att vi ska förstå den beskrivna situationen i fråga. Langemar (2008) beskriver vidare att det är en förutsättning att förförståelse finns samtidigt som det sätter gränser för vad vi kan förstå. Hon menar att allt vi tror och vet om vårt ämne före undersökningen ingår i vår förförståelse. Teoretisk kunskap, språkkunskap, förutfattade meningar och egna erfarenheter. Rent språkligt måste vi förstå varandra vid exempelvis intervjuer om det ska ge ett givande resultat för forskaren. Även att språket är en del av kulturen och innefattar individens sätt att se på verkligheten spelar in i förförståelsen. Fler synsätt på förförståelse är förståelsen människan har innan denne försöker förstå ämnet i fråga, oavsett rådande miljö eller situation. Förförståelsen kan däremot med olika bemärkelser kallas både för sunt förnuft eller fördomar beroende på situation. Förförståelsen finns alltid med oss hur än begreppet 9

20 förklaras och är sammankopplat till det perspektiv forskaren medvetet eller omedvetet förhåller sig till. (Gummesson, 1985) 2.3 Forskning Vi kommer här presentera några forskningsmetoder som vi anser vara relevanta till det undersökta ämnet. Val av metod kommer vi senare presentera under rubriken ansats för dataanalys Kvalitativ metod Inom samhällsvetenskapen har den kvantitativa metoden varit dominerande fram till 1970-talet, då den kvalitativa metoden istället blev mer meningsfull. (Bryman, 2002). Målsättningen med den kvalitativa metoden är att skapa en djupare förståelse kopplat till det ämnet som ska studeras. (Holme & Solvang, 1997) Detta innebär att en bild av studiens ämnesområde skapas istället för att försöka kvantifiera det, vilket innebär att denna metod är mer tolkande än den kvantitativa metoden. Exempelvis om en organisation ska studeras och forskaren vill ta reda på de sociala aspekterna och samspelet inom verksamheten, är den kvalitativa metoden att föredra, eftersom till exempel intervjuer kan användas i forskningen (Bryman, 2002) Kvantitativ metod Inom den kvantitativa forskningen används en hypotetisk-deduktiv metod där en hypotes ställs upp som sedan testas emot de observationer som görs under kontrollerade former. Vanliga typer av undersökning i detta fall kan vara experiment och enkäter. De fenomen som undersöks är mätbara alternativt definieras på ett sätt som gör dem mätbara. De data som samlas in analyseras statistiskt för att sedan sammanställas i kvantitativt resultat. (Gunneng, 2006) Syftet med den kvantitativa metoden är alltså att göra olika mätningar. Det finns tre huvudsakliga skäl till varför detta är intressant: Förmågan att beskriva små skillnader inom en grupp: Vanligtvis ses skillnaderna mellan de grövre kategoriseringar, men det är mycket svårare att hitta små skillnader. 10

21 Mätningen fungerar som ett mått på hur stora eller små skillnaderna är inom en kategori: Det är viktigt att använda en mätmetod som inte förändras med tiden, detta eftersom den också bör kunna användas av en annan person. Mätningarna används också för att skapa mer tillförlitliga och detaljerade uppskattningar mellan olika anslutningar, för att bättre se relationen mellan de olika kategorier och vilka faktorer som kan påverka. (Bryman, 2002) Jämförelse av kvalitativ och kvantitativ metod Den stora skillnaden är mellan de båda metoderna är att den kvantitativa metoden är deduktiv och den kvalitativa är induktiv. En annan stor skillnad är att den kvalitativa metoden fokuserar på tolkningar av situationer, som kan jämföras med den kvantitativa metoden som mer används för att ta reda på det genomsnittliga i situationen, sådant som är mätbart. Fokuseringen i den kvalitativa metoden ligger istället på att skapa en förståelse för hur de studerade objekten tolkar sin omgivning samt vad de studerade objekten från undersökningen innebär för forskaren ur ett tolkande perspektiv. Genom den kvalitativa metoden ses sociala egenskaper som kan resulterar i en interaktion mellan individer. Den kvantitativa metoden har istället ett bredare omfång, vilket ofta innebär mindre information om många istället för mer information om färre, se tabell 1 nedan. (Bryman, 2002) Tabell 1. Jämförelse kvalitativ/kvantitativ metod (Fritt från text av Gunneng, 2006) Kvalitativ Induktion Utifrån empiri undersöks begrepp. Ostrukturerad Proceduren, datainsamlingen och frågeställningen kan revideras under arbetets gång. Flexibel datainsamling som kan anpassas under arbetets gång. Djup Ofta mycket information om få människor. Variation Teoretiskt eller strategiskt urval. Det unika Målet är att beskriva de observationer forskaren har. Jämförelse mellan kvalitativ och kvantitativ metod Kvantitativ Deduktion Empiri studeras utifrån begrepp. Strukturerad Datainsamlingen och frågeställningen revideras inte efter det att arbetet påbörjats. Strukturerad datainsamling. Bredd Ofta lite information om många människor. Likhet Representativt urval. Det genomsnittliga Målet är att beskriva genomsnittet av observationerna. 11

22 2.4 Reliabilitet och validitet Validitet har att göra med tolkningen av det som observeras, vilket handlar om att kalla saker för dess rätta namn, samt studera det som från början var avsett att studeras. Grupptryck är en faktor som kan påverka trovärdigheten, det kan handla om människor i grupp som inte säger vad de verkligen tänker och tycker på grund av andra deltagare i gruppen som påverkar. Även utelämning av information kan sänka trovärdigheten. I de fall icke socialt accepterade ämnen utelämnas och deltagare bara säger saker som är social accepterade, undanhålls information för vad deltagarna egentligen tycker och tänker. Det kan vara av skäl som artighet, rädsla eller att inte vilja genera de andra deltagarna i ett känsligt ämne. (Wibeck, 2000) Hög reliabilitet innebär att olika forskare oberoende av varandra har kommit fram till samma resultat då de gör en studie inom samma ämne. Det är alltså viktigt att samma resultat vid upprepade mätningar ska stämma överens med varandra för att få en god reliabilitet. (Wibeck, 2000) Explorativ metod Den explorativa forskningsmetoden tillämpas till studien då det fattas kunskap om det berörda ämnet. Insamling av data som anses relevant sker då för att kunna studera problemet och gå vidare i studien. Så mycket kunskap som möjligt hämtas in inom ett bestämt problemområde för att senare kunna belysa problemområdet mer allsidigt. (Wallén, 1996) Områden där ingen, eller bara begränsad forskning finns att tillgå, studeras området genom att hitta relevanta frågeställningar om ämnet. Den explorativa metoden fungerar som en utforskande förstudie till fortsatt forskning. (Langemar, 2008) 12

23 2.5 Förståelse- och förklaringsansatser För att beskriva hur diskussioner om förklaringsmodeller förhåller sig till en akademisk skriven uppsats, presenterar vi under denna rubrik hur begrepp inom forskning kan vara relevanta för denna uppsats Deduktion Den deduktiva metoden fungerar omvänt till induktion som behandlas nedan. Teori undersöks först för valt ämne för att sedan samla in empiri och hitta jämförelser med de observationer som gjorts. Detta görs för att kunna jämföra om det observerade stämmer överens med teorin. (Jacobsen, 2002) Induktion Den induktiva metoden bygger på idén att först börja med observation för att ta reda på vetenskaplig fakta där observationen inte ska var styrd av någon förutfattad mening eller teori. Vid analysen av det observerade söks sedan samband. Det är då de organiserade erfarenheterna sedan ska leda till teori. (Jacobsen, 2002) Abduktion Vid fallstudiebaserade undersökningar är abduktion en metod som ofta används. Metoden kan beskrivas som växelvis granskning mellan empiri och teori enligt figur 3 nedan. Deduktion och induktion är med andra ord två metoder som båda förekommer i den abduktiva metoden. Ett enskilt fall tolkas utifrån ett hypotetiskt övergripande mönster som om det vore riktigt. Tolkningen bör efter det bestyrkas genom nya fall (iakttagelser). Viktigt att klargöra med den abduktiva metoden är att den inte ska användas som en mix av deduktion och induktion, utan som tidigare nämnts, användas som ett växelvis arbetsredskap mellan dessa metoder. (Alvesson & Sköldberg, 2008) 13

24 Figur 3. Abduktion (Fritt från text av Alvesson & Sköldberg, 2008) 2.6 Teorins roll Det finns tre olika användningssätt för teorins roll i en fallstudie enligt Eisenhardt (1989): Teorin som vägledande och skapande av teoretisk referensram, teorin som en del av en iterativ process samt teori som den slutliga produkten av en undersökning. Teorin som används vägledande och skapande av teoretisk referensram: Om teorin används bildas en teoretisk grund som forskarna kan hänvisa till. Det kan dock uppstå nackdelar i avseendet att forskaren motvilligt måste ändra i befintlig teori och initiala utgångspunkter. (Walsham, 1995 & Eisenhardt, 1989) Teorin som del av an iterativ process: Om teorin används kan den användas som en medelväg mellan teori som startpunkt/mål och en iterativ process. Med denna medelväg kan forskaren revidera teori, frågeställning och metod vartefter fallstudiens fynd ifrågasätter utgångspunkterna. Då ett iterativt användningssätt används av forskaren har denne också möjligheten att behålla teori som startpunkt utan att fastna i dess antaganden. Ett stöd finns för forskaren i och med denna teori då inhämtning av empiri även är möjlig. (Eisenhardt, 1989) Teori som den slutliga produkten av en undersökning: Vid denna teori kan testbarhet samt empirisk validitet grundas på den aktuella fallstudien. Enligt Eisenhardt (1989) har detta flera fördelar då forskaren bland annat kan göra empirin onödigt komplex i och med att den kan försöka få all data att passa in i teorin. Att teorin kan bli för snäv genom 14

25 avgränsningar är en risk som kan uppkomma då forskaren endast grundar teorin på endast en fallstudie. (Walsham, 1995) För att visa på att stringens mellan teori, empiri och analys finns anser Walsham (2006) att valet av teori är viktig. Likaså för att skapa en grundläggande förståelse samt legitimitet hos forskaren i fråga. 2.7 Datainsamlingstekniker För att ge en inblick i hur användning av intervjuer i fokusgrupper kan anpassas till vår uppsats, väljer vi här att närmare förklara denna datainsamlingsteknik Fokusgrupper Fokusgrupper har på senare tid använts mer och mer i publika sammanhang för att lyssna på folket. De används också som en forskningsmetod, som huvudsakligen används i sociala studier. Fokusgrupper definieras som ett sätt att utföra gruppintervjuer, även om en fokusgrupp inte enbart kan sägas vara en intervjuteknik. (Axelsson & Melin, 2007) Metoden har ett antal fördelar, exempelvis att se hur människor reagerar på varandras åsikter och på så sätt skaffa en bild av det samspel som äger rum i gruppen. Fokusgrupper stimulerar interaktionen i gruppen och ger mer nyanserade och djupgående svar än vid traditionella intervjuer. (Andersen, 1998) I fokusgrupper finns också en möjlighet för deltagarna att utforska varandras skäl till att ha en viss åsikt i interaktionen med varandra. Personen i fråga kan också hålla med om något som hon eller han inte skulle ha tänkt på utan att höra de andras uppfattningar. (Bryman & Bell, 2005) Urval Bryman & Bell (2005) menar att det bör finnas minst fyra personer i varje fokusgrupp och högst åtta. Ett högre antal deltagare anses inte lämpligt då engagemanget från deltagarna kan vara lågt, på grund av 15

26 att det kan vara svårt att få igång en diskussion. Det kan även bli så att tillbakadragna personer inte medverkar alls i diskussionen Genomförande Den som leder fokusgruppen kallas för moderator. Till dennes hjälp bör en assistent vara närvarande. Assistentens uppgift är att till exempel övervaka eventuell videoinspelningen eller ljudupptagning, samt bistå moderatorn med anteckningar under intervjun. Dessa anteckningar kan behandla ämnen som av en eller annan anledning missats, eller inte undersökts väl nog. (Bryman & Bell, 2005) På samma sätt som när det gäller traditionella intervjuer så finns det ett antal olika utformningar. Ett bra sätt att urskilja olika intervjutyper är att kolla på graden av standardisering. (Myers, 2009) Det finns enligt Repstad (2007) och Myers (2009) tre stycken olika typer av intervjuer: Semi-strukturerad Strukturerad Ostrukturerad En semi-strukturerad intervju är en slags kombination av de två andra typer av intervju forskaren kan använda sig av (strukturerad och ostrukturerad). I denna typ av intervju utgår intervjuaren från ett antal för-formulerade frågor. Det finns här inga krav på att dessa frågor ska följas till punkt och pricka, inte heller dess ordning är av större vikt, i motsats till strukturerade intervjuer, där frågorna ska följas. Denna intervju typ är dock lite striktare än ostrukturerade intervjuer, som gränsar mer till ett regelrätt samtal eller diskussion. (Myers, 2009) Repstad (2007) har en liknande bild av det hela men använder sig av standardiseringar i stället. Intervjuer med en hög grad av standardisering är ofta formella och hårt strukturerade (strukturerade intervjuer). Dessa kan lämpa sig när forskaren vill samla in data som inte har med respondentens tyckande och åsikter att göra. Intervjuer som innehåller en lägre grad av standardisering är oformella och mer fritt strukturerade (ostrukturerade intervjuer). Dessa intervjuer har en tendens att bli mer som ett samtal där respondenten ges mer utrymme att svara fritt. Denna typ av intervju är bra att använda när forskaren vill få fram respondentens tyckande och åsikter. 16

27 Som Wibeck (2000) beskriver kan en skillnad göras mellan strukturerade och ostrukturerade intervjuer vid fokusgruppsundersökningar. Det skiljer sig beroende på hur pass mycket moderatorn styr intervjun. Ju mer eller mindre denne styr samtalet desto mer eller mindre strukturerad blir också intervjun. Wibeck (2000) ser detta som bra om något positivt då ämnet i fråga är känsligt eller om syftet är att göra en marknadsundersökning, utvärdering. 2.8 Ansats för dataanalys I detta stycke presenteras och motiveras valet av de forskningsmetoder som vi tidigare presenterat, samt varför vi anser dessa är bäst lämpade till just vår uppsats Vår förförståelse Då kvalitativa analyser är språkliga (Langemar, 2008), kommer också vår individuella tolkning av språket att påverka analysen. Beroende på när vi förstår något nytt så kommer detta också ingå i vår förförståelse. Den förändrade förståelsen blir sedan utgångspunkt för ytterligare förståelse. Det här är något som kommer ge vidare uttryck till den kvalitativa analysen tillsammans med vår empiri. I vårt fall har vi gjort fokusgruppsintervjuer angående studenters syn kring användbarhet, säkerhet och förtroende när det handlar om eid. Vi får på så sätt fram tankar och erfarenheter som då ökar vår förståelse till undersökningen i fråga. Utifrån studiens start kan förförståelsen då ses utifrån den hermeneutistiska spiralen där förförståelse, dialog, tolkning slutligen leder till nyförståelse. Till en början består den förförståelse till viss del av den teori som finns kring ämnet men också egna erfarenheter spelar in i förförståelsen då vi själva är användare av dessa tjänster. Ur ett explorativt perspektiv kombinerat med hermeneutiken får en allt bättre förståelse kring ämnet ju fler intryck, reflektioner och så vidare som vi får ta del av genom fokusgrupperna. Den här förståelsen behövs för att vi slutligen ska kunna skapa oss en nyförståelse. 17

28 2.8.2 Val av forskningsmetoder Valet vi gjort mellan de två forskningsmetoderna; kvalitativ- och kvantitativ metod har gjorts i huvudsak utifrån uppsatsens syfte. Det vill säga att undersöka hur studenter vid Linköpings universitet använder eid i sin vardag i förhållande till användbarhet, säkerhet och förtroende. Tanken är att skapa en djupare förståelse i ämnet för att ta reda på studenters tankar, åsikter och erfarenheter för att ställa dessa mot förslaget om framtidens eid. Utifrån den djupgående förståelse vi avser att behandla i denna uppsats vill vi få fram en bild av studiens område. Enligt oss krävs därför en kvalitativ metod då vår avsikt inte är att kvantifiera ämnet i fråga. Om vi istället hade valt en kvantitativ metod för att ta reda på förståelse om ämnet hade vi inte fått fram de tankar hos fokusgrupperna huruvida upplevd användbarhet, säkerhet och förtroende förhåller sig. Vi hade då troligtvis fått reda på vad majoriteten tycker om en viss typ av fråga, och inte vad som gör att de tycker just så Val av vetenskapligt teoretiskt perspektiv Den här studien passar delvis in under positivism för att sedan övergå till hermeneutik. Eftersom positivism är en uppfattning som går ut på att komma fram till grundläggande sanningar ska naturvetenskapliga metoder användas hop med synen på den sociala verkligheten. (Giddens, 1990) Vi vill samtidigt, som teorin om hermeneutik bland annat bygger på, skildra idéer, tankar och uppfattningar bland de personer vi har intervjuat. Att utgå ifrån positivism för att sedan växla till hermeneutik passar in på vår uppsats eftersom vi genom de data som framkommit i fokusgrupperna vill framställa flera olika åsikter, då inget rätt eller fel finns på de frågor vi har ställt. För att få ett kvalitativt intryck på de data som vi sammanställt har vi tagit hänsyn till urvalet och antal personer i varje grupp. Det innebär att positivismen inte ser känslor, åsikter etc. på det sätt vi vill skildra. Däremot beskriver den verkligheten så som den är. Hermeneutiken ser till strävan efter förståelse av människans livsvärld. (Hartman, 1998) Med dessa vetenskapliga teoretiska perspektiv tror vi oss kunna skildra hur synen på eid är samt hur den uppfattas. 18

29 2.8.4 Metodval I denna studie använder vi oss av fokusgruppsintervjuer och e-delegationens förslag på framtidens eid som empiriskt material, här har vi också författat fördefinierade frågor till fokusgrupperna (Se bilaga). För att ska kunna ställa relevanta frågor till respondenten måste vi själva vara pålästa. Vi har därför innan intervjuerna studerat teorier kring ämnet, därefter samlat in empirin och slutligen jämfört om detta stämmer överens med teorin och förslaget. Vid metodval som passar oss, ligger det induktiva synsättet oss nära i de avseenden där vi sökt samband mellan observation och vetenskaplig fakta som vi tidigare nämnt. Utifrån att vi först undersökt teori för vårt ämne, sedan samlat in empiri vid fokusgruppsintervjuerna har vi också använt oss av deduktion då vi efter datainsamlingen har försökt hitta jämförelser med de observationer som gjorts. Vi har med hänvisning till föregående stycke därför kommit fram till att ett abduktivt metodval passar oss bäst då vi inte vill låsa in oss på en metod. Vi vill istället frambringa möjligheten att kunna växla mellan de båda metoderna (deduktion och induktion) efter situation. Vi anser att, som Alvesson & Sköldberg (2008) menar, är svårt att dela in all forskning i deduktion och induktion. Att istället använda oss av abduktion ger oss en chans att successivt justera och förfina teorin för en bättre övergripande läsning samt ger ett mer rättvist samband till analysen. Vi har också sökt ny och fördjupad teori efter hand, när den empiriska studien har fortskridit vilket passar in under den explorativa forskningsmetoden Vår anpassning av reliabilitet och validitet Då vi innan intervjuerna i fokusgrupperna inte visste hur resultatet skulle se ut, var vår tanke att jämföra resultaten med varandra ur ett reliabilitetsperspektiv. Wibeck (2000) beskriver hög reliabilitet med forskare oberoende kommit fram till samma resultat vid studie inom samma ämne. Med hänvisning till detta jämförande, har vi utgått ifrån att se om skillnader eller likheter skulle finnas inom de tre fokusgrupper vi intervjuat. Vår tanke är främst att tolka det som observeras i grupperna eftersom vi är intresserade av att få individers åsikter. Vi anser därför att genom användning av endast ett kvantitativt mätinstrument, så som reliabilitet, skulle det ge en låg tillförlitlighet då det kopplas till våra frågeställningar. Vi har därför gjort valet att försöka komplettera de kvantitativa mätinstrumenten med ett kvalitativt. Tanken från början var att om ett mönster för samma resultat ges från de olika 19

30 fokusgrupperna, tror vi det kan öka tillförlitligheten i studien. Alltså menar vi att grupperna är sammansatta för att ge variation. Detta ur ett perspektiv att de olika grupperna ger liknande svar trots att de är oberoende av varandra Val av datainsamlingsteknik Vi har valt att använda oss av flera datainsamlingsmetoder med syfte att få information från alla de områden vi avsett granska inom ämnet eid. Till största delen har vi använt oss av litteratur, så som artiklar, böcker, tidskrifter etc. samt utredningsrapporter och semistrukturerade fokusgrupper. De utredningsrapporter som vi främst använt oss av kommer ifrån e-delegationen, vilket går att läsa mer om under kapitlet litteraturgenomgång. Vi har valt att använda oss av fokusgrupper som undersökningsmetod då vi i huvudsak vill samla in uppfattningar och tankar kring vårt valda ämne. Att använda fokusgrupper anser vi potentiellt sett vara ett mycket bra datainsamlingsverktyg. Det förutsätter att de fokusgrupper vi utgått ifrån vid datainsamlingen har gett oss tillfredsställande svar som vi har kunnat arbeta vidare med vid teoriskrivningen, vilket vi anser är fallet. Innebörden av detta är bland annat att vi fått svar på de frågor som vi utformat till dessa fokusgrupper. Valet av struktur för hur intervjun med dessa grupper har hanterats samt hur vi har planerat att vara semi-strukturerad, har vi valt med tanke på de förformulerade frågorna som har använts. Även innebörden att vi inte vill ha några krav på hur dessa frågor ska följas i någon speciell ordning spelar in. Detta med anledningar av att vi bland annat velat skapa en öppen diskussion bland respondenterna Genomförande av fokusgruppsintervjuer Som moderator och assistent till de sammanlagt tre fokusgrupperna som vi genomfört, har rollerna skiftat för att vi båda ska få en bra lärdom av genomförandet. Moderatorns roll har i vårt fall bestått av att leda diskussionen, ställa frågor samt agera bollplank för det tankar som framkommer från deltagarnas sida. Assistentens roll i våra fokusgrupper har bestått i att föra dokumentation, skriva ner frågor som framkommer under diskussionen samt påminna eller stödja moderatorn i de frågor som ska ställs. 20

31 När vi genomfört fokusgruppsintervjuerna har vi använt oss av fördefinierade frågor med anledning av att hålla samma typ av intervju för alla tre fokusgrupper (se bilaga). Dessa frågor har vi utgått ifrån för att också få stöd till en diskussion mellan deltagare i varje fokusgrupp. Med hänsyn till att återge ett så korrekt datamaterial som möjligt har vi också gjort valet att spela in intervjuerna för inte missa något. Tanken med detta är också att vi som forskare ska kunna gå tillbaka och kontrollera intervjumaterialet med teorin i vår uppsats, för att på så sätt skapa en högre validitet. Vi anser det skapar en högre grad av validitet än om vi istället skulle förlita oss på vårt minne och anteckningar. Bryman & Bell (2005) anser dessutom att fokusgruppsintervjuer fungerar bäst om de spelas in för att sedan transkriberas. Då det kan vara svårt att anteckna vad deltagarna säger och gör under diskussionen så är det en fördel att videofilma. Som i traditionella intervjuer så är forskaren då intresserade av vad människor säger och hur de säger det. Det finns en stor risk att språkliga nyanser går förlorade om forskaren måste förlita sig helt på anteckningar. Med start av två stycken uppgifter som gruppdeltagarna ska lösa som kräver eid-inloggning på webbplatsen CSN.se följde därefter deltagarnas tankar, åsikter etc. för hur de upplevde användbarhet, förtroende och säkerhet. Detta med hjälp av frågor som moderatorn ställde. Valet av CSN.se togs med tanke på den närhet studenter troligtvis har till de e-tjänster som där erbjuds, vilket främst är studielån. Vi ville ha en e-tjänst som är relevant till den grupp vi valt att koncentrera oss på och som studenter mest troligt ofta kommer i kontakt med. Efter genomförd diskussion kring de ämnen vi ville ha belysa, hade vi som ett sista moment i fokusgruppsintervjun att få återkoppling på vad vi som fokusgruppsledare kunde ändra på till nästa gång. Återkopplingen innefattar saker som: Vad som var bra, kunde bli bättre och liknande. Detta moment är mycket värdefullt för oss för att kunna veta hur nästa fokusgruppsintervju kan bli ännu bättre. Intervjuade grupper: Fokusgrupp 1: Studenter från blandade utbildningar Fokusgrupp 2: Studenter från en IT-relaterad utbildning Fokusgrupp 3: Studenter från en icke IT-relaterad utbildning 21

32 2.9 Kritik Under denna punkt presenterar vi vår metodkritik, källkritik och fokusgruppskritik Metodkritik Beroende på hur metoder tolkas och behandlas i ett uppsatsskrivande anser vi att resultatet också kan se olika ut, beroende på hur vi har valt att utforma den här uppsatsen. I en kvalitativ uppsats som denna, spelar med hög sannolikhet påverkan också in. Den här påverkan tror vi kan vara exempelvis kulturell, relaterad till det program vi läser, fakultet och så vidare. Utifrån den nyförståelse vi har fått genom vår utbildning här på Linköpings universitet spelar den här kunskapen givetvis in för vilken metod som anses passa det syfte som vi avser uppnå med uppsatsen. På andra skolor, fakulteter och även i andra länder ser den här kunskapen högst troligt olika ut beroende av just deras påverkan inom sin utbildning. Även kulturellt tror vi den här påverkan kan se olika ut i olika delar av världen. Olika synsätt kring metodval finns, men vi väljer det synsätt som vi genom vår utbildning anser vara det rätta, kan ses som kritiskt. De metoder vi valt för vår uppsats anser vi dock är relevanta så länge vi kan ange erkända källor samt motiverar vårt val, vilket vi också gjort. Att ange erkända källor är självklart också en tolkningsfråga för vad som är relevant. Vi återkommer därför till det under kapitlet källkritik Källkritik Vi har till den här uppsatsen kritiskt försökt bedöma källornas innehåll till vad som är relevant och väsentligt för våra frågeställningar har vi försökt vara selektiva vid valet av dessa källor. Eftersom samhället hela tiden förändras är det viktigt att bedöma om en källa från exempelvis 2001 som beskriver ämnet säkerhet är lika relevant som en källa från 2011 vilket också behandlar säkerhet. Den här bedömningen görs av oss beroende på om vissa tekniker ändras med tiden eller inte Fokusgruppskritik Enligt Kvale (2009) saknar den kvalitativa forskningsintervjun objektivitet. Enligt honom grundar det sig främst i att det mänskliga samspelet mellan respondenter och intervjuare är en del av 22

33 intervjusituationen. Enligt oss kommer dock användningen av fokusgrupper att öka objektiviteten då vi som intervjuare i fokusgrupperna enbart agerar som moderatorer och assistent. Det som kan ses problematiskt i detta fall är hur moderatorn ställer frågorna. Att inte ställa ledande frågor utan istället ställa frågor som bidrar till egna tankar för fokusdeltagaren anser vi är viktigt för att få ett ärligt svar. Det finns självklart en risk för att ställa en ledande fråga då diskussion pågår. Dock är det en av anledningarna till att vi också spelar in varje intervju för att kunna granska frågor och svar. I de fall som eventuellt ledande frågor uppstår, väljer vi att hålla oss kritiska till eftersom vårt syfte med uppsatsen bland annat avser att hålla en hög tillförlitlighet i förhållande till den faktiska situationen. Tillförlitligheten ger i sin tur en mer rättvis bild av det vi kommit fram till i slutsatsen. Till vår hjälp att minska risken för ledande frågor har vi dessutom förberett författade frågor att ställa till deltagarna, vilket håller ämnet inom de ramar som vi tänkt besvara i vår uppsats. Som tidigare nämnt har vi valt att spela in varje intervju. Det kan då enligt Wibeck (2010) uppstå metodproblem då det inspelade materialet ska analyseras. Författaren kan lätt bli färgad av de analyser som redan gjort inom studien och de mönster som börjat framträda. Kritiken som Wibeck (2010) nämner kan mycket väl vara valid för oss. Vi är dock medvetna om att risken för påverkan finns och anser att vi också är medvetna om detta i analyseringen av materialet. Dels att vi är två stycken som kan granska varandra gör att en annan medvetenhet finns, än om vi hade varit ensamma. Vi utgår dessutom ifrån transkribering av intervjuer som vi själva har varit med i rollen som moderator och assistent. Att ha transkriberingen som ett råmaterial att utgå ifrån, samtidigt som vi själva har närvarat i varje fokusgrupp gör att tolkningen av detta material blir mer sanningsenligt enligt oss. Den sista fokusgruppsintervjun vi hade kom in relativt sent i uppsatsskrivandets tidsplanering. Den här intervjun kan ha bidragit med en viss stress från vår sida då materialet skulle hinnas transkriberas samtidigt som analysen skulle göras ihop med den teori vi har. Denna stress skulle mycket väl kunna bidragit till en mindre noggrann materialinsamling och sämre kvalitet på uppsatsen i slutändan. Dock anser i efterhand, då vi jämför genomförandet av de tre fokusgrupperna, att genomförandet av alla intervjuerna var likvärdiga. En bidragande orsak till detta tror vi beror på den ram vi sedan tidigare planerat att ligga inom. Det vill säga författade frågor, praktiska detaljer som inspelning, vad som ska skrivas på tavlan av moderator och vilken roll assistenten har och så vidare. 23