Vann du? -Att skapa motiverande idrottsmiljöer för hälsa och prestation. Henrik Gustafsson, PhD. Karlstad University, Sweden

Transkript

1 Vann du? -Att skapa motiverande idrottsmiljöer för hälsa och prestation. Henrik Gustafsson, PhD. Karlstad University, Sweden

2 Forskargruppen Henrik Gustafsson, Karlstad University, PhD Stefan Wagnsson, Karlstad University, PhD Christian Augustsson, Karlstad University, PhD Magnus Lindwall, Gothenburg University, PhD Alan L. Smith, Michigan State University, PhD Les Podlog, University of Utah, PhD Thérese Skoog, Örebro University, PhD Andreas Stenling, Umeå University, PhD stipendiate Andreas Ivarsson, Halmstad University, Fil Lic. Göran Patriksson, Gothenburg University KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

3 Vad är idrott? KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

4 Vem är Du mest lik? (om du tävlar eller när du tävlade/spelade matcher) Person 1: Tycker att det är roligast att idrotta när han/hon vinner och klarar av något som andra inte klarar av. Känner sig kompetent när man får vara bäst. Person 2: Tycker det är roligast att idrotta när man klarar av att göra saker som man inte klarat av förut och när man känner att man kämpat så mycket man orkat. Känner sig kompetent när man presterat bättre än man gjort förut. KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

5 Målinriktning vikten av när vi känner oss duktiga Hur vi bestämmer att vi är framgångsrika är viktigt för motivationen Två generella inriktningar: Uppgiftsinriktad Resultatinriktad Ej två motsatser kan ha högt/lågt på bägge! (Nicholls, 1989; Roberts et al., 2007) KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

6 Hur bestäms motivationsinriktningen? Målinriktning Individens tendens mot resultat el uppgiftsinriktning Målinriktningstillstånd Beteendet i en viss situation (resultat eller uppgiftsinriktat) Motivationsklimat Upplevelsen av resultat el uppgiftsinriktning i idrottsmiljön KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

7 Konsekvenser av klimatet? Resultatinriktat klimat riskerar att skapa: -en rädsla för att misslyckas -ökad tävlingsängslan -försämrat självförtroende Uppgiftsinriktat: -ökad glädje med idrottandet -Förklarar framgång ansträngning -Högre upplevd kompetens och ökat självförtroende (Duda & Treasure, 2010; Roberts et a., 2007) KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

8 Hur blir man bra på nåt? - The power law of practice (Newell & Rosenbloom, 1981) Prestation Träning/övning KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

9 Olika sorters träning Deliberate play: Genomförs bara för aktiviteten i sig Kul Beteendet i sig är det intressanta Flexibelt Vuxna ej nödvändiga Sker i olika miljöer Deliberate practice: För ett framtida mål Inte nödvändigtvis kul Effekten av beteendet är det intressanta Tydliga regler Vuxna ofta nödvändiga Sker i specialmiljöer (tex. tennishallen) KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

10 Ålder 1. Konsekvenser -rekreation -ökad hälsa -ökad glädje 2. Konsekvenser -elitprestation -ökad fysisk hälsa -ökad glädje 3. Konsekvenser -elitprestation -minskad fysisk hälsa -minskad glädje Rekreationsidrott -hög andel deliberate play -fokus på hälsa o hålla sig i form Investment years -mkt deliberate play -låg play -fokus på en idrott Specialiseringsår -balans mellan deliberate play o deliberate practice Tidig specialisering - Stor del deliberate practice - Liten del deliberate play - Fokus i en idrott Sampling years -stor del deliberate play -Låg andel deliberate practice -Flera idrotter 1. Rekreation 2. Elitprestation-sampling 3. Elitprestation genom tidig specialisering KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology Börjar med idrott (Coté & Frasier-Thomas, 2007)

11 Inre drivkraft den viktigaste faktorn för utveckling av talanger? Träning ger utveckling, insats viktigt Inre drivkraft håller över tid (Ryan & Deci, 2007) Att hitta rätt utmaning är nyckelfaktorn för coacher (Baker & Cobley, 2013) Klarar motgångar bättre KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

12 Utveckling av världsklass (Collins, 2011) Fas 3: Expertis -Världsklass -Nästan enbart deliberate practice -Socialt, fritid, enjoyment sekundärt Fas 2: Mellannivå -ökad specialisering, insats -duktiga coacher o resurser ökar i betydelse Fas 1:Tidig utveckling -Börjar med idrott -inlärning sker snabbt -Fokus på grundläggande färdigheter KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

13 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så mycket som möjligt.. KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

14 Föräldrar, tränare och lagkamrater -Skapar den sociala miljön KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

15 Psykologiska behov och motivation (Deci & Ryan, 1985; Ryan & Deci, 2007) Alla har behov att känna sig: Kompetenta känner sig tillräckligt duktiga på uppgiften Självstyrande upplever att de agerar utifrån sin egen vilja och har valmöjligheter. Samhörighet viktiga personer i ens närhet upplevs som stödjande och respektfulla. KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

16 Motivationscykeln (Vealey, 2005) Om något är kul gör vi det oftare Om vi gör det oftare blir vi bättre på det..och om vi blir bättre på det är det roligare.. KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

17 Amotivation Typ av motivation Ingen yttre eller inre motivation Beteende Ej självbestämt Självbestämmandegräns Yttre motivation Idrottaren drivs av yttre belöning/bestraffning Deltagande är kopplat till inre belöningar o bestraffningar Deltagande är självbestämt men aktiviteten i sig är inte kul Inre motivation Deltagande är självbestämt och inspireras av glädje till aktiviteten i sig Självbestämt

18 Amotivation Typ av motivation Ingen yttre eller inre motivation Beteende Ej självbestämt Självbestämmandegräns Yttre motivation Idrottaren drivs av yttre belöning/bestraffning Deltagande är kopplat till inre belöningar o bestraffningar Deltagande är självbestämt men aktiviteten i sig är inte kul Inre motivation Deltagande är självbestämt och inspireras av glädje till aktiviteten i sig Självbestämt

19 Summering -Att ta med sig hem Sträva mot att idrottaren ska uppleva och utveckla: Självbestämmande möjlighet att påverka Kompetens få idrottarna att känna sig duktiga, ofta! Samhörighet med andra ge stöd och respekt Förklara framgång med arbete/insats Uppgiftsinriktade mål jmf med egen förmåga Att skapa ett uppgifts inriktat motivationsklimat leder till positiva psykologiska effekter och bra resultat KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

20 Summering -Att ta med sig hem Tränaren: Jobba med motivationsklimatet och relationen till aktiva. Klubben: Ge ledare möjlighet att arbeta med sitt ledarskap och anpassa klubbens verksamhet efter vilken fas träningsgrupperna/lagen befinner sig i. Förbundet: Utbildning och ännu lite mer utbildning KARLSTAD UNIVERSITY Faculty of Health, Science and Technology

21 Barn- och ungdomskonferens Ungas idrott - En balans mellan Teori och Praktik Christian Augustsson

22 En flora av ungas idrott några exempel Föreningsidrott (7-19 år), på fritiden i närmiljö Idrottsskolor (7-12 år), i skolmiljö på fritids Idrottsskolor (4 19 år), privat och/eller föreningsregi Org. spontanidrott (13-19 år) t ex Drop in idrott Olympic Day (7-12 år), SOK Spontanidrott Christian Augustsson

23 Den 14-åriga talangen som började, slutade och började om (artikel i NWT, ) - Jag slutade att springa (orientering) när jag var runt elva år var med i en grupp som var för bra för mig, och då tröttnade jag Under några år (efter avbrottet) ägnade hon sig åt simning och friidrott, och att vara med i kulturskolan. Men orienteringssuget kom tillbaka. Vid Kils medeldistanstävling i helgen, i den erkänt svåra terrängen, vann hon tio av elva sträckor i klassen D-14. Segermarginalen i mål efter 27 minuters löpning blev åtta minuter

24 Idrottens egenvärde. Vad är det som har gjort då, att du har fortsatt att idrotta? Att du har spelat fotboll så länge? Flicka 11 år: För att det känns liksom jag skulle inte som det känns just nu så skulle jag inte klara mig utan fotbollen. För jag gillar att röra på mig och jag gillar liksom själva att det är en lagsport och ja jag skulle inte kunna klara mig utan fotbollen som det är nu. (Augustsson, 2007)

25 Motivationsklimat Med ett i huvudsak uppgiftsorienterat klimat, som kan hjälpa individen att skapa en balans mellan en uppgiftsorienterad och resultatorienterad målinriktning, ökar sannolikheten att unga kommer att uppleva sig mer kompetenta i sin idrott. (Wagnsson, 2009) Christian Augustsson

26 Elitidrottande ungdomsfotbollsspelares självrapporterade känslor (16-19 år, n=238) 5 Känslor Entusiastisk Pigg Inspirerad Skrämd Nervös Rädd Min: 1=Stämmer inte alls Max: 5=Stämmer väldigt bra (Wagnsson, Augustsson & Gustafsson, 2014)

27 Samband mellan elitidrottande ungdomars (n=238) självrapporterade känslor och föräldramotivationsklimat Känslor Mamma (Uppgift) Pappa (Uppgift) Mamma (Resultat) Pappa (Resultat) Entusiastisk +* + -* - Pigg Inspirerad +* Skrämd - - +* +* Nervös - - +* +* Rädd - - +* +* *p<.05 (Wagnsson, Augustsson & Gustafsson, 2014)

28 Mer forskning För en utvecklad kunskap och bättre förståelse för unga idrottares villkor behövs fler studier som utgår från unga idrottares egna röster (barnperspektiv) så vi inte bara pratar om barn. Fler studier som fokuserar på hur vi ska organisera och bedriva idrotten som befinner sig i gränslandet mellan skola och föreningsidrott och då särskilt i åldrarna 7-12 år och år.

29 Mer forskning Fler studier om hur vi på bästa sätt möter unga idrottare som gör avbrott, så att de kan komma vidare i idrottsfamiljen (transfer/övergång). Fler studier om idrottsföräldrar den kanske viktigaste resursen på vägen mot idrottslig utveckling för unga oavsett nivå, mål eller dröm.

30 Påminnare till Förbund Se på organisering av idrott för unga som en möjlighet att stödja era framtida blivande bästa vänner, där alla får plats, fler, mer, längre. - Ta tag i frågan om hur (kommunala)idrottsskolor i skolmiljö ska organiseras och drivas. Vi lånar de unga idrottarna, målet är att de ska kunna hjälpa sig själva i vuxen ålder oavsett nivå, motion eller världsklass!!! -Utbilda mer i frågor gällande övergångar i idrottslig utveckling, vad, varför, hur och när. Samverka mer och kom närmare grundskola och fritids, där finns alla barn.

31 Påminnare till Förening Utveckla verksamheten utifrån en väl förankrad gemensam värdegrund, policy och målbild innan ni skrider tillverket, ta det i rätt ordning. Var noggrann med att urskilja syfte och mål för respektive grupp och nivå (mognad inräknat). Våga utmana er egen idrott genom att vidga er syn på idrott, tävling och prestation det är inte farligt med prestation och tävling, men låt det komma i rätt doser och i olika former tänk låååångsiktigt (Utbildning, utbildning och utbildning )

32 Påminnare till ledare Grattis till ett av de finaste uppdragen som finns!!! att få följa idrottande ungdomar i deras utveckling, mål och drömmar, där du har möjlighet att stödja och bidra på resan mot glädje och gemenskap, prestation och tävling, segrar och förluster, god hälsa mm och kanske en och annan guldmedalj. Ta chansen, du gör skillnad! Spring inte före för det är inte du som ska komma först i mål. Du ska bara med klokskap och trygghet finnas där i närheten. Stjäl inte tolkningsföreträdet av barnen och deras upplevelse av idrott låt dem drömma sina egna drömmar!!! (Utbildning, utbildning och utbildning )

33 Mål och Drömmar - bra coachning kan föra den aktive bortom och utanför coachens egna begränsningar och kunskaper (Whitmore, J., 1992)

34 långsiktig spelarutveckling med vetenskaplig ingång ökad sannolikhet för elitspel i fotboll professionell fotboll djurgårdens A-lag 20 år 18 år investeringsår mycket målorienterad träning en idrott 16 år 14 år 12 år 10 år specialiseringsår målorienterad träning/lek få idrotter inledande år lekfulla aktiviteter endast lite målorienterad träning ev engagemang i flera idrotter 8 år ingång i idrotten 6 år elitprestation genom engagemang/variation (Coté, Baker, & Abernethy, 2007) träna och nå toppen spetsning av kvaliteter träna och prestera förberedelse för elitfotboll träna och förstå ökad träningsmängd och fokus lära att träna inledning Akademi fotbollsglädje fotbollsskola och engagemang hälsa och aktiv start rörelse och lek (Balyi, 2001; Fallby, Gonzalez, & Johansson, 2014; Malina & Bouchard, 2004)

35 förutsättningar för långsiktig spelarutveckling koppling mellan praktik och forskning, evidens (skapa en utbildande miljö, röd tråd i spelarutbildningsplan, lärandemetoder, långsiktigt arbete, mm mm ) (högskole ) utbildade tränare stötteapparat resurspersoner (medicinskt, fysiologiskt, psykologiskt) utbildning för styrelser, ledare, föräldrar och spelare regelverk för att motverka tidig specialisering regelverk för matchning/tävling på ett utvecklande sätt idrottsanläggningar elit satsa genom att ha idrott på skolschemat varje dag