Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Transkript

1 Anders Wahlström Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna

2 Att leda en förening eller ett förbund utifrån ett barnperspektiv

3

4 år sedan!

5 1995 Historik Idrotten Vill

6 Historik Idrotten Vill

7

8

9 Förändringsstrategier Struktur - ansvar/befogenhet - organisering - formella organ - representation - verksamhet - tävling Styrsystem - ekonomi - belöning - produktion - resurser - prioriteringar - IT-system Kultur - attityder - värderingar - beteende - lärande - språk - ledarskap Saklig förändring Känslomässig förändring

10 Historik Idrotten Vill Riktlinjer för en sund och säker barn- och ungdomsidrott 2013 att att att RS ger GS ett uppdrag att konkretisera intentionerna i Idrotten Vill, i form av ett förslag till riktlinjer avseende en sund och säker barn och ungdomsidrott; i detta uppdrag även ingår att precisera hur RF kan agera gentemot verksamheter som uppenbart strider mot riktlinjerna; RS ger GS ett uppdrag att beskriva hur RF kan vara ett stöd till SF i implementering av dessa riktlinjer; och

11 Idrottsträningen Barn- och ungdomsidrotten Idrottsrörelsen Idrottsföreningen Förtroende -valda Den sociala miljön Ledar- & tränarutbildningen Idrottsanläggningar

12 Förbund Idrottspolitik Utbildning Idrottsrörelsen Tävling En fråga för barn- och ungdomsverksamheten! Anläggning Elit Bredd- och motion

13

14 Skäl till RS beslut Färre Ungdomar

15 Skäl till arbetet Färre Ungdomar

16 VÄSTERBOTTEN LOK-STÖD

17 Förändringar mellan 2004 och 2012 avseende de tio största idrotterna i Västerbotten 82 % Förändringar mellan 2004 och 2012 avseende de tio idrotter som ökat mest i Västerbotten 6 %

18 Jämförelse kommuner 2012 Kommun % av deltagartillfällen Antal sektioner som redovisat LOK-stöd Antal olika idrotter Umeå 53% Skellefteå 30% Lycksele 3% Vännäs 3% Robertsfors 2% Vindeln 2% Nordmaling 1% 10 9 Vilhelmina 1% Norsjö 1% 8 8 Storuman 1% 7 10 Malå 1% 4 8 Åsele 1% 4 6 Sorsele 1% 6 5 Dorotea 1% 6 8 Bjurholm 0% 3 6

19 Godkända sammankomster Godkända Deltagartillfällen Deltagartillfällen åldrar pojkar Deltagartillfällen åldrar flickor P 7-12G P 13-16G P 17-20G F 7-12G F 13-16G F 17-20G

20

21 Kommun utveckling sedan 2004 deltagartillfällen Bjurholm 82% Malå 28% Dorotea 0% Vindeln -1% Nordmaling -9% Åsele -11% Norsjö -12% Umeå -17% Sorsele -20% Lycksele -23% Skellefteå -24% Robertsfors -28% Vilhelmina -28% Vännäs -29% Storuman -40%

22

23

24

25 Tendens att barn börjar idrotta i förening allt tidigare

26

27

28 Antal kronor i LoK-stöd/individ Medianinkomst i kommunen

29 RF:s Kostnadsundersökning

30

31

32 Färre Ungdomar Sämre tränade Skäl till RS beslut

33 Skäl till arbetet Sämre tränade En försämrad kondition kan bara bero på en minskad mängd intensiv fysisk aktivitet Jag föreställer mig att leken förr var nog så intensiv som dagens träning. Men vardagslek i dag kräver mycket mindre högintensiv verksamhet. Nu är vi med i en förening och när man är där tränar man, övrig tid rör man sig kanske inte alls, om man ska spekulera lite. Örjan Ekblom GIH

34 Kondition % (Ekblom Ö, 2010)

35 Under 60 minuters träning: I snitt: Fysisk aktiva 33 minuter Vila/inaktivitet: 27 minuter Bottennotering: Fysisk aktiva 10 minuter Vila/inaktivitet: 50 minuter

36 Sämre fitness Svagare inte samma barn som idrottar i framtiden. är barnen inte redo för elitidrott??

37 Nej, vi driver inte våra barn för hårt i allmänhet Tvärtom men kanske för ensidigt, för tidigt! Tack till Örjan Ekblom, Leif Swärd, Ulrika Berg och Göran Kenttää (bilder)

38

39 Hur ser träningen ut i er förening?

40 Skäl till RS beslut Färre Ungdomar Sämre tränade Tveksam verksamhet

41 Skäl till arbetet Tveksam verksamhet

42

43

44

45 U9 Kronor Timmar Mil Speltid Björbo 4000 kr 4 tim 200 mil 9 min Leksand 4000 kr 4 tim 200 mil 9 min Smedjebacken 5000 kr 5 tim 240 mil 9 min Älvdalen kr 8 tim 560 mil 9 min Säter 2000 kr 3 tim 100 mil 9 min Mora 8000 kr 6 tim 400 mil 36 min Totalt kr 30 tim 1700 mil 81 min

46

47 Vad premieras i föreningen? För vad blir man sedd som tränare? DET styr verksamheten oavsett vad ni och vi säger för övrigt Värdering Beteende System Strukturer Exempel: Belöningssystem Bidragssystem Bedömningskriterier Tävlingsstrukturer Rankingsystem Kvalsystem Organisationsstruktur

48 Förmåga NÄR? TILL VILKET PRIS? Ålder

49

50 Hur är tävlingsstrukturen uppbyggd för barn och unga i er idrott?

51 Skäl till RS beslut Färre Ungdomar Sämre tränade Tveksam verksamhet Dålig kännedom om Idrotten Vill

52 Skäl till arbetet Dålig kännedom om Idrotten Vill 70 % av ledarnas föreningar har en uttalad policy om hur barn och ungdomsidrotten ska bedrivas. 60 % av dessa föreningar bedöms även följa policyn i stort. 55 % av ledarna säger att de inte känner till Idrotten Vill 10 % av ledarna uppger att de har läst/bläddrat i Idrotten Vill

53

54 Hur beskriver ni barn- och ungdomsverksamheten som bedrivs i er förening?

55 Skäl till RS beslut Färre Ungdomar Sämre tränade Dålig kännedom om Idrotten Vill Tveksam verksamhet Bidragshot

56 Skäl till arbetet Bidragshot

57 Övergripande principer för arbetet med anvisningarna Alltid ha barnets bästa - dess välmående, hälsa och positiva utveckling - för ögonen!

58 Övergripande principer för arbetet med anvisningarna Flytande gräns mellan barn och ungdomar Barn behöver ett särskilt skydd Barndomen har ett värde i sig

59 Övergripande principer för arbetet med anvisningarna Bra att idrotta oavsett nivå Bra att röra på sig mycket Bra att exponeras senare Bra att så många som möjligt får lika mycket träning och tävling Bra med hög ledarnärvaro Bra med egna initiativ

60 Övergripande principer för arbetet med anvisningarna Fysisk aktivitet är bra och viktigt Från pyramid till trapezoid eller rektangel

61 Svensk idrott Elitidrott Breddidrott med tävlingsinslag Motionsidrott Elitförberedande idrott Ungdomsidrott Barnidrott 0-12 Utom idrottsrörelsen Inom idrottsrörelsen

62

63 Övergripande principer för arbetet med anvisningarna Fysisk aktivitet är bra och viktigt Från pyramid till trapezoid eller rektangel Selfdetermination theory Autonomi

64 Inre drivkraft Motivationsskalan Ingen motivation Kontrollerad motivation Autonom motivation Typ av motivation Amotivation Yttre motivation Introjicerad motivation Integrerad motivation Inre motivation Präglas av Passivitet, tomhet, uppgivenhet Piska/Morot Ångest, skam, skuld Högre syfte, värderingar, ideal Intresse, lek, glädje, utmaning

65 Psykologiska behov och motivation (Deci & Ryan, 1985; Ryan & Deci, 2007) Alla har behov att känna sig: Kompetenta känner sig tillräckligt duktiga på uppgiften Självstyrande upplever att de agerar utifrån sin egen vilja och har valmöjligheter. Samhörighet viktiga personer i ens närhet upplevs som stödjande och respektfulla.

66 Övergripande principer för arbetet med anvisningarna Fysisk aktivitet är bra och viktigt Från pyramid till trapezoid eller rektangel Selfdetermination theory Autonomi Tävlingslogiken en systemfråga

67

68 Vad finns det för forum i er förening där barn och ungdomar har möjlighet att göra sina röster höra och vara med och påverka?

69 En fråga för barnoch ungdomsverksamheten! Föreningsfråga Utbildningsfråga Förbundsfråga Tävlingsfråga (Schema, regler och bestämmelser mm) Idrottspolitisk fråga Elitfråga Bredd- och motionsfråga

70 Förändringsstrategier Struktur - ansvar/befogenhet - organisering - formella organ - representation - verksamhet - tävling Styrsystem - ekonomi - belöning - produktion - resurser - prioriteringar - IT-system Kultur - attityder - värderingar - beteende - lärande - språk - ledarskap Saklig förändring Känslomässig förändring

71 Idrottsrörelsen

72 Övergripande principer för arbetet med anvisningarna Bra att idrotta oavsett nivå Bra att röra på sig mycket Bra att exponeras senare Bra att så många som möjligt får lika mycket träning och tävling Bra med hög ledarnärvaro Bra med egna initiativ

73

74 Är det möjligt för de barn som idrottar i er förening att hålla på med flera idrotter parallellt?