Mot Motion :1782

Transkript

1 Motion Mot :1782 av Anders Björck m. fl. med anledning av propositionen :91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. Den tekniska utvecklingen på massmediaområdet har skapat nya möjligheter att väsentligt öka valfrihet och mångfald. Nya medier har på senare år i snabb takt presenterats och introducerats på marknaden. Allmänt kan konstateras att bedömningarna av olika mediers tidsmässiga genombrott varierat väsentligt. Farhågor och förhoppningar härvidlag har icke uppfyllts av verkligheten. Men även om användningen av vissa medier icke ännu fått sitt definitiva genombrott, harden tekniska utvecklingen icke gjort några pauser. Tekniskt sett kan i dag erbjudas en rad medier som av ekonomiska eller politiska skäl ännu icke tagits i praktiskt bruk eller blott nått en begränsad användning. Vi kommer även framdeles att få uppleva skilda bedömningar av hur snabbt och i vilken omfattning som nya medier kommer att kunna tas i bruk i större skala. Totalt sett kan dock vågas gissningen att nya elektroniska medier undan för undan, och inom en relativt nära framtid, kommer att väsentligt ha förändrat individernas och familjernas lyssnar- och tittarvanor. Kännetecknande för den nya situationen kommer att bli den kraftigt ökade valfrihet som står den enskilda till buds och den totala mångfalden i programutbudet. Olika intressen och smakriktningar kommer bättre att kunna tillgodoses, och inte minst minoriteter av skilda slag kommer att gynnas. Möjligheterna för samhället att hårt styra konsumtionen på detta område kommer väsentligt att begränsas. De nya medier som möjiggör förändringarna befinner sig i olika utvecklingsstadier. Sarellillekniken kommer, om politisk enighet kan nås i Norden, någon gång i mitten av 1980-talet att ge oss tillgång till samtliga nordiska länders TV-program. Också på ljudradiosidan öppnar denna teknik väsentligt vidgade möjligheter till valfrihet. Men också i vår omedelbara närhet sker ett aktivt arbete med denna teknik. Beslut föreligger redan att sända upp en västtysk TV -satellit. Närradio och när- TV kommer att ge organisationer och institutioner möjligheter att direkt kommunicera med lokala grupper och bidra till ett aktivt och slagkraftigt organisationsliv i vårt land. Lokala opinioner kan med denna teknik ges goda möjligheter att komma till tals. Teletext ger, bl. a. i kombination med andra medier, möjligheter till valfrihet när det gäller att välja det budskap och den information som kan vara av speciellt intresse för den enskilde. Möjligheterna att texta olika program som sänds via de officiella kanalerna kan utnyttjas till att tillgodose l Riksda?,en J sam/. Nr 1782-/785

2 Mot. 1977/78: olika minoriteters önskemål om information på det egna språket och kan de sutom vara ett förnämligt sätt att bistå hörselhandikappade. VideOiekniken finns sedan ett antal år i betydande användning inom bl. a. undervisningen. Under de senaste åren har antalet hushåll som anskaffat videoutrustning för privat bruk ökat starkt. Både videokassetter och den bildskiva som introduceras på marknaden inom kort ger en stor valfrihet för den enskilde att välia det program som han eller hon föredrar. l sammanhanget skall också nämnas de möjligheter som här finns. och också redan utnyttjas. att förse utlandssvenskar av olika slag med information om vad som händer i hemlandet. Inom den svenska handelsoottan utnyttjas redan dessa möjligheter, och man kan förutse att i framtiden också andra kategorier, t. ex. FN-soldater, ambassadpersonal. de svenska sjömanskyrkorna etc. kommer med i bilden. Det är föga märkligt att den valfrihet som nu håller på att växa fram genom de medier som här i största korthet omnämnts och andra, om befinner sig på experimentstadiet, oroar en del. I debatten har ibland hävdats att det breda utbud som i framtiden kommer att stå till buds kommer att ha en fördummande och förråande inverkan. Bakom detta resonemang ligger antagandet att programkvaliteten av konkurrensskäl genomgående kommer att bli av otillfredsställande slag men också att "goda" program konsekvent kommer att undvikas av stora kategorier. vilka i stället kommer att försöka leta fram program som kan karakteriseras som enklare underhållningsvåld. Mot denna bakgrund har kraven på förbud och begrlinsningar liksom sträng kontroll av utvecklingen gjort sig hörda. Det är knappast överdrivet att beteckna en del av inslagen i denna debatt som oreoekterad negativism parad med besserwissermentalitet. l ett demokratiskt samhälle är det en naturlig utgångspunkt för mediapolitiken att ge lyssnare och tittare valfrihet inom mycket vida ramar. Denna valfrihet får inte bara vara teoretisk. den måste i hög grad vara reell. Det är också viktigt att olika medier ges så likvärdiga arbetsmöjligheter om möjligt. Vissa medier får inte diskrimineras på andras bekostnad. Sverige har när det gäller etermedier sedan begynnelsen kännetecknats av monopol och samhällelig styrning. Icke sällan har kritiken varit hård mot det företag som innehaft monopolet. Sveriges Radio. Det har med fog kunnat hävdas att SR icke uppfyllt de förpliktelser som ligger i att ha en programverksamhet som präglas av saklighet och opartiskhet och en skälig balans mellan olika åsikter och intressen. I regeringens proposition 1977/78:91 föreslås betydelsefulla förändringar av det nuvarande radio-tv -monopolet. Tendensen i propositionen är klar. en inskränkning av monopolet och steg mot Oera självständiga och med varandra konkurrerande företag. Detta är en utveckling som måste hälsas med tillfredsställelse. Men även oavsett detta står det klart att SR i sin nuvarande utformning

3 ot. 1977/78: hade haft att möta en vittomfattande konkurrens i framtiden. De nya medier som här har omnämnts skulle väsentligt ha förändrat lyssnares och tittares valfrihet till det bättre. Vi har nu att räkna med dels en ökad självständighet och konkurrens inom SR, dels en konkurrens med nya medier. Det säkra grepp som SR hittills har haft över sin publik kommer i framtiden att vara ett minne blott. Helt andra krav än förut kommer att ställas på de olika programföretagen i kampen om lyssnare och tittare. Program av dålig kvalitet eller ett ointressant ämnesval kommer att få nöja sig med minimala publiksiffror. Denna utveckling mot ökad konkurrens är redan i full gång. I princip är den att hälsa med tillfredsställelse, även om det är uppenbart att den rymmer såväl positiva som negativa drag. Då det i debatten förekommit krav på kraftiga begränsningar i möjligheterna för nya medier att utvecklas, framstår det som angeläget att samhället bedriver en positiv och väl planerad politik i vad avser de nya medierna. Av vikt i detta sammanhang är att man hela tiden har en helhetsblick och sätter in de olika nya medierna i deras totala sammanhang. Hittills har en sådan politik från samhällets sida saknats. Detta är desto mera beklagligt som den tekniska utvecklingen går snabbt och ofta befinner sig en bra bit före samhällets intentioner. Utgångspunkten för samhällets massmediafilosofi måste vara att skapa en så stor mångfald och valfrihet som möjligt. Samtidigt måste de krav som finns på kvalitet i utbudet beaktas. Samhället bör i dess syften uppmuntra utvecklingen av nya medier och på olika sätt stimulera till deras praktiska användning. Försöksverksamhet är här en framkomlig väg. En nordisk TV -satellit kommer att öka valfriheten och samtidigt skapa stora möjligheter till förståelse av våra nordiska grannländer. Mot denna bakgrund terdet sig naturligt att inta en positiv hållning till förverkligandet av det nordiska satellitprojektet. Men det finns anledning att vara kritisk till eventuella försök att skapa ett gemensamt nordiskt TV -utbud. En viss samordning kan var av nöden när det gäller läggningen av programschema n, men det måste vara en koordinering med lätt hand. I annat fall riskerar vi att i stället för ett svenskt TV -monopol få uppleva ett nordiskt. Det kan här icke vara fråga om att skapa ett gemensamt styrt utbud, utan att erbjuda tittarna det utbud som finns tillgängligt vid ett visst tillfålle i varje land. Även andra länder kan beräknas sända upp TV-satelliter inom en nära framtid. I vilken utsträckning vi i Sverige kommer att kunna bli delaktiga av dessa vet vi ännu ej. Men också här bör en positiv attityd vara lämplig. Det vore helt orimligt att på något sätt försöka skärma av oss från det utbud som förekommer i etern. Sådant förekommer förvisso, men endast i länder som ej är demokratiska. Risken att tittarna kommer att koncentrera sig på s. k. lätt underhållning har ofta framhållits. De som företräder denna rädsla tycks utgå ifrån att tittarna i dag företrädesvis ser på kvalificerad dokumentär produktion eller

4 Mot : kulturprogram av högsta kvalitet. Sanningen är emellertid en annan. De publikundersökningar som finns tillgängliga visar föga överraskande att s. k. lätt underhållning jämte nyhetsprogram har de högsta tittar- och lyssnarsiftrorna. Att försöka tvinga människor ott se på s. k. kvalificerade program genom att företrädesvis endast vissa sådana torde vara dömt att misslyckas. Effekten blir endast i de allra nesta fall att lyssnaren eller tittaren ägnar sig åt andra sysselsättningar än radiolyssnande eller TV-tittande. Ehuru i besittning av stor genomslagskraft kan radie, och TV aldrig fås att bli den enda fritidssysselsättningen. Om man önskar styra lyssnares och tittares intressen bort från s. k. lätt underhållning måste detta i så fall ske med andra metoder än att företrädesvis låta utbudet domineras av annat. Det är naturligt att samma resonemang kan föras när det gäller exempelvis videotekniken. Otvivelaktigt kommer den enskildes valfrihet att öka väsentligt när videouppspelningsapparater blir allmänt förekommande i hemmen. Rädsla har uttalats att reklam skall kunna förekomma i samband med videokassetter och bildskivor. Om detta är endast att säga att den som i dag köper en smalfilm för uppspelning i hemmet kan göra detta utan hinder av om ett eventuellt reklambudskap finns inspelat på filmen. Man kan inte gärna hävda att detta är tillbörligt och samtidigt vilja förbjuda motsvarande inslag i vad avser videon. Att behandla två likartade medier så olika kan icke vara rimligt. Det torde dessutom vara praktiskt helt orimligt att stoppa import av videokassetter eller bildskivor med ett eventuellt reklambudskap. Försök i denna riktning torde icke vinna någon som helst förståelse hos allmänheten och försöken att kontrollera efterlevnaden endast utmana löjet. I vad gäller videon framstår det som väsentligt att delar ur SR:s framtida produktion tillhandahålls konsumenterna i form av videoinspelningar. Detta kan bli ett värdefullt komplement till det utbud som kommer att finnas i marknaden i övrigt. Också när det gäller närradion har framförts tankegångar om att den skulle leda till en "kommersialisering" av utbudet eller åtminstone vara ett första steg i denna riktning. Ä ven om en stor del av konsumenterna skulle uppfatta detta som positivt, är det emellertid inte fråga om något sådant om propositionens modell för försöksverksamhet väljs. Det råder inga delade meningar om att den försöksverksamhet som föreslås skall vara fri från reklam. ärraction kan däremot leda till att olika organisationer ges en god chans att marknadsföra sig och sin verksamhet, vilket måste betraktas som positivt. I vad gäller försöksverksamheten är det viktigt att skilda organisationer ges lika chanser att komma till tals i etern. Det får under inga omständigheter bli så att endast stora och etablerade medlemmar av Organisationssverige får tillfälle att sända. Också närradions innehåll måste vara varierat, och med kraft måste tillses att utbudet icke blir ensidigt i så måtto att bara en viss typ av organisationer kan komma ut i etern. Samma resonemang måste föras i vad avser de kommande försökssänd-

5 ot. 1977/78: ningarna med teletext och data-tv. Radioutredningen uttalade att det var viktigt att de nyhetssändningar som förutsattes äga rum också gav utrymme för TT. Detta gäller i hög grad alltfort. TT har genom sin objektiva nyhetsförmedling skapat ett stort förtroende, varför det framstår som i hög grad lämpligt att TT ges möjligheter att verka också på teletextområdet. Men detta bör också gälla dagstidningarna. Genom att debiteringsfrågorna på detta område har lösts tekniskt har vi nu möjligheten att låta de dagstidningar i landet som så önskar också använda sin redaktionella kapacitet för teletextsändningar. Härigenom skulle vi få möjligheter att få de framtida teletextsändningarna präglade också av regionala nyheter av mycket varierat slag. De farhågor som framförts beträffande de nya mediernas ut veckling torde ofta bottna i en massmediapolitisk syn som är negativ till valfrihet och som tror att en stark styrning av programkonsumtionen är nödvändig fdr att hålla denna på en tillfredsställande kvalitativ nivå. Ett sådant synsätt visar misstroende mot den enskilda människans förmåga att ta sitt eget ansvar i detta sammanhang. Men det existerar uppenbarligen också här ett misstroende mot samhällets förmåga att låta producera och sända program av en sådan kvalitet att de framgångsrikt kan konkurrera med vissa delar av den lättare underhållningen. Det förtjänar noteras att många av de bästa dokumentärprogrammen som sänds i svensk TV kommer från länder där utbudet är stort och "kommersialiserat". Detta bottnar ingalunda bara i att det i dessa länder ofta finns goda ekonomiska, tekniska och personella resurser, utan också i att den hårda konkurrensen med andra programtyper tvingat fram program som trots sitt kvalificerade innehåll är så utformade att de kan konkurrera om tittarsiffrorna. Det är inför framtiden viktigt att det utredningsarbete som bedrivs, liksom förekommande försöksverksamhet på området, samordnas så långt det är praktiskt möjligt. l dag arbetar Oera utredningar på området. Det gäller bl. a. videoutredningen och utredningen om reklam i videogrammen. Aviserade är en utredning om närradion och en om teletext och data-tv. Någon form av central beredning för nya media skulle kunna samordna de olika aktiviteterna på området och tillse att vissa grundläggande principer upprätthölls i arbetet. De nya mediernas vikt motiverar i hög grad ett sådant arrangemang. Beredningar eller råd av detta slag finns i dag för en lång rad olika samhällsområden.

6 Mot : Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs l. att riksdagen beslutar att vad som i motionen anförts om utvecklingen av nya medier ges regeringen till känna, 2. att riksdagen beslutar uttala sig för att en central beredning för nya media i enlighet med vad som anforts i motionen tillsätts. Stockholm den 28 mars 1978 ANDERS BJÖRCK (m) OLLE AULIN (m) RUNE RYDEN (m)