Säkerhet en fråga om företagskultur, 10 juni 2009 Vad har genus och jämställdhet med säkerhet att göra?

Transkript

1 , 10 juni 2009 Vad har genus och jämställdhet med säkerhet att göra? Lena Abrahamsson Professor i arbetsvetenskap Institutionen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet, Luleå Lena.abrahamsson@ltu.se

2 Arbetsplatskultur och genus i gruvbranschen Foto LKAB arbetssäkerhet teknikutveckling kompetenskrav lärande yrkesidentitet jämställdhet

3 Exempel från studier Utbildning i arbetssäkerhet kolgruvor, Wollongong, New South Wales, Australia , tillsammans med Margaret Somerville Teknik och arbetsmiljöförändringar LKAB, järnmalm, Kiruna 2005, tillsammans med Jan Johansson Ett interaktivt förändringsprojekt om säkerhet och jämställdhet LKAB Division Mining , tillsammans med Eira Andersson Förstudie inför etablering av en ny järnmalmsgruva Northlands Resources, Pajala Future Mining , tillsammans med Jan Johansson och Bo Johansson

4 Det moderna gruvarbetet och manlighet Arbetet och arbetsplatserna är manliga på ett konkret sätt 96 % av gruvarbetarna är män 90 % av alla anställda på företaget är män siffror som varit stabila de senaste åren Gruvans arbetsplatser och arbetsplatskultur är också manliga på ett symboliskt sätt arbetet, yrket och kulturen har starka symboliska kopplingar till manlighet övertydliga uttryck av en speciell form av manlighet ( macho?) nästan svårt att ta på allvar och analysera manlighet och teknik Därför behövs genusperspektiv i analyserna gruvbranschen är till stora delar en värld för män som även när den förändras och interagerar med omgivningen i hög grad handlar om män och manlighet

5 Vad är genus? Sociala och kulturella konstruktioner

6 Starka kopplingar mellan genus och arbete, kompetens, identitet Speciellt starkt på könshomogena arbetsplatser? känslomässiga band, likhetssträvan och identifikation kan vara maktstrategier eller en underordnad frizon, arbetarklass en sammanblandning och förväxling av kompetens och kön Men finns även i andra organisationer (50-50) där kön är viktigt (stereotypa kollektiva könsegenskaper ) där kön är en organisationsprincip (könsuppdelning) Gör det svårt att ändra i organisationer många återställare på grund av att kön får spela stor roll Kopplingarna blir synliga när det sker förändringar ny teknik, nya kunskapskrav, nya säkerhets- och kvalitetskrav, nya organisationsformer förändringar som på olika sätt kräver att individen lär sig något nytt

7 Kolgruvor och manlighet den lokala gruvarbetarmanligheten Delar samma bild av vad en riktig gruvarbetare är han är man och arbetar under jord, nära berget, med manuella (och farliga) arbetsuppgifter yrkesskicklighet, gruvkänsla, stolthet, kamratskap, produktionskrav djärv, tävlingsinriktad, fixaren, grabbig, skojig men också grupptryck, förlöjliganden, hån, hacka ned på alla uttryck av svaghet (omanlighet), inte använda skyddsutrustning eller följa säkerhetsregler, inte be om hjälp, istället hålla skenet uppe, hålla masken, ta genvägar och risker? Hjälteberättelser och machomanlighet? den gamla gruvarbetarmanligheten också en del av den lokala rådande manligheten i gruvan den kollektiva manligheten

8 Foto LKAB Gruvarbete och manligheter Bakom detta finns ett brett spektrum av olika uttryck av manligheter olika sätt på jobbet och utanför gruvan majoriteten av gruvarbetarna följer inte normerna kring macho-manligheten men de finns i närheten, passiv medlem/stödmedlem får fördelar trots att de inte tar riskerna med att vara i frontlinjen Men alla är med bevarar och skyddar den gamla bilden av gruvarbetet? historien, mystiken, det oförutsägbara och det farliga i gruvarbetet avsaknaden av teknik är viktigt hellre riktigt tunga och gammeldags verktyg? kan bli en sorts teknikrädsla distansering till ny teknik hos männen en femininisering av automatisering, datorisering och robotisering och därmed även den gamla manlighetsbilden

9 Kolgruvor och arbetssäkerhet Kolgruvor har många extremt farliga arbetsplatser hög olycksfallsfrekvens svårt att få ned siffrorna många arbetsskador, förslitningsskador, sjukdomar och ohälsa Den sista bastionen av manlighet i samhället kolgruvorna kända för att vara det mest macho i ett macho-land Och en kultur där man hellre tar genvägar än följer säkerhetsregler hoppar över säkerhetsregler, medvetet risktagande konkurrens och tävling mellan arbetarna och mellan olika arbetslag

10 Säkerhet en fråga om företagskultur Kolgruvor och arbetssäkerhet Det är idiotiskt att vara macho En kultur som arbetsgivarna fostrat eller åtminstone sett mellan fingrarna? eftersom det gav lönsamhet och produktivitet men nu börjar kostnaderna för ohälsan överstiga vinsterna Gruvledningen: macho-manlighet ett hinder för kvalitet och säkerhet? inne i organisationen skapar macho-manlighetens attityder problem och hinder? att öka arbetssäkerheten, att implementera nya säkerhetssystem praktiska problem att lära ut säkerhet och att få gruvarbetarna att följa regler och instruktioner kring arbetssäkerhet det är skillnad på vad som lärs ut, vad som lärs in och vad som görs De senaste åren: förändrade attityder kring arbetssäkerhet både hos företagsledning och arbetare men det är segt, det släpar efter

11

12

13 Underjordsbrytning vid LKAB:s gruva i Kiruna Skivrasbrytning tillredning gör parallella orter in i malmkroppen brytning spränger ut malmen nerifrån Arbetsmoment borrning, laddning, skjutning lastning, transport, tömning tappning, tågtransport, krossning skippåfyllnad, uppfordring Foto LKAB

14 From hard rock to remote control 1957 hårt fysiskt och farligt arbete i en extremt dålig arbetsmiljö tungt manuellt arbete, en nära relation mellan arbetaren och berget måste kunna läsa berget arbetet var dock standardiserat (behövde inte själv lista ut hur man skulle göra) enkönade arbetsplatser (bara män) 1969 fortfarande fysiskt tungt arbete faran från berget kvarstår mer tungt borrarbete, på kortade tid viss förbättring tack vara minskad manuell lastning de gamla kunskapskraven försvinner, pga. än mer standardiserade arbetsrutiner några få enstaka kvinnor på dispens 1985 gruvarbetet har fått en helt annan karaktär arbetsmiljön är inte bra, men mycket mycket bättre luftkonditionerade kontrollrum än mer standardiserade arbetsrutiner stora delar av processerna har automatiserats eller fjärrstyrs automatiserade tåg, fjärrstyrda lastmaskiner styrs från centraliserade kontrollrum under jord fortfarande bara några få enstaka kvinnor (2-3%) 2005 en flytt upp till sjunde våningen i kontorshuset ännu bättre arbetsmiljö nere i gruvan, buller, vibrationer, farliga gaser, tunga lyft mm är nästan borta graden av automatisering har ökat och än fler arbetsuppgifter fjärrstyrs vissa av arbetena utförs från en ny produktionscentral på sjunde våningen en ren och trevlig miljö med panoramautsikt över staden och fjället, bara enstaka besök nere hos maskinerna nere i gruvan fortfarande bara några få enstaka kvinnor (4%)

15 Från underjordsarbete till sjunde våningen 50 år av förändringar Länge innebar underjordsarbetet en nära relation mellan arbetaren och berget ett fysiskt hårt och farligt manuellt arbete under svåra förhållanden en viss typ av arbetsplatskultur med starka drag av machomanlighet? Steg för steg har nya villkor för gruvarbete skapats kontinuerlig investering i teknikutveckling för att öka kapaciteten i gruvan, öka produktiviteten, öka kvaliteten mm mellan arbetaren och berget är det alltid en maskin men maskinen blir större och större, avståndet ökar kontakten med berget minskar graden av automation ökar, fler och fler arbetsuppgifter blir fjärrstyrda människans roll i tekniksystemet ändras En transformering från bergnära underjordsarbete till fjärrstyrning och övervakning, i vissa fall från marknivån idag arbetar gruvarbetare på sjunde våningen i kontorshuset vid gruvan i Kiruna

16 From grounded skills to sky qualifications Nya typer av arbetsuppgifter kräver nya typer av kompetenser hantverkskompetenser försvinner självständighet, manuella färdigheter, förmågan att läsa berget ( bergöga ) Motstridiga tendenser uppkvalificering mer abstrakta, tekniska och teoretiska kunskaper överblick, helhetssyn, processkunskaper, teamarbete nedkvalificering fragmenterade, uppdelade arbeten de gamla tysta kunskaperna datoriseras arbetena verkar lättare när mystiken kring jobbet försvinner när de flyttas från den besvärliga miljön omkvalificering ny typ av tysta kunskaper, förmåga att köra med joystick via en monitor

17 Effekter på arbetsplatskultur och identiteter? Gamla attityder utmanas av ny teknik i produktionen nya organisationsformer nya typer av arbetsuppgifter nya kvalifikationskrav högre kvalitets- och säkerhetskrav, ny säkerhetspolicy ökade krav på jämställdhet (och fler kvinnor i gruvan) Människor anpassar sig (omedvetet?) till de nya kraven i framtiden kommer det vara en annan sorts personer som företaget rekryterar Nya arbetsidentiteter och nya manligheter men det är inte en enkel och rak process och inte utan motstånd Foto LKAB

18 Manlighet som släpar efter? Foto LKAB Arbetsplatskulturen är seg kan vara gammaldags, baserad på den gamla typen av gruvarbete, gamla kompetenskrav, gamla informella normer de gamla symbolerna, berättelserna och bilderna finns kvar även yrkesidentiteten släpar efter den gamla kulturen är fortfarande viktig för lärande/inskolning? Männen uppvisar tveksamhet till ny teknik? arbetssäkerhet? Den lokala manligheten är rotad i den gamla typen av gruvarbete/identitet detta gör arbetsplatskulturen segare och yrkesidentitetens eftersläpning längre jämställdhet? vill inte ha fler kvinnor i gruvan?

19 Även tendenser till förändring Det finns inte längre någon plats eller funktion för det gamla en ny typ av gruvarbetaridentitet växer fram Nya manligheter (och kvinnligheter) samsas med de gamla bortdragande den moderne mannen, omsorg, helhetssyn hand i hand med företagets fokus på arbetssäkerhet och kvalitet Förändringarna i manligheterna nödvändiga för att lyckas förändra organisationen hanterar de motstridiga budskapen i manlighet och arbetssäkerhet De nya manligheterna lika manlig som de gamla men annorlunda Foto LKAB

20 Arbetsplatskultur, säkerhet och genus i gruvbranschen Ett forskningsprojekt ( ) vid Industriell produktionsmiljö, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet (Lena Abrahamsson och Eira Andersson) Ett interaktivt projektarbete Framtidens gruvkultur under vid Division Mining, LKAB tillsammans med forskarna från Luleå tekniska universitet två projektgrupper (gruvarbetare), en i Kiruna och en i Malmberget, 15 personer i varje, blandat kvinnor och män workshops med diskussioner, teambuildning, studiebesök, intervjuer, enkätundersökning, föreläsningar, möten och arbeta fram diskussionsmaterial Förväntat resultat: en plattform för förändring och ny kunskap medvetenhet om problem och möjligheter i gruvorganisationen kring arbetsmiljö, säkerhet och jämställdhet start av förändringsprocess vid LKAB synliggörande av attityder kring säkerhet och genus undersökning av arbetsplatskulturer förslag på förbättringar om framtidens gruvarbete mål effektivare säkerhetsarbete, ökad säkerhet, bättre arbetsmiljö arbete, arbetsplatser och kultur som tilltalar både män och kvinnor

21 Exempel på teman i grupparbetet i Framtidens gruvkultur Hur sker arbetet i dagens gruvindustri? organisationsstruktur, arbetsuppgifter, teknikutveckling Historier från förr, hur är det idag? hur påverkas dagens gruvarbete av myter, historien och den gamla arbetsplatskulturen? Arbetsplatskulturen, vad är en riktig gruvarbetare? gruvkultur, attityder på arbetsplatsen, formella och informella regler yrkesidentitet, kan man prata om en machokultur? Säkerhet och risker, velour eller macho? säkerhetsarbete, varför risktagande? rädsla och oro, mental skyddsutrustning hur går ekvationen kring ökat säkerhetstänkande och machokultur ihop? hur kan vi förbättra arbetsmiljön och säkerhet i gruvan? Kompetens, vem har bergöga? kunskap och erfarenhet, kompetens, synlig och osynlig Framtidens gruvarbete, utveckling och förändring? vilka krav ställs på framtidens gruvarbetare? ny teknik, nya metoder och ny kultur vad är bra i dag, vad kan förändras? varför jämställdhet, hinder och möjligheter?

22

23 LKAB:s interna tidning Veckobladet, nr 20, 2007