Datum Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) (nytryck)

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (11) Datum Handläggare Caroline Petrini Sjö- och luftfartsavdelningen Operatörsenheten Sektionen för helikopter, allmänflyg och fritidsbåtar Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) (nytryck) 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? FN:s rekommendationer utgör grundstommen till varje transportregelverk för transport med farligt gods (IMDG-koden sjö, ADR väg, RID järnväg och DGR flyg). De olika organen inom FN arbetar fortlöpande för att harmonisera samtliga transportregelverk och FN-rekommendationer med varandra. IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) är en internationellt tvingande överenskommelse för transport av förpackat farligt gods till sjöss. Syftet med IMDG-koden är att transporter till sjöss med farligt gods i förpackad form transporteras på ett säkert sätt. Koden ges ut i reviderad form vartannat år. En ny IMO-resolution MSC.328(90) med ändringar till IMDG-koden, version 36, har nu beslutats. Den träder i kraft internationellt den 1 januari 2013 men får användas parallellt med version 35 under Version 35 är införlivad genom Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (TSFS 2011:95). Sammanfattning av de största ändringarna: Kapitel 1 Nytt avsnitt anger att i de fall en standard är obligatorisk att följa och bestämmelserna i standarden strider mot IMDG-koden så har bestämmelserna i koden företräde. Nytt avsnitt att farligt gods som enbart används för kylning eller konditionering av lastbärare enbart omfattas av avsnitt Nytt avsnitt Notification of infringements. Innebär att när tillsynspersonal hittar repeterande eller stora brister hos utländska avsändare kan man med stöd av detta nya avsnitt skicka information om detta till avsändarlandets behöriga myndighet. I listan över definitioner i införs nya definitioner för nettovikt explosivt ämne (NEM) och bärgningstryckkärl.

2 Datum 2 (11) Kapitel 1.4 om skyddsbestämmelser skrivs om. Bland annat införs definition i om vad som avses med farligt gods med hög riskpotential. Avsnitt 1.4 är enbart en rekommendation utom i de delar som hänvisar till hamnoch sjöfartsskydd. Kapitel 2 Avsnitt om uteslutning ur klass 1 ersätts med ny text. I förteckningen över organiska peroxider i införs två nya ämnen som även återfinns i index. Nytt avsnitt om medicinskt avfall, medicinska apparater som innehåller smittförande ämnen eller medicinska apparater som innehåller annat farligt gods och som transporteras för desinfektion, rengöring, sterilisering, reparation mm. I införs en tabell som sammanfattar de kriterier som gäller för ämnen med frätande egenskaper. Tillägg i över ämnen och föremål som ingår i klass 9, en hänvisning till avsnitt under rubriken litiumbatterier. Även kondensatorer, UN 3499 ingår numera i förteckningen. Avsnitt är reviderad med ny text om miljöfarliga ämnen. Nytt avsnitt om litiumbatterier. Kapitel 3 Ett 10-tal nya UN nummer har tillkommit (UN 3497 UN 3506). Dessutom görs ett antal ändringar för enskilda UN-nummer såsom benämningar, separationsgrupp, beskrivningar, särbestämmelser 1 och förpackningsinstruktioner. I listan över särbestämmelser i avsnitt 3.3 har vissa av de befintliga reviderats, ett antal tagits bort och ett antal nya har tillkommit. I avsnitt 3.2, kolumn 6 framgår vilka särbestämmelser som gäller för varje specifikt ämne. Nya särbestämmelser är: SP 358 Denna nya särbestämmelse är kopplad till UN Innebörden är att 1 Observer att särbestämmelser inte betyder samma sak som särkrav utan är en översättning av det engelska begreppet special provisions.

3 Datum 3 (11) nitroglycerin, lösning i alkohol med över 1 % men högst 5 % nitroglycerin, får klassificeras i klass 3 om förpackningen uppfyller vissa krav. Särbestämmelse 500 som tidigare angavs för detta UN-nummer stryks. SP 359 Även denna nya bestämmelse rör UN 0144 och här anges att om förpackningsbestämmelserna inte följs så gäller att nitroglycerin, lösning i alkohol med över 1 % men högst 5 % nitroglycerin, ska klassificeras som ett explosivt ämne i klass 1. SP 360 Fordon som enbart drivs av litiumbatterier eller litiumjonbatterier ska klassificeras under UN SP 361 Denna nya bestämmelse kopplas till UN 3499 för kondensatorer med elektrokemiskt dubbelskikt. Här anges bland annat konstruktions-, transportoch märkningskrav för kondensatorerna. SP 362 Kopplad till vätskor, pastor och pulver som är trycksatta med en drivgas som ingår i definitionen av en gas. SP 363 Denna bestämmelse gäller för flytande bränsle (UN 1202, 1203, 1223, 1268, 1863 and 3475) som transporteras i inneslutningar som är en del av en utrustning eller en maskin. Dessa produkter omfattas inte av andra bestämmelser om vissa specificerade villkor uppfylls. Här anges bland annat hur dessa utrustningar ska märkas och eventuellt förses med etiketter beroende på inneslutningens kapacitet. SP 364 Denna bestämmelse gäller för UN 0012, 0014 och 0055 och anger att dessa föremål i klass 1 (explosiva ämnen och föremål) får transporteras som begränsad mängd under förutsättning att kollit, i transportfärdigt skick, klarar provningen enligt testserie 6(d) i testhandboken, del I, enligt beslut av behörig myndighet. SP 365 och 366 Denna bestämmelse gäller för instrument och artiklar som innehåller kvicksilver, UN 2809 och UN SP 965 Denna särbestämmelse är kopplad till UN 2211 och UN Dessa

4 Datum 4 (11) produkter ska transporteras i ventilerade lastbärare eller i kylcontainer. Alternativt kan kollina vara hermetiskt tillslutna och då faller kravet på ventilation av lastbäraren. Här anges även bland annat hur lastbäraren ska märkas. Kapitel 3.4 om begränsade mängder är omskriven. Den stora nyheten är att UN 0012, 0014 och 0055 kan transporteras som begränsad mängd. Villkoret är att det är typgodkända förpackningar enligt och får därmed inte transporteras på sträck- eller krympfilmade brickor. Dessa UN nummer får inte heller stuvas i samma lastrum eller lastbärare som annat gods i klass 1, samhanteringsgrupp A och L. Vätskor i klass 8, förpackningsgrupp II förpackade i porslin, glas eller stengods ska vara innesluten i en styv mellanförpackning. Kravet på att etiketter ska vara synliga och läsbara efter tre månader i vatten tas bort och ersätts med att etiketter ska tåla väder exponering utan en betydande minskning i effektivitet (se avsnitt ). En lättnad införs i 3.5.1om undantagen mängd. Ämnen som tilldeltas koderna E1, E2, E4 och E5 i kolumn 7b i förteckningen farligt gods undantas från övriga bestämmelser om vissa specificerade villkor uppfylls. Kapitel 4 Ett flertal förpackningsinstruktioner och särbestämmelser för förpackningarna ändras. Bland annat införs emballage av annan metall, 4N på ett flertal ställen. Flera förpackningsinstruktioner som var tidigare generella har specificerats med vilka förpackningar som är tillåtna. I P200 har UN 1008, 1076, 1741, 1859, 2189, 2418 och 1052 införts a i kolumnen över särbestämmelser för förpackningen. Detta innebär att tryckkärl av aluminiumlegeringar inte är tillåtna. En helt ny förpackningsinstruktion P206 har införts med anledning av UN 3055, 3501, 3502, 3503, 3504 och 3505 (kemikalier under tryck). Även förpackningsinstruktion P207 är ny för UN 1950 (aerosoler). Förpackningsinstruktion P650 är ändrad för att ta hänsyn till de nya bestämmelserna som införts för användning av kylning eller konditionering (se avsnitt 5.5.3). Förpackningsinstruktion P903 modifieras som gäller för litiumbatterier.

5 Datum 5 (11) I P904 har ett tilläggskrav kompletterats för UN Mindre ändringar har tillkommit i tankinstruktion, TP50 då 6 nya ämnen för kemikalier under tryck har tillkommit. Tre nya särbestämmelser för transporttank, TP 38, 39 och 40 införs. Avsnitt 4.3 om användning av bulkcontainrar utökas med BK3 flexibla bulk containrar. Nytt avsnitt att BK1 får användas för kort internationell sjötransport om villkoren i inte uppfylls. Kapitel 5 I införs ett minimikrav på UN-numrets storlek. UN-numret och bokstäverna UN ska vara minst 12 mm höga, utom för förpackningar med kapacitet på högst 30 liter eller 30 kg och gaskärl på högst 60 liter då märkningen ska vara minst 6 mm hög. För förpackningar med kapacitet på högst 5 liter eller 5 kg ska märkningen vara av lämplig storlek. Till samma avsnitt införs en ny fotnot om övergångsbestämmelser. Det införs en anmärkning i om märkning för miljöfarliga ämnen i tillägg till att bestämmelserna i gäller om uppgifter som krävs vid transport av miljöfarliga ämnen ändras något och det blir nu möjligt att ange MILJÖFARLIGT ÄMNE eller VATTENFÖRORENANDE ÄMNE/MILJÖFARLIGT ÄMNE. I anges att BÄRGNINGSFÖRPACKNING eller BÄRGNINGSTRYCKKÄRL ska anges i godsdeklarationen då de används för transport. Nytt avsnitt om klassificering av fyrverkerier för UN Nytt avsnitt som handlar om vilka krav som finns för kollin och lastbärare som innehåller ämnen (UN 1845, UN 1977 och UN 1951) som enbart används för kylning eller konditionering och som medför risk för kvävning. En följdeffekt av ovan nya avsnitt blir att avsnitt om stuvningsintyg ändras. Kapitel 6

6 Datum 6 (11) Möjligheten att använda lådor i metall av annat slag än stål eller aluminium införs i I de allmänna bestämmelserna i anges att provtrycket för kemikalier under tryck återfinns i förpackningsinstruktion P206. Nytt avsnitt om tryckavlastningsventiler för slutna kryokärl ska genomgå återkommande kontroller och provningar. I tabellen i delavsnitt tillkommer en standard för förslutningar av UN-gasflaskor. Även i delavsnitt tillkommer en ny standard om återkommande kontroll, ISO 10460:2005. Nytt avsnitt om bärningstryckkärl med tillhörande anmärkning att regeln får tillämpas på nya särningstryckkärl från 1/ men ska användas på alla nya bärningstryckkärl från 1/ Bärningstryckkärl som uppfyller nationella regler får fortsätta att användas med beslut från behörig myndighet. Staplingssymbolen för IBC-behållare i förtydligas genom att minimimått anges. I införs storlekskrav på godkännandemärkningen av storförpackningar. Bokstäver, siffror och symboler ska vara minst 12 mm höga och detta harmoniseras med de bestämmelser som redan finns för förpackningar och IBC-behållare. Till dessa bestämmelser finns en anmärkning som anger att storlekskraven för grundläggande märkning ska tillämpas på storförpackningar som tillverkas från och med den 1 januari En ny symbol som visar om stapling är tillåten och hur mycket som får staplas på en storförpackning införs i Denna symbol finns tidigare för IBC-behållare. Även här finns en anmärkning som anger att bestämmelserna i gäller för alla storförpackningar som tillverkas eller renoveras från och med den 1 januari I , , och i införs bestämmelser avseende märkning av tryckavlastningsanordningarna för transporttankar och MEG-containrar. Det anges nu att de ska vara märkta med avblåsningsarean hos de fjäderbelastade tryckavlastningsanordningarna, sprängblecken och smältsäkringarna i mm 2. I delavsnitten , , och ersätts standarden ISO :1991 med ISO :2004 och ISO :2004.

7 Datum 7 (11) Under avsnitt införs en ny anmärkning att avsnittet även gäller transporttankar avsedda för transport av kemikalier under tryck (UN ). Definitionerna i för beräkningsreferenstemperatur och högsta tillåtna arbetstryck modifieras för att beakta dessa nya bestämmelser. Även delavsnittet om driftutrustning i ändras något. En ny definition införs i avsnitt om flexibla bulkcontainrar. Begreppet flexibla bulkcontainrar införs även i Avsnitt är nytt och innehåller bestämmelser för konstruktion, tillverkning och godkännande av flexibla bulkcontainrar. Kapitel 7 Del 7 är helt omorganiserat efter arbetsuppgifter. Kapitel 7.1 och 7.2 innehåller allmänna krav om stuvning och separering. Kapitel 7.3 handlar nu om lastning av gods i lastbärare. Kapitel 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 innehåller bestämmelser för containerfartyg, rorofartyg, torrlastfartyg och fartygsburna pråmar. Ny definitionen har införts av begreppet värmekällor. De olika kraven på på avstånd från alla eller några värmekällor, skyddas mot strålningsvärme eller direkt solljus är ersatta av en mer allmän definition i skyddas mot värmekällor (protected from sources of heat) Vidare har även bestämmelserna om separering från livsmedel reviderats. Begreppen bort från livsmedel och skilt från livsmedel är borttagna. Generellt får klass 2.3, 6.1, 6.2, 7 och 8 inte samlastas i samma lastbärare som livsmedel. Vissa klasser i 6.1 och 8 får samlastas med villkoret att de stuvas minst 3 meter från varandra i samma lastbärare utan tillstånd från behörig myndighet. I den nya föreskriften har man tagit bort kravet på separation mellan lastbärare som innehåller livsmedel och klass 2.3, 6.1, 6.2, 7 och 8. För styckegods i klass 6.2 krävs fortfarande separeringsavstånd 3 mellan klass 6.2 och livsmedel. Om något av godset stuvas i en sluten lastbärare minskas separationsavståndet till 2. De övriga klasserna kvarstår med separationsavstånd 2 för styckegods men minskas till 1 om något av godset stuvas i en sluten lastbärare. Om båda godsen är i slutna lastbärare finns inga krav på separationsavstånd. Den nuvarande lättnaden på separationsavstånd 1 mellan klass 8 och klass 6.1 i förpackningsgrupp III tas bort. Nytt är också bilagan i del 7 som innehåller ett flödesschema för separation mellan olika klasser av farligt gods. Flödesschemat är enbart en rekommendation som syftar till att underlätta för användare. Eftersom många av bestämmelserna i del 7 återfinns i gamla regelverket har IMO även tagit fram en konverteringstabell, se bilaga. Tabellen anger vilka bestämmelse i del 7, version till IMDG-koden som har överförts till del 7, version till IMDG-koden. Några texter har strukits eftersom de inte innehåller ett obligatoriskt krav men istället beskrivs en

8 Datum 8 (11) rekommendation eller förklaring. Vissa texter återfinns i SOLAS regel II- 2/19 eller andra bestämmelser i koden. Viss text har förändrats redaktionellt. Ordlistan i tillägg B är reviderad 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Ett alternativ är att inte införliva resolutionen. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Nuvarande föreskrift, Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods (TSFS 2011:95) (IMDG-koden), fortsätter att gälla. Effekt om inte reglering kommer till stånd är att Sverige tillåter tillämpningen av en version av IMDG-koden som inte är internationellt accepterad. 3 Vilka berörs av regleringen? Föreskrifterna riktar sig till samtliga aktörer/verksamheter som är delaktiga i transport av förpackat farligt gods till sjöss. Hit räknas bland annat alla avsändare, mottagare och transportörer som kan ingå i en transporkedja. Det kan vara en avsändare på landbacken som anlitar en transportör för att exportera gods till utlandet och som i sin tur ställer av en lastbärare i hamnen där en annan transportör följer med fartyget och kör till slutdestinationen. I Sverige ska de flesta som i sin verksamhet skickar eller utför transporter av farligt gods ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivaren ska se till att företaget vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga olyckor i samband med transport av farligt gods. Omkring 3000 företag har idag säkerhetsrådgivare och berörs av de reviderade föreskrifterna. Denna uppskattning är mycket grov, eftersom det finns både möjlighet till undantag från säkerhetsrådgivare och det kan finnas ett mörkertal avseende företag som inte har anmält säkerhetsrådgivare till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, trots att de omfattas av bestämmelserna.

9 Datum 9 (11) 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Till följd av kapitel 1.3 i IMDG-koden om Utbildning måste alla personer som befattar sig med transport av farligt gods få utbildning i de arbetsområden som är regelbundet återkommande och relevant för deras ansvarsområde. Detta kan genomföras genom självstudier och/eller extern utbildning. Användare av regelverket bedöms behöva en utbildning av cirka 4 6 timmar med anledning av föreskriftsändringen. En extern utbildning av denna längd kostar cirka kr. Inköp av en svensk utgåva av IMDG-koden kostar cirka 1000 kr. Även kostnader tillkommer för till exempel etiketter som ändras med regelverket. Ny kollimärkning kostar cirka 3,5 kr styck och storetikett kostar cirka 9,50 kr styck. Inga övergångsbestämmelser finns för märkning vilket kan innebära att befintlig märkning måste kasseras vid årsskiftet. Övriga nyheter i koden som nya särbestämmelser, förpackningsinstruktioner, begränsade- och reducerade mängder innebär en kostnadsmässig ökning för berörda samt andra konsekvenser då man måste utbilda sig i nyheterna och uppdatera rutiner. Inga nya administrativa kostnader har tillkommit då krav om att upprätta deklaration som ska medfölja transporten sedan tidigare finns reglerat. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Om man jämför med alternativet att inte införliva resolutionen innebär det att Sverige tillåter tillämpningen av en version av IMDG-koden som inte är internationellt accepterad. Detta kan medföra påföljder för svenska fartyg vid internationella resor som i värsta fall kan resultera i nyttjandeförbud. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Regleringen överensstämmer med de internationella kraven eftersom Sverige har förbundit sig att följa SOLAS konventionen (A-krav). 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Nej. Den nya resolutionen träder ikraft den 1 januari Under våren 2013 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utfört informationsträffar i seminarieform om nyheter i respektive regelverk. Sektionen har i samband med dessa seminarier levererat dokumentation om

10 Datum 10 (11) nyheterna i IMDG-koden. Under våren 2013 genomfördes ett seminarium med Kustbevakningen, som är tillsynsmyndighet på området. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Nej, denna regeländring gäller för samtliga företag och bedöms därför inte påverka företagens konkurrensförhållanden negativt. Givetvis är det en tyngre belastning för små företag som inte har samma personalresurser för att sätta sig in i nyheterna. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Omkring 3000 företag har idag säkerhetsrådgivare och berörs av de reviderade föreskrifterna. Denna uppskattning är mycket grov, eftersom det finns möjlighet till undantag från säkerhetsrådgivare. En säkerhetsrådgivare kan ha flera uppdragsgivare och det kan finnas ett mörkertal avseende företag som inte har anmält säkerhetsrådgivare till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, trots att de omfattas av bestämmelserna. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Till följd av kapitel 1.3 i IMDG-koden om Utbildning måste alla personer som befattar sig med transport av farligt gods få utbildning i de arbetsområden som är regelbundet återkommande och relevant för deras ansvarsområde. Detta kan genomföras genom självstudier och/eller intern/extern utbildning. Användare av regelverket bedöms behöva en utbildning av cirka 4 6 timmar med anledning av föreskriftsändringen. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Inköp av en svensk utgåva av IMDG-koden kostar cirka 1000 kr. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Denna regeländring gäller för samtliga företag och bedöms därför påverka företagens konkurrensförhållanden positivt. Ökad harmonisering mellan trafikslagens regelverk för begränsade- och reducerade mängder är en minskning av företagens administrativa börda och underlätta multimodala transporter bedöms också påverka företagen positivt. Givetvis är det en

11 Datum 11 (11) tyngre belastning för små företag som inte har samma personalresurser för att sätta sig in i nyheterna. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Många nyheter innebär ett förtydligande av de befintliga reglerna för de som ska följa regelverket som till exempel avsändare, tillverkare, transportörer och tillsynspersonal. Till exempel nya definitioner, nya klassificeringsprinciper om ett ämne får innehålla föroreningar eller tillsatser för att stabilisera ämnet, att en transport inte ska genomföras om transportören inte fått transportinformation om godset Nyheter i kapitel 3.5 om reducerade mängder i små mängder innebär en lättnad eftersom de undantas helt från regelverket. Detta minskar företagens administrativa börda och underlätta multimodala transporter vilket bedöms påverka företagen positivt. Övriga krav är harmoniserade med kraven i FN Rekommendationen och ADR-S vilket underlättar för multimodala transporter Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej, föreskriften gäller för samtliga företag. Transportstyrelsen har ingen valmöjlighet att ta hänsyn till små företag då resolutionen gäller för samtliga företag som omfattas av regelverket. Givetvis är det en tyngre belastning för små företag som inte har samma personalresurser för att sätta sig in i nyheterna. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Caroline Petrini, sakhandläggare, Jonna Mas, jurist,