TSS Konsekvensutredning 1(14) Caroline Petrini UTKAST

Transkript

1 TSS Konsekvensutredning 1(14) Konsekvensutredning - ändring av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) är en internationellt tvingande överenskommelse för transport av förpackat farligt gods till sjöss, som ges ut i reviderad form vartannat år. En ny IMO-resolution MSC.294(87) med ändringar till IMDG-koden, version 35, har nu beslutats. Den träder i kraft internationellt den 1 januari 2010 men får användas parallellt med version 34 under Version 34 är införlivad genom Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods. Den gällande översättningen av IMDG-koden innehåller ett antal särkrav, tolkningar och nationella krav. En tolkning innebär att Transportstyrelsen har förtydligat text där den, i den engelska utgåvan, är alltför generellt skriven. Ett särkrav innebär att Transportstyrelsen har ställt högre krav för svenska fartyg än vad SOLASkonventionen kräver. Nationella krav innebär att Transportstyrelsen har ställt högre krav på svenska fartyg i nationell fart än vad SOLAS-konventionen kräver. I föreskriften har uppställningen av befintlig text i avsnittet om läkemedel och medicinsk utrustning-, samt avsnittet om personlig skyddsutrusning som ska finnas ombord, justerats språkligt och gjorts tydligare för läsaren genom att kraven flyttas från bilagan i nuvarande föreskrift till paragraf-delen. Flyttningen av texten innebär ingen ändring i sak. En avvägning har gjorts mellan skyddet för de ombordvarande och kostnaderna för att ha kvar

2 TSS Konsekvensutredning 2(14) dessa sär-/nationella krav. Nationella krav, särkrav och tolkningar har i föreskrifterna markerats med kursiv, understruken text. Föreskriften föreslår att antalet nationella krav/särkrav/tolkningar tas bort, ändras till rekommendation, allmänna råd eller omhändertas genom annan föreskrift, se bilaga 1. Anledningen till ändringen är att Transportstyrelsen anser gällande föreskrifter som ett onödigt administrativt krav för läsaren och att det räcker att de finns som rekommendationer. Dessutom nämns särbestämmelser i föreskriften. Dessa kommer från de internationella kraven i IMDG-koden, så kallade special provisions. Dessa särbestämmelser hänvisar till kapitel 3.3 i IMDG-koden och är relevanta för det aktuella ämnet eller föremålet i förpackningsgruppen såvida inte texten tydliggör det på annat sätt. Särbestämmelserna har ingen koppling med begreppet särkrav som beskrivits ovan. Sammanfattning av de största ändringarna: Kapitel 1 Kapitel 1.1: Listan för särbestämmelse 900 (SP 900) utökas med 349, 350, 351, 352 och 353 Kapitel 1.2: I listan över definitioner i införs nya definitioner för bland annat bränslecell, bränslecellmotor, öppet kryokärl, renoverad storförpackning och återanvänd storförpackning. Kapitel 1.3: Generellt i ändras ska få utbildning till ska utbildas En ny andra mening i infogas Anställda ska vara utbildade i enlighet med bestämmelserna i 1.3.1innan de tar ansvar och får endast utföra uppgifter för vilka de ännu inte fått föreskriven utbildning under direkt överinseende av en utbildad person. Kapitel 1.4: modifieras att alla uppgifter om all genomförd skyddsutbildning ska arkiveras av arbetsgivaren och på begäran göras tillgänglig för den anställde eller behörig myndighet. Uppgifterna ska sparas av arbetsgivaren så länge som behörig myndighet har fastställt. Transportstyrelsen föreslår att dokumentationen sparas i fem år då det harmoniserar med kraven i ADR-S. Kapitel ändras bestämmelserna för transport av undantagna kollin. Kapitel 2 Kapitel 2.0. Nya bestämmelser om klassificeringsprinciper införs i som innebär att ett ämne får innehålla föroreningar eller tillsatser för att stabilisera ämnet. Om ämnets klassificering påverkas av dessa så ska det betraktas som en lösning eller blandning.

3 TSS Konsekvensutredning 3(14) I revideras bestämmelserna för klassificering av blandningar och lösningar som består av ämne med dominant fara och ett eller flera andra ämnen som inte är farligt gods eller spår av andra ämnen som klassificeras som farligt gods. Nya bestämmelser införs i om blandningar och lösningar som uppfyller klassificeringskriterierna i koden men som inte finns omnämnt i förteckningen över farligt gods. Kapitel 2.1. Ny definition okänsliggjord införs. Nya bestämmelser i Gaser i klass 2.2 som inte omfattas av bestämmelserna i koden. Två nya organiska peroxider införs till UN 3103 och 3105 i avsnitt Nya bestämmelser i om ämnen och föremål i klass 9 som delas in i olika underavdelningar. Kapitel 3 I införs bestämmelser för blandningar och lösningar som består av ett ämne med dominerande fara och ett eller flera andra ämnen som inte är farligt gods eller spår av andra ämnen som klassificeras som farligt gods. Dessutom anges att lösning eller blandning ska komplettera den officiella transportbenämningen. Separationsgrupperna i uppdateras med UN 3484, 3485, 3486 och I förteckningen över farligt gods, 3.2, införs ett tjugotal nya UN-nummer,. Dessutom görs ett antal ändringar för enskilda UN-nummer, såsom benämning, beskrivningar, särbestämmelser och förpackningssätt. I avsnitt 3.3 införs särbestämmelse: som gäller endast för fordon och utrustning som drivs med våt- samt natrium- eller litiumbatterier som gäller för fordon eller maskiner som drivs med en bränslecellmotor som gäller för innerbehållare av glas (t.ex. ampuller eller kapslar) avsedda endast för användning i steriliseringsapparater gäller råolja som innehåller svavelväte i så stora koncentrationer att ångor som avges från råoljan kan innebära fara vid inandning och 346 är två nya särbestämmelser till UN 1977 som transporteras i öppna kryokärl som visar att denna benämning får endast användas om resultaten från provserie 6 (d) i Del I i FN:s testhandbok har visat att alla farliga effekter till följd av funktionen begränsas av kollit om batterier tillverkade efter den 31 december 2011 ska vara märkta med nominell energi i wattimmar på ytterhöljet.

4 TSS Konsekvensutredning 4(14) säger att blandningar med hypoklorit och ett ammoniumsalt får inte tas emot för transport Ammoniumbromat och dess vattenlösningar samt blandningar med bromat och ett ammoniumsalt får inte tas emot för transport Ammoniumklorat och dess vattenlösningar samt blandningar med klorat och ett ammoniumsalt får inte tas emot för transport Ammoniumklorit och dess vattenlösningar samt blandningar med klorit och ett ammoniumsalt får inte tas emot för transport Ammoniumpermanganat och dess vattenlösningar samt blandningar med permanganat och ett ammoniumsalt får inte tas emot för transport anger att ämnet är giftigt vid inandning gäller för gasflaskor för syrgas avsedda för användning i nödsituationer gäller för metallhydridlagringssystem som är installerade i transportmedel eller i kompletta komponenter till transportmedel eller som är avsedda för installation i transportmedel, ska godkännas av behörig myndighet innan de får tas emot för transport gäller råolja som innehåller svavelväte i tillräckligt hög koncentration gäller för fordon och utrustning omfattas inte av bestämmelserna i dessa föreskrifter om de är stuvade på ett ro-rofartyg eller i något annat lastutrymme som myndigheterna (i flaggstaten) har fastställt och godkänt för transport av fordon gäller fordon eller utrustning som drivs med rbränningsmotorer, bränsleceller eller batterier som inte uppfyller villkoren i särbestämmelse gäller för nickelmetallhydridknappceller, nickelmetallhydridceller eller batterier som förpackas med eller ingår i utrustning är kopplat till UN 1496, UN 1498 och UN 1499 och innebär att detta ämne inte omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter om de transporteras i hårda kulor eller granulat och om det klarar provet för oxiderande fasta ämnen i FN:s testhandbok Hela kapitel 3.4 om begränsade mängder är reviderat och bestämmelserna härstammar från FN rekommendationerna. Med de nya bestämmelserna är det meningen att bestämmelser om begränsade mängder ska stämma överens mellan alla transportslag. Även märkning för kollin som innehåller begränsade mängder är ändrad och harmoniserad med övriga trafikslag. Märkningen för reducerad mängd i kapitel 3.5 är ändrad.

5 TSS Konsekvensutredning 5(14) I förteckningen över förpackningsinstruktioner i har ett antal instruktioner reviderats. De mest väsentliga förändringar gäller följande förpackningsinstruktioner: - I P200, som gäller gaser, görs revideringar av vissa bestämmelser. Bland annat justeras att ventilöppningar ska vara försedda med tryckhållande gastäta pluggar - Förpackningsinstruktion P203 för kylda kondenserade gaser ändras. Den största förändringen sker för bestämmelser om öppna och slutna kryokärl. - Ny förpackningsinstruktion P205 har tillkommit för metallhydridlagringssystem (UN 3468). - Förpackningsinstruktion P620 säger att annat farligt gods får inte samemballeras med smittförande ämnen i klass 6.2 såvida dess innehåll inte är nödvändigt för att hålla liv i de smittförande ämnena, stabilisera dem eller förhindra nedbrytning av dem. Farligt gods i klass 3, 8 eller 9 får förpackas i mängder. - Förpackningsinstruktion P901 gäller för transport med torris har justerats - Förpackningsinstruktion P904 gäller för genmodifierade mikroorganismer, UN Nytt avsnitt om transporttankar och MEG-containrar tillverkade före 1 januari i tabellen för transporttankinstruktionerna T1-T22, läggs till en ny fotnot b som innebär att bottenöppningar inte tillåtna om ämnet som ska transporteras är en vätska. Om ämnet som ska transporteras är ett fast ämne vid alla temperaturer är bottenöppningar som överensstämmer med bestämmelserna i tillåtna. Två nya särbestämmelser för transporttankar, TP 36 och TP 37 har tillkommit. TP 36 anger att smältsäkringar är tillåtna i gasfasutrymmet på transporttankar för ett tiotal ämnen. TP 37 säger att transporttankinstruktion T14 får tillämpas fram till 31 december 2016 med vissa undantag. Kapitel 5 Nytt avsnitt införs som säger att en transportör inte får ta emot farligt gods om den inte fått en godsdeklaration eller erhållit den på elektronisk väg. Vidare påtalas att uppgifter om det farliga godset ska finnas med godset till dess slutdestination. I införs att avsändaren även ska förhandsmeddela behörig myndighet i ursprungslandet vid en förflyttning av radioaktiva ämnen.

6 TSS Konsekvensutredning 6(14) Ett nytt avsnitt gällande transportindex och kriticitetssäkerhetsindex har införts. En ny undergrupp till har tillkommit om märkning av undantagna kollin. Märket för vattenförorenande ämne har justerats. Avsnitt har tillkommit att teckenhöjden på den officiella transportbenämningen ska vara minst 65 mm hög. Avsnitt har förtydligats att hur märkningen med lastbärare innehållande enbart begränsad mänger ska se ut. Avsnitt Godsdeklaration för farligt gods ändrar namn till - Transportinformation för farligt gods ändras till att om inte annat anges ska den avsändare som lämnar farligt gods till transport ge transportören uppgifterna om det farliga godset. Informationen kan även lämnas elektroniskt genom EDI eller EDP. Nytt avsnitt som handlar om transportinformationen för farligt gods som har överförts till transportören med EDP- eller EDI-teknik och det farliga godset därefter har överlämnats till en transportör som behöver ha en godsdeklaration på papper. Nytt avsnitt att avsändaren och transportören ska bevara ett exemplar av transportinformationen för farligt gods samt tilläggsinformation och handlingar såsom anges i dessa föreskrifter i minst tre månader. Hela kapitlet om gasbehandlade enheter (UN 3359) i 5.5 revideras. Bland annat byter enheterna namn till gasbehandlad lastbärare. Dessutom införs nya bestämmelser om utbildning, märkning och dokumentation. Kapitel 6 Ny anmärkning i början av kapitel 6.2 som säger att aerosolbehållare, engångsbehållare med gas (gaspatroner) samt bränslecellbehållare med kondenserad brandfarlig gas omfattas inte av bestämmelserna i till Ett nytt delavsnitt avseende bestämmelser för första kontroll av metallhydridlagringssystem införs i I införs en standard för konstruktion, tillverkning och första kontroll för metallhydridlagringssystem.

7 TSS Konsekvensutredning 7(14) I läggs till en standard för UN-metallhydridlagringssystem. Ny avsnitt om märkning av UN-metallhydridlagringssystem. Nytt avsnitt om märkning av renoverade integrerade IBC-behållare (31HZ1). Kapitel 7 Avsnitt om farligt gods med mycket hög brandfara har utgått. Avsnitt om separationsbestämmelser för gods i klass 4.1 och klass 5.2 har utgått. Avsnitt om gasbehandlade enheter har utgått. Nytt avsnitt om spårnings- och övervakningsutrustning. 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1. Alternativa lösningar Alternativ saknas eftersom Sverige har förbundit sig att följa SOLAS konventionen Effekter om reglering inte kommer till stånd Det finns inte något regleringsalternativ för de fartyg som omfattas av SOLAS eftersom Sverige har förbundit sig att följa SOLAS konventionen. Detta skulle innebära en säkerhetsrisk för de ombordvarande som inte kan anses försvarlig i förhållande till de kostnader regleringen kommer att innebära för dessa fartyg. Lastens farliga egenskaper är oberoende av om fartyget går i internationell trafik eller konstruerad ett visst år. Dessutom borde avsaknaden av reglering på området leda till försämringar ur miljösynpunkt. 3. Vilka berörs av regleringen? Föreskrifterna riktar sig till samtliga aktörer/verksamheter som är delaktiga i transport av förpackat farligt gods till sjöss. Hit räknas bland annat alla avsändare, mottagare och transportörer som kan ingå i en transporkedja. Det kan

8 TSS Konsekvensutredning 8(14) vara en avsändare på landbacken som anlitar en transportör för att exportera gods till utlandet och som i sin tur ställer av en lastbärare i hamnen där en annan transportör följer med fartyget och kör till slutdestinationen. I Sverige ska de flesta som i sin verksamhet skickar eller utför transporter av farligt gods ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Säkerhetsrådgivaren ska se till att företaget vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga olyckor i samband med transport av farligt gods. Omkring 3000 företag har idag säkerhetsrådgivare och berörs av de reviderade föreskrifterna. Denna uppskattning är mycket grov, eftersom det finns både möjlighet till undantag från säkerhetsrådgivare och det kan finnas ett mörkertal avseende företag som inte har anmält säkerhetsrådgivare till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, trots att de omfattas av bestämmelserna. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Till följd av kapitel 1.3 i IMDG-koden om Utbildning måste alla personer som befattar sig med transport av farligt gods få utbildning i de arbetsområden som är regelbundet återkommande och relevant för deras ansvarsområde. Detta kan genomföras genom självstudier och/eller intern/extern utbildning. En uppskattad tid för utbildning i IMDG-koden bör vara 2 3 dagar, beroende på verksamhetens omfattning i företaget. En extern utbildning kostar cirka 1000 kr/timme. En dag består av 8 lektionstimmar i 2 3 dagar, vilket innebär kr. Koden föreskriver även att man ska ha regelbunden utbildning med uppdatering av nyheter. En rimlig tid för nybörjare är cirka 8 timmar, vilket då kostar cirka 8000 kr för en extern utbildning. För erfarna användare av regelverket bedöms cirka 4 6 timmar att räcka, vilket kostar kr vi en extern kurs. Inköp av en svensk utgåva av IMDG-koden kostar cirka 700 kr. Även administrativa kostnader tillkommer för till exempel etiketter som ändras med regelverket. Ny kollimärkning kostar 2,90 kr styck och storetikett kostar 7,90 kr styck, vid köp av 100 stycken kostar båda 590 kr. Inga övergångsbestämmelser finns för märkning vilket kan innebära att befintlig märkning måste kasseras vid årsskiftet. Övriga nyheter i koden som nya särbestämmelser, förpackningsinstruktioner, begränsade- och reducerade mängder innebär en kostnadsmässig ökning för berörda samt administrativa konsekvenser då man måste utbilda sig i nyheterna och uppdatera rutiner. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Eftersom alternativ saknas kan man inte göra en jämförelse.

9 TSS Konsekvensutredning 9(14) 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Regleringen överensstämmer med de internationella kraven eftersom Sverige har förbundit sig att följa SOLAS konventionen (A-krav). 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Nej. Den nya resolutionen träder ikraft den 1 januari Under våren 2011 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utfört informationsträffar i seminarieform om nyheter i respektive regelverk. Sjöfartsavdelningen har i samband med dessa seminarier levererat dokumentation om nyheterna i IMDGkoden. Under våren 2011 genomfördes ett seminarium med Kustbevakningen, som är tillsynsmyndighet på området. 7. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Nej, denna regeländring gäller för samtliga företag och bedöms därför inte påverka företagens konkurrensförhållanden negativt. Givetvis är det en tyngre belastning för små företag som inte har samma personalresurser för att sätta sig in i nyheterna Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Omkring 3000 företag har idag säkerhetsrådgivare och berörs av de reviderade föreskrifterna. Denna uppskattning är mycket grov, eftersom det finns möjlighet till undantag från säkerhetsrådgivare, en säkerhetsrådgivare kan ha flera uppdragsgivare och att det kan finnas ett mörkertal avseende företag som inte har anmält säkerhetsrådgivare till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, trots att de omfattas av bestämmelserna Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Till följd av kapitel 1.3 i IMDG-koden om Utbildning måste alla personer som befattar sig med transport av farligt gods få utbildning i de arbetsområden som är regelbundet återkommande och relevant för deras ansvarsområde. Detta kan genomföras genom självstudier och/eller intern/extern utbildning. En uppskattad tid för utbildning i IMDG-koden bör vara 2 3 dagar, beroende på verksamhetens omfattning i företaget. Koden föreskriver även att man ska ha regelbunden utbildning med uppdatering av nyheter. En rimlig tid för nybörjare är cirka 8

10 TSS Konsekvensutredning 10(14) timmar. För erfarna användare av regelverket bedöms cirka 4 6 timmar att räcka Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Inköp av en svensk utgåva av IMDG-koden kostar cirka 700 kr I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Denna regeländring gäller för samtliga företag och bedöms därför påverka företagens konkurrensförhållanden positivt. Ökad harmonisering mellan trafikslagens regelverk för begränsade- och reducerade mängder är en minskning av företagens administrativa börda och underlätta multimodala transporter bedöms också påverka företagen positivt. Givetvis är det en tyngre belastning för små företag som inte har samma personalresurser för att sätta sig in i nyheterna Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Nya krav i avsnitt och att all genomförd utbildning ska sparas i fem år. Det senare avsnittet är en rekommendation men föreskriften föreslår samma tid som för avsnitt Båda kraven är harmoniserade med kraven i FN Rekommendationen och ADR-S men innebär en ökad administrativ börda för företagen. Vidare i avsnitt föreskrivs att transportinformation och övriga handlingar som är kopplade till transport av farligt gods ska sparas i minst tre månader. Många nyheter innebär ett förtydligande av de befintliga reglerna för de som ska följa regelverket, både avsändare, tillverkare, transportörer och tillsynspersonal. Till exempel nya definitioner, nya klassificeringsprinciper om ett ämne får innehålla föroreningar eller tillsatser för att stabilisera ämnet, att en transport inte ska genomföras om transportören inte fått transportinformation om godset, att transporthandlingarna ska följa godset till slutdestinationen och att teckenhöjden ska vara 65 mm på den officiella transportbenämningen. Ökad harmonisering mellan trafikslagens regelverk för begränsade- och reducerade mängder är en minskning av företagens administrativa börda och underlätta multimodala transporter bedöms påverka företagen positivt.

11 TSS Konsekvensutredning 11(14) 7.6. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej, föreskriften gäller för samtliga företag. Transportstyrelsen har ingen valmöjlighet att ta hänsyn till små företag då resolutionen gäller för samtliga företag som omfattas av regelverket. Givetvis är det en tyngre belastning för små företag som inte har samma personalresurser för att sätta sig in i nyheterna. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta mig: Caroline Petrini, sakhandläggare, på telefon

12 TSS Konsekvensutredning 12(14) Bilaga 1 Nationella krav /särkrav/tolkningar till IMDG-koden Nationella krav/särkrav/tolkning av koden markeras med fet, kursiv text. Övrig text visar IMDG-kodens översättning som relaterar till särkravet/tolkningen. Avsnitt TSFS 2009:91 Ny föreskrift Motivering r Fastän dessa föreskrifter juridiskt betraktas som obligatoriska under kapitel VII i SOLAS 74 med ändringar, förblir följande bestämmelser i föreskrifterna rekommendationer. För svenska fartyg är dock alla bestämmelser, med undantag av.1,.2 och.6, i dessa föreskrifter obligatoriska..1 avsnitt till (utbildning),.2 kapitel 1.4 (skyddsbestämmelse r), med undantag av , som kommer att vara obligatorisk,.3 avsnitt i kapitel 2.1 (klass 1 explosivämnen, inledande anmärkningar),.4 avsnitt i kapitel 2.3 (bestämning av flampunkt),.5 kolumn (15) och (17) i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2,.6 avsnitt i kapitel 5.4 (blankett för multimodal transport av farligt gods), vad beträffar blankettens utformning,.7 kapitel 7.3 (särskilda bestämmelser i händelse av tillbud samt brandskyddsåtgärder i samband med farligt gods),.8 avsnitt (adresser till behöriga myndigheter), och.9 bihang B. Fastän dessa föreskrifter juridiskt betraktas som obligatoriska under kapitel VII i SOLAS 74 med ändringar, förblir följande bestämmelser i föreskrifterna rekommendationer. 1. avsnitt till (utbildning), 2. kapitel 1.4 (skyddsbestämm elser), med undantag av , som kommer att vara obligatorisk 3. avsnitt i kapitel 2.1 (klass 1 explosivämnen, inledande anmärkningar), 4. avsnitt i kapitel 2.3 (bestämning av flampunkt), 5. kolumn (15) och (17) i förteckningen över farligt gods i kapitel 3.2, 6. avsnitt i kapitel 5.4 (blankett för multimodal transport av farligt gods), vad beträffar blankettens utformning, 7. kapitel 7.3 (särskilda bestämmelser i händelse av Det finns ingen anledning att frångå det internationella regelverkets föreskrifter på vad som ska vara krav och rekommendationer. I praktiken innebär detta att: 1. Vi rekommenderar att man följer dessa delar vid utbildning av landbaserad personal i enlighet med kapitel 1.3 men TS har inte tillsyn på dessa områden. 2. Krav om skyddsbestämmel ser följer ISPSkoden och är reglerade i andra föreskrifter. 3. Inledande anmärkningar som inte finns behov av annat än att notera. 4. Bestämning av flampunkt som kan göras på flera olika sätt. 5. Kolumn (15) och (17) ger information till fartyget om instruktioner vid händelse av tillbud samt information om ämnens egenskaper. 6. En multimodal deklaration är ett exempel på hur

13 TSS Konsekvensutredning 13(14) tillbud samt brandskyddsåtgär der i samband med farligt gods), 8. avsnitt (adresser till behöriga myndigheter), och 9. bihang B en transportinformati on kan se ut. 7. Avsnitt 7.3 ger information i händelse om brand för olika klasser. Föreskriften ställer fortsättningsvis krav på att alla fartyg ska ha personlig skyddsutrusning. 8. Adresser till behöriga myndigheter är en information. 9. Bihang B ger information om en ordlista Tömda förpackningar, inklusive tömda IBC-behållare och tömda storförpackningar, som har innehållit farligt gods, skall behandlas på samma sätt som i dessa föreskrifter krävs för fyllda förpackningar, såvida inte lämpliga åtgärder vidtagits för att eliminera alla faror. Allmänna råd Tömda förpackningar, inklusive tömda IBCbehållare och tömda storförpackningar, som har innehållit farligt gods och som skall transporteras till sjöss på svenska fartyg, gäller bestämmelserna i dessa föreskrifter, om inte ett intyg har utfärdats som visar att förpackningen, IBC-behållaren eller storförpackningen rengjorts och är gasfri. Den som är ansvarig för att tanken töms och rengörs skall utfärda och underteckna intyget. Kravet har inte varit av sådan karaktär att det motiverar ett ska-krav utan kan regleras genom ett allmänt råd För svenska fartyg gäller att innan farligt gods lastas ombord på ett fartyg skall befälhavaren ha fått en deklaration av det farliga godset. Alla IBC-behållare av metall, alla IBCbehållare av styv plast och alla integrerade IBC-behållare ska genomgå för behörig myndighet godtagbar provning och kontroll. För IBC-behållare som skall transporteras till sjöss på svenska fartyg gäller för återkommande Kravet borttas. Återfinns i 9 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS2010:159) om rapporteringsskyldighet för fartyg i vissa fall Ny 7(a) För IBC-behållare som skall transporteras till sjöss på svenska fartyg gäller för första och återkommande kontroller av IBC-behållare 6 i Myndigheten för samhällsskydd och Eftersom kravet är detsamma som för vägtransport tillämpas samma krav som Myndigheten för samhällskydd och beredskap ställer i MSBFS 2011:1.

14 TSS Konsekvensutredning 14(14) kontroller av IBC-behållare 5 i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2009:2) om transport av farligt gods på väg och i terräng. Dessa krav omfattar IBC-behållare av metall, styv plast eller av komposittyp med plastinnerbehållare som ägs av fysiska eller juridiska personer registrerade i Sverige. Den omfattar även importerade eller från utlandet inhyrda IBC-behållare med undantag av inhyrda utländska IBC-behållare som inordnats under ett liknande periodiskt kontrollsystem i ägarlandet. beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng Transportstyrelsen kan medge annan stuvning ombord på svenska fartyg av förpackningar, IBC-behållare och tankar än vad som är angivet i dessa föreskrifter om likvärdig säkerhetsnivå kan uppnås. Borttagen Möjlighet till undantag återfinns i avsnitt 7.9 om undantag, godkännanden och certifikat På svenska fartyg gäller vid stuvning av tankar och tankfordon som innehåller kyld kondenserad gas att tankarna skall placeras så att gas, som kan strömma ut genom säkerhetsventiler eller andra öppningar, inte orsakar skada på bordläggningen eller andra för fartyget väsentliga konstruktioner. Borttagen Möjlighet till undantag återfinns i avsnitt 7.9 om undantag, godkännanden och certifikat. ombord På ett svenskt fartyg får farligt gods, som reagerar med vatten och för vilka EmS-tabellen eller avsändaren föreskriver att vatten inte får användas vid brandbekämpning, inte stuvas på slutet däck om fartyget endast har tillgång till vatten som släckmedel. Återstår i , som i föreskriften är en rekommendation. Internationellt arbete pågår som kan leda till att särkravet kan tas bort i framtiden. Mycket av informationen i texten är grundläggande och återfinns i supplementet till IMDG-koden, som är ett krav i föreskriften att ha