Idébeskrivning av utveckling av teckenspråkig undervisning i matematik och naturorienterande ämnen

Transkript

1 Idébeskrivning av utveckling av teckenspråkig undervisning i matematik och naturorienterande ämnen Bakgrund: Intresseområde / idé / behov / problem som du vill utveckla Idag är kunskapen om döva och hörselskadade elevers lärande i naturvetenskap i Sverige större jämfört med under 90-talet (se t.ex. Lindahl, 2015; Lindahl & Molander, 2011; Molander, Halldén & Lindahl 2007, 2010; Molander, Pedersen & Norell, 2001). Den gemensamma beröringspunkten för dessa studier är resonemanget om ett naturvetenskapligt språkbruk och innehåll är intimt sammanflätade och att elevernas möjligheter att resonera kring olika naturvetenskapliga begrepp har betydelse för det fortsatta lärandet. Det saknas idag dokumentation på en strukturerad undervisningsutveckling med ämnesdidaktisk inriktning där vetenskaplig grund förs samman med beprövad erfarenhet. Därtill kommer behovet av att komma till rätta med den låga måluppfyllelsen i matematik- och No-ämnena i specialskolan. Syfte: Varför bör detta genomföras? Vilket behov tillfredställs? Vad blir bättre? För vem blir det bättre? Med avseende på teckenspråkig tvåspråkig ämnesundervisning är syftet med projektet att dels skapa arbetsformer för lärardriven skolutveckling för att utveckla undervisningen i matematik och NO. Dels undersöka vad det innebär i lärande av matematik och naturvetenskap när teckenspråkig tvåspråkig dialog uppmuntras och utvecklas med senaste forskning i ämnet som utgångspunkt. Den direkta målgruppen för projektet är verksamma matematik- och NO-lärare som får reflektera teckenspråkig tvåspråkighet i matematik och NOundervisningen, pröva olika former av dialogisk undervisning och följa upp dessa. Den indirekta, men viktiga, målgruppen är således döva och hörselskadade elever. Framtida lärarstudenter med inriktning mot döva och hörselskadade elever utgör även en indirekt målgrupp då erfarenheterna från den direkta målgruppen kan användas som underlag för utbildningen. 1 (12)

2 Mål: Vad vill du uppnå med idén? Det yttersta målet är att samtliga elever skall uppnå kunskapsmålet i matematikämnet och naturvetenskapliga ämnen. För att nå målet förutsätter det bland annat en process i undervisningen som ger eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att samtala om matematik och naturvetenskap. Således är ett av delmålen att utveckla den dialogiska undervisningen där teckenspråkig tvåspråkighet utgör resurs i det matematiska och naturvetenskapliga lärandet. Ett annat delmål är att dokumentera processen så att den utgör ett underlag för matematik- och NO-undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Relevans: Hur kopplas din idé till myndighetens uppdrag? Vilken eller vilka av myndighetens verksamheter berör din idé? Som huvudman för döva och hörselskadade elevers skolgång i Sverige bör SPSM vara ledande i området, i samverkan med högskolor och universitet. Med en sådan dokumentation och uppföljning följer en högre kvalitetssäkring av den teckenspråkiga tvåspråkiga NO-undervisningen På vilka olika sätt kan vi nå målet eller lösa det problem som du ser? De matematik- och NO-lärare i den skola som önskar delta i projektet får inledningsvis diskutera aktuell forskning och aktuella praktiknära problematiseringar inom respektive ämnesdidaktik med inriktning mot teckenspråkig tvåspråkig dialog. Diskussionen lägger grunden för utveckling där problemformuleringar prövas i undervisning, dokumenteras och återkopplas. Detta skall ske i form av kollegialt lärande och utveckling under en period av ett år, från januari till december Kommentar från beredningen med förslag till åtgärd: Namn Avdelning Enhet 2 (12)

3 Närmaste chef Blanketten lämnas till din närmsta chef. Efter beredning lämnas blanketten till Ta ställning 3 (12)

4 Nyanlända som praktikantresurs i Specialpedagogiska skolmyndigheten Bakgrund: Intresseområde / idé / behov / problem som du vill utveckla Sverige med ett stort flyktingmottagande står inför en stor pedagogisk uppgift nämligen att välkomna och inkludera nyanlända i våra utbildningssystem. Detta har också uppmärksammats av regeringen som gett myndigheter i uppdrag att ställa praktikplatser till flyktingarnas förfogande, bilaga 1; 2. SPSM är en av dessa myndigheter och verksamheter. I verksamheterna förutsätts personer med erfarenhet av flykt och uppehållstillstånd ha stor betydelse för att svenskar ska kunna förstå vilket stöd som dessa personer har behov av. Person med erfarenheter av att tämligen nyss flytt från sitt land, fått ta sig igenom de första åren i ett nytt land och lära sig svenska har mycket att tillföra i vår myndighet. I myndighetens uppdrag att erbjuda specialpedagoiska stöd till förskolor, skolor och vuxenutbildning skulle den typ av praktikplatser, som beskrivs i bilaga 1, utgöra inte bara stöd åt barn och elever utan också en kompetenutvecklingsinsats för rådgivare. Syfte: Varför bör detta genomföras? Vilket behov tillfredställs? Vad blir bättre? För vem blir det bättre? Genom att anställa nyanlända praktikanter som resurs ökar kunskapen och förhållningssättet till nyanländas behov av insatser. Denna kunskap förutsätts kunna få inflytande på det bemötande och insatser som behöver utvecklas inom myndighetens uppdrag. En kartläggning av framtida utvecklingsbehov bör även beaktas i en pilotstudie. Mål: Vad vill du uppnå med idén? Myndighetens medarbetare har fått en ökad kunskap om nyanlända barn och elevers behov i det svenska utbildningssystemet. I en piolotstudie har myndighetens behov av insatser och läromedel kartlagts. 4 (12)

5 Relevans: Hur kopplas din idé till myndighetens uppdrag? Vilken eller vilka av myndighetens verksamheter berör din idé? Det finns en klar koppling mellan myndighetens uppdrag och idén att nyanlända genom att praktisera i myndigheten också är en resurs som tillför stor kunskap om de behov som nyanlända barn och elever med funktionsnedsättning har. De enheter och processer som främst berörs bör vara: Specialpedagogiskt stöd, Specialskolan och Läromedel På vilka olika sätt kan vi nå målet eller lösa det problem som du ser? I kärnverksamheternas finns olika möjligheter av hur en praktikantresurs skulle kunna utformas. En eller flera praktikantresurser skulle för många av myndighetens personal kunna bidra med insikter i och möjlighet till att broa mellan kulturella synsätt såväl på förskole och skolnivå som på samhällsnivå. Utöver detta också exempelvis synliggöra behov som kan ha uppstått av erfarenheter före och under flykt samt att hur och vad det kan innebära att integreras i en annan kultur. Det kan beröra specialskolans elever med bidrag som synliggör behov, skillnader och likheter i kulturer som för en del elever kan knytas till deras egen historia, Det kan vara generella eller specifika bidrag som kulturöverbryggare för rådgivare i råduppdrag. Och det kan vara att bidra med förståelse för hur läromedel uppfattas i en annan kulturell kontext. Kommentar från beredningen med förslag till åtgärd: Namn Avdelning Enhet Närmaste chef Blanketten lämnas till din närmsta chef. 5 (12)

6 Efter beredning lämnas blanketten till Ta ställning 6 (12)

7 Idébeskrivning av utveckling av stödmaterial för förskolan Bakgrund: Intresseområde / idé / behov / problem som du vill utveckla Under år 2014 redovisade myndigheten att 13 procent av rådgivningsuppdragen riktade sig till denna utbildningsform, en ökning från 10 procent jämfört med Vidare framgår att 24 procent av de deltagare som tog del av myndighetens kompetensutveckling återfinns inom förskolans verksamheter, en ökning från 18 procent jämfört med 2013 (Årsredovisning 2014). Dessa siffror döljer dock stora variationer mellan de fem regionala avdelningarna. Till exempel visar en mer detaljerad genomgång av deltagarstatistiken för 2013 att 56 procent av deltagarna från förskoleverksamheter kommer från en och samma region (Lindström och Östman, 2014). Aktiviteter riktade till förskolans verksamheter är med andra ord en etablerad del av myndighetens specialpedagogiska stöd, och en del som visar en volymmässig ökning de senaste åren. Samtidigt finns frågetecken kring likvärdigheten inom myndigheten. Syfte: Varför bör detta genomföras? Vilket behov tillfredställs? Vad blir bättre? För vem blir det bättre? I syfte att fortsätta den goda utvecklingen av stödet mot förskoleverksamheter och samtidigt säkra likvärdigheten mellan regioner föreligger sammantaget ett behov av ett tydligt definierat arbetssätt inom myndighetens specialpedagogiska stöd. Föreliggande projekt föreslår ett dokumenterat specialpedagogiskt stöd för att bidra till detta. Målgruppen är pedagogisk och specialpedagogisk personal samt ledning inom förskolan. Mål: Vad vill du uppnå med idén? Projektet syftar till att ta fram ett dokumenterat specialpedagogiskt stöd som kan användas i genomförandet av specialpedagogiskt stöd till förskoleverksamheter. Stödet innehåller en kombination av föreläsningar, 7 (12)

8 dokumentation och förslag på tillvägagångssätt för att öka personalens förmåga att bedriva verksamhet anpassad för barn med funktionsnedsättningar. Det dokumenterade specialpedagogiska stödet tillämpas som ett beprövat arbetssätt för systematiskt kvalitetsarbete, inom ramen för uppdrags- och kompetensutvecklingsprocessen. Relevans: Hur kopplas din idé till myndighetens uppdrag? Vilken eller vilka av myndighetens verksamheter berör din idé? I SPSM:s uppdrag ingår att erbjuda specialpedagogiskt stöd till förskoleverksamheter. Myndighetens verksamhetsplanering har de senaste åren fastställt mål kring ökning av det specialpedagogiska stödet till förskolan. På vilka olika sätt kan vi nå målet eller lösa det problem som du ser? Stödmaterialets tänkta utformning bygger på en arbetsmodell som består av tre komponenter i genomförandet: kompetensutveckling via föreläsningar och seminarier, dokumentation i loggbok samt handledning. Modellen bygger på en tydlig aktivering av elevhälsa, framför allt specialpedagog, som samarbetspartner och utförare av större delen av insatserna. Arbetsgruppens uppdrag är att utforma en beskrivning av modellen som är tydlig nog att kommuniceras internt bland myndighetens rådgivare och externt till den kommunala eller fristående specialpedagogiska resurs som bär merparten av genomförandet. Denna tydlighet åstadkoms genom produktionen av ett dokumenterat specialpedagogiskt stöd som möjliggör ett likvärdigt och upprepat genomförande av modellens intentioner i samtliga regioner. Det dokumenterade specialpedagogiska stödet innehåller reportagefilmer, instruktioner för handledning, mallar för loggbok, samt instuderingsmaterial med reflektionsfrågor. Kommentar från beredningen med förslag till åtgärd: Namn Avdelning Enhet 8 (12)

9 Närmaste chef Blanketten lämnas till din närmsta chef. Efter beredning lämnas blanketten till Ta ställning 9 (12)

10 Idébeskrivning av metodmaterial för träningsskolan Bakgrund: Intresseområde / idé / behov / problem som du vill utveckla Klassrumsnära metodmaterial för träningsskolan Hur gör jag. Lektionstips med inspiration och förslag på hur en pedagog kan arbeta med elever i träningsskolan inom olika ämnesområden. Tidigare fanns ett material 323 inspirationer till övningar i träningsskolan, av Håkan Olsson och Kent Öhrn (SIH). Ett liknande material efterfrågas. Just nu pågår ett generationsskifte i träningsskolan. Den nya generationens pedagoger känner sig osäkra på hur de ska konkretisera olika delar i kursplanen och omsätta i undervisningen. Pedagogen behöver konkreta tips steg för stegmed direkt koppling till läroplanen. Många träningsskoleklasser har elever på olika nivåer. Pedagogen behöver således tips på hur samma moment i undervisningen kan presenteras på olika sätt. Det är viktigt att kunna möta elever på olika utvecklings- och kunskapsnivåer och anpassa undervisningen utifrån elevens behov. 323 inspirationer till övningar i träningsskolan (SIH) Författare: Håkan Olsson och Kent Öhrn Best.nr Isbn Syfte: Varför bör detta genomföras? Vilket behov tillfredställs? Vad blir bättre? För vem blir det bättre? Efterfrågan är stor. Undervisning i träningsskola behöver ske på en konkret nivå och på ett sätt så att utvärdering av elevens kunskaper kan göras. Fungerade det har eleven kunnat ta del av undervisningen och har en kunskapsinhämtning skett? Det finns en risk att pedagogen tror att den har gjort de den behöver göra, men det väsentliga är att eleven kan ta till sig kunskapen och att detta på något sätt går att mäta. 10 (12)

11 Mål: Vad vill du uppnå med idén? Ett klassrumsnära metodmaterial för träningsskolan, som ger pedagogen stöd i hur undervisningen anpassas till varje elevs nivå, så att en kunskapsinhämtning och utveckling sker. Relevans: Hur kopplas din idé till myndighetens uppdrag? Vilken eller vilka av myndighetens verksamheter berör din idé? SPSM arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det görs bland annat genom att utveckla och producera läromedel för träningsskolan. Varje elev i träningskolan har rätt till undervisning som är anpassad till en nivå som passar den enskilde eleven, så att kunskapsinhämtning kan ske. Eleven ska kunna arbeta på ett självständigt sätt och känna att den lyckas, vilket leder till ökad självkänsla och självständighet. Läromedelsavdelningen utvecklar ett klassrumsnära metodmaterial med inrikning träningskola. Detta sker i samarbete med rådgivare, pedagoger och elever. På vilka olika sätt kan vi nå målet eller lösa det problem du ser? Är din idé en utveckling som ryms inom ramen för en kartlagd process eller en process under kartläggning? Då kan du använda formuläret på intranätet eller kontakta berörd processägare. Utvecklar din idé arbetsmiljön? Har frågan tagits upp på APT eller med ditt arbetsmiljöombud?tror du att din idé kan tas tillvara genom en punktinsats i projektform? På Läromedelsavdelningen har det gjorts en inventering av tidigare utgivna läromedel som har ett relevant innehåll, men som behöver uppdateras utifrån den nya läroplanen. 323 inspirationer till övningar i träningsskolan, bedöms ha ett värdefullt innehåll som bör rediveras och förnyas. I samband med detta har tanken lyfts att även kompletta med konkret eller laborativt material. Inventeringen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Finns det delar ur materialets idébank, som bedöms vara värdefulla även för dagens 11 (12)

12 träningsskoleelever? Finns laborativa delar? Hur används detta? Hur skulle ett nytt och kompletterande träningsskolematerial kunna se ut? Efter beredning eller Till checklista: Bakgrund: Utveckla bakgrundsbeskrivningen med en nulägesanalys (SWOT) och en utvecklad och styrkt behovsbeskrivning. Finns till exempel dokumentation som styrker behovet? Inspektionsrapporter, felanmälningar, forskning? På vilka olika sätt kan vi nå målet eller lösa det problem du ser? Utveckla med en beskrivning av vilken kompetens och vilka resurser som kan behövas för att genomföra idén. Kan idén genomföras med enbart den egna enhetens eller avdelningens resurser? Berör resultatet hela myndigheten eller enbart en verksamhet eller en avdelning? Namn Avdelning Enhet Närmaste chef Blanketten lämnas till din närmsta chef. Efter beredning lämnas blanketten till Ta ställning 12 (12)