FILMENS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER I VÄRMLAND UR KULTURCHEFERS PERSPEKTIV

Transkript

1 FILMENS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER I VÄRMLAND UR KULTURCHEFERS PERSPEKTIV Kulturvetenskap Kulturvetenskapliga metoder 30 hp HT 2012 Jesper Lööf Martin Nord Jessica Stocks Joachim Wilsson Andreas Karlsson

2 Sammanfattning Vi har gjort en undersökning som har gått ut på att få en bättre syn på sammarbetet mellan Film i Värmland och kommunerna i Värmlands län. Den här studien är ett sätt för Film i Värmland att få reda på hur man ska förändra och utveckla sin verksamhet. Vi har riktat in oss på kulturchefer som målgrupp på grund av att vi uppfattade att de hade störst chans att påverka Film i Värmlands verksamhet i kommunerna. Undersökningen har genomförts med en enkätundersökning och flera muntliga intervjuer, med anledning av att både få ett brett och djupt resultat. Produkten av arbetet är en förbättrad kommunikation och sammarbete mellan Film i Värmland som organisation och besluttagare i kommunerna. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfatting 2 1. Introduktion Bakgrund Inledande förutsättningar Frågeställningar och syftesbeskrivning 4 2. Metod och genomförningsprocess Förintervjuerna Enkätundersökningen Djupintervjuerna 7 3. Resultat och slutsats Hur sammarbetet mellan FiV och kommunerna ser ut Hur FiV kan utveckla sig enligt kulturcheferna Sammanställning av resultatet 9 4. Diskussion 11 Källförteckning 13 Bilagor 14 3

4 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Denna rapport är avsedd att användas för att belysa relationen mellan kulturchefer och Film i Värmland. Genom möten med Film i Värmland samt intervjuer och enkäter med kulturchefer så har vi samlat information som förhoppningsvis skall hjälpa Film i Värmland att motivera och utveckla sin verksamhet. Vi lade fokus på området kulturchefer eftersom vi fann samarbetet mellan kulturchefer och regional film (särskilt i Värmland) intressant samt att en undersökning om fria filmare gjordes tidigare under Vi har även i åtanke att denna undersökning ska vara kompletterande till den som gjordes om de fria filmarna. 1.2 Inledande förutsättningar Våra inledande förutsättningar skilde sig något från de resterande grupperna i kursen eftersom det case som vi ursprungligen fick ( att göra en utvärdering av Film i Värmlands verksamhet utgående från de fria filmarnas och kultursekreterarnas perspektiv ) redan hade påbörjats av Film i Värmland. Så det första vi gjorde var att försöka komma på ett nytt case. Den 20:e september så hade vi vårt första möte med Henrik Thorsson där vi redovisade våra idéer och formulera fram vår första case-idé. Denna handlade om att bjuda in fria filmare till ett forum/möte så vi skulle kunna få höra deras åsikter om Film i Värmland, ställa frågor, och kanske även videofilma det hela. Efter feedbacken vi fick under den första handledningen så bestämde vi oss för att ändra caset åter igen, denna gång så satte vi fokus på kulturchefers tankar om Film i Värmland. 1.3 Frågeställningar och syftesbeskrivning Syftet med undersökningen är att se hur Film I Värmland ska kunna utveckla och förbättra sin verksamhet i samarbetet med kommuner, utifrån kulturchefernas perspektiv. Delvis också för att kunna se om samverkansmodellen kommer förändra kulturverksamheten i regionen och vad kulturchefer hade för åsikter kring den.den största fokusen har dock legat på följande frågeställningar. Hur ser relationen kommunen - FIV ut, ur kulturchefernas syn? Hur kan relationen utvecklas mellan kommunerna och FIV enligt kulturchefer? 4

5 2. Metod och genomförningsprocess I grupparbetets tidigaste form bestämde vi gemensamt att använda olika kulturvetenskapliga metoder när det kommer till att genomföra de praktiska delarna av vår uppgift. Metoderna som vi använde oss av var visserligen få men grundligt utarbetade. Allra först bestämdes att vi skulle använda oss av intervjumetoder för att kunna basera informationen vi fick därifrån på olika analysmetoder. Främst där använde vi diskursanalys. Upplägget av genomförandet delade vi upp i tre delar. Första delen en förundersökning med intervjuer för att få en bättre överblick av vad en kulturchef gjorde. 2.1 Förintervjuerna Första delen en förundersökning med intervjuer för att få en bättre överblick av vad en kulturchef gjorde. Kristinehamn, Munkfors och Säffle var de tre vi valde att använda oss av. Vi bestämde att vi skulle ringa upp dem efter en kort mailkorrespondens på avbestämd tid. Telefonintervjuerna var ett sätt för oss att både samla material till kommande faser i arbetet, men också för att förbereda oss på hur vi skulle lägga upp våra kommande djupintervjuer. Samtalen med kulturcheferna varade i ca minuter och frågorna var relativt övergripande i vad deras uppgift som kulturchef var, men vi såg även hur deras kommuner prioriterade kulturen i deras respektive kommun. Det kom tydligt fram ifall det var spets eller bredd de satsade på och ifall de hade eller haft något särskilt samarbete med Film i Värmland. De svarade ofta att det inte hade varit något särskilt samarbete men hade ändå inget bra svar gällande kvalitén från Film i Värmland. Detta gjorde oss lite fundersamma eftersom det inte riktigt går ihop och kom då fram till att det var frågorna som behövdes justeras lite för att kunna få ut det konstruktiva som vi var ute efter. Förintervjuernas bakomliggande mål var att ge oss i gruppen lite mer kött på benen när det kommer till hur arbetet i en kommun går till överlag. Kulturcheferna som ställde upp på intervjun visade oss vad deras uppgift som tjänstemän är och vad de beslutar i kulturella sammanhang. Detta kom dock att variera då storleken på de kommuner som de arbetar i varierar och får därför konsekvenser för vad det har möjlighet att göra. Vi fick bilden av att en kulturchefs position var av yttersta grad när det kommer till kommuninvånares livskvalité och själva kommunens anseende. Visserligen var det vanligt att 5

6 man som kulturchef kunde byta kommun eller till en annan slags plattform att jobba utifrån men att det var samma tanke som användes vart man än hamnade. 2.2 Enkätundersökningen Arbetets första del startade med att vi satte oss ner och gick igenom de saker vi ansåg vara bristfälliga när det kommer till samarbetet mellan kommuner och Film i Värmland. Vi läste igenom kulturplanen och jämförde den med dess föregångare De nationella målen. Syftet var att försöka hitta bristfälligheter i gemensamma nämnare, där tidigare satsningar inte hade varit hundra procent framgångsrikt. Det blev mycket intressanta och givande samtal i gruppen när vi diskuterade fram en frågeställning som skulle ligga till grund för hela vår undersökning. Något som kom fram tidigt var synen på hur skattemedel används till kulturell estetik, och vilka som var för och emot det. Dock kom frågan att läggas på is då intresset för frågan om hur det kulturella arbetet fungerar i ett större sammanhang blev mer övergripande, eftersom vi försökte baka in användningen av skattemedel i det vi höll på att undersöka. Vår frågeställning började ta form. Vi blev mer målmedvetna om vad vi ville komma fram till och vad vi ville få ut. Arbetet fortskred och vi i gruppen, i samarbete med Film i Värmland, kom fram till att vi skulle genomföra en enkätundersökning med hjälp av vår frågeställning för att få en mer fakta baserad grund. Vi bestämde att de personer som bäst kan ge oss svar till undersökningarna var kommunernas kulturchefer. Film i Värmland bistod med ett enkätverktyg som underlättade hur vi skulle få ut själva enkäten till kommunernas kulturchefer. Enkäten var utformad på ett sådant sätt att det fanns både en graderingsdel där svaren sammanställdes i olika grafer, för att tydligt visa på kommunernas olikheter, samt en del där kommuncheferna själva fick skriva vad de tyckte och tänkte. Den var även utformad på ett sådant sätt att den skulle vara helt anonym, vilket gav oss en fördel eftersom svaren vi fick in oftast var väldigt ärliga. Det var tydligt att majoriteten av de tillfrågade var missnöjda med sin förmåga att kunna påverka i sin kommun. Ofta tyckte de att felet låg på hur maktstrukturen var fördelad, att möjligheten att påverka stora beslut var låg och att ofta finansieringen hamnade oss kommuner som redan hade mycket. 6

7 Relevansen för att kunna påverka hur man jobbar med kultur i sin kommun som vissa kulturchefer tycktes sakna var en väldigt viktigt att veta för oss, då möjligheterna att samarbeta med Film i Värmland försämras. Om man som kulturchef inte har möjlighet att ta egna initiativ har man knappast någon utförbarhet när det kommer till film i sin kommun. Enkäterna kom sedan tillbaka till oss och vi så över svaren för att lättare se olikheter kommuner emellan. Vi hade flera diskurser och sammanställningar eftersom vi ville göra ett urval i enkäten för att komma fram till de mest relevanta kulturcheferna att använda oss av till sista delen av undersökningen. Visserligen blev det inte exakt som vi hade tänkt oss då vi på vissa avseenden fick ta de som var lediga och ville ställa upp. 2.3 Djupintervjuerna Vi utförde det sista stadiet i arbetet som två djupintervjuer. Det var kulturcheferna i Kristinehamn och Säffle som valde att ställa upp. Detta var både bra och dåligt eftersom det är två stora kommuner där kultursektorn ser olika ut, men utan ett riktigt perspektiv på hur mindre kommuner har det, när det kommer till initiativtagande och samarbete med organisationer som Film i Värmland. Vi utförde intervjuerna på ett sätt som skulle vara avslappnat och genuint, så vi bestämde tillsammans med kulturcheferna att vi skulle komma ut till deras arbetsplats, för att se hur det ser ut, hur arbetet fungerar och göra det så lätt för dem som möjligt. Bemötningen var god och informationen stor när vi höll intervjuerna. De visade på vilka plan de hade möjlighet att förändra och påverka vilket vi använde för att sedan dra paralleller till de mindre kommunerna. På Kristinehamn och Säffle är två kulturkommuner med stor möjlighet för allmänheten att påverka. 3. Resultat och slutsats Huvudresultatet har vi fått fram genom att leta efter svar på våra grundläggande frågeställningar. Av det material vi har samlat tillämpade vi diskursanalys, då den kändes bästa lämpad för att få fram ett så tydligt resultat som möjligt. 7

8 3.1 Hur samarbetet mellan kommun och FiV ser ut Vi har gått igenom det material vi har samlat från enkäter och intervjuer. Baserat på resultaten av kulturchefernas svar var det ofta en majoritet i resultaten. - Majoriteten av samarbetet var väldigt god. Av 16 kommuner svarade 11 ja, 3 nej och 2 inget svar. - Att relationen mellan kulturcheferna och FIV är överlag bra, ur kulturchefernas syn. - Att kulturcheferna och FiV har samarbete främst inom två områden: biografer och skolverksamhet En annan sak som vi la märke till i enkätsvaren, var att kulturchefer som kände att det hade mindre chans att påverka kulturen i sin kommun, hade också ett sämre eller tillsynes obefintligt samarbete med Film i Värmland. Om det överhuvudtaget har någon betydelse är svårt att veta, men det kan ändå vara värt att belysas. Generellt så verkar kulturcheferna nöja med sitt samarbete med Film i Värmland. 3.2 Hur FiV kan utveckla sig enligt kulturcheferna Det här en sammanställning av vad kulturcheferna hade för svar, både i intervjuerna och i enkäten för hur Film i Värmland kan utveckla sin verksamhet i kommunerna. Det som svaren i huvudsak kretsade kring var: - Digitalisering - biograf - Barn och ungdomsverksamhet- intresse, målgrupp, återkoppling - Stimulans till småkommuner mer resurser på landsbygden - Fler och större filmprojekt De två huvudområden som man har haft samarbete med Film i Värmland i, det vill säga biografverksamhet och skolverksamhet, var de områden kulturcheferna också vill fortsätta utveckla. 8

9 Alltså tyckte man att Film i Värmland bör fortsätta med att digitalisera biografer och att öka stödet för att locka fler besökare till lokala biografer. Gällande skolverksamheten tyckte man generellt att det fungerade bra. Vad som kan utvecklas är att man kan bredda målgruppen i åldrarna ännu mer än vad man redan gör. Ett exempel kan vara att starta ett projekt för ungdomar i yngre ålder, som senare följs upp kontinuerligt av Film i Värmland så att verksamheten hålls igång. Alternativt att filmen kan hjälpa en skola att starta upp ett projekt som skolan själva sen kan arbeta vidare på och använda Film i Värmland mer som ett bollplank. På så sett hålla igång en filmverksamhet i skolan för att skapa, behålla och framförallt bejaka och uppmuntra intresset för filmskapande hos unga och barn. Det som enkäten ytterligare belyste var skillnaden mellan stora och små kommuner och att Film i Värmland borde satsa mer på mindre kommuner för att få öka sin verksamhets synlighet på landsbygden. Övriga uppfattningar om vad som kan utvecklas vidare diskuterades lite kort i en av intervjuerna och det var att ha fler och större filmprojekt, exempelvis länsvis. Till exempel i samarbete med UKM (Ung Kultur Möts) starta upp evenemang, festivaler eller annat, fast mer inriktat på film. Därmed nå ut till fler unga och få fler att engagera sig i filmverksamhet och dessutom ge möjlighet till ett forum för redan engagerade att mötas och göra utbyten av sitt skapande. Kortfattat sammanställt så handlar resultatet om biografer, skolan och ungas skapande, vilket egentligen är just det som Film I Värmlands verksamhet fokuserar på. Kulturcheferna är nöjda med det som redan görs, men den röda tråden är att vara mer kontinuerlig i sina arbeten och utveckla mer utav det. 3.3 Sammanställning av resultatet. Efter att ha samlat in material från enkäter och intervjuer, har vi gjort en överblick av resultatet och sedan försökt dra våra egna slutsatser. Vi har lite funderingar kring vad som kan vara värt att titta vidare på i framtiden. Relationen kan utvecklas i och med ett ökat samarbetet mellan kommuner och Film i Värmland. Hur ska man då öka samarbetet? Vi noterade att några kommuner inte hade något samarbete och hade funderingar varför det kunde vara så, vad kan man göra för att skapa ett samarbete där? 9

10 Exempelvis genom att eventuellt hitta nya områden utöver biograf -och skolverksamhet där man kan samverka och även vidareutveckla de områden man redan har ett samarbete inom. Vi har dock sett att det inte spelar någon roll om det är en liten eller stor kommun i hur samarbete mellan kommunerna och Film i Värmland fungerar. Utan snarare ett samband mellan hur mycket påverkan på kulturverksamheten kulturcheferna hade i sin egen kommun. Frågan är om Film i Värmland kan/bör göra något här för att öka intresse för kultur och framförallt film i kommuner med lite kulturarkivet? Kan filmen hjälpa till att föra med sig mer kulturverksamhet i en kommun? då film inte bara inkluderar filmandet, utan även andra kulturformer, som musik, skådespeleri, dans med mera. Vi håller med om att det är en bra idé om att börja redan vid yngre åldrar på skolorna för att få upp deras intresse för film och sedan följa upp det mer efter skolgången I en diskussion fick vi fram funderingar om hur kommunernas upplägg för kultur såg ut, huruvida kommunerna ska satsa på bredd eller spets inom kulturen. D.v.s. om man ska satsa allt på ett kulturområde i en kommun, till exempel dans eller om man ska satsa på att få in så många kulturområden som möjligt, med risk att tappa kvalitén. Kan det bli en konsekvens att filmverksamheten påverkas om den blir mindre prioriterad än andra konstformer i en kommun? Vi hade även med frågan i djupintervjuerna, och svaret där var att det mest optimala givetvis är att alltid ha en balans mellan bredd och spets. Sen är grundfrågan i hela det här området, om offentliga pengar egentligen skall avsättas för kultur, en diskussion som är lite för stor att ta upp i den här undersökningen. Det kan vara ett exempel att studera vidare i en annan undersökning framöver. Resultatet presenterades för Film i Värmland i Storfors fredagen 7:e december

11 4. Diskussion Analys av arbetsprocessen förlopp, summerande utvärdering. Till en början blev arbetsprocessen ett långsamt travande efter ett mål och en frågeställning då vi hade väldigt delade meningar om vad projektet skulle handla om. Vi kom fram till gemensamt i gruppen att frågeställningen skulle handla om de fria filmarna i Värmland och hur deras relation med Film i Värmland ser ut. En relation emellan två parter kan betyda många olika saker så vi var tvungna att definiera det för att förstå betydelsen av det. Den första frågeställningen kom då att handla om hur arbetet emellan dessa två parter kunde förbättras till ett mer effektivt sammarbete. Efter ett par veckors projektplanering valde vi att byta frågeställning ett par gånger vilket fick tiden att rinna iväg men kom slutligen fram till vad vi ville undersöka. När frågeställningen väl var utformad så fick vi bättre fart i projektet. Enkäten var väl utformad, vi fick ut det vi ville ha ut av svaren. Från början skulle vi ha intervjuat minst tre stycken kulturchefen, vi fick bara gjort två. Vi var i Säffle och Kristinehamn. Planen var att vi skulle intervjuat kulturchefen i storfors i samband med presentationen, det blev lite missförstånd så vi missade när han var på plats. Intervjuerna som vi gjorde blev väl genomförda och var den delen vi var mest förberedda på. Det resultat vi fick ut var givande och det blev som vi hade förväntat oss. Vi fick svar på den frågeställning som vi baserade projektet på och vi kunde leverera en relativt ny insikt när vi presenterade för Film i Värmland i Storfors. Exempel på vad man kan studera vidare Under projektets gång så fann vi andra saker som kan vara värda för Film i Värmland att göra ytterligare undersökningar på i framtiden för sin egen utveckling. Kan det vara intressant för Film i Värmland med en vidare undersökning på nyss nämnda område, med fokus på film, om film ska finansieras med offentliga pengar. Vad finns det egentligen för alternativ? Om verksamheten ska finansieras privat, kan verksamheten då fortsätta i samma anda som den gör idag, t.ex. arbetet inom skolverksamheten? 11

12 Det kan också vara värt att göra en mer utförlig undersökning bland skolorna, hur samarbetet fungerar, där Film i Värmland är verksamma. Då detta är ett av det tre huvudområden som Film i Värmland arbetar med. Här hade kulturcheferna inte så stor insikt på hur samarbetet ser ut mellan skolorna och Film i Värmland. En annan fråga som blir relevant när man ser över resultatet är hur kommunernas samarbete med andra kommuner fungerar, hur jobbar man över kommungränserna? Är det något som kan förbättras? En annan lite avsides undersökning som hade vart intressant att göra är att jämföra hur satsningar och fördelningen i kommuner ser ut i andra län. Finns det något man kan lära sig och ta in därifrån? Det skulle ge en inblick i arbetet ens egen organisation gör och ifall det finns sätt man kan kompromissa och ändra på saker för att göra det så effektivt och attraktivt som möjligt. Sammanfattningsvis så har vi en uppfattning om att verksamheten fungerar bra som den gör idag, men det finns alltid utrymme för förbättringar, men också vara öppna för och undersöka andra alternativ för utveckla sig själva. Vi tror att satsningen på en plattform där människor kan ta del av Film i Värmlands utbud är viktig, eftersom under arbetets gång har vi ofta stött på frågan jag som vill skapa, hur går jag tillväga? Vart börjar man? Detta är svårt för en kulturchef att svara på då de inte är initiativtagare när det kommer till sammarbete med Film i Värmland. 12

13 KÄLLFÖRTECKNING Muntliga källor Film i Värmland Thorsson, Henrik, Chef på Film i Värmland, i Film i Värmland, Karlstad Nordström, Ingemar, kulturchef på Storfors kommun Liedström, Thomas, kulturchef i Kristinehamns kommun Strengsdal, Ingrid, kulturchef i Säffle kommun Internetsidor Region Värmland urplan_varmland_till_kulturradet_slutvers_0.pdf adelen.pdf 13

14 Bilaga: Enkätsundersökningen 14

15 15

16 16

17 17