Kallelse till Demokratiberedningen

Transkript

1 DEMOKRATIBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Demokratiberedningen Tid Fredag den 4 mars 2016, klockan 13: Plats A-salen Ärenden Diarienummer 0 Upprop och val av justerare 1 Godkännande av dagordning 2 Politikerenkät presentation av resultat Information 3 Workshop om utvärdering av demokratidagar och medborgardialog Information och diskussion 4 Information om: Genomförda jämlikhetsutbildningar för anställda hösten 2015 Projekt Jämlikhet 2.0 Uppföljning av jämställdhetsprojekt genomförda år Information KS-2016/ Ändrat datum för demokratiberedningens sammanträde i december 2016 Information och beslut KS-2016/ Övrigt Information från träff den 27 januari i

2 DEMOKRATIBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 2 (2) SKL-nätverket för förtroendevalda som är intresserade av att utveckla medborgardialoger Information om SKL:s Demokratidag 6 april Huddinge den 25 februari 2016 Leif Dyrvall Ordförande Ester Andréasson Sekreterare

3 SIDA 1 (15) Anna Bohlin DATUM DIARIENUMMER 18 februari 2016 KS-2016/398 Kommunens ledningsgrupp Uppföljning av genomförda projekt år inom ramen för Program för hållbar jämställdhet 2 Status, nya resultat, utmaningar för hållbarhet och slutsatser för fortsatt arbete

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning... 4 Jämlikhet och jämställdhet i Huddinge... 4 Program för hållbar jämställdhet... 4 Uppföljningens syfte... 4 Uppföljningens metod... 4 Uppföljning av genomförda delprojekt... 5 Tidigare slutsatser för projektet och slutredovisningens rekommendationer... 5 Uppföljning per delprojekt - Resultat och utmaningar för fortsatt hållbarhet... 5 Analys och slutsatser Hur tidigare rekommendationer är omhändertagna Sammanfattande uppföljning Slutsatser för hur arbetet med jämställdhetsintegering bör tas vidare för fortsatt hållbarhet... 14

5 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) genomförde Program för hållbar jämställdhet mellan 2008 och 2013 för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Medel fördelades i två omgångar och Huddinge kommun erhöll medel för projekt vid båda tillfällena. Projekt Hållbar jämställdhet 2 pågick mellan september 2011 och oktober För projektet tilldelades Huddinge 1,3 mnkr och innebar arbete i 13 piloter med medverkan av kommunens alla förvaltningar. Denna rapport syftar till att följa upp de 13 delprojekt som genomfördes. Syfte med uppföljning har varit att synliggöra eventuellt nya resultat och identifiera utmaningar för fortlevnad samt behov av eventuellt stöd framåt för ett fortsatt arbete med jämställdhetsintegering. Uppföljning av projekten visar att de tagit olika riktning. Det kan konstateras att majoriten av projekten lever kvar på ett eller annat sätt men att det för flertalet av dem råder osäkerhet kring fortsättning. Slutsatser utifrån uppföljning för hur arbetet med jämställdhetsintegering bör tas vidare för fortsatt hållbarhet är: Fortsatt utveckling av jämlik styr och ledning Utveckling av stöd och utbildning Resurser Integrering det ordinarie arbetet Uppföljning av genomförda projekt år inom ramen för Program för hållbar jämställdhet 2 3

6 1 Inledning 1.1 Jämlikhet och jämställdhet i Huddinge I Huddinge kommun ska jämställdhet vara en naturlig del av det ordinarie arbetet. Jämställdhet ska vara en självklar del i jämlikhetsarbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering ska fortsätta. Verksamheter i Huddinge ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån kön-, barn- och områdesperspektiv och omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Detta arbete kallas Jämlik styrning. Jämställdhetsperspektivet är en angelägen del av jämlik styrning.1 Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättning är att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. Jämställdhet ska därför ingå i allt ifrån styr- och ledningsprocesser till arbetskultur och de värderingar vi står för i det vardagliga. 1.2 Program för hållbar jämställdhet Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) genomförde Program för hållbar jämställdhet mellan 2008 och 2013 för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet finansierades med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Medel fördelades i två omgångar och Huddinge kommun erhöll medel för projekt vid båda tillfällena. Projekt Hållbar jämställdhet 1 pågick mellan april 2009 till september Kommunen beviljades 2,7 mnkr för projektet. Projekt Hållbar jämställdhet 2 pågick mellan september 2011 och oktober För projekt Hållbar jämställdhet 2 tilldelades Huddinge 1,3 mnkr. Projekt 2 innebar arbete i 13 piloter med medverkan av kommunens alla förvaltningar. 1.3 Uppföljningens syfte Denna rapport syftar till att följa upp de 13 delprojekt som genomfördes. Syfte med uppföljning har varit att synliggöra eventuellt nya resultat och identifiera utmaningar för fortlevnad samt behov av eventuellt stöd framåt för ett fortsatt arbete med jämställdhetsintegering i enlighet med uppdrag i Mål och budget. 1.4 Uppföljningens metod Projekten har följs upp genom intervjuer med antingen de personer som vid projektens genomförande var projektledare eller personer som i dagsläget har mest kännedom om arbetet. I vissa av projekten är det ansvarig chef men i andra fall kan det vara annan anställd med någon typ av ansvar i det beskrivna arbetet. Projektuppföljningen är inte förankrad hos alla respektive ansvarig chefer men uppföljningen i den form som presenteras är avstämd med respektive intervjuperson och ansvar för bedömning inom respektive projekt ligger därmed hos den som intervjuats. 1 I enlighet med Mål och budget 2015 respektive 2016.

7 2 Uppföljning av genomförda delprojekt 2.1 Tidigare slutsatser för projektet och slutredovisningens rekommendationer I samband med projektavslut togs en projektrapport2 fram som bland annat redogjorde för projektresultat och slutsatser för projektet i sin helhet. Slutsatser för projektet kan sammanfattas enligt nedan: Sammanfattande bedömning goda effekter för kommunen Extra insatser behövs ofta för att möjliggöra hållbar integrering i ordinarie verksamhet Konkret, meningsfullt och tydligt vad det är vi vill förändra Verksamheternas ägarskap och ett stödjande styrsystem Kommunikation- och informationsinsatser i behov av utveckling Rapporten avslutades med att ge rekommendationer för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Dessa kan sammanfattas enligt nedan: Fortsatt utveckling av jämlik styr och ledning ett antal åtgärder föreslås Utveckling av stöd och utbildning Strategisk kommunikationsplanering Uppföljning per delprojekt - Resultat och utmaningar för fortsatt hållbarhet Utbildning till förtroendevalda samt fördjupad utbildning för vissa förtroendevalda Om projekten Förtroendevalda erbjöds vid två separata tillfällen grundläggande kunskap om jämställdhetsintegrering och jämställdhetsanalys. Två likadana halvdagsutbildningar genomfördes, en under hösten 2012 och en under våren Dåvarande Demokrati- och mångfaldsberedningen samt nämndernas presidier erbjöds också utbildning i fördjupade kunskaper om genus, jämställdhet och praktiska metoder för jämställdhetsintegrering och styrning. Detta för att bättre kunna beställa, efterfråga och följa upp jämställdhetsintegrering inom ordinarie verksamhet. Utbildningen genomfördes som två separata heldagar under hösten Hållbar jämställdhet slutrapport från projekt genomfört , daterad 14 november 2013 Uppföljning av genomförda projekt år inom ramen för Program för hållbar jämställdhet 2 5

8 3 Kunskapsnivån bland förtroendevalda bedöms generellt vara högre nu än innan delprojekten genomfördes. Det bedöms också finnas en bred politisk samsyn kring delar av arbetet med jämställdhet, exempelvis Jämlik styrning, vilket skapar förutsättningar för hållbarhet. Det finns dock ett behov av fördjupad vidareutbildning för förtroendevalda, exempelvis för Demokratiberedningen, men då med fokus jämlikhet med jämställdhet inkluderat. Det finns också en politisk efterfrågan att från förvaltningen bättre återkoppla goda resultat och effekter av kommunens jämställdhetsarbete Jämställdhetsintegrera stödet till föreningslivet Som följd av ett uppdrag från kommunfullmäktige beslutade KUF att genomföra en jämställdhetsanalys av kommunens samlade stöd till föreningslivet. Analysen inkluderade bland annat en kartläggning av eventuella skillnader i omfattningen mellan stöd till flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Analysen visade att jämställdheten inom idrottsföreningarnas verksamhet i Huddinge är något sämre än i landet som helhet. Drygt 36 % är flickverksamhet att jämföra med 40 % för hela landet. Dock är den totala verksamheten i idrottsföreningarna stor i Huddinge i jämförelse med grannkommunerna vilket gör att flickverksamheten är större än i de andra kommunerna. Ett antal viktiga rapporter och en handlingsplan togs fram inom pilotsatsningen. Arbetet med att genomföra handlingsplanen påbörjades och fortsätta under hösten/vintern 2013 med ett särskilt fokus på ridverksamhetens behov. Arbete med projektet har fortsatt pågå och har främst inriktats på ridsportens anläggningar. För ridsportens anläggningar har åtgärder inte kunnat genomföras i önskvärd takt på grund av problem med hyressättningsmodeller. Förhoppning är att hitta en lösning under Aktiviteter som genomförts inom ramen för arbetet är: 3 Planerat arbete om attityder med mera där SISU anlitats för insats Utmärkt förening har genomförts planenligt med 5 föreningar. Kompetensinsatsen inom ramen för Utmärkt förening har gett tydlig effekt. Insatsen har stärkt deltagande föreningars styrelsearbete med tydliga policydokument där attitydarbete är viktigt, inte minst ur jämställdhetssynpunkt. Två stora projekt (om totalt 300 tkr) har finansierats för att få in fler tjejer och kvinnor i föreningslivet: Huddinge hockeys tjejsatsning och fler kvinnor som är ledare till Vårby IF. Inom ramen för lovverksamheten med målgruppen ungdomar i åldern år har även riktade insatser till tjejer genomförts. Insatserna har lett till att fler tjejer deltagit tillfälligt men efter att de riktade insatserna stannat av har könsbalansen återgått till att vara en majoritet killar. Slutsatsen Intervju den 3 november 2015 med Katarina Wallenborg (DP), dåvarande kommunalråd och ordförande för Demokratiberedningen.

9 är att övergripande attityder och förhållningssätt är svåra att förändra med ett mindre antal punktinsatser. Arbetet fortsätter och innebär en långsiktig utmaning som kräver tid och resurser för att skapa verklig hållbar förändring. Implementeringen av Idrottspolitiskt program innebär en långsiktig satsning på förändring i attityder Jämställdhetsintegrerad förskola Vid Skolinspektionens besök i kommunens förskolor under 2012 konstaterades att många förskolor arbetade aktivt med frågor om jämställdhet och lika rättigheter, men att det också fanns förskolor där det saknades ett medvetet arbetssätt i frågor om jämställdhet och likabehandling.4 Detta blev startpunkten för pilotsatsningen Jämställdhetsintegrerad förskola. Bland annat genomfördes en kartläggning av verksamheten och personal fick handledning. Förskolan kom genom pilotsatsningen en bit på väg i sin målsättning - att engagera de som ligger i startgroparna att komma vidare och att stimulera de som har ett pågående arbete. Kartläggning och handledning gjorde det tydligt att satsningar fortsättningsvis behöver göras på många olika nivåer breda insatser med föreläsningar så att alla får samma information och kunskap i kombination med utbildning i mindre grupper. Det identifierades också behövas en långsiktig planering för att se till att de kunskaper som förmedlas i olika forum verkligen når ut till alla delar av förskolans verksamhet och sedan omsätts i praktiken. Efter avslutat projekt har arbetet fortsatt i det ordinarie arbetet. Det konstaterades att kunskapsnivån mellan förskolor skiljer sig mycket åt och att ett fortsatt arbete behöver bedrivas mer riktat. År 2013 satte nya tillfällen för handledning igång och en treårsplan för handledning togs fram. Sedan 2014 finns Normkritiska forumet. Syfte med forumet är att se till att det normkritiska arbetet snabbare får fäste ute i alla förskoleområden. Tanken är att alla områden skickar en representant till forumet som har möjlighet att samla upp erfarenheter och diskussioner från de pedagoger som gått på handledning och se till att de normkritiska perspektiven finns med på alla olika nivåer inom förskolorna. Alla förskolor är inbjudna till forumet och cirka 15 representanter från förskolorna träffas i två timmar 3-4 ggr/termin. Det normkritiska arbetet har under senare tid tydligare knutits ihop med förskolans likabehandlingsarbete. Men det finns en utmaning i att det stannar vid att en plan skrivs och att det normkritiska inte blir en del av det dagliga arbetet, även om många av deltagarna uppger att de känner en större trygghet i att både diskutera men även tillämpa de normkritiska perspektiven på sin verksamhet. Hur fortsättningen efter 2016 ska komma att se ut är ännu inte bestämt. Det finns en efterfrågan på ett fortsatt långsiktigt arbete där en av utmaningarna 4 Uppföljningsapporten författades innan resultatet av skolinspektionen under 2015 presenterades. Uppföljning av genomförda projekt år inom ramen för Program för hållbar jämställdhet 2 7

10 är att avdelningarnas pedagoger byts ut. Finansiering för ett fortsatt arbete är en angelägen fråga Utveckling av planering/exploateringsprocessen Den manual i kommunen som beskriver arbetsprocessen för framtagande av detaljplaner (planerings- och exploateringsmanualen Plexman ) innehåller utifrån tidigare utvecklingsarbete frågor om jämställdhet. Inom ramen för Hållbar jämställdhet 2 skedde ett arbete med att omsätta manualen med dess jämställdhetsfrågor i praktiken. Ambition var också att fullt jämställdhetsintegrera Plexman som process. Det arbetet påbörjades inom projektet. Som del i pilotarbetet arbetade gatu- och trafikavdelningen och mark- och exploateringsavdelning (på dåvarande MSB) med bemötandefrågor. Arbetet ledde till att gatu- och trafikavdelningen lärde sig hantera härskartekniker; att upptäcka dem, förhindra dem och att professionellt bemöta olika beteenden. Arbetet resulterade i ett avgränsat projekt och har inte blivit integrerat i hela den ordinarie verksamheten. Projektet avslutades med att alla avdelningar som deltar i Plexmanprocessen skulle genomföra en bemötande- och jämställdhetsutbildning. Detta genomfördes dock inte. En orsak bedöms vara att det hängde ihop med att ett antal olika verksamheter skulle behövt involveras för att ta det vidare och ett sådant helhetsgrepp togs inte. En annan orsak bedöms vara att det finns utmaningar med att föra in perspektivet i Plexman specifikt då det handlar om att det behöver integreras som en kvalitetsfråga i den större processen för planering. Det är ett förhållningssätt som ska till, inte en justering eller liknande i ett visst dokument eller något avgränsat område. Behov framåt är verksamhetsnära utbildning och diskussion där arbetet för ökad jämställdhet behöver konkretiseras och begripliggöras. Jämställdhet beskrivs också behöva ingå i ett större strukturellt arbete med att införliva jämlikhet brett Handbok i trygghet och jämställdhet Den process som tidigare påbörjats med att ta fram en handbok kring trygghet och jämställdhet i stadsmiljö, med syfte att bland annat öka kunskapen om trygghet och jämställdhetsfrågor hos berörda anställda och politiker, slutfördes inom ramen för projektet. Tanken var att ny kunskap sedan skulle vävas in i kommunens styrdokument och realiseras i fysiska åtgärder. Arbetet i pilotsatsningen gav: Bättre kunskap om hur män respektive kvinnor upplever trygghet den offentliga miljön Förståelse och insikt om trygghet för kvinnor och män hos berörda anställda En handbok med kunskap och metoder för ett systematiskt arbete med trygghet i den offentliga miljön.

11 Våren 2014 hölls en workshop om handboken tillsammans med representanter från dåvarande MSB, SÄF, KSF, förtroendevalda, föreningar och de fackliga. Syftet med workshopen var att diskutera handboken och dess möjligheter. Handboken används idag i kommunen som referens- och kunskapsunderlag men skulle behöva involveras mer aktivt i olika processer. Det finns ett behov av att skapa ett större paraply för offentlig gestaltning generellt där trygghetshandbokens innehåll bör vara en väsentlig del av en större process. Detta arbete är på gång. Handbokens innehåll behöver integreras naturligt i den vanliga planeringen och inte ses som ett perspektiv som ska tillföras vid vissa moment. Det kräver en hög ambition med en verklig vilja och möjligheter bland annat i mer tid att förändra processer Utveckla rekryteringsarbetet på kulturskolan Kulturskolan såg ett behov av att arbeta med att utveckla sin elevrekrytering ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom projekt Hållbarhet jämställdhet 2 gjordes därför en pilotsatsning för att få en mer jämställd elevrekrytering. Syftet var att klargöra vilka åtgärder kulturskolan behövde göra för att verka för en jämnare könsfördelning inom sina ämnen. Kulturskolans lärare arbetade med rekryteringsprocessen tillsammans med en konsult, och analyserade resultat bland annat från fokusgrupper av elever och föreslog åtgärder utifrån resultaten. Det viktigaste resultatet inom projektet var att kollegiets medvetandegrad om genusfrågor höjdes betydligt. Kulturskolan har deltagit i Sveriges Kulturskoleråds nationella projekt Kulturskola på lika villkor. Projektet löper under 3 år ( ) och 18 kommuner deltar. En projektgrupp utsågs bland lärarna på kulturskolan med uppdrag att driva det lokala jämställdhetsprojektet med coachning och projektledningshjälp av Kulturskolerådet. Inom ramen för projektet skulle kulturskolans jämställdhetsarbete utvecklas vidare. Projekten har medfört att kollegiets medvetandegrad om genusfrågor har höjts betydligt. Kulturskolan arbetar nu utifrån ett mer genomtänkt genusperspektiv integrerat i det ordinarie arbetet och man bedömer att detta till stor del beror på projekten Kulturskola på Lika villkor samt Hållbar jämställdhet 2. Inför rekrytering av nya elever till hösten 2016 kommer kulturskolan att planera och genomföra ytterligare arbete där särskilt jämställdhetsperspektivet ska belysas Fler män i förskoleverksamheterna Redan innan projektstart pågick sedan tidigare ett arbete för att få in fler män i Huddinge kommuns förskoleverksamhet. Med hjälp av projektmedel genom Hållbar jämställdhet 2 vidareutvecklades arbetet. Ett nätverk för män i förskolan etablerades och startade i sin nuvarande form under november Uppföljning av genomförda projekt år inom ramen för Program för hållbar jämställdhet 2 9

12 Efter avslutat projekt fortsätter Män i förskolan att finnas som ett permanent nätverk. Nätverket träffas fysiskt två gånger per termin med cirka 7-15 personer deltagande per träff. Nätverkets deltagare ges möjlighet till kompetensutveckling, studiebesök och dialog. Nätverket har i dagsläget tre fokusområden: Arbetsmiljö, Normkritik och Pedagogisk utveckling. Alla tre delar bidrar till de övergripande målen som formulerades i Mål och budget där nätverkets huvudsyfte var att bibehålla och rekrytera fler män till förskolans verksamhet. Det finns en stor vilja att behålla och utveckla nätverket. Den delvis nya inriktningen där frågor av mer normkritisk karaktär låtits ta alltmer utrymme har varit en nödvändig utveckling. Att kombinera arbetsmiljö och normkritik har på så sätt förstärks nätverkets legitimitet då frågorna kan angripas utifrån fler perspektiv. Bland annat den grundläggande frågan om varför nätverket finns och vad själva existensen av ett manligt nätverk gör med synen på manliga och kvinnliga perspektiv i förskolan. För att möjliggöra en bra utveckling blir förutsättningar som budget, tid och stöd från central förvaltning angeläget Jämställdhetsintegrera mötesplats för unga Vårby Mötesplatsen för unga i Vårby Gård arbetade redan sedan en tid innan projektet med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Inom ramen för kommunens arbete med projekt för Hållbar jämställdhet 2 utvecklades arbetet. Redan från början arbetade verksamheten med startegin att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheten. Efter projektavslut beräknades arbete pågå under tre år med plan att all personal skulle få genuskompetens och att genomföra en kartläggning av verksamheten ur ett genusperspektiv. Arbetet skulle sedan fortsätta med utgångspunkt i resultat från kartläggningen, arbetet skulle följas upp och resultaten i verksamheten skulle mätas. Arbetet har fortsatt i enlighet med plan men har till viss del skiftat från att vara en mer avgränsad fråga om jämställdhet och genus till att innefatta bredare perspektiv med ett våldsförebyggande arbete med fokus på problematiserande av maskulinitet. En av nycklarna i arbetet har varit verksamhetens personals konstaterande om vikten att arbeta med sig själv och sina egna fördomar. Först därefter kan arbetet med bemötande av ungdomarna utvecklas. Utmaningar som finns i arbetet är att skapa en kontinuitet kopplat till den ordinarie styr- och ledningsprocessen. Verksamheten behöver bli bättre på att sätta tydliga mål, mäta, följa upp och sätta in åtgärder i den ordinarie planeringen. Det behöver finnas en tydligare struktur med checklistor och annat praktiskt. Kontinuerlig kompetensutveckling är också en av nycklarna som identifierats. Mycket är redan på plats vad gäller systematik men behöver förbättras. Det har också identifierats ett stort värde i att arbeta i samverkan med olika aktörer såsom skolan, fältare med fler. Verksamheten (tillsammans med en annan mötesplats för unga, Ung zon) hade ett EUutbyte förra året med Frankrike, England och Tyskland och en ansökan har nu skickats in om att stå värd nästa gång, denna gång med temat normkritik.

13 Behov av stöd framåt som uttrycks är att vägledas i hur styrningen kan stärkas generellt och hjälp med att göra analyser för att kunna sätta in rätt åtgärder specifikt Observationer och konkreta handlingsplaner ska öka jämställdheten inom individ-och familjeomsorgen5 Inom individ- och familjeomsorgen ville man komma vidare från diskussioner till aktiva handlingar i jämställdhetsarbetet och göra ett ordentligt avstamp i arbetet. Inom ramen för projektet fortsatte därför tidigare påbörjat arbete med jämställdhetsintegrering: Inom två av socialpsykiatrins enheter genomfördes observationer av externa konsulter. Inom barn- och ungdomssektionerna genomfördes en stor gemensam utbildning med uppföljande workshops där varje enhet utformade sin egen konkreta handlingsplan för jämställdhetsarbetet. Arbete inom familjerättens pågick sedan tidigare och ingick därför inte i projektet. Uppföljning av detta presenteras ändå också då det är ett pågående arbete inom individ- och familjeomsorgen. Arbetet inom socialpsykiatrin pågår i enlighet med framtagna handlingsplaner och ingen särskild utmaning är uttryckt. Inom barn- och ungdomssektionerna har medvetenheten ökat och genom olika diskussionsforum har personalen gemensamt arbetat sig framåt mot en mer jämställd socialtjänst. På familjecentralen görs försök att få till Pappagrupper men det har visat sig vara svårt. I övrigt är ingen särskild utmaning är uttryckt. Inom Familjerätten undersöktes redan år 2010 vårdnadsutredningar genom avidentifiering vad gäller kön och en analys gjordes för att kartlägga om skillnad görs i bedömning utifrån kön. Resultatet blev att det var svårt att se att kön skulle ha betydelse. Sammanställningar av frågor som ställs i olika typer av utredningar granskades och en del ändringar gjordes. Arbetet har skapat förändring genom att personal nu är bättre på att i ärendediskussioner ställa frågor av typen hade vi gjort en annan bedömning om det var mamma som hade gjort så här? Jämställdhetssäkring av biståndsbedömning inom äldreomsorgen Biståndsbedömningen inom enheten för äldre och vuxna med fysiska funktionsnedsättningar arbetar för att bli jämställdhetsintegrerad. Inom ramen för projekt Hållbar jämställdhet 2 genomfördes en förstudie i form av ärendegranskning liksom en utbildning för samtliga biståndsbedömare. Vidare genomfördes en kollegiegranskning av ärenden och en extern processutvärdering. 5 I ursprungsplanerna för projekten Jämställdhet inom daglig verksamhet inom funktionshinderområdet och Observationer och konkreta handlingsplaner ska öka jämställdheten inom individ-och familjeomsorgen såg lite annorlunda ut. I praktiken har delar flyttas mellan projekten. Detta redogördes i slutrapport. I denna uppföljning fokuseras på vad som det facto genomfördes och nu pågår. Uppföljning av genomförda projekt år inom ramen för Program för hållbar jämställdhet 2 11

14 Sammanfattningsvis konstaterades att det har kommit fram flera olika förslag på hur enheten ska arbeta för att ta fram en gemensam plan för jämställdhet inom biståndskansliet. För att uppnå det bedömdes att ett fortsatt utvecklingsarbete skulle krävas. Utbildningen ledde fram till att biståndshandläggarna i kollegiemöten avidentifierar ärenden vad gäller kön. Enheten bedömdes ha kommit en bra bit på vägen mot en rättssäker, jämställdhetssäkrad biståndsbedömning och därmed att grunden lagts för ett bemötande och insatser på lika villkor för kvinnor och män. Uppföljning och stöd för fortsatt hållbarhet Arbetet i enlighet med projektet är implementerat. Enheten arbetar systematiskt med att synliggöra vikten av att tänka könsneutralt i ärenden Enheten arbetar i övrigt bland annat vidare med förvaltningens material Blandat är bäst. Ingen särskild utmaning är uttryckt Jämställdhet inom boendestöd och hjälp i hemmet Som ett led i funktionshinderområdets jämställdhetsarbete beslutades att jämställdheten inom boendestöd och hjälp i hemmet skulle kartläggas. Syftet med pilotsatsningen var att genomföra en kartläggning av genomförandeplaner utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det visade sig vara svårt att få brukarnas tillstånd att kartlägga genomförandeplaner, så endast ett fåtal genomförandeplaner kunde användas. Pilotsatsningen inriktades istället på att ge personal inom funktionshinderområdets boendestöd och hjälp i hemmet information, inspiration och ny kunskap om jämställdhet samt att studera personalens inställning och attityder till jämställdhet. Tre fokusområden togs fram för att ge inriktning för det fortsatta arbetet: Säkra det goda bemötande med hjälp av rutiner Kartlägga verksamheten och skapa handlingsplaner, och Utveckla genomförandeplanerna och klargöra biståndsbeslutens påverkan Arbetet pågick ett tag efter projektavslut men fick en ny riktning genom att istället handla om mer utbildning av personal och fokus på arbete med brukare. Ingen fortsättning pågår dock för tillfället i projektet men det finns en vilja formulerade och idéer kring en fortsättning. För att en fortsättning ska vara möjlig behövs stöd och handledning för att kunna gå vidare Jämställdhet inom daglig verksamhet inom funktionshinderområdet6 Som ett led i funktionshinderområdets jämställdhetsarbete kartlades och analyserades arbetet inom Visättra daglig verksamhet. Kartläggningen och analysen och därmed projektet resulterade i många tips på praktiska åtgärder för att utveckla verksamheten för ökad jämställdhet. 6 I ursprungsplanerna för projekten Jämställdhet inom daglig verksamhet inom funktionshinderområdet och Observationer och konkreta handlingsplaner ska öka jämställdheten inom individ-och familjeomsorgen såg lite annorlunda ut. I praktiken har delar flyttas mellan projekten. Detta redogördes i slutrapport. I denna uppföljning fokuseras på vad som det facto genomfördes och nu pågår.

15 Arbete i linje med projektets resultat pågår fortfarande inom Visättra daglig verksamhet. Arbetet sker bland annat genom diskussionsgrupper som tar upp ämnen som jämställdhet, sexualitet, samlevnad, hygien, politik, kost och hälsa. Flera grupper arbetar även med APT, veckomöten och utvärderingar. Arbetet har inneburit att personal getts verktyg som hjälper deltagare inom verksamheten att bli självständiga och mer modiga att föra fram egna tankar, idéer och åsikter och deltagarna har vuxit och utvecklats. Det är ett antal engagerade personer som driver arbetet men det behöver skapas möjligheter bland annat i form av resurser för att genomföra en fortsättning vilket är svårt inom befintliga medel. Medel behövs bland annat för att genomföra studiebesök, fortsätta pågående samverkan med föreningen Grunden, ta in vikarier vid vissa tillfällen för att ordinarie personal ska ges tid till planering med mera. Uppföljning av genomförda projekt år inom ramen för Program för hållbar jämställdhet 2 13

16 3 Analys och slutsatser 3.1 Hur tidigare rekommendationer är omhändertagna Den första rekommendationen, Fortsatt utveckling av jämlik styr och ledning, är omhändertagen genom att jämlik styrning kompletterats med att utbildning skett i jämlik styrning samt att en handbok för jämlikhetsanalys är framtagen (hösten 2015). Fortsatt utbildning inom jämlik styrning behövs och handboken behöver spridas och förankras. Den andra rekommendationen, Utveckling av stöd och utbildning, ligger i linje med kommunstyrelsens förvaltnings basuppdrag för jämlikhetsfrågorna men planeras också att stärkas upp under 2016 med ett nytt grepp kring stödfrågan. Den tredje rekommendationen, Strategisk kommunikationsplanering, är en del av Huddinges projektstyrning där projektplanen för varje projekt ska innehålla en kommunikationsplanering. Överlag kan kommunikation och informationsspridning om till exempel goda exempel alltid bli bättre. 3.2 Sammanfattande uppföljning Uppföljning av projekten visar att projekten tagit olika riktning och tre olika varianter av riktning har tydliggjorts: Projekten har avslutats av olika orsaker där en anledning varit att extra medel inte lägre fanns att tillgå eller annat fokus försvann från frågan vilket gjorde att arbetet stannade av. Detta trots ofta goda analyser om hur en fortsättning borde se ut. Projekten är avslutade och kan anses som integrerade i det ordinarie arbetet. Projekten lever kvar som del av ordinarie arbete med bättre eller sämre resultat, dock i vissa fall med osäker fortsättning. Det kan konstateras att majoriten av projekten lever kvar på ett eller annat sätt men det för flertalet av dem råder osäkerhet kring fortsättning. 3.3 Slutsatser för hur arbetet med jämställdhetsintegering bör tas vidare för fortsatt hållbarhet Slutsats är att de rekommendationer som gavs i samband med slutrapport fortfarande är aktuella samt att några ytterligare delar bör utvecklas. Nedan slutsatser för arbetet är formulerade med utgångspunkt i de sammanfattande utmaningar som lyfts: 1. Fortsatt utveckling av jämlik styr och ledning Det finns ett behov av fortsatt utveckling av jämlik styrning. Det behovs som uttrycks är dels vägledning i att implementera själva styrningsstrukturen i det ordinarie och stöd i att göra analyser för att kunna sätta in rätt åtgärder specifikt. Det efterfrågas i vissa projekt en tydligare styrning och efterfrågan inom den egna förvaltningen. Hur kan denna slutsats hanteras? I och med att nya utbildningar i jämlik styrning och utbildning i Huddinges handbok för jämlikhetsanalys är inplanerade möts en del av detta behov. Kommunstyrelsens förvaltning erbjuder också stöd i att komma ut till verksamheter och utbilda och stödja i jämlik

17 styrning och analys. Kommunstyrelsens förvaltnings planer på att stärka upp just kommungemensamma stödinsatser under 2016 möter också upp detta behov. 2. Utveckling av stöd och utbildning Det finns också ett uttryckt behov kring bättre metodstöd och fortsatt kompetensutveckling i verksamheterna. Metodstöd och kompetensstöd behöver vara verksamhetsnära för att möjliggöra konkret utvecklingsarbete. När grundläggande kunskaper finns på plats och en process sätts igång behövs det ofta fortsatt fördjupad utbildning för att nästa steg ska vara möjligt att ta. Det kan också handla om kontinuerligt utbildningsbehov på grund av exempelvis ny personal. Hur kan denna slutsats hanteras? Se ovan angående planer på att stärka upp kommungemensamt stöd. Kunskapsspridning om Huddinges projektmodell, vilket redan sker genom Huddinges projektkontor, är ett exempel på ett metodstöd som finns. Projektformen i enlighet med den modell Huddinge har är ett mycket bra verktyg för att strukturerat och hållbart bedriva förändringsarbete. 3. Resurser I några av projektet uttrycks behov av att få del av mindre stimulansmedel. Mindre medel fungerar ibland som motivation och möjliggörare och kan innebära en morot som räcker för att ett arbete ska fortleva. I vissa projekt utrycks också ett större finansieringsbehov som nödvändigt för fortsatt arbete. Hur kan denna slutsats hanteras? Kommunstyrelsens förvaltning har en viktig uppgift i att bistå förvaltningarna med att omvärldsbevaka kring utlysning av olika typer av stimulansmedel. Det är också viktigt att fortsätta prioritera arbetet med jämställdhetsintegrering inom både fackförvaltningarna och hos kommunstyrelsens förvaltning. 4. Integrering i det ordinarie arbetet Uppföljningen visar att det är de projekt som fokuserat på utveckling av den ordinarie verksamheten är de som visar störst framgång vad gäller hållbarhet. En del av projektenvisar på implementering ofta tar tid men att när ett gott exempel får möjlighet att växa finns goda förutsättningar för hållbarhet. Tillfälliga resurser för att genomföra en pilotsatsning behöver ofta ytterligare stöd för att säkra ett fortsatt arbete i det ordinarie. Hur kan denna slutsats hanteras? Angeläget att säkra att arbete med jämställdhetsintegering inte sker utanför den ordinarie verksamheten och att om det bedrivs som ett projekt, att det finns en väl formulerad plan för integrering i den ordinarie verksamheten. Uppföljning av genomförda projekt år inom ramen för Program för hållbar jämställdhet 2 15

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (1) HANDLÄGGARE Andréasson, Ester Ester.Andreasson@huddinge.se Demokratiberedningen Ändrat datum för demokratiberedningens sammanträde i december 2016 Förslag till beslut Demokratiberedningens beslut Demokratiberedningens sammanträde den 9 december flyttas till den 2 december 2016 kl Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att demokratiberedningens sammanträde flyttas från den 9 december till fredagen den 2 december kl På förmiddagen den 2 december kommer en utbildning om jämlikhet att hållas för demokratiberedningens ledamöter. Hanna Lundborg Kvalitetschef Ester Andréasson Nämndsekreterare POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se