Hållbar jämställdhet 2

Transkript

1 Hållbar jämställdhet 2 Slutrapport från projekt genomfört HANDLÄGGARE Anna Bohlin Kommunstyrelsens förvaltning, Sektionen för kvalitet och projekt Anna.bohlin@huddinge.se Kommunstyrelsens förvaltning sektionen för kvalitet och projekt 14 november 2013

2 Innehållsförteckning sid Program för hållbar jämställdhet 3 Förord 4 1. Sammanfattning 5 2. Inledning och bakgrund Projekt Hållbar jämställdhet Projekt Hållbar jämställdhet 2 3. Syfte och uppdrag 7 4. Beskrivning av projektets förlopp och organisation Projektets förlopp 4.2 Projektorganisation 5. Genomförande och resultat Redovisning av pilotsatsningar 5.2 Måluppfyllelse 5.3 Utbildnings- och kommunikationsinsatser 6. Ekonomisk redovisning Slutsatser och rekommendationer Slutsatser och lärdomar 7.2 Utvärdering 7.3 Implementering och hållbarhet rekommendationer för det fortsatta jämställdhetsarbetet Bilagor 26

3 Program för hållbar jämställdhet Det projekt, Hållbar jämställdhet 2, som redovisas i denna rapport har bedrivits inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL genomfört detta program för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Medel har fördelats i två omgångar och Huddinge kommun har erhållit medel för projekt vid båda tillfällena. Projekten kallas i denna rapport Hållbar jämställdhet 1 respektive Hållbar jämställdhet 2. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet. 3 HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT

4 Förord Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är målet för den svenska jämställdhetspolitiken. Huddinge kommuns arbete med jämställdhet innebär att alla invånare - kvinnor och män, flickor och pojkar - ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla ska ha samma chans till inflytande och resurser. Det gäller både när Huddinge kommun är arbetsgivare och i service till invånare och andra brukare. I Huddinge kommun ska jämställdhet vara en naturlig del av det ordinarie arbetet. Jämställdhet ska ingå i allt ifrån styr- och ledningsprocesser till arbetskultur och de värderingar vi står för i det vardagliga. Det systematiska arbetet för att nå dit utvecklas kontinuerligt och vi arbetar aktivt med att skapa hållbarhet och långsiktighet. De medel vi fått genom SKLs program för hållbar jämställdhet har gett en extra skjuts till vårt arbete och vi kan nu dra värdefulla slutsatser av ett väl genomfört projekt som vi tar med oss i strävan att bli en än mer jämställd kommun. Toralf Nilsson, ordförande i styrgruppen 4 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

5 1. Sammanfattning Huddinge kommun har inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Program för hållbar jämställdhet tilldelats medel om 1,3 mnkr för projektet Hållbar jämställdhet 2. Projektet, som omfattat 13 pilotsatsningar och involverat kommunens alla förvaltningar, har pågått mellan september 2011 och oktober Slutsatsen för projektet är att effekterna är goda såväl för kommunen i sin helhet som för de enskilda verksamheterna. Effektmålen är uppnådda i den mån det är möjligt på kort sikt. Projektmålen är också uppnådda. De enskilda pilotsatsningarna (i vissa fall kallade delprojekt) har resulterat i olika typer av slutsatser och lärdomar men ett antal slutsatser och lärdomar kan dras på generell nivå: Extra insatser behövs ofta för att möjliggöra hållbar integrering i ordinarie verksamhet. Arbetet måste vara konkret, meningsfullt och tydligt avseende vad det är vi vill förändra. Verksamheternas ägarskap och ett stödjande styrsystem är avgörande för framgång. Struktur för kommunikation- och informationsinsatser behöver utvecklas. För att det bra arbete som pågår ska fortsätta implementeras i det ordinarie och hålla över tid bör ett antal insatser genomföras i kommunen. Förutom utveckling i de olika verksamheterna finns det ett antal generella utvecklingsområden som gäller för hela kommunen avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering. Dessa insatser är: fortsatt utveckling av jämlik styr- och ledning; utveckling av stöd och utbildning; och strategisk kommunikationsplanering HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 5

6 2. Inledning och bakgrund Huddinge kommun har sedan många år arbetat strategiskt för jämställdhet på olika sätt. Kommunfullmäktige beslutade till exempel redan år 2004 att kommunens verksamheter skulle jämställdhetsintegreras. 1 Sedan dess har ett systematiskt arbete för att införliva jämställhet i kommunens hela verksamhet pågått. Denna rapport berättar om det arbete som skett inom projekt Hållbar jämställdhet 2 samt avslutas med slutsatser och rekommendationer framåt för Huddinges jämställdhetsarbete i stort. Förutom arbete som bedrivits inom ramen för Hållbar jämställdhet 2 pågår arbete med jämställdhet i övrigt på olika sätt. Exempel på det är fortsatt utveckling av jämlik styr- och ledning, jämställdhet och upphandling, arbete i grundskolan, mäns våld mot kvinnor. Se vidare i bilagan Kommunens jämställdhetsarbete utöver projektet Hållbar jämställdhet Projekt Hållbar jämställdhet 1 År 2008 beslutade personal- och planeringsutskottet (PPU) att kommunen skulle söka pengar hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inom satsningen Hållbar jämställdhet. Kommunen beviljades då 2,7 mnkr. Projektet startade i april 2009 med slutrapportering den 30 september Syftet med projektet var att jämställdhetsintegrera kommunens budget- och verksamhetsstyrning, samt att utveckla och stödja arbetet som den politiska ledningen och kommunledningen tidigare åtagit sig i handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Inom ramen för projektet genomfördes utbildningar för chefer, tjänstemän och politiker och processtöd erhölls. Ett webbstöd i form av en kunskapsbank byggdes upp och andra stödinsatser arbetades fram. Kommunfullmäktige gav ett generellt uppdrag (gällande samtliga nämnder) att samtliga verksamheter skulle jämställdhetsintegreras. Som stöd för det arbetet utarbetades en instruktion inför framtagande av Mål och budget Projekt Hållbar jämställdhet 2 Våren 2011 erbjöds de kommuner som ingick i SKL:s satsning möjlighet att söka nya medel. Huddinge kommun lämnade då en ansökan som resulterade i att SKL beviljade kommunen 1,3 mnkr. Det nya projektet syftade till att vara en del i kommunens utvecklingsprocess kring jämställdhetsintegrering som bidrag till förbättrad kvalitet i verksamheterna. Alla förvaltningar 3 kom att ingå i projektet, vilket löpte från september 2011 till oktober Europarådets definition av jämställdhetsintegrering lyder Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Se vidare bilaga Faktablad jämställdhetsintegrering, september Se vidare Hållbar jämställdhet i Huddinge Slutrapport från projekt genomfört , september Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF), kommunstyrelsens förvaltning (KSF), kultur- och fritidsförvaltningen (KUF), miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen (MSB) och social- och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) 6 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

7 3. Syfte och uppdrag Syftet med projektet var att ge några av Huddinge kommuns verksamheter möjlighet att vidareutveckla och intensifiera sitt redan påbörjade jämställdhetsarbete. Inriktningen på arbetet var att utveckla pågående jämställdhetsintegreringsarbete och uppnå en långsiktig och hållbar struktur i organisationen. Genom att erbjuda kompetensutveckling till förtroendevalda och anställda kring jämställdhet bedömdes att den kunskap som behövs för att säkerställda att verksamheter kan jämställdhetsintegreras skulle erhållas. Anställda skulle genom projektet ges möjlighet att utveckla verktyg för att förbättra arbetssätt och rutiner inom sina egna verksamheter. Uppdraget som gavs var att pilotsatsningar skulle genomföras, utbildning ges till anställda och politiker samt att följa upp pågående utvecklingsarbete. Övergripande mål och inriktning Effektmål Projektmål Medarbetare har tillgång till verktyg som underlättar arbetssätt, rutiner och service till medborgarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I Huddinge kommuns verksamheter upplevs tjänster, stöd och bemötande likvärdigt oavsett om medborgaren/brukaren är kvinna, man, flicka eller pojke. Jämställdhetsintegrera minst tio verksamheter/processer under projekttiden, så kallade pilotsatsningar. Förtroendevalda ska få utbildning i att efterfråga jämställd verksamhet/produktion genom utbildning i jämställdhet. HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 7

8 4. Beskrivning av projektets förlopp och organisation Nedan beskrivs projektets förlopp avseende viktiga hållpunkter samt projektets organisering med mandat och roller för olika aktörer. 4.1 Projektets förlopp Projektstart Huddinge kommun lämnade in en ansökan till SKL under mars 2011 som resulterade i att medel om 1,3 mnkr beviljades. Projektet startade formellt i september 2011, men aktiviteten var inledningsvis låg och saknade en tydlig struktur. Det första styrgruppsmötet var i januari Efter det etablerades en projektorganisation (se vidare stycke 4.2). Styrgruppen beslutade att alla verksamheter i kommunen skulle få möjlighet att ansöka om medel för att genomföra pilotsatsningar. Utifrån inkomna ansökningar valdes 13 piloter ut som tilldelades medel. Projektplan Styrgruppen beslutade om projektplan i mars Projektplanen revideras i september (se reviderat projektplan i bilaga Reviderad projektplan: Jämställdhetspaketet - Hållbar jämställdhet 2, den 11 oktober 2012 ). De olika piloterna har därefter arbetat utifrån egna planer för genomförande. Projektavslut Projektet avslutades den 31 oktober Denna sluttrapport lämnas till SKL den 15 november Inlämning av den ekonomiska redovisningen liksom besvarande av SKLs enkät ska ske senast den 5 december Projektorganisation Kommundirektören var beställare av projektet. Projektet har organiserats genom en styrgrupp, en huvudprojektledare och en projektgrupp. En delprojektledare har ansvarat för respektive pilotsatsning och dessa har samordnats av huvudprojektledaren. Styrgrupp Styrgruppen bestod till en början av ordförande Katarina Adolfsson, personalchef (KSF), Toralf Nilsson, dåvarande förvaltningschef (KUF), Conny Steinmo, biträdande utbildningschef (BUF) samt Marianne Krook, biträdande förvaltningschef (SÄF). Styrgruppens ordförande byttes under senare delen av hösten 2012 ut till Toralf Nilsson, nuvarande administrativ direktör (KSF) och tillkom gjorde då också Marina Högland förvaltningschef (KUF). Styrgruppens uppdrag har varit att fastställa projektplan, kontrollera det fortlöpande arbetet i projektet samt följa upp kvaliteten i projektarbetet. Utöver detta har styrgruppen beslutat om delrapporter och slutrapport. Dessutom har 4 Revidering innebar förändring av fördelning av projektmedel utifrån en felräkning vad gäller intecknade medel. Detta i enlighet med beslut på styrgruppsmöte Hållbar jämställdhet 2, den 10 september Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

9 styrgruppen ansvarat för beslut om överlämning och avveckling av projekt efter slutfört uppdrag. Styrgruppen har träffats under fem tillfällen 2012 och under fyra tillfällen Projektledare Linda Lindblom, utvecklingsledare på dåvarande utvecklingsavdelningen inom KSF var projektledare under våren Jonas Andersson, utvecklingsledare på KSF:s sektion för kvalitet och projekt, var projektledare hösten 2012 och tidigare delen av våren Linda Lindblom tog sedan över som projektledare igen under senare delen av våren 2013 fram till att Anna Bohlin, utvecklingsledare på KSF:s sektion för kvalitet och projekt erhöll projektledarrollen från och med hösten Projektledarens roll och ansvar har varit att upprätta förslag på projektplan och andra handlingar samt redovisa dessa för styrgruppen. I detta har ingått att ansvara för budgeten för projektet samt att skapa en lämplig projektorganisation och bemanna den i samråd med styrgruppen. Utöver detta har projektledaren drivit, lett och samordnat projektet enligt direktiv, mål och syfte. Slutligen har det varit projektledarens ansvar att sammanställa del- och slutrapporter till SKL. Projektgrupp Projektgruppen har bestått av Gunilla Bergquist, biträdande förskolechef (BUF), Ann-Christin Winnermyhr, utredare (MSB), Katarina Borg, kultursekreterare (KUF) och Eva Sjögren van Berkel, tidigare lärare kulturskolan och nu biträdande kulturskolechef (KUF). Som representant för SÄF deltog i förste skedet Annika Asplind, utvecklingsledare. Hon ersattes senare av Gabriel William-Olsson, utvecklingsledare och därefter Berit Heidenfors, utvecklingsledare. Projektgruppens roll har dels varit att medverka i framtagandet av förslag till projektplan och därefter leverera underlag till projektledaren i samband med delrapporter och slutrapport. Utöver detta har projektgruppens ansvarat för att tillsammans med projektledaren revidera projektplan och ta fram förslag till fler insatser under projekttidens gång. Varje medlem i projektgruppen har haft ett ansvar mot sin förvaltning att följa att arbetet fortskrider enligt plan och se till att delprojektplaner upprättats och lämnats till projektledaren. Projektgruppen har fungerat stöttande till respektive delprojektledare. Projektgruppen har träffats vid behov. HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 9

10 Delprojektledare Varje pilotsatsning har letts av en delprojektledare. Under arbetets gång har några av dessa bytts ut på grund av personalförändringar. I september 2013 var delprojektledarna följande personer: Gunilla Bergqvist (BUF), Rakel Edqvist (MSB), Annika Feychting (MSB), Marina Högland (KUF), Zara Kvist Lindgren (SÄF), Linda Lindblom (KSF), Eva Sjögren van Berkel (KUF), Britt-Marie Skoglund (SÄF), Brita Ström (SÄF) och Evy Wallin (KUF). Övrigt Utöver ovan projektorganisation har en dialog förts vid ett antal tillfällen med de politiker som har ett särskilt ansvar för jämställdhetsfrågorna i Huddinge kommun vilket är demokrati- och mångfaldsberedningen. Projektskiss Beställare Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Delprojektledare 10 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

11 5. Genomförande och resultat Varje pilotsatsning redovisas separat i detta avsnitt och sedan följer en beskrivning av övergripande måluppfyllelse för projektet i sin helhet utifrån projektplan. Därefter följer ett avsnitt om utbildnings- och kommunikationsinsatser. 5.1 Redovisning av pilotsatsningar Alla piloter finns utförligt beskrivna i bilagda lärande exempel. I de lärande exemplen beskrivs bakgrund till utvecklingsarbetena, arbetsprocess, metod och resultat, lärdomar och fortsatt arbete. Nedan följer en kort sammanfattning av piloterna och dess eventuella slutsatser samt arbete framåt. Inom parantes efter rubrik anges vilken förvaltning som ägt respektive pilot. Grundläggande utbildning till förtroendevalda (KSF) Förtroendevalda, med fokus på de som inte deltog i utbildningsinsatserna under 2009/2010, har vid två separata tillfällen erbjudits grundläggande kunskap om jämställdhetsintegrering, jämställdhetsanalys och Huddinge kommuns arbete med jämställdhet. Under utbildningen har deltagarna också haft möjlighet att dela med sig av bra exempel externt och från den egna verksamheten. Två likadana halvdagsutbildningar har erbjudits, en under hösten 2012 och en under våren Deltagande 16 november antal personer varav 20 kvinnor och 20 män 30 maj antal personer varav 9 kvinnor och 11 män Se vidare lärande exempel, Grund- och fördjupningsutbildningar om jämställdhetsintegrering till förtroendevalda. Fördjupad utbildning för vissa förtroendevalda (KSF) Demokrati- och mångfaldsberedningen samt nämndernas presidier har erbjudits utbildning i fördjupade kunskaper om genus, jämställdhet och praktiska metoder för jämställdhetsintegrering och styrning. Detta för att bättre kunna beställa, efterfråga och följa upp jämställdhetsintegreringen inom ordinarie verksamhet. Utbildningen har genomförts som två separata heldagar under hösten Deltagande 23 augusti antal personer varav 10 kvinnor och 4 män 8 november antal personer varav 8 kvinnor och 2 män Se vidare lärande exempel, Grund- och fördjupningsutbildningar om jämställdhetsintegrering till förtroendevalda. HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 11

12 Jämställdhetsintegrering av stödet till föreningslivet (KUF) Som följd av ett uppdrag från kommunfullmäktige beslutade KUF att genomföra en jämställdhetsanalys av kommunens samlade stöd till föreningslivet. Analysen inkluderade bland annat en kartläggning av eventuella skillnader i omfattningen mellan stöd till flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Analysen visade att jämställdheten inom idrottsföreningarnas verksamhet i Huddinge är något sämre än i landet som helhet. Drygt 36 % är flickverksamhet att jämföra med 40 % för hela landet. Dock är den totala verksamheten i idrottsföreningarna stor i Huddinge i jämförelse med grannkommunerna vilket gör att flickverksamheten är större än i de andra kommunerna. Ett antal viktiga rapporter och en handlingsplan har tagits fram inom pilotsatsningen. Arbetet med att genomföra handlingsplanen har påbörjats och fortsätter under hösten/vintern. Ett särskilt fokus ligger på ridverksamhetens behov. Slutlig avrapportering ska ske i december 2014 och då ska arbetet vara införlivat i förvaltningens ordinarie arbete och integrerat i det systematiska jämställdhetsarbetet inom förvaltningen. Se vidare lärande exempel, Jämställdhetsintegrering av föreningslivet. Jämställdhetsintegrerad förskola (BUF) Vid Skolinspektionens besök i kommunens förskolor under 2012 konstaterades att många förskolor arbetade aktivt med frågor om jämställdhet och lika rättigheter, men att det också fanns förskolor där det saknades ett medvetet arbetssätt i frågor om jämställdhet och likabehandling. Detta blev startpunkten för pilotsatsningen Jämställdhetsintegrerad förskola. Bland annat har en kartläggning av verksamheten genomförts och personal har fått handledning. Förskolan har genom pilotsatsningen kommit en bit på väg i sin målsättning - att engagera de som ligger i startgroparna att komma vidare och att stimulera de som har ett pågående arbete. Kartläggning och handledning har gjort det tydligt att satsningar fortsättningsvis behöver göras på många olika nivåer - breda insatser med föreläsningar så att alla får samma information och kunskap i kombination med utbildning i mindre grupper. Det behövs också en långsiktig planering för att se till att de kunskaper som förmedlas i olika forum verkligen når ut till alla delar av förskolans verksamhet. Förhoppningen är att pilotsatsningen ska förstärka en hållbar utveckling för jämställdhet och mångfald, samt göra Huddinge kommuns förskolor till ett föredöme inom detta område. Se vidare lärande exempel, Jämställdhetsintegrerad förskola - kartläggning och kompetenshöjning. 12 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

13 Utveckling av planerings- och exploateringsprocessen (MSB) Den manual som beskriver hur arbetsprocessen när detaljplaner arbetas fram ska se ut i kommunen (planerings- och exploateringsmanualen Plexman ) innehåller utifrån tidigare utvecklingsarbete frågor om jämställdhet. Inom ramen för Hållbar jämställdhet 2 har ett arbete med att omsätta manualen med dess jämställdhetsfrågor i praktiken skett. Ambition har också varit att fullt jämställdhetsintegrera Plexman som process. Så har ännu inte skett, men arbetet fortsätter. Som del i pilotarbetet har gatu- och trafikavdelningen och mark- och exploateringsavdelning också arbetat med bemötandefrågor och en handlingsplan är framtagen som avdelningen ska arbeta vidare med. Arbetet har lett till att gatuoch trafikavdelningen har lärt sig hantera härskartekniker 5 ; att upptäcka dem, förhindra dem och att professionellt bemöta olika beteenden. Se vidare lärande exempel, Jämställdhetsintegrerad planerings- och exploateringsprocess. Handbok för tryggare och mer jämställd stadsmiljö (MSB) Den process som tidigare påbörjats med att ta fram en handbok kring trygghet och jämställdhet i stadsmiljö har nu slutförts. Handboken för tryggare stadsmiljöer ska öka kunskapen om trygghet och jämställdhetsfrågor hos berörda anställda och politiker. Tanken är att denna kunskap sedan ska vävas in i kommunens styrdokument och realiseras i fysiska åtgärder. Arbetet i pilotsatsningen har gett: bättre kunskap om hur trygga män respektive kvinnor upplever att de är i den offentliga miljön; förståelse och insikt om trygghet för kvinnor och män hos berörda anställda; och en handbok med kunskap och metoder för ett systematiskt arbete med trygghet för båda könen - Under 2013 kommer en kommunikationsplan tas fram för att sprida kunskap om handboken och förankra dess innehåll. Se vidare lärande exempel, Handbok för tryggare och mer jämställd stadsmiljö. Jämställdhetsintegrering av träfflokal 6 (SÄF) Som ett led i funktionshinderområdets jämställdhetsarbete beslutades att jämställdheten på en enhet inom daglig verksamhet, träfflokal, skulle kartläggas genom deltagandeobservation av en genuspedagog. Därefter skulle enligt plan eventuella åtgärder tas fram och genomföras. Inom ramen för arbetet planerades också att göra liknande insatser inom de två stödboenden som finns inom socialpsykiatrin. Delar av pilotsatsningens innehåll har i praktiken ingått i 5 Härskartekniker brukar förklaras som sätt att vara och uttrycka sig för att utöva makt över någon, sätta någon på plats eller förtrycka någon i syfte att hävda sig själv. 6 Angivet som aktivitetscenter i projektplan HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 13

14 Jämställdhetsintegrera individ- och familjeomsorgen, se nedan. Detta vad avser jämställdhetsintegrering av de två stödboendena inom socialpsykiatrin. Arbetet inom aktivitetscenter har nu kartlagts och analys har skett av de tjänster som erbjuds ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning och analys har resulterat i många tips på praktiska åtgärder för att utveckla verksamheten för ökad jämställdhet. Arbetet med två av de praktiska åtgärderna har påbörjats och ett antal åtgärder är framtagna som kan komma att bli aktuella. Se vidare lärande exempel, Jämställdhet inom daglig verksamhet inom funktionshinderområdet. Utveckling av rekryteringsarbetet på kulturskolan (KUF) Kulturskolan såg ett behov av att arbeta med att utveckla sin elevrekrytering ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom projekt Hållbarhet jämställdhet 2 har därför en pilotsatsning om jämställd rekrytering pågått. Syftet har varit att klargöra vilka aktiva åtgärder kulturskolan behöver göra för att verka för en jämnare könsfördelning inom sina ämnen. Kulturskolan har genomfört en studie som genomlyst rekryteringsprocessen och analyserat och föreslagit åtgärder utifrån resultaten. Det viktigaste resultatet så här långt har varit att kollegiets medvetandegrad om genusfrågor har höjts betydligt. Kulturskolan deltar i SMoK:s (Sveriges Musik och Kulturskoleråd) nationella projekt Kulturskola på lika villkor. Projektet löper under 3 år ( ) och 18 kommuner deltar. En projektgrupp har utsetts bland lärarna på kulturskolan som ska driva det lokala jämställdhetsprojektet med coachning och projektledningshjälp av SMoK. Inom ramen för projektet kommer kulturskolans jämställdhetsarbete att utvecklas vidare. Se vidare lärande exempel, Jämställd rekrytering på kulturskolan. Jämställdhetsintegrering av individ- och familjeomsorgen (SÄF) Individ- och familjeomsorgen har under 2012 fortsatt tidigare påbörjat arbete med jämställdhetsintegrering på enhetsnivå. De två verksamheter som enligt plan skulle vara i fokus för pilotsatsningen var ungdomsenheten och familjerätten. Familjerätten har sedan tidigare ett påbörjat jämställdhetsarbete. Pilotsatsningen har i praktiken inte inkluderat familjerättens jämställdhetsarbete då man valde att istället fördjupa sig särskilt i arbetet inom ungdomsenheten. Däremot har piloten också inneburit jämställdhetsarbete inom socialpsykiatrins utförardel (se ovanstående beskrivning av Jämställdhetsintegrering av träfflokal ). Inom två av socialpsykiatrins enheter genomfördes observationer av externa konsulter. Inom barn- och ungdomssektionerna genomfördes en stor gemensam utbildning med uppföljande workshops där varje enhet utformade sin egen konkreta handlingsplan för jämställdhetsarbetet. Inom barn- och ungdomssektionerna har arbetet precis påbörjats utifrån handlingsplanerna så ännu kan man inte räkna med alltför stora mätbara effekter. Men genom att arbetet genomförts har medvetenheten ökat och genom olika 14 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

15 diskussionsforum har personalen gemensamt arbetat sig framåt mot en mer jämställd socialtjänst. En bit in på nästa år kan man pröva att mäta genom att titta på samma statistik som man tidigare tog fram för att se om arbetet har gett effekter på insatserna. Inom socialpsykiatrin kommer man att diskutera igenom erfarenheterna och göra en plan för hur man ska fördjupa arbetet framåt. Se vidare lärande exempel, Observationer och konkreta handlingsplaner ska öka jämställdheten inom individ- och familjeomsorgen. Utvecklingsarbete kring att få fler män i förskoleverksamheterna (BUF) Ett arbete pågår sedan tidigare för att få in fler män i Huddinge kommuns förskoleverksamhet. Med hjälp av projektmedel genom Hållbar jämställdhet 2 har arbetet vidareutvecklats. Ett nätverk för män i förskolan har nu etablerats och startade i sin nuvarande form under november I nätverket träffas cirka 30 tillsvidareanställda manliga pedagoger och förskolechefer 4-5 gånger per år. Just nu pågår flera processer inom nätverket Män i förskolan. Ett antal frågeställningar diskuteras och etablering på kommunens egen webbportal Insidan för att sprida information om nätverket och dess verksamhet pågår. Se vidare lärande exempel, Män i förskolan. Jämställdhetsintegrera mötesplats för unga i Vårby Gård (KUF) Mötesplatsen för unga i Vårby Gård arbetar sedan en tid med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Det innebär att flickor och pojkar ska bemötas på samma professionella sätt samt få service och stöd med hänsyn till sina förutsättningar och behov. Verksamheten arbetar med en strategi där jämställdhetsperspektivet integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheten. Inom ramen för kommunens arbete med projekt för Hållbar jämställdhet 2 har arbetet utvecklats. Arbetet pågår och beräknas pågå under tre år. Under perioden ska all personal få genuskompetens och en kartläggning ska göras av verksamheten ur ett genusperspektiv. Arbetet ska fortsätta under 2014 med utgångspunkt i resultat från kartläggningen. Under 2014 ska förändringsarbetet följas upp och resultaten i verksamheten ska mätas. Se vidare lärande exempel, Hur kan vi skapa en genusmedveten fritidsgård?. HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 15

16 Bedöms mäns och kvinnors omsorgsbehov på samma sätt? - Jämställdhetsintegrering av enheten för äldre och vuxna med fysiska funktionsnedsättningar (SÄF) Biståndsbedömningen inom enheten för äldre och vuxna med fysiska funktionsnedsättningar arbetar för att bli jämställdhetsintegrerad. Inom ramen för projekt Hållbar jämställdhet 2 har en förstudie i form av ärendegranskning genomförts liksom en utbildning för samtliga biståndsbedömare. Vidare har kollegiegranskning av ärenden har gjorts och en extern processutvärdering är slutförd. Sammanfattningsvis kan konstateras att det har kommit flera olika förslag på hur enheten ska arbeta för att ta fram en gemensam plan för jämställdhet inom biståndskansliet. För att uppnå det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete. Utbildningen har lett fram till att biståndshandläggarna i kollegiemöten avidentifierar ärenden vad gäller kön. Enheten har kommit en bra bit på vägen mot en rättssäker, jämställdhetssäkrad biståndsbedömning och därmed lagt grunden för ett bemötande och insatser på lika villkor för kvinnor och män. Se vidare lärande exempel, Jämställdhetssäkring av biståndsbedömning inom äldreomsorgen. Granskning av genomförandeplaner på ett LSS-boende utifrån ett jämställdhetsperspektiv (SÄF) Som ett led i funktionshinderområdets jämställdhetsarbete beslutades att jämställdheten inom boendestöd och hjälp i hemmet skulle kartläggas. Syftet med pilotsatsningen var att genomföra en kartläggning av genomförandeplaner utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det visade sig vara svårt att få brukarens tillstånd att kartlägga genomförandeplaner, så endast ett fåtal genomförandeplaner kunde användas. Pilotsatsningen inriktades istället på att ge personal inom funktionshinderområdets boendestöd och hjälp i hemmet information, inspiration och ny kunskap om jämställdhet samt att studera personalens inställning och attityder till jämställdhet. Tre fokusområden har tagits fram som kommer att ge inriktning för det fortsatta arbetet: säkra det goda bemötande med hjälp av rutiner kartlägga verksamheten och skapa handlingsplaner, och utveckla genomförandeplanerna och klargöra biståndsbeslutens påverkan Se vidare lärande exempel, Jämställdhet inom boendestöd och hjälp i hemmet. 16 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

17 5.2 Måluppfyllelse De olika pilotsatsningarna bedöms ha fallit väl ut. Det skiljer sig dock mellan dem i hur långt de kommit i arbetet. Några har landat i konkreta handlingsplaner och åtgärder. I de flesta fall är det svårt att mäta reella effekter för medborgarna på så kort sikt. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av måluppfyllelse med kommentar utifrån satta effekt- och projektmål för projektet. Effektmål Måluppfyllelse Kommentar Medarbetare har tillgång till verktyg som underlättar arbetssätt, rutiner och service till medborgarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I Huddinge kommuns verksamheter upplevs tjänster, stöd och bemötande likvärdigt oavsett om medborgaren/brukaren är kvinna, man, flicka eller pojke. Den kunskapsbank som byggdes upp under Hållbar jämställdhet 1 innehåller olika verktyg för arbetet. De lärandeexempel som är framtagna under Hållbar jämställdhet 2 fungerar också vidare som verktyg. Inom ramen för de olika pilotsatsningarna är rutiner och arbetssätt framtagna för att styra mot jämställd service. Mäts genom mål Likvärdig behandling (1.5), i Mål och budget 2013 Delårsrapport per augusti 2013 för Huddinge kommun (föregående mätning inom parantes): Andel brukare som upplever sig diskriminerade i kontakt med: Socialnämndens verksamheter (2012 SÄF egen undersökning) Totalt 7 (4,8) Kvinnor 9 (3) Män 4 (5) Äldreomsorgen (2011 SÄF egen undersökning) Totalt 2,5 % Kvinnor 2 Män 3 Huddinge har ett bra pågående utvecklingsarbete för att skapa stödjande strukturer för verksamheterna att fortsätta den egna utvecklingen med att införliva ett jämställdhetsperspektiv i det ordinarie arbetet. Verktygen finns men användningen behöver systematiseras. Effektmålet bedöms vara uppfyllt. Måluppfyllelse kan endast analyseras över längre tid, projekttiden bedöms vara för kort för att slutsatser ska kunna dras. Förutom de mått som anges i mål och budget och därmed bokslut respektive delårsbokslut för kommunen som helhet mäts upplevelse i förvaltningarnas brukarundersökningar på olika sätt. Analys av måluppfyllelse sker över tid genom kommunens ordinarie uppföljningssystem. HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 17

18 Projektmål Måluppfyllelse Kommentar Jämställdhetsintegrera minst tio verksamheter/processer under projekttiden, så kallade pilotsatsningar. Elva av kommunens verksamheter/processer har genomfört pilotsatsningar inom ramen för projektet. Hur långt de olika pilotsatsningarna nått skiljer sig. I alla verksamheter eller processer har förändring skett mot att bli mer jämställda. I vissa fall har en resa påbörjats och i andra fall finns nu förändrade arbetsrutiner och/eller processer. Projektmålet bedöms vara uppfyllt. Förtroendevalda ska få utbildning i att efterfråga jämställd verksamhet/produktion genom utbildning i jämställdhet. En grundläggande (samma utbildning vid två olika tillfällen, sammanlagt 60 personer deltog 29 kvinnor resp. 31 män) har genomförts. En fördjupad utbildning (en utbildning uppdelad på två tillfällen, kvinnor resp. 4 män- och 10 personer - 8 resp. 2 män- deltog) har genomförts. Utbildningarna har varit uppskattade och det finns en efterfrågan om fortsättning. Projektmålet bedöms vara uppfyllt. 5.3 Utbildning och kommunikationsinsatser Två av pilotsatsningarna har som beskrivits handlat om utbildning till politiker i två omgångar. Inom ramen för övriga pilotsatsningar har utbildningsinsatser med hjälp av externa konsulter skett i de flesta fall. Utbildningsinsatserna har generellt riktats in på att stärka kompetens hos anställda för att få kunskap i att arbeta med jämställdhet i den ordinarie verksamheten. En angelägen utbildningsinsats som riktar sig till chefer och utvecklingsledare är den slutkonferens som Huddinge tillsammans med Botkyrka anordnar den 28 november Syftet med konferensen är att inspirera vidare genom att sprida goda exempel och lära av varandras arbete och erfarenheter till stöd för det fortsatta arbetet. Konferensen är ett arbete utöver det planerade enligt projektplan men är en angelägen och viktig insats för det vidare arbetet och för kunskapsspridning. Läs också vidare om konferensen under avsnitt 7.2 Utvärdering. På kommunens interna hemsida, Insidan, har det funnits och finns information om projektet och slutrapporten för projektet kommer att kommuniceras till anställda 18 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

19 bland annat genom denna sida. Alla pilotsatsningar redovisas separat genom så kallade lärande exempel utifrån en mall som togs fram inom ramen för kommunens arbete i Hållbar jämställdhet 1. Dessa exempel kommer att fungera i arbete med kunskapsspridning och en del av denna slutrapport. Alla insatser som genomförs genom projektet på förvaltningarna kommer dessutom att kommuniceras inom ramen för varje förvaltnings ordinarie kommunikations- och jämställdhetsarbete. 6. Ekonomisk redovisning Huddinge kommun tilldelades 1,3 mnkr för projektet av SKL. En stor del av de det arbete som gjorts inom verksamheterna med anledning av pilotsatsningarna har genomförts av ordinarie personal som del av ordinarie arbete. I vissa fall har också verksamheterna, förutom beviljade projektmedel, stått för egen finansiering av konsulter med mera. Den ekonomiska redovisningen redovisar medel som använts till externa konsulter, material, lokaler med mera. I nedan tabell redovisas hur medel har fördelats mellan pilotsatsningarna samt vad utfall för användning av medel varit. Medlen har använts i enlighet med projektplan förutom nedan undantag. En viss korrigering av två piloter inom SÄF jämställdhetsintegrering av träfflokal och jämställdhetsintegrering av individ- och familjeomsorgen har skett, se beskrivning vad detta avser under 5.1 redovisning av piloter. Dessa två piloter redovisas nedan gemensamt (pilot 6 och 8). För dessa två piloter har 75 tkr mindre än tilldelat använts. För de två andra piloterna inom SÄF (se pilot 12 och 13) har utfallet i sin tur överskridit pilotbudget. SÄF har därför finansierat delar av piloter 12 och 13 med medel från piloter 6 och 8 samt återbetalat återstående medel om 56 tkr till KSF. KSF har använt dessa medel till finansiering av den gemensamma slutkonferensen 28 november. Pilot Utbildning för förtroendevalda visade sig kosta mindre än beräknat och Fördjupad utbildning för vissa förtroendevalda visade sig kosta mer(se pilot 1 och 11). KSF har därför finansierat delar av pilot 11 med medel från pilot 1. Återstående medel om 8 tkr har använts till övriga kostnader för styrgrupp, projektgrupp och utbildning/resor. Pilot Namn Beviljade medel, kr Utfall, kr 1 Utbildning till förtroendevalda (avser kostnad för resor för externa föreläsare, lokal och mat samt arvode) (KSF) 2 Jämställdhetsintegrera stödet till föreningslivet (KUF) Jämställdhetsintegrerad förskola (BUF) HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 19

20 4 Utveckling av planerings- och exploateringsprocessen (MSB) Handbok i trygghet och jämställdhet (MSB) Jämställdhetsintegrera aktivitetscenter och stödboende inom socialpsykiatrin (SÄF) samt Jämställdhetsintegrera individ- och familjeomsorgen (SÄF) Utvecklat rekryteringsarbete på kulturskolan (KUF) Män i förskolan (BUF) Jämställdhetsintegrera mötesplats för unga i Vårby Gård (KUF) Fördjupad utbildning för vissa förtroendevalda (KSF) Biståndsbedömning äldre och vuxna med funktionshinder (SÄF) Boendestöd LSS (SÄF) Nya insatser Utfall, kr Arrangemang: Jämställdhetskonferens 28 november Övriga kostnader för styrgrupp, projektgrupp och utbildning/resor med mera Beviljade medel, kr Utfall, kr Totalt Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

21 7. Slutsatser och rekommendationer 7.1 Slutsatser och lärdomar De enskilda pilotsatsningarna har resulterat i olika typer av slutsatser och lärdomar. Om detta kan läsas vidare i respektive lärande exempel. Ett antal slutsatser och lärdomar kan dras på generell nivå och dessa presenteras nedan. Extra insatser behövs ofta för att möjliggöra hållbar integrering i ordinarie verksamhet Utvecklingsarbete som är så pass komplext som jämställdhetsintegrering löper ofta inte på automatiskt. För att nå mål om jämställdhetsintegrerade verksamheter är därför ofta extra insatser utöver det ordinarie arbetet nödvändigt i ett initialt skede. Extra insatser kan visa på att frågan är tydligt prioriterad och viktig. Initialt arbete som driver fram resultat som påvisar ojämställdhet, som ger argument och saklighet och visar på förändringsbehov ger sedan skjuts och kraft till fortsatt integrerat arbete. I vissa verksamheter är tillkommande medel helt avgörande för att möjliggöra extra insatser som sedan kan leda till långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete. I andra fall handlar det snarare om att extra insatser i sig kan medföra nya strukturer för arbete som ger en skjuts framåt för förändring av det ordinarie. Extra insatser kan också fungera som ett medel för att göra något mer intressant. Oavsett kan tillfälliga medel och satsningar vara ett sätt att hitta fokus men det är inte tillfälliga medel och/eller satsningar som är nyckeln till att det sedan håller över tid. Konkret, meningsfullt och tydligt vad det är vi vill förändra Det finns behov av ett tydligt konkretiserande av vad jämställdhetsarbete syftar till och vad det avser att förändra för att det ska fungera. Att arbeta med jämställdhet innebär att förändra värderingar och bemötande, vilket i några verksamheter uttrycks vara lika svårt som att flytta berg. Många verksamheter är pressade och har det tungt i det vardagliga. Det blir då extra angeläget att arbetet känns meningsfullt och fruktbart. Avgörande är att det är tydligt och av hög kvalitet. En del uttrycker det förvirrande att de begrepp som ska vägleda arbete med jämställdhetsintegrering snabbt förändras över tid. Exempelvis att jämlikhet etableras som nytt begrepp i kommunens målstyrning. Andra uttrycker att vidgade begrepp ger större möjlighet att arbeta utifrån verksamheternas egna villkor och behov. Några lyfter att de arbetar med normkritik och att det öppnat för fler perspektiv och därmed underlättat arbetat till att vara mer inkluderande mot övriga uppdrag verksamheterna har. Verksamheternas ägarskap och ett stödjande styrsystem är avgörande för framgång En tydlig framgångsfaktor för projektet är att jämställdhet på flera håll satts på agendan på ett väldigt konkret sätt i verksamheternas egen verklighet. Orsak till det är att verksamheterna så tydligt själva har ägt arbetet. De har själva fått undersöka var det brister, definierat det egna utvecklingsarbetet, upptäckt konkreta jämställdhetsproblem, fått ny kunskap och lärt sig mer om effekter av ojämställdhet i den egna verksamheten. Det har visat sig vara fruktbart för både HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 21

22 resultat och för hållbarhet. Att verksamheterna fått arbeta fritt i de olika pilotsatsningarna med en form som möjliggjort anpassning inom den enskilda ramen har underlättat arbetet. Det upplevs finnas en tendens att verksamheterna ibland styrs för detaljerat och att det leder till att utvecklingsarbetet missgynnas genom att skapa för trånga ramar som bidrar till minskad kreativitet. Samtidigt uttrycks det finns ett behov av mer stöd i arbetet. Exempel på det är behov av tydliga ramar vad gäller förväntningar och en väl riggad projektorganisation med exempelvis en stabil styrgrupp, tydlig projektledning och tydliga projektdirektiv som underlättar för verksamheterna att koncentrera sig på själva genomförandet. En lärdom av kommunens arbete inom projekt Hållbar jämställdhet 2 är att processen hade kunnat vara än mer tydlig hela vägen avseende stöd i form för pilotsatsningarna däremot uppfattas nivån på styrning i innehåll varit bra. Positivt är att det inte varit en extern huvudprojektledare och inte heller konsulter som delprojektledare. Istället har det varit en del av ordinarie organisation vilket är betydelsefullt eftersom dessa personer finns kvar i organisationen. Jämställdhetsarbete tenderar ofta att handla om enskilda engagerade. Att skapa nya jämställda system och strukturer innebär i de flesta verksamheter en lång resa både vad gäller att få ihop arbetet med ordinarie arbete och med ordinarie profession. Kommunikation- och informationsinsatser i behov av utveckling Kommunikationen internt inom kommunen hade kunnat vara bättre i projektet. I vissa fall upplevs pilotsatsningarna ha levt sina egna liv utanför den ordinarie verksamheten. Det är viktigt att säkerställa hur information ska tas vidare och av vem för att nå resultatet som håller över tid och som framförallt underlättar integrering i det ordinarie. Sammanfattande bedömning goda effekter för kommunen! Genom de olika pilotsatsningarna är många resor påbörjade i kommunens olika verksamheter och på några håll är de på väg att avslutas. Organisationen har nu en stor utmaning i att fortsätta de resor som bedöms ska fortsätta och gå mot en integrering där det bedöms vara möjligt. Det är oavsett vilket av stor vikt att hålla i det bra som pågår. Starta upp utvecklingsarbete är relativt lätt att göra men nu behöver det tas beslut om att hålla i och fortsätta. Kommunen har kommit en bra bit på väg för att skapa systematik i att upptäcka ojämställdhet. Det vi behöver lära oss nu är att bli bättre på att analysera våra resultat och våra kartläggningar och ta oss vidare mot ytterligare konkreta åtgärder. Den generella bedömningen är att arbetet under projekt Hållbar jämställdhet 2 har gett goda effekter för kommunen och för de enskilda verksamheterna. Det genomförda arbetet har legat nära verksamheterna, det har medvetet satsats på ett stort antal enskilda pilotsatsningar som styrts av respektive verksamhet. Det gör att totala effekter på kommunnivå är en sammanslagning av de enskilda pilotsatsningarnas framgång. Och på totalen har dessa fallit väl ut. 22 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

23 7.2 Utvärdering Som stöd för uppföljning och utvärdering har som beskrivet alla pilotsatsningar dokumenterat sitt arbete i en gemensam mall. De olika pilotsatsningarna bör noga utvärderas inom respektive verksamhet inför beslut om fortsättning. I en del fall finns tydliga planer för hantering framåt men i vissa av dem finns risk att de avstannar efter avslutad projekttid. Huddinge kommun tillsammans med Botkyrka kommun har en gemensam slutkonferens för projektet den 28 november Konferensen riktar sig till chefer och utvecklingsledare. Syftet med konferensen är att inspirera vidare genom att sprida goda exempel och lära av varandras arbete och erfarenheter till stöd för det fortsatta arbetet. Den gemensamma konferensen med Botkyrka blir ett sätt för kommunen som helhet att utvärdera hur väl vi lyckats med vårt projekt. Konferensen kommer att utvärderas genom att varje deltagare kommer att ges möjlighet att ge synpunkter på de olika delprojekten som presenteras. Hantering av slutsatser från den utvärderingen är angelägen för att vi ska kunna utvärdera fullt ut hur bra vi lyckats i stort med projektet. Se bilagan Inbjudan till Jämställdhetskonferens den 28 november Utvärdering och uppföljning av det löpande jämställdhetsarbetet kommer att vidareutvecklas inom ramen för det ordinarie styrnings- och uppföljningssystemet. 7.3 Implementering och hållbarhet rekommendationer för det fortsatta jämställdhetsarbetet I detta avslutande avsnitt presentas förslag och rekommendationer för det fortsatta arbetet. Insatser inom projekt Hållbar jämställdhet 2 har medvetet fokuserat på verksamhetsnära arbete. För att det arbete som pågår ska fortsätta implementeras i det ordinarie och hålla över tid bör ett antal insatser ske för att det ska bli en del av det gemensamma strukturarbetet. Det finns ett antal generella utvecklingsområden som gäller för hela kommunen avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering. Dessa utvecklingsområden gäller såväl utveckling av de insatser som bedrivits inom Hållbar jämställdhet 1, de pilotsatsningar som bedrivits inom Hållbar jämställdhet 2 och övrigt arbete som pågår. Generellt om strategi framåt Huddinge kommuns fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering behöver utvecklas inom det ordinarie arbetet med jämlik styr- och ledning, utveckling av ordinarie stöd- och utbildningsinsatser och genom förbättrat arbete med strategisk kommunikation framförallt internt i kommunen. Jämställdhetsintegrering är en viktig del av kommunens totala arbete med social hållbarhet. Strategier framåt bör handla om detta med fokus på tydligare styr- och ledning hela vägen ned till brukaren och med inriktning att verksamheterna ska få möjlighet att arbeta utifrån sina egna villkor och förutsättningar. HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 23

24 Fortsatt utveckling av jämlik styr och ledning Huddinge kommun arbetar sedan en tid tillbaka med utveckling av jämlik styr och ledning och har kommit en bra bit på väg. Arbetet hanteras bland annat genom instruktioner till nämnderna inför framtagande av verksamhetsplaner. I instruktion för framtagande av verksamhetsplan 2014 anges att resultat ska, där det är meningsfullt för analys och förbättringsarbete, vara könsbaserad och/eller på områdesnivå. Att systematiskt arbeta för likvärdighet och jämlikhet utifrån ett jämställdhets- och områdesperspektiv i verksamheter är en grund i Huddinge kommun. Analyser av insatser och resultat, utifrån jämställdhets- och områdesbaserad statistik ska leda till åtgärder och förbättringar. Alla nämnder ska i verksamhetsplan för 2014 redovisa minst en planerad jämställdhetsintegrerad åtgärd samt en åtgärd utifrån ett områdesperspektiv. För att ytterligare utveckla kommunens styr- och ledningsprocesser avseende jämställhet finns ett antal förbättringsområden att arbeta vidare med: Det bör tydligare framgå i Mål och budget hur kommunen ser på ojämställdhet och vad det är som ska förändras. Det skapar en tydlighet för verksamheternas konkretiserande av mål och budget. Utveckling och förstärkning av text i instruktioner för verksamhetsplan som tydligare definierar att för att nå en jämställd medborgarservice i alla delar behöver förutom det som redan anges i instruktionerna också ett systematiskt arbete för att säkra jämställd resursfördelning läggas till. Statistik och nyckeltal ska enligt instruktionerna för verksamhetsplanen vara uppdelade per kön och resultat ska analyseras. Detta är inte fullt ut inarbetat i alla nämnder, bland annat brister nämnderna i systematisk genomförande av kvalificerade jämställdhetsanalyser. Det bör undersökas varför det brister och därefter åtgärdas utifrån behov. Det finns behov av tydligare projektstöd- och styrning i kommunen. En väl etablerad och tydlig projektmodell är en värdefull och angelägen del av kommunens arbete med jämställdhet och en viktig del i ordinarie styr- och ledning. Detta har tagits om hand i och med uppbyggnaden av ett projektkontor inom sektionen kvalitet och projekt på KSF som påbörjades i augusti Utvärdering och uppföljning av jämställdhetsarbete inom kommunen behöver förstärkas och vidareutvecklas så att verklig hållbarhet för jämställdhet kan uppnås. 24 Hållbar jämställdhet 2 - Slutrapport

25 Utveckling av stöd och utbildning I analys av genomförande av piloterna samt Huddinge kommuns arbete med jämställdhet generellt synliggörs att det finns behov av bättre stöd i verksamheternas konkreta arbete. Vad detta stöd bör bestå i för att leda till bäst effekter bör undersökas vidare. Bedömningen är bland annat att utbildning kopplat till stöd för arbete i enlighet med kommunens styr- och ledningsmodell finns. Den kunskapsbank som byggts upp under projekt Hållbar jämställdhet 1 behöver utvärderas och utvecklas bland annat genom de lärande exempel som är framtagna under projekt Hållbar jämställdhet 2. En uppdaterad kunskapsbank behöver sedan marknadsföras bättre. Det har framkommit genom flera av verksamheterna att det finns önskemål om tydligare central samordning av frågorna för att sedan underlätta det vidare samordningsarbetet i förvaltningarna. En bättre central samordning skulle kunna stå för kontinuitet, tydlighet och stöd i arbetet. En del av ett stödarbete bör handla om projektstöd som också beskrivet ovan är en viktig insats för tydlig styr- och ledning. Projektarbete är ofta ett utvecklingsarbete som kan vara väldigt olikt det ordinarie arbetet och det finns inte vana kring att arbeta i projekt överallt i kommunen. Det är viktigt att förbättrade stödstrukturer handlar om både förbättring av förvaltningarnas eget stödarbete och det stöd kommunstyrelsens förvaltning kan och bör stå för. Strategisk kommunikationsplanering Ett förbättringsområde för att nå större effekt och hållbarhet i jämställdhetsintegreringsarbetet är mer strukturerad och strategisk informationsspridning och kommunikation. Detta vad avser både strukturer för de olika förvaltningarnas och verksamheternas interna kommunikation och hur kommunen generellt arbetar med information och kommunikation mellan förvaltningar inom området jämställdhet. Det pågår ett omfattande arbete med att utveckla kommunens intranät som bland annat syftar till att förbättra kommunens interna kommunikation vilket är bra för alla olika typer av interna utvecklingsarbeten. Att planera för kommunikation inom ett projekt samt hur det ska kommuniceras efter avslut är avgörande för dess hållbarhet. Bristande kommunikation och informationsspridning innebär ofta resursslöseri eftersom det ofta leder till otydlighet och förvirring för deltagare. Det skapar en tungroddhet och tär ofta på engagemang. En del i detta bör handla om att skapa tydligt ansvar för vem som har ansvar att kommunicera vad och när. HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 2 - SLUTRAPPORT 25