SJÖFARTSVERKETS MEDDELANDEN

Transkript

1 SJÖFARTSVERKETS MEDDELANDEN Nr 1 26 Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handelsoch fiskefartyg År 25 Sjöfartsinspektionen Utredningsenheten

2 Omslag: Kranmotorskeppet LODBROK, reg.bet. SHCB med assistans av TUG, kört på bron mellan Lilla och Stora Essingen 14 oktober 25 Foto: Per-Owe Jalde/Scanpix Luftfartsverkets Repro & Tryck, Norrköping T

3 SJÖFARTSVERKETS MEDDELANDEN Nr 1 26 Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handelsoch fiskefartyg År 25

4 Innehållsförteckning, del 1 SAMMANSTÄLLNING AV FARTYGSOLYCKOR OCH TILLBUD MED SVENSKA HANDELS- OCH FISKEFARTYG FÖR ÅR ALLMÄNT...2 SJÖOLYCKSSYSTEMET - SOS...2 TILLBUD...2 AVVIKELSERAPPORTERINGSSYSTEM (INSJÖ)...2 UPPFÖLJNING AV REKOMMENDATIONER...3 DEFINITION AV ORSAKSINDELNING...3 DEFINITION AV REDOVISNING AVSEENDE GRUPPEN KOLLISION MELLAN FARTYG...4 HAVERIRAPPORTER...4 UTGIVNA HAVERIRAPPORTER UNDER ÅR 25, SVENSKREGISTRERADE FARTYG...4 ANTAL REGISTRERADE FARTYG SAMT ANTAL RAPPORTERADE OLYCKOR OCH TILLBUD ÅREN ANTAL RAPPORTERADE FARTYGSOLYCKOR OCH TILLBUD ÅREN , FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE...6 ANTAL OLYCKOR OCH TILLBUD ÅREN 21 25, FÖRDELNING EFTER FARTYGSART...7 ANTAL SVENSKREGISTRERADE FARTYG ÅREN 21 25, FÖRDELNING EFTER FARTYGSART...7 ANTAL SVENSKREGISTRERADE FARTYG ÅREN SVENSKREGISTRERADE FARTYG, FÖRDELNING EFTER FARTYGSART ÅREN ANTAL SVENSKREGISTRERADE FARTYG ÅR HÄNDELSERNAS FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE OCH FARTYGSART ÅR ANTAL AKTIVA SJÖMÄN OCH PÅMÖNSTRAD PERSONAL ÅREN ANTAL AKTIVA SJÖMÄN ÅR RAPPORTERADE HÄNDELSER - FÖRDELNING EFTER HÄNDELSENS KARAKTÄR...12 FÖRLISTA FARTYG ÅR Händelsebeskrivning - förlista fartyg...14 ALLVARLIGA OLYCKOR...15 Händelsebeskrivning allvarliga olyckor...15 OLYCKOR OCH TILLBUD - FÖRDELNING EFTER FARVATTENSTYP...17 OLYCKORNAS/TILLBUDENS FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE OCH LAST/NYTTJANDE...18 OLYCKORNAS/TILLBUDENS FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE, FARTYGENS BRUTTO SAMT BYGGNADSÅR19 FÖRDELNINGEN EFTER FARTYGSART OCH LAST/NYTTJANDE...2 BRAND/EXPLOSION...21 GRUNDSTÖTNING...24 KOLLISION MED ANNAT FÖREMÅL...28 KOLLISION MELLAN FARTYG...31 LASTFÖRSKJUTNING...36 LÄCKAGE/KANTRING/VÄDERSKADA...37 MASKINHAVERI...39 UTSLÄPP...41 ÖVRIGA HÄNDELSER...41 FÖRDELNING AV MÄNSKLIG FAKTOR EFTER TYP AV HÄNDELSE...44 INSJÖ ÅR SAMMANSTÄLLNING AV TOTALT INRAPPORTERADE OLYCKOR, OLYCKSTILLBUD SAMT AVVIKELSER TILL INSJÖ T.O.M PERSONOLYCKOR, del 2

5 Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handelsoch Fartygsolyckor och tillbud Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud År 25 1

6 Sammanställning av fartygsolyckor och tillbud med svenska handels- och fiskefartyg för år 25 Allmänt Sjöfartsinspektionens utredningsenhet redovisar i detta meddelande statistik och kommentarer avseende till inspektionen rapporterade olyckor och tillbud inträffade under år 25 med svenska handels- och fiskefartyg samt fartyg som nyttjas till ändamål som har anknytning till handelssjöfarten. Redogörelsen omfattar främst händelser enligt 6 kap.14 sjölagen för vilka befälhavaren har rapporteringsskyldighet till Sjöfartsinspektionen. Information om olyckorna och deras händelseförlopp fås, förutom från befälhavarrapporterna, också från protokoll från sjöförklaringar, men även från rapporter från inspektörer vid sjöfartsinspektionsområden samt kustbevakning och polis. Vid polisutredningar har ofta viss samverkan skett mellan polisen och sjöfartsinspektionen. Materialet redovisas här i sammanfattad form. Statistiksammanställningen finns tillgänglig på Sjöfartsverkets hemsida Kompletterande information avseende mer detaljerade uppgifter kan erhållas från utredningsenheten inspektion@sjofartsverket.se, telefon växel , fax SjöOlycksSystemet - SOS Fr.o.m. år 22 har SOS gjorts om till en av Sjöfartsverket egenutvecklad webbapplikation. De flesta fartygsuppgifterna i SOS hämtas från SjöfartsInspektionsTillsynsSystemet (SITS), utvecklat av Sjöfartsverket. Utredningsenheten rapporterar till IMO 1 samtliga allvarliga olyckor inklusive förlisningar gällande konventionsfartyg samt utsläpp. Utredningsenheten rapporterar även olyckor och utsläpp till HELCOM 2. Denna rapportering har fr.o.m. 24 blivit mer omfattande. Tillbud Antalet rapporter är få även om de under senare år har ökat något. Sjöfartsverket har i anslutning till 199 års lag och förordning om undersökning av olyckor utvidgat rapporteringsskyldigheten att gälla även allvarliga tillbud till samtliga typer av fartygsolyckor. Tillbuden redovisas i tabell- och diagramform. Avvikelserapporteringssystem (Insjö) Sjöfartsinspektionen, i samarbete med Sveriges Redareförening och de sjöfackliga organisationerna, har utvecklat ett avvikelserapporteringssystem (Insjö). Efter en utvecklingsfas på fyra år är systemet nu fullt ut i funktion. Då ett tillbud eller en avvikelse rapporteras, avidentifieras rapporten innan den matas in i systemet. Systemet ger rapportören omgående en sammanställning av samtliga liknande händelser som finns i databasen och även information om vilka åtgärder som vidtagits. 1 International Maritime Organization 2 Helsingfors Kommissionen 2

7 Insjö är ett enkelt, användarvänligt system för rapportering, registrering samt databashantering. Materialet kan användas för analys av avvikelser och risker. Erfarenheter av olyckor, tillbud och avvikelser sammanställs för att som samlad kunskap utgöra en plattform för förebyggande sjösäkerhetsarbete. Systemet skall tillgodose de krav som ISMkoden 3 ställer beträffande styrning och uppföljning av säkerhetsarbetet hos rederierna både iland och ombord i fartygen. Uppföljning av rekommendationer När så krävs utfärdar utredningsenheten rekommendationer i sina utarbetade haverirapporter. I vissa fall är rekommendationerna att betrakta som allmänna, medan de i andra fall kan beröra ett eller flera fartyg och rederier. Bland rekommendationerna finns också sådana som berör Sjöfartsverkets organisation. En uppföljning sker genom att utredningsenheten kvartalsvis gör en sammanställning av i haverirapporterna utfärdade rekommendationer. Sammanställningen sänds till berörda rederier och internt inom Sjöfartsverket enligt en sändlista. När återrappor-tering av vidtagna åtgärder skett avlägsnas rekommendationerna från sammanställningen. Definition av orsaksindelning Utredningsmaterialet bearbetas samt kodifieras av utredarna med hjälp av en kodmanual. Med de uppgifter som kommer utredarna till del fastställes om möjligt en huvudsaklig olycksorsak och eventuellt bidragande orsaker. För att exemplifiera principen vid bedömning av vad som kan anses vara huvudsaklig olycksorsak respektive bidragande orsak kan man ta det relativt vanliga olycksscenariot när en grundstötning skett i dålig sikt. Vanligtvis kodas händelsen som mänsklig faktor som huvudorsak och dålig sikt som påverkat fartygets framförande som bidragande orsak. Ett annat exempel är när isbrytare och assisterat fartyg kolliderat i svåra isförhållanden. Isbrytaren fastnar i en oväntad isvall och det assisterade fartyget hinner inte stoppas upp. Detta kodas som mänsklig faktor som huvudsaklig olycksorsak och som isförhållanden som påverkat fartygets navigering/manövrering som bidragande orsak. Olycksorsakerna är indelade i 7 huvudgrupper med tillhörande undergrupper samt annan känd orsak och okänt. Huvudgrupper Yttre omständigheter Fartygets konstruktion och utrustningens placering Tekniskt fel rörande utrustningen ombord Förhållanden rörande handhavande och utformning av utrustning Förhållanden rörande last, säkring av last samt handhavande av last/bunker Förhållanden rörande kommunikationer, organisationer och rutiner Förhållanden rörande människan ombord Exempel på undergrupper Ström, vind, tidvatten o dyl. som har förorsakat drift eller andra manövreringssvårigheter Stabilitetsproblem beroende på fartygets konstruktion Tekniskt fel på styrinrättningen (inkl styrmaskin) Instrument/utrustning felplacerade Lasten otillräckligt säkrad Bryggrutinerna ej tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt Felbedömning av fartygs rörelser 3 International Safety Management-koden 3

8 Definition av redovisning avseende gruppen Kollision mellan fartyg Kollision mellan två svenska fartyg redovisas som två händelser. Kollision mellan ett svenskt fartyg och ett utländskt fartyg redovisas som en händelse. Kollision mellan svenskt fartyg och fritidsbåt redovisas som en händelse. Redovisningen i sammanställningen fokuseras endast på svenskregistrerade handels- och fiskefartyg. Haverirapporter Vissa principiellt intressanta sjöolyckor utmynnar i haverirapporter som utformas enligt internationell praxis. En rapport inleds med en sammanfattning som följs av faktaredovisning, händelseförlopp, skadebeskrivning samt utredningsresultat. Därefter följer en analys av händelsen. Haverirapporterna finns tillgängliga på vår hemsida Sjöfartsinspektionen Olyckor & tillbud Haverirapporter samling. Utgivna haverirapporter under år 25, svenskregistrerade fartyg Händelsedatum Fartygsnamn Fartygsart Typ av händelse RIO GRANDE Tankfartyg Kollision med ropax-fartyget POMERANIA STENA DANICA Roropassagerarfartyg Grundstötning GÖTHEBORG Passagerarfartyg ( Ostindiefararen ) Trossbåt drogs ner vid bogsering NOREN Torrlastfartyg Kollision med fritidsfartyget FREGATT EKEN Torrlastfartyg Personolycka med dödlig utgång SILJA SERENADE/ Passagerarfartyg/- Närsituation KBV 46 Kustbevakningsfartyg CHARTER 5 RIB-båt (Rigid Inflatable Boat) Kantring i samband med s.k. sälsafari 4

9 Utgivna haverirapporter under år 25, svenskregistrerade fartyg (forts.) Händelsedatum Fartygsnamn Fartygsart Typ av händelse LODBROK Kranmotorskepp Kört på bron mellan Lilla och Stora Essingen HUCKLEBERRY FINN Roropassagerarfartyg FINNSAILOR Roropassagerarfartyg Kollision med pir Kollision med det maltesiska bulkfartyget GENERAL GROT ROWECKI Antal registrerade fartyg samt antal rapporterade olyckor och tillbud åren Antal reg. fartyg Antal olyckor och tillbud Antal reg. fartyg Antal olyckor/tillbud 4 Under åren 1997 och 1998 rapporterades till utredningsenheten 119 respektive 25 tillbud som inträffade vid arbete i samband med byggandet av Öresundsbron. Tillbuden har enligt uppgift förorsakats av den så kallade tryckvågen från ett höghastighetsfartyg då detta framförts med hög fart förbi olika byggarbetsplatser. Även annan verksamhet i samband med brobygget har störts. 5

10 Antal rapporterade fartygsolyckor och tillbud åren , fördelning efter typ av händelse För varje fartygsolycka anges endast initialhändelse och inte eventuella konsekvenshändelser. Händelser som inte kan hänföras till ett haveritillfälle redovisas under gruppen Övriga händelser. Personolycksfall och Sjukdom/självmord/försvinnande redovisas i avsnittet PERSON- OLYCKOR. Typ av Totalt händelse 5 Brand Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Totalt Tillbud Totalt inkl. tillbud Datauttaget skedde den 31 maj 26. Ytterligare händelser kan ha inrapporterats till utredningsenheten efter tidpunkten för datauttaget. 5 Fr.o.m. 25 års händelser redovisas gruppen Typ av händelse sorterade i bokstavsordning. 6 Införandet av ISM-koden och användningen av elektroniska hjälpmedel såsom AIS och elektroniska sjökort har utvecklats starkt under tidsperioden. Detta kan vara en möjlig förklaring till den positiva nedgången av antalet grundstötningar och kollisioner mellan fartyg. Sambandet är emellertid inte verifierat. 7 Ny händelsetyp fr.o.m Under åren 1997 och 1998 rapporterades till utredningsenheten 119 respektive 25 tillbud som inträffade vid arbete i samband med byggandet av Öresundsbron. Tillbuden har enligt uppgift förorsakats av den så kallade tryckvågen från ett höghastighetsfartyg då detta framförts med hög fart förbi olika byggarbetsplatser. Även annan verksamhet i samband med brobygget har störts. 6

11 Antal olyckor och tillbud åren 21 25, fördelning efter fartygsart Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Antal svenskregistrerade fartyg åren 21 25, fördelning efter fartygsart Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg 7

12 Antal svenskregistrerade fartyg åren Fartyg <99 brutto Fartyg 1 brutto Svenskregistrerade fartyg, fördelning efter fartygsart åren Fartygsart Fiskefartyg därav >2 brutto Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Här anges de fiskefartyg som innehar fartygstillstånd hos Fiskeriverket. Regeringen har med stöd av fiskelagen bemyndigat Fiskeriverket att utfärda föreskrifter om fartygstillstånd (FIFS 1994:15). Fartyg vars längd uppgår till fem meter eller mer och som används för yrkesmässigt fiske måste inneha fartygstillstånd, utfärdat av Fiskeriverket. 1 Ökningen av antalet fartyg kan till stor del förklaras med att en komplettering skett i SjöfartsInspektionens TillsynsSystemet (SITS) beträffande fartyg för befordrande med högst 12 passagerare. 11 En genomgång av registrerade fartyg under rubriken Övriga fartyg föranledde en komplettering i SITS under år 23. 8

13 Antal svenskregistrerade fartyg år 25 Uppgifterna hämtade från SjöfartsInspektionens TillsynsSystemet (SITS), samt från Fiskeriverket. Fördelning efter fartygsart och brutto Brutto Fartygsart Totalt Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Klassificering av fartygsart enligt nedan angiven fartygsbeskrivning: Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Passagerarfartyg (ej ro-ro) Passagerarfartyg (ro-ro) Landsvägsfärja Passagerarfartyg (säsong) Passagerarfartyg, övrigt Oljetankfartyg Gastankfartyg Kemtankfartyg (en kemikalie) Kemtankfartyg (flera kemikalier) Malmtankfartyg Bulk- och tankfartyg Tankfartyg, övrigt Komb. Tank- och torrlastfartyg Kyl- och frysfartyg Ro-ro-, bil- och containerfartyg Malmfartyg Bulklastfartyg, övrigt Av Fiskeriverket licensierade fiskefartyg*) *) Fartyg >5 m med fartygstillstånd Bogser- och bärgningsfartyg Pråm och ponton Supplyfartyg Isbrytare och bostadsplattformar Övriga handelsfartyg 9

14 Händelsernas fördelning efter typ av händelse och fartygsart år 25 Under år 25 rapporterades till Sjöfartsverket 122 händelser (114 olyckor och 8 tillbud) med svenska fartyg, därav två fartyg med totaltförlust. Se Händelsebeskrivning - förlista fartyg, sidan 14. Typ av händelse Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg 12 Totalt Brand Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Totalt Tillbud Totalt inkl. tillbud Övriga fartyg, se sidan 9, klassificering av fartygsart enligt angiven fartygsbeskrivning 1

15 Antal aktiva sjömän och påmönstrad personal åren Antal/År Aktiva sjömän varav påmönstrad personal Antal aktiva sjömän år 25 Med aktiv sjöman avses att vederbörande tjänstgjort minst 3 månader under de senaste 18 månaderna. Dessa uppgifter ligger till grund för beräkning av skadefrekvens (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret ). Antal aktiva sjömän år 25 fördelning efter kön och bemanningsgrupp Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Kvinnor Män Påmönstrad personal år 25 på handels- och specialfartyg med en bruttodräktighet om minst 3 Med påmönstrad personal menas vanligtvis att man är ombord och tjänstgör. Dock förekommer det att man är påmönstrad på fartyg i närtrafik under hela kalenderåret. Redovisning av faktisk tjänstgöring ombord sker efter kalenderårets slut. (Uppgifterna hämtade från Sjömansregistret ). Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Totalt

16 Rapporterade händelser - fördelning efter händelsens karaktär Figuren nedan visar fördelning i % av det totala antalet händelser. Gradering av händelsens karaktär bedöms efter samma kriterier som används av IMO (International Maritime Organization). Förlisning - totalförlust eller att fartyget avskrivits som totalförlust (kondemnering). Allvarlig olycka - huvudregeln är att fartyget bedömts som ej sjövärdigt och/eller att person omkommit eller erhållit svår kroppsskada som en följd av sjöolyckan. Mindre allvarlig olycka - övriga olyckor. Tillbud - en nästan-olycka som avvärjs med en extra ordinär åtgärd. Tillbud 7% Allvarlig olycka 2% Förlisning 2% Mindre allvarlig olycka 89% Händelsens karaktär fördelning i antal efter fartygsart år 25 Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Allvarlig olycka Förlisning Mindre allvarlig olycka Tillbud 12

17 6 Antal förlista fartyg åren 21 25, fördelning efter fartygsart Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Övriga fartyg Antal förlista fartyg åren 21 25, fördelning efter typ av händelse Grundstötning Kollision mellan fartyg Läckage Övriga händelser Förlista fartyg år 25 Förlisning totalförlust eller att fartyget avskrivits som totalförlust (kondemnering). Under år 25 rapporterades två (2) förlisningar: en arbetsbåt kantrade och sjönk när den drogs ner då bogsertrossen sträcktes vid bogsering ett tankfartyg fick så stora skador i samband med att tankdäcket sprack, att fartyget bedömdes som kondemnerat. Ca 5 l tjockolja rann ut i vid händelsen. Se Händelsebeskrivning - förlista fartyg, sidan 14. Under åren har 16 fartyg förlist, varav 4 fiskefartyg. Ytterligare ett fiskefartyg förliste under 25 till följd av personolycksfall ombord. Den ende ombordvarande föll överbord och drunknade. Fartyget drev herrelöst, skadades p.g.a. grundstötning och sjönk slutligen. Händelsen redovisas under avsnittet Yrkesfiskare. 13

18 Händelsebeskrivning - förlista fartyg Tankfartyg: Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning SFPN VÄSTSJÖ Stål Fartyget läktrade olja från ett annat fartyg. Under läktringen sprack tankdäcket mellan tankarna 1 och 2 babord. Händelsen orsakades av att en ullagemätare visade fel värden varvid pumpningen fortsatte med oförminskad kapacitet. Skadorna blev så stora att fartyget kondemnerades. Utsläpp: 5 l tjockolja N57 o 41,4 E 11 o 52,7 Övriga fartyg: Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning SFC-6519 BÅTMAN 8 (kpl till GÖTHEBORG) Stål 21 - Ostindiefararen GÖTHEBORG (G) bad om bogserhjälp för att ta sig till kaj. BÅTMAN 8 (B8) kopplade en tross till G. När trossen sträcktes upp skar B8 ner och sjönk. En av besättningsmännen följde med båten ner men lyckades ta sig ur styrhytten och upp till ytan. De två besättningsmännen plockades upp av en bogserbåt. De fördes sedan till sjukhus för vidare vård. N 57 o 41,8 E 11 o 54,8 14

19 Allvarliga olyckor Huvudregeln är att fartyget bedömts som ej sjövärdigt och/eller att person omkommit eller erhållit svår kroppsskada som en följd av sjöolyckan. Under år 25 bedömdes tre (3) olyckor som allvarlig olycka. Allvarliga olyckor åren 21 25, fördelning efter typ av händelse Antal Brand Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Läckage Maskinhaveri Passagerarfartyg: Händelsebeskrivning allvarliga olyckor Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning SFC-661 CHARTER De båda besättningsmedlemmarna kastades ur RIB-båten (Rigid Inflatabel Boat) vid ett oförutsägbart kast under övning. Säkerhetskontakten var inte korrekt placerad, så båten fortsatte att köra runt i cirklar. KBV 451 plockade upp männen, som hade säkerhetsdräkter, och fick efter ett tag stopp på RIBbåten. Lättare skador uppstod då på plastskrovet. N 59 o 23, E 18 o 12, 15

20 Händelsebeskrivning allvarliga olyckor (forts.) Övriga fartyg: Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning SFC-7448 CHARTER 5 Plast 25 - RIB-båten var på sälsafari i Stockholms yttre skärgård. Vid en passage av skäret Själberget råkade man ut för ett grundbrott och båten kantrade. Samtliga personer hamnade i vattnet och lyckades sedan ta sig upp på skäret. Efter ca 7,5 timmar plockades de upp av en helikopter. En av passagerarnas anhöriga hade larmat då passagerarna inte återvände som planerat. N 59 o 3,55 E 18 o 48, SHCB LODBROK Stål LODBROK (L) med assistans av TUG (T) var på väg från Hammarbyslussen till Hornsberg. Man valde vägen mellan Essingeörna. Essingebron var ca 8 meter lägre än L s kran. Krantoppen slog i bron med 7 knops fart. Bron stängdes initialt av och var partiellt avstängd under flera månader. N 59 o 19,4 E 17 o 59,9 16

21 Olyckor och tillbud - fördelning efter farvattenstyp Uppdelning har gjorts att gälla antingen innanför eller utanför svenskt territorialvatten. Svenskt territorialvatten Öppet kustfarvatten 9 Öppen sjö 13 Trångt kustfarvatten 9 Kanal, flod, bojad led 4 Insjöar 5 Inre kustfarvatten 16 I separationszon 1 Hamnområde Utanför svenskt territorialvatten Öppet kustfarvatten 3 Öppen sjö 14 Trångt kustfarvatten 2 Kanal, flod, bojad led 3 Inre kustfarvatten 6 Hamnområde

22 Olyckornas/tillbudens fördelning efter typ av händelse och last/nyttjande Typ av händelse Last Brand/explosion Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage, kantring, väderskada Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Tillbud Totalt Annan/ okänd last Bilar Bilar + passagerare Bulk (malm, kol, spannmål etc) Fisk/ fiskprodukter Olja/ oljeprodukter Passagerare Torrlast/ styckegods/ container Trailers/ flak Totalt med last Barlast/ tomt Totalt inkl. barlast/tomt

23 Olyckornas/tillbudens fördelning efter typ av händelse, fartygens brutto samt byggnadsår Typ av händelse Brutto Brand/Explosion Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage, kantring, väderskada Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Tillbud totalt över Okänt Totalt Byggnadsår t o m Okänt Totalt

24 Fördelningen efter fartygsart och last/nyttjande Lastat fartyg, fördelning efter fartygsart Fiskefartyg 1% Övriga fartyg 3% Torrlastfartyg 24% Tankfartyg 11% Passagerarfartyg 52% Barlast/tomt fartyg, fördelning efter fartygsart Övriga fartyg 44% Passagerarfartyg 32% Tankfartyg 3% Fiskefartyg 15% Torrlastfartyg 6% Rapporterade olyckor med fartyg, byggda t.o.m. år 1975, fördelning efter fartygsart Antal Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Övriga fartyg 2

25 Brand/explosion Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Av de 16 händelserna har 7 uppstått i maskinrum. Inget miljöfarligt utsläpp har skett, såvitt är känt. Tillbud: Några tillbud har inte inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade bränder/explosioner efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart 6 Antal 4 2 Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Handh/utformn utrustn. Last/säkring Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn 21

26 Brand/explosion (forts.) Plats ombord för brand/explosion, fördelning efter fartygsart 6 Antal 4 2 Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Brand i elektriska installationer Brand/explosion maskinrum Brand/explosion i lastutrymmen Brand/explosion övriga utrymmen Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker har varit: Underhållet eftersatt. Förhåll. rörande fartygets konstruktion och underhåll. Bidragande orsaker, fördelning efter fartygsart 2 Antal 1 Passagerarfartyg Handhav./utformning av utrustning Övriga fartyg Fartygets konstruktion 22

27 Brand/explosion (forts.) Fartygens verksamhet vid händelserna FARTYGETS VERKSAMHET Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Förtöjt vid kaj Till sjöss Totalt Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn Totalt Fördelning efter aktuellt byggnadsmaterial och fartygsart 1 Antal Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Aluminium Stål Trä 23

28 Grundstötning Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Någon förlisning eller något miljöfarligt utsläpp har inte inrapporterats. Tillbud: Några tillbud har inte inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade grundstötningar efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart 12 Antal Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn Yttre faktor 24

29 Grundstötning (forts.) Huvudsaklig orsak, totalt Tekn.fel i utrustn 4% Yttre faktor 9% Mänsklig faktor 87% Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker har bl.a. varit: För hög fart. Uppgiften dåligt planerad. Ström/vind/tidvatten o. dyl. som förorsakat drift/manövreringssvårigheter. Bidragande orsaker, fördelning efter fartygsart 4 Antal 2 Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Yttre faktor 25

30 Grundstötning (forts.) Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Tankfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Mindre läckage Okänt Totalt Uppgift om lots ombord/ej ombord/lotsdispens i samband med händelserna LOTS Tankfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Fanns ej ombord Fanns ombord Lotsdispens (tillståndsbevis) Totalt Antal grundstötningar, fördelade under årets månader perioden Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

31 Grundstötning (forts.) Siktförhållande, fördelning i % Okänt 4% Tjocka 13% Dålig sikt 4% God sikt 79% Ljusförhållande, fördelning i % Mörkt 39% Gryning/ skymning 4% Ljust 57% Definition av siktförhållande: God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M 27

32 Kollision med annat föremål En händelse har bedömts som allvarlig olycka, se Händelsebeskrivning - allvarliga olyckor, sidan 15. Övriga 14 händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Ingen förlisning och inte något miljöfarligt utsläpp har skett, såvitt är känt. Tillbud: Vid avgång tvingades man att lägga fartyget längs älvstranden med aktern i vinden och var nära att kollidera med strandbanken, då ett annat fartyg var på utgående. Fördelning av antal inrapporterade kollisioner med annat föremål efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Tillbud Antal Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn Yttre faktor 28

33 Kollision med annat föremål (forts.) Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker har bl.a. varit: Felbedömning av eget fartygs rörelse. Uppgiften dåligt planerad. Antal 4 Bidragande orsaker, fördelning efter fartygsart 2 Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Komm./org./rutin Mänsklig faktor Yttre faktor Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Mindre läckage Totalt

34 Kollision med annat föremål (forts.) Uppgift om lots ombord/ej ombord/lotsdispens i samband med händelserna LOTS Övriga fartyg Totalt Fanns ej ombord Fanns ombord Lotsdispens (tillståndsbevis) Totalt Fartygens verksamhet vid händelserna FARTYGETS VERKSAMHET Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Förtöjt vid kaj Till sjöss Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn Totalt Totalt Siktförhållande, fördelning i % Måttlig sikt 7% Okänt 13% God sikt 8% 3

35 Kollision med annat föremål (forts.) Ljusförhållande, fördelning i % Gryning/ skymning 7% Mörkt 47% Ljust 46% Definition av siktförhållande God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M Kollision mellan fartyg Samtliga händelser bedömdes som mindre allvarlig olycka. Ingen förlisning och inget miljöfarligt utsläpp har skett, såvitt är känt. Tillbuden orsakades bl.a. av missbedömningar av fart och avstånd. Fördelning av antal inrapporterade kollisioner och tillbud efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Tillbud

36 Kollision mellan fartyg (forts.) Under år 25 kolliderade 6 svenska handels- och fiskefartyg med utländska fartyg och 6 kollisioner skedde mellan svenska handels-/fiskefartyg och fritidsbåtar. Fördelning av kollisioner mellan fartyg efter fartygsart Antal svenskregistrerade fartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Utländskt bulkfartyg Utländskt rorofartyg Utländskt passagerarfartyg Utländskt torrlastfartyg Fritidsbåt Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart 6 Antal 4 2 Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Annan/okänd Mänsklig faktor Yttre faktor 32

37 Kollision mellan fartyg (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Annan/okänd 8% Mänsklig faktor 17% Yttre faktor 75% Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker har bl.a. varit: Otillräcklig kompetens. Bryggrutinerna tillfredsställande men följdes inte. För liten bemanning generellt eller vid händelsen (t.ex. rorsman eller utkik saknades). Andra förhållanden rörande kommunikation/organisation/rutiner ombord. Antal Bidragande orsaker, fördelning efter fartygsart 4 2 Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Handh/utformn utrustn. Komm./org./rutin Mänsklig faktor Yttre faktor 33

38 Kollision mellan fartyg (forts.) Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Övriga fartyg Totalt Inget läckage Mindre läckage Totalt Uppgift om lots ombord/ej ombord/lotsdispens i samband med händelserna LOTS Övriga fartyg Totalt Fanns ej ombord Lotsdispens (tillståndsbevis) Totalt Fartygens verksamhet vid händelserna FARTYGETS VERKSAMHET Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Fiske Till ankars Till sjöss Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn Totalt Totalt

39 Kollision mellan fartyg (forts.) Siktförhållande, fördelning i % Tjocka 8% God sikt 92% Ljusförhållande, fördelning i % Mörkt 33% Ljust 67% Definition av siktförhållande God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M 35

40 Lastförskjutning 13 Händelsen har bedömts som mindre allvarlig olycka. Ingen förlisning och inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett i samband med lastförskjutningen. Tillbud: Några tillbud har inte inrapporterats. Bidragande orsaker var: Hårt väder/storm o dyl. Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat. Fördelning av antal inrapporterad lastförskjutning efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart 2 Antal 1 Torrlastfartyg Last/säkring 13 Fr.o.m. år 1998 redovisas lastförskjutningar under egen rubrik. Händelserna har tidigare redovisats i gruppen Läckage/kantring/väderskada 36

41 Läckage/kantring/väderskada En (1) händelse bedömdes som förlisning. Vid bogsering sträcktes bogsertrossen upp så att det bogserande arbetsfartyget skar ner och sjönk, se Händelsebeskrivning förlista fartyg sidan 14. Två av de sex händelserna bedömdes som allvarlig olycka, se Händelsebeskrivning - allvarliga olyckor sidan 15. Övriga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har skett, såvitt är känt. Tillbud: Några tillbud har inte inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade läckage/kantringar/väderskador efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt därav förlisning Antal Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart 4 2 Fiskefartyg Passagerarfartyg Övriga fartyg Fartygskonst./utrustn.plac. Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn 37

42 Läckage/kantring/väderskada (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Tekn.fel i utrustn 17% Fartygskonst./ utrustn.plac. 33% Mänsklig faktor 5% Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet. En händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker har bl.a. varit: Säkerhets-/skyddsutrustning användes inte. Otillräckliga kunskaper för uppgiften. Underhållet eftersatt. Bidragande orsaker, fördelning efter fartygsart 4 2 Passagerarfartyg Övriga fartyg Handhavande/utformning av utrustning Kommunikation/organisation/rutin Mänsklig faktor 38

43 Läckage/kantring/väderskada (forts.) Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Mindre läckage Okänt Större läckage Totalt Maskinhaveri Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har skett, såvitt är känt, i samband med maskinhaverierna. Tillbud: Några tillbud har inte inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade maskinhaverier efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Antal Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Handh/utformn utrustn. Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn 39

44 Maskinhaveri (forts.) Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker har bl.a. varit: Otillräckliga kunskaper för uppgiften. Tekniskt fel på framdrivningsmaskineriet. Hårt väder/storm o. dyl. Isförhåll. som påverkat fartygets navigering/manövrering. Antal Bidragande orsaker, fördelning efter fartygsart 4 2 Passagerarfartyg Torrlastfartyg Mänsklig faktor Tekniskt fel på utrustning Yttre faktor Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Mindre läckage Okänt Totalt

45 Utsläpp Båda händelserna har bedömts som mindre allvarlig olycka. Det upptäcktes oljeskimmer vid avgång och fartyget återvände därför till hamn. Efter undersökning konstaterades att tjockolja läckt ut från ett fräthål i en svets. Utsläpp ca 8 l. Fartyget var försett med automatisk länsning av kölen vid hög nivå. Gasolja läckte ut. Utsläpp ca 1 l. Fördelning efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Antal Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart 4 2 Passagerarfartyg Fartygskonst./utrustn.plac. Övriga händelser En (1) händelse har bedömts som förlisning. Fartygets tankdäck sprack mellan tankarna 1 och 2 babord. Skadorna blev så stora att fartyget kondemnerades, se händelsebeskrivning förlista fartyg, sidan 14. Vid händelsen läckte ca 5 l tjockolja ut. Övriga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Tillbud: Något tillbud har inte inrapporterats. 41

46 Övriga händelser (forts.) Fördelning av antal inrapporterade övriga händelser efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt därav förlisning Antal Huvudsaklig orsak, fördelning efter fartygsart 2 1 Passagerarfartyg Tankfartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn 42

47 Övriga händelser (forts.) Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker har varit: Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat. Bidragande orsaker, fördelning efter fartygsart 4 2 Passagerarfartyg Tankfartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Händelsebeskrivning Fartyget hade varit på provtur och skulle förtöja i Göteborg. En trossbåt anlitades som bogserbåt och kopplades i aktern. När bogsertrossen sträcktes upp skar trossbåten ner och sjönk. En av besättningsmännen ombord följde med trossbåten ner men lyckades ta sig ur styrhytten och upp till ytan. Båda besättningsmännen fördes sedan till sjukhus. Anm.: Händelsen med trossbåten finns registrerad under avsnittet Läckage/Kantring/Väderskada. Brytblock för lyftvajer till ramp lossnat i den svetsade infästningen varvid rampen blev hängande snett. Samtliga däckssektioner och ramper besiktigades och provbelastades efter händelsen. Fartyget läktrade olja från ett annat fartyg. Under läktringen sprack tankdäcket mellan tankarna 1 och 2 babord. Händelsen orsakades av att en ullagemätare visade fel värden varvid pumpningen fortsatte med oförminskad kapacitet. Fartyget kondemnerades. Utsläpp ca 5 l tjockolja. Ett vattenrör på ett vattenintag, som var under anläggande, påkördes av en trollingbåt trots att man informerat om arbetet. Båten var på väg ut för att delta i en fisketävling. 43

48 Fördelning av mänsklig faktor efter typ av händelse Mänsklig faktor bedömdes som huvudsaklig orsak för 41 olyckor och 4 tillbud. Fördelning av de olika mänskliga faktorerna efter typ av händelse och den huvudsakliga orsaken Brand Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Läckage Maskinhaveri Övriga händelser Tillbud Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat För hög fart Otillräcklig kompetens Tillgängl. navigationsmedel användes ej Felbedömning av annat fartygs rörelse Felbedömning av eget fartygs rörelse Försökt genomföra operationen Tillgängl. varningssystem ej använt Uppgiften dåligt planerad Förhållanden rörande människan ombord, d.v.s. Mänsklig faktor indelas i 16 olika undergrupper, vilka mer detaljerat beskriver de mänskliga faktorerna. Alkohol eller andra berusningsmedel Alternativt navigationsmedel inte använt Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat Felbedömning av annat fartygs rörelse Felbedömning av eget fartygs rörelse För hög fart Försökt genomföra operationen, trots att omständigheterna inte var de rätta Höll inte till styrbord i farleden Inte tillräckligt bra position av eget fartyg. Död räkning inte avsatt i kortet Otillräcklig kompetens Otillräckliga kunskaper för uppgiften Sovit på vakt Speciella förhållanden (sjukdom, för lite sömn, för lång arbetstid) Tillgängliga varningssystem användes inte i tillräcklig utsträckning Tillgängligt navigationsmedel användes inte Uppgiften dåligt planerad 44

49 INSJÖ ÅR 25 Sammanställning av totalt inrapporterade olyckor, olyckstillbud samt avvikelser till INSJÖ t.o.m. 25 Sjöfartsinspektionen och Sveriges Redareförening har i samarbete med berörda fackföreningar gjort en gemensam satsning och skapat INSJÖ ett informationssystem om olyckor och tillbud ( near misses ) till sjöss. Fullt utvecklat kommer systemet att vara en naturlig rapporteringsväg för alla inom svensk sjöfart och förbättra möjligheterna att tillvarata erfarenheter. För att kunna få ett system, där alla rapporter hanteras anonymt, har man valt att låta ICC, IPSO CLASSIFICATION & CONTROL AB, administrera systemet. Rapporten kvitteras med ett uttag ur databasen som visar händelser som liknar den man har rapporterat. Denna samlade erfarenhet kan sedan återkopplas till alla berörda inom rederiet. Själva kärnan, informationssystemet INSJÖ, är en databas och en erfarenhetsbank, uppbyggd av erfarenheter av kritiska händelser, olyckor och tillbud i samband med drift av och arbete på fartyg. Det väsentliga innehållet i erfarenhetsbanken består av rapporter från rederier, fartygs skyddskommittéer samt besättningsmedlemmar ombord i svenska fartyg. Rapporterna, som hanteras anonymt i systemet, inrapporteras via rederiets ISM-ansvarig (Designated Person) med ursprung från enskilda besättningsmedlemmar. Inrapporteringen till INSJÖ startade under 21 och nedan visas en sammanställning av de inkomna rapporterna till INSJÖ, t.o.m. 25, totalt rapporter. Olycka - Händelse som har inträffat och fått en oönskad konsekvens. Olyckstillbud - Potentiellt farlig situation eller händelse som har inträffat men inte fått någon konsekvens. Avvikelse 14 - Säkerhetsbrist som skulle kunna få en oönskad konsekvens. Observerat förhållande som kan innebära risk. 14 Förklaring till diagrammet Antal inlämnade rapporter t.o.m. 25, fördelning efter fartygets aktivitet, sidan 46 Ej relevant - Fartygets aktivitet har inte haft betydelse för händelsen Ej rapporterad Fartygets aktivitet har inte rapporterats 45

50 (INSJÖ forts.) Antal inlämnade rapporter t.o.m. 25, fördelning efter fartygstyp Lastfartyg Passagerarfartyg Tank- o bulkfartyg Specialfartyg Övriga fartyg 49 1 Antal inlämnade rapporter t.o.m. 25, fördelning efter fartygets aktivitet Ej relevant Ej rapporterad Till ankars Fiske I hamn Lastning/lossning Förtöjning/slussning Offshore support/service Vid ankomst /avgångtill hamn Sjöräddningsoperation Bogsering Reparation På väg i kustfarvatten På väg i hårt trafikerat farvatten På väg i öppen sjö

51 (INSJÖ forts.) Antal inlämnade rapporter t.o.m. 25, fördelning efter händelse Olycka Olyckstillbud Avvikelse 47

52 Innehållsförteckning, del 2 PERSONOLYCKOR... 2 ARBETSSKADOR I SKEPPSTJÄNST... 3 NYTT SYSTEM FR.O.M. ÅR 22 FÖR ANMÄLAN OCH REGISTRERING AV ARBETSSKADOR... 3 STATISTIKENS OMFATTNING OCH REGISTRERING... 3 DATAINSAMLING... 4 SPECIALBEARBETNINGAR... 4 OMBORDANSTÄLLDA... 5 SKADEFREKVENS ÅREN ANTAL AKTIVA SJÖMÄN EFTER ÅLDERS- OCH BEMANNINGSGRUPP... 6 ANTAL ANMÄLDA ARBETSSKADOR (ARBETSOLYCKOR OCH ARBETSSJUKDOMAR) UNDER ÅREN ARBETSSKADORNAS FÖRDELNING EFTER ARBETSOLYCKA/ARBETSSJUKDOM UNDER ARBETSTID/FRITID OMBORD ÅR ARBETSSKADORNAS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ARBETSOLYCKA/ARBETSSJUKDOM UNDER ARBETSTID/FRITID OMBORD... 8 ARBETSOLYCKOR... 9 Arbetsolyckor fördelning efter bemanningsgrupp och avvikelse... 9 Händelsebeskrivning - dödsfall... 1 Antal aktiva sjömän antal arbetsolyckor, fördelning efter åldersgrupp... 1 Skadefrekvens åren , antal arbetsolyckor/1 aktiva sjömän... 1 Antal arbetsolyckor/1 aktiva sjömän för år 25, fördelning efter åldersgrupp Arbetsolyckornas fördelning efter avvikelse och kön Antal anmälda arbetsolyckor, fördelning efter åldersgrupp och kön samt trolig frånvaro Antal arbetsolyckor, fördelning efter ålders- och bemanningsgrupp samt kön ARBETSSJUKDOMAR Antal anmälda arbetssjukdomar för ombordanställda åren Antal arbetssjukdomar, fördelning efter orsak och kön Skadefrekvens antal arbetssjukdomar/1 aktiva sjömän Arbetssjukdomar, fördelning efter orsak och bemanningsgrupp Antal anmälda arbetssjukdomar efter bemanningsgrupp, orsak samt kön Arbetssjukdomar, fördelning efter bemanningsgrupp och ålder samt kön YRKESFISKARE ANTAL ANMÄLDA ARBETSSKADOR (ARBETSOLYCKOR OCH ARBETSSJUKDOMAR) ÅREN Antal registrerade fiskefartyg med fartygstillstånd samt antal fiskare år ANTAL ARBETSOLYCKOR FÖRDELNING EFTER AVVIKELSE Händelsebeskrivning av dödsfall Anmälda arbetsolyckor fördelat efter åldersgrupp och trolig frånvaro... 2 ARBETSSJUKDOMAR... 2 Antal anmälda arbetssjukdomar för fiskare åren Antal arbetssjukdomar fördelning efter orsak och åldersgrupp år PASSAGERARE... 21

53 PERSONOLYCKOR Sammanställning av rapporterade personolyckor År 25 1

54 Personolyckor Här redovisas sammanställning av rapporterade arbetsskador inklusive dödsfall rörande ombordanställda i svenska handels- och fiskefartyg samt personolyckor som drabbat passagerare och andra ombordvarande under år 25. OMBORDANSTÄLLDA ARBETSSKADOR (arbetsolyckor och arbetssjukdomar inkl. fritid ombord och fritid iland) inklusive dödsfall arbetsolyckor därav dödsfall arbetssjukdomar Antal SJUKDOM/SJÄLVMORD - FÖRSVINNANDE - YRKESFISKARE Antal ARBETSSKADOR (arbetsolyckor och arbetssjukdomar inkl. fritid ombord och fritid iland) inklusive dödsfall arbetsolyckor därav dödsfall arbetssjukdomar PASSAGERARE Antal DÖDSFALL (SJUKDOM/SJÄLVMORD) 8 FÖRSVINNANDE - PERSONSKADOR därav dödsfall - 2

55 Arbetsskador i skeppstjänst Sjöfartsinspektionens utredningsenhet presenterar här statistik avseende arbetsskador i skeppstjänst år 25 för svenskregistrerade handels- och fiskefartyg. Arbetsskador avseende yrkesfiskare redovisas under egen rubrik. Statistikunderlaget har hämtats från Arbetsmiljöverket, avdelningen för central tillsyn, statistikenheten. Uttaget har gjorts den 26 maj 26. Nytt system fr.o.m. år 22 för anmälan och registrering av arbetsskador Från och med år 22 anmäls och registreras arbetsskadorna på nytt sätt. Nya definitioner och variabler används. Vidare används en ny blankett för anmälan om arbetsskador, som innehåller delvis annan information eller i annan form än tidigare. Nedan beskrivs de viktigaste förändringarna som påverkar informationen i den här statistiken fr.o.m. år 22 och dess jämförbarhet med tidigare års statistik. Arbetsskadeanmälan I samband med det nya systemet togs en omarbetad blankett i bruk för anmälan om arbetsskador. Den nya blanketten är utformad för att bättre än den gamla fånga in uppgifter om dagens arbetsmiljöfaktorer och risker på arbetsplatserna. Den är även anpassad för att underlätta maskinell tolkning av informationen. Grundmaterialet för kodningen utgörs av de uppgifter som lämnats i arbetsskadeanmälan. Arbetsskadeblanketten ger bl.a. uppgifter om den skadade, arbetsgivare, arbetssituation, skadans omfattning och skadeförlopp. Variabler I samband med övergången till det nya registreringssystemet har även vissa nya variabler och klassifikationer införts. Dessa bygger i flertalet fall på rekommendationer från EU:s statistikbyrå EUROSTAT. Nedan görs en kort beskrivning variabel som använts i föreliggande publikation. Från och med år 22 kodas den avvikelse som orsakat olycksfallet. Kodningen av variabeln Avvikelse grundas på en klassifikation som tagits fram och rekommenderats av EU:s statistikbyrå EUROSTAT. Avvikelse beskriver vad som avvikit från det normala i ett händelseförlopp. Det kan också vara en avvikelse från det normala sättet att utföra en arbetsuppgift, där denna avvikelse bidragit till olycksfallet. Avvikelse och händelse (som kodades fram till år 21) beskriver delvis olika saker. Om exempelvis en person faller ner från en stege på grund av något materialfel i stegen är det som regel detta fel som räknas som avvikelsen. Däremot skulle denna typ av olycka betraktas som en fallolycka i den gamla klassifikationen. Statistikens omfattning och registrering Det nya registreringssystemet som infördes år 22, är anpassat till den nya arbetsskadeblanketten och nya EU-klassifikationer. Alla arbetsskador bland förvärvsarbetande ingår vilket innebär att inom gruppen fiskare även egenföretagare och arbetande familjemedlemmar är medtagna. Med arbetsskador avses arbetsolycksfall och arbetssjukdomar som uppkommit till följd av skadlig inverkan i arbetet. För skeppstjänst gäller även att i stort sett alla olycksfall som 3