Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handelsoch fiskefartyg år 2011

Transkript

1 Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handelsoch

2 Innehållsförteckning, del 1 Sammanställning av fartygsolyckor och tillbud med svenska handels och fiskefartyg i samtliga farvatten för år Haverirapporter... 8 Fartygsolyckor och tillbud åren Antal rapporterade fartygsolyckor och tillbud åren , fördelning efter typ av händelse Antal aktiva sjömän år Fartygsolyckor och tillbud, fördelning efter typ av händelse och fartygsart år Rapporterade händelser fördelning efter händelsens karaktär Fördelning efter händelsens karaktär år Förlista fartyg år Allvarliga olyckor år Fördelning efter orsaksindelning Brand/explosion Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage/kantring/väderskada Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Vår beteckning: TSS Sid 1

3 Innehållsförteckning, del 2 Personolyckor... 3 Arbetsskador i skeppstjänst... 4 Statistikens omfattning och registrering... 4 Datainsamling... 5 Specialbearbetningar... 5 Ombordanställda... 6 Antal aktiva sjömän efter ålders- och bemanningsgrupp år Antal anmälda arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) och arbetsolyckor utan sjukfrånvaro åren Arbetsolyckor år Händelsebeskrivning av dödsfall Allvarliga personolycksfall Arbetssjukdomar Yrkesfiskare Förlista fiskefartyg och därav omkomna, åren Arbetssjukdomar Passagerare Andra ombord Sid 2

4 Innehållsförteckning, del 3 INSJÖ/FORESEA ÅR SAMMANSTÄLLNING AV TOTALT INRAPPORTERADE OLYCKOR, OLYCKSTILLBUD SAMT AVVIKELSER TILL INSJÖ/FORESEA T.O.M FÖRDELNING EFTER FARTYGSTYP... 2 FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE... 2 FÖRDELNING EFTER FARTYGETS AKTIVITET... 3 FÖRDELNING EFTER KONSEKVENS

5 Fartygsolyckor och tillbud Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud med svenska handels- och fiskefartyg i samtliga farvatten År 2011 Sid 2

6 Sammanställning av fartygsolyckor och tillbud med svenska handels- och fiskefartyg i samtliga farvatten för år 2011 Allmänt Utredningsenheten i Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (TSSF) redovisar statistik och kommentarer avseende till myndigheten rapporterade olyckor och tillbud inträffade under år 2011 med svenska handels- och fiskefartyg samt fartyg som nyttjas till ändamål som har anknytning till handelssjöfarten. Redogörelsen omfattar främst händelser enligt 6 kap.14 sjölagen för vilka befälhavaren har rapporteringsskyldighet till TSSF. Information om olyckorna och deras händelseförlopp fås, förutom från befälhavarrapporterna, också från protokoll från sjöförklaringar, men även från rapporter från inspektörer vid sjöfartsinspektionsområden samt kustbevakning och polis. Datauttaget skedde Ytterligare händelser kan ha inrapporterats till TSSF efter tidpunkten för datauttaget. Materialet redovisas här i sammanfattad form. Statistiksammanställningen finns tillgänglig på Transportsstyrelsens hemsida Kompletterande information avseende mer detaljerade uppgifter kan erhållas från utredningsenheten e-post: sjoutredning@transportstyrelsen.se telefon vxl: , fax: SjöOlycksSystemet - SOS De flesta fartygsuppgifterna i SOS hämtas från SjöfartsavdelningensTillsynsSystem (SITS), utvecklat av dåvarande Sjöfartsinspektionen (numera Transportstyrelsens sjöfartsavdelning). SOS är en av tillsynsmyndigheten egenutvecklad webbapplikation. Tillbud Rapporteringsskyldigheten gäller även allvarliga tillbud till samtliga typer av fartygsolyckor enligt 1990 års lag och förordning om undersökning av olyckor. Tillbuden redovisas i tabell- och diagramform. Avvikelserapporteringssystem (Insjö/ForeSea) Transportstyrelsens sjöfartsavdelning, Sveriges Redareförening, SWEREF- Skärgårdsredarna samt de sjöfackliga organisationerna har gjort en gemensam satsning och skapat ett avvikelserapporteringssystem, INSJÖ - ett INformationssystem om olyckor, tillbud samt avvikelser till SJÖss. I samband med internationaliserad utveckling av ett gemensamt system med Finland har namnet bytts till ForeSea Då ett tillbud eller en avvikelse rapporteras, avidentifieras rapporten innan den matas in i systemet. Systemet ger rapportören omgående en sammanställning av samtliga liknande händelser som finns i databasen och även information om vilka åtgärder som vidtagits. Insjö/ForeSea är ett enkelt, användarvänligt system för rapportering, registrering samt Sid 3

7 databashantering. Materialet kan användas för analys av avvikelser och risker. Erfarenheter av olyckor, tillbud och avvikelser sammanställs för att som samlad kunskap utgöra en plattform i förebyggande sjösäkerhetsarbete. Systemet skall tillgodose de krav som ISM-koden 1 ställer beträffande styrning och uppföljning av säkerhetsarbetet hos rederierna både iland och ombord i fartygen. Systemet är inte myndighetens utan branschens eget system. Inrapportering sker direkt av rederiet och systemet administreras av ett av branschen för ändamålet engagerat företag. Uppföljning av rekommendationer När så befinns lämpligt utfärdar utredningsenheten rekommendationer i sina utarbetade haverirapporter. I vissa fall är rekommendationerna att betrakta som allmänna, medan de i andra fall kan beröra specifika fartyg och rederier. Bland rekommendationerna finns också sådana som berör sjöfartsavdelningens organisation. En uppföljning sker genom att utredningsenheten halvårsvis gör en sammanställning av i haverirapporterna utfärdade rekommendationer. Sammanställningen sänds till berörda rederier, Sjöfartsverket samt internt inom TSSF enligt en sändlista. När återrapportering av vidtagna åtgärder skett, avlägsnas rekommendationerna från sammanställningen. Definition av redovisning avseende gruppen Kollision mellan fartyg Kollision mellan två svenska fartyg redovisas som två händelser. Kollision mellan ett svenskt fartyg och ett utländskt fartyg redovisas som en händelse. Kollision mellan svenskt fartyg och fritidsbåt redovisas som en händelse. Redovisningen i den här sammanställningen fokuseras endast på svenskregistrerade handels- och fiskefartyg. Definition av orsaksindelning Utredningsmaterialet bearbetas samt kodifieras av utredarna med hjälp av en kodmanual. Med de uppgifter som kommer utredarna till del fastställs om möjligt en huvudsaklig olycksorsak och eventuellt bidragande orsaker. Ordet orsak kan i det här sammanhanget läsas som faktor, d.v.s. kopplingen mellan förutsättning och resultat är lite lösare. Detta ger vissa fördelar bl.a. avseende utfärdande av rekommendationer. För att exemplifiera principen vid bedömning av vad som kan anses vara huvudsaklig olycksorsak respektive bidragande orsak kan man ta det relativt vanliga olycksscenariot när en grundstötning skett i dålig sikt. Vanligtvis kodas händelsen som förhållande rörande människan ombord som huvudorsak och dålig sikt som påverkat fartygets framförande som bidragande orsak. Olycksorsakerna är indelade i 7 huvudgrupper med tillhörande undergrupper samt annan känd orsak och okänt. Samtliga undergrupper redovisas under rubriken Fördelning efter orsaksindelning. 1 International Safety Management-koden Sid 4

8 Definition av orsaksindelning (forts.) Huvudgrupper Yttre omständigheter Undergrupper Mycket hårt väder/naturkatastrof/orkan/svår storm Ström, vind, tidvatten o.dyl. som förorsakat drift-/manövrering Kolliderat med flytande föremål, som ej kunnat upptäckas eller undvikas i tid Fel på navigationssystem utanför fartyget t.ex. fyrar, bojar, ljus, loran, satellit Fel på sjökort och/eller nautiska publikationer Tekniskt fel på annat fartyg (inkl. bogserbåt, isbrytare o.s.v.) Felaktigt handhavande av annat fartyg/andra fartyg Tekniskt fel vid lastning/lossning/bunkring/kaj/sluss o.s.v. som ej beror på fartyget Felaktig hantering vid lastning/lossning/bunkring/kaj/sluss som ej beror på fartyget Blow-out eller annat externt förhållande på oljeplattform/rigg Andra förhållanden utanför fartyget Isförhållanden som påverkat fartygets navigering/manövrering Farvattnets beskaffenhet, grunt/trångt o.s.v. Felaktiga uppgifter från landorganisation Dålig sikt Hårt väder/storm o.dyl. Annan känd orsak Fartygets konstruktion och utrustningens placering Fartygets konstruktion för vek Fartygets konstruktion försvagad genom svetsarbete, rost o.dyl. Stabilitetsproblem beroende på fartygets konstruktion Fartygets manöverförmåga ej tillfredsställande Maskinrumsarrangemang, placering av utrustning o.dyl. felaktigt konstruerat Olycklig placering/utformning av lastrum, tankar, förråd Olycklig placering/utformning av andra utrymmen ombord (ej bryggan) Svåra/trånga besvärliga tillträden/ingångar för rengöring, underhåll, inspektion Andra förhållanden rörande fartygets konstruktion och underhåll Sid 5

9 Definition av orsaksindelning (forts.) Huvudgrupper Undergrupper Tekniskt fel rörande utrustningen ombord Tekniskt fel på navigationsutrustningen Tekniskt fel på styrinrättningen (inkl. styrmaskin) Tekniskt fel på framdrivningsmaskineriet Tekniskt fel på hjälpmaskineriet Tekniskt fel på ankarspel/däcksmaskin (ej lossnings- och lastningsutrustning) Tekniskt fel på övervaknings-, fjärrkontroll- automatik och/eller varning Tekniskt fel på lastnings- och lossningsutrustning Tekniskt fel på säkerhetsutrustning inkl. brandsläckning Tekniskt fel på borrutrustningen Tekniskt fel rörande övrig ombordvarande utrustning Tekniskt fel på bogpropellerns utrustning/motor Tekniskt fel på ventiler/övrig maskinutrustning Tekniskt fel på elsystemet i övrigt Tekniskt fel på wires o.dyl./slitage Förhållanden rörande handhavande och utformning av utrustning Olycklig utformning av bryggan, avsaknad av och/eller felaktig placering av instrument Ologisk/felaktig utformning av kontrollorgan/instrument o.dyl. Instrument/utrustning felplacerade Föråldrade instrument. Dålig utrustning. Utrustning/publikation saknades Andra förhållanden rörande användning/utformning av utrustning/manuell/maskin Underhållet eftersatt Slitage Förhållanden rörande last, säkring av last samt handhavande av last/bunker Självantändning i last/bunkers inkl. vid tankrengöring Inertgassystem eller annan säkerhetsutrustning mot brand/explosion saknades Stabiliteten inte tillfredsställande. Felplacerad last, ballast o.s.v. Lasten otillräckligt säkrad Läckage av last från fat, container, tankar o.s.v. Skada/brott på last- eller bunkerledning Andra förhållanden rörande last, säkringar av last samt bunkers Sid 6

10 Definition av orsaksindelningar (forts.) Huvudgrupper Förhållanden rörande kommunikationer, organisationer och rutiner Undergrupper Säkerhetsövningar var inte gjorda, eller inte i tillräcklig omfattning Säkerhetsövningar gjorda, men inte på tillfredsställande sätt Rutiner för säkerhetskontroller saknades, eller var inte tillfredsställande Rutiner för säkerhetskontroller var kända men följdes inte Säkerhetsbestämmelserna för svetsning följdes inte Svetsarbete ledde till olyckan trots att säkerhetsbestämmelserna följts Ej följt bestämmelserna angående provning av räddningsutrustning Säkerhets-/skyddsutrustning användes inte Den allmänna nivån för organisation/rutiner/kvalifikationer dålig Felaktiga rutiner för inspektion och underhåll ombord Stabiliteten okänd. Godkända stabilitetsberäkningar saknas Otillräcklig ledning. Personliga motsättningar o.dyl. För liten bemanning. Generellt eller vid händelsen t.ex. rorsman/utkik fanns inte Order eller ansvarsförhållande oklara eller missuppfattade Bryggrutinerna var inte tillfredsställande i säkerhetssynpunkt Bryggrutinerna tillfredsställande, men följdes inte Kort och publikationer var inte rättade Samarbetet mellan fartyg och landorganisation/ bogserbåt/ isbrytare/övriga inblandade var inte tillfredsställande Andra förhållanden rörande kommunikation/ organisation/ rutiner ombord Skyddsombud saknades Skyddsombudet inaktivt Skyddskommittén saknades Skyddskommittén inaktiv Förhållande mellan fartyg och rederi inte tillfredsställande Sid 7

11 Definition av orsaksindelningar (forts.) Huvudgrupper Förhållanden rörande människan ombord Undergrupper Alkohol eller andra berusningsmedel Alternativt navigationsmedel inte använt Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat Felbedömning av annat fartygs rörelse Felbedömning av eget fartygs rörelse För hög fart Försökt genomföra operationen, trots att omständigheterna inte var de rätta Höll inte styrbord i farleden Inte tillräckligt bra position av eget fartyg. Död räkning inte avsatt i kortet Otillräcklig kompetens Otillräckliga kunskaper för uppgiften Sovit på vakt Speciella förhållanden (sjukdom, för lite sömn, för lång arbetstid) Tillgängliga varningssystem användes inte i tillräcklig utsträckning Tillgängligt navigationsmedel användes inte Uppgiften dåligt planerad Haverirapporter Vissa principiellt intressanta sjöolyckor utmynnar i haverirapporter som utformas enligt internationell praxis. En rapport inleds med en sammanfattning som följs av faktaredovisning, händelseförlopp samt skadebeskrivning. Därefter följer en analys av händelsen och förslag till åtgärder med anledning av olyckan. Haverirapporterna finns tillgängliga på vår webbsida Sjöfart Olyckor & tillbud Rapporter. Här redovisas årsvis samtliga haverirapporter med svenskregistrerade handels- och fiskefartyg som inträffat i samtliga farvatten samt med utländska handels- och fiskefartyg som inträffat i svenska farvatten. Fr.o.m. den 17 juni 2011 är Statens haverikommission utredande myndighet ifråga om händelser inom sjöfarten, bl.a. till följd av EU Direktiv 2009/18/EG. När det gäller fritidsbåtsolyckor är det Transportstyrelsens sjöfartsavdelning som är utredande myndighet. Sid 8

12 Haverirapporter (forts.) Publicerade haverirapporter för sjöolyckor som inträffat under år 2011 Händelsedatum Fartygsnamn Fartygsart Typ av händelse SKÅNE, SIEB Passagerarfartyg Personskada MONA III Fritidsbåt Förlisning, samtliga tre ( 3) ombordvarande omkom Antal registrerade fartyg samt antal rapporterade fartygsolyckor och tillbud åren Antal reg. svenska fartyg Antal reg. fartyg Antal olyckor/tillbud Antal olyckor/tillbud Fartygsolyckor och tillbud åren För varje fartygsolycka anges endast initialhändelse och inte eventuella konsekvenshändelser. Händelser som inte kan hänföras till ett haveritillfälle redovisas under gruppen Övriga händelser. Personolycksfall och Sjukdom/självmord/försvinnande redovisas i avsnittet PERSONOLYCKOR. Sid 9

13 Antal rapporterade fartygsolyckor och tillbud åren , fördelning efter typ av händelse Typ av händelse Totalt Brand Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage/ kantring/ väderskada Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Totalt Tillbud Totalt inkl. tillbud Tillbuden rapporteras internt via rederiets eget system för rapportering enligt ISM-koden (International Safety Management-kod). I den mån de endast rapporteras till branschens gemensamma system Insjö/ForeSea, finns de inte i denna tabell. Sid 10

14 Antal personer (besättning och passagerare) som omkommit, till följd av fartygsolycka, åren , fördelning efter fartygsart och typ av händelse Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Antal Grundstötning Kollision med annat föremål Personolycka/Grundstötning/Förlisning Kollision med fartyg Läckage/Kantring/Väderskada Besättning Passagerare I fartyg i reguljär trafik har ingen passagerare avlidit till följd av fartygsolycka sedan år Sid 11

15 Antal svenskregistrerade fartyg, fördelning efter fartygsart åren Fartygsart Fiskefartyg därav >20 brutto Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Antal svenskregistrerade fartyg, fördelning efter brutto och fartygsart år 2011 Uppgifterna hämtade från Sjöfartsavdelningens TillsynsSystem (SITS), samt från Fiskeriverket. Brutto Fartygsart Totalt Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Antal aktiva sjömän åren Antal/År Aktiva sjömän Här anges de fiskefartyg som innehar fartygstillstånd hos Fiskeriverket. Regeringen har med stöd av fiskelagen bemyndigat Fiskeriverket att utfärda föreskrifter om fartygstillstånd (FIFS 1994:15). Fartyg vars längd uppgår till fem meter eller mer, som används för yrkesmässigt fiske måste inneha fartygstillstånd, utfärdat av Fiskeriverket. 4 En förklaring till minskningen år 2009, kan vara att uppgift om mönstring för intendenturpersonal i inre fart inte behöver sändas in till Transportstyrelsen. Sid 12

16 Antal aktiva sjömän år 2011 Med aktiv sjöman avses att vederbörande tjänstgjort minst 3 månader under de senaste 18 månaderna. Dessa uppgifter ligger till grund för beräkning av skadefrekvens (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret ). Antal aktiva sjömän år 2011 fördelning efter bemanningsgrupp och kön Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Intendenturpersonal Män Kvinnor Fartygsolyckor och tillbud, fördelning efter typ av händelse och fartygsart år 2011 Under år 2011 rapporterades till Sjöfartsavdelningen 99 händelser (92 fartygsolyckor och sju (7) tillbud) med svenska fartyg, några totalförluster har inte inrapporterats. Typ av händelse Tankfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Brand/Explosion Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage/kantring/ väderskada Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Totalt Tillbud Totalt inkl. tillbud Sid 13

17 Rapporterade händelser - fördelning efter händelsens karaktär Figuren nedan visar fördelning i % av det totala antalet händelser. Gradering av händelsens karaktär bedöms efter samma kriterier som används av IMO (International Maritime Organization). Förlisning - totalförlust eller att fartyget avskrivits som totalförlust (kondemnering) inklusive eventuella personolyckor. Allvarlig olycka - huvudregeln är att fartyget bedömts som ej sjövärdigt och/eller att person omkommit eller erhållit svår kroppsskada som en följd av sjöolyckan. Mindre allvarlig olycka - övriga olyckor. Tillbud - en nästan-olycka som avvärjts med en extraordinär åtgärd. Fördelning efter händelsens karaktär år 2011 Tillbud 7% Allvarlig olycka 9% Mindre allvarlig olycka 84% Antal förlista fartyg åren , fördelning efter typ av händelse Brand Grundstötning Läckage Maskinhaveri Sid 14

18 Förlista fartyg år 2011 Förlisning totalförlust eller att fartyget avskrivits som totalförlust (kondemnering) inklusive eventuella personolyckor. Under år 2011 har inte några förlisningar rapporterats. MONA III, som nämnts tidigare, var ett fritidsfartyg. Allvarliga olyckor år 2011 Huvudregeln är att fartyget bedömts som ej sjövärdigt (utan att fartyget totalförlist) och/eller att person omkommit eller erhållit svår kroppsskada som en följd av sjöolyckan. Fr.o.m års olyckor tillämpas EU direktivet 2009/18/EG för principer av olycksutredning till sjöss, vilket innebär att definitionen allvarlig olycka används även vid bedömning av olyckor där: huvudmaskin försatts ur funktion utsläpp oavsett kvantitet fartyget inte har kunnat gå för egen maskin utan har bogserats efter olyckan Under år 2011 bedömdes nio (9) händelser som allvarlig olycka. Allvarliga personolycksfall, som inte föranletts av en fartygsolycka, redovisas i avsnittet PERSONOLYCKOR. Allvarliga olyckor åren , fördelning efter typ av händelse Antal Brand Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Läckage Maskinhaveri Utsläpp Övrig Sid 15

19 Passagerarfartyg: Händelse- och orsaksbeskrivning allvarliga olyckor år 2011 Datum Reg.bet./Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Sammanfattning SMZO TUMLAREN Passagerarfartyg Trä SMZO TUMLAREN Passagerarfartyg Trä SEAI VIKING CINDERELLA Passagerarfartyg Stål Enligt befälhavaren kolliderade TUMLAREN med ett flytande föremål som slog hål i bordläggningen. På grund av det kraftiga inflödet av vatten, sattes fartyget på grund. Passagerarna kunde evakueras i stort sett torrskodda. 60 TUMLAREN var på väg in mot hamnen och hade ett par minuter kvar till hamnpiren då motorn stannade. Man kastade ankar men det fick inget fäste. Det konstaterades att bränslefiltren var igensatta. Innan man hunnit byta filter hade fartyget drivit mot piren och penetrerats av stora stenar. Fartyget fick så stora skador att det fick skrotas I dåligt väder med grov sjö kom en tallrikskärra på VIKING CINDERELLA i rullning och körde över höger ben på en besättningsmedlem. Kärran hade lämnats osurrad. Besättningsmedlemmen fick föras till sjukhus med spjälkat ben. Sid 16

20 Torrlastfartyg: Allvarliga olyckor år 2011 (forts.) Datum Reg.bet./Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Sammanfattning SJAN VINGA Torrlastfartyg Stål Vakthavande befäl på VINGA (V), som var ensam på bryggan, kände en stöt i fartyget. Det visade sig att V hade kolliderat med ett mötande fiskefartyg, N A HANSEN (NAH). V träffades i styrbords bog av NAH som kom in under en vinkel av ca 25 grader. Det danskregistrerade fiskefartyget, som var av trä, sjönk snabbt varvid de två ombordvarande omkom. Befälhavaren, som hade vakten på V, såg inte NAH varken visuellt eller på radarn. Där han satt hade han en död vinkel förut. Övriga fartyg: SBPR ATLE Isbrytare Stål ATLE (A) assisterade RISOLUTO (R) genom isen. R låg tätt akter om A och då isbrytaren körde in i tjockare is, sänktes farten. R hann då inte dra ned på farten utan körde in i aktern på isbrytaren. Enligt uppgift från A ropade man upp R på VHF då farten gick ned och beordrade fartyget hårt styrbord strax innan kollisionen. Enligt R kom ordern alldeles för sent. Sid 17

21 Allvarliga olyckor år 2011 (forts.) Datum Reg.bet./Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Sammanfattning RIB-båt Övriga fartyg Plast SIXO PILOT 111 SE Övriga fartyg Aluminium SDTQ PILOT 118 SE Övriga fartyg Aluminium RIB-båten med två (2) personer ombord lämnade hamn då det blåste 12 m/sek och gick 4 m höga vågor. De beslöt sig för att vända. Då de var på väg mot hamnen välte en sjö båten och båda hamnade i vattnet. De lyckades ta sig upp på botten av båten men en ny sjö spolade dem i vattnet igen. De beslöt sig för att simma iland. En av dem orkade inte. En tillkallad helikopter kunde efter bärgning konstatera dödsfall. Den andra besättningsmedlemmen lyckades nå stranden och fördes nedkyld till sjukhus. Ingen av dem hade livväst. 24 PILOT 111 SE var på väg ut mot Kränkan för att hämta en lots från ett utgående fartyg. Befälhavaren tog, då han höll på med radiosamtal fel på fyrljuset från Grässkär och fyrljuset från Hävringe. Radarbilden höll vid tillfället på att justeras. Lotsbåten grundstötte med så hög fart att den torrsattes helt. En besättningsman skadades. Han fick svullnad med smärta i ett knä samt ömmande axel. Fartyget bogserades till hamn. 24 PILOT 118 SE (P 118) var på väg iland efter en bordning då befälhavaren skulle ringa ett samtal. Han blev då distraherad och förväxlade två fyrar. Grundstötningen skedde i full fart och P 118 blev till stora delar torrsatt. Sid 18

22 Allvarliga olyckor år 2011 (forts.) Datum Reg.bet./Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Sammanfattning SJFD KARL-ERIK Bogser- och bärgningsfartyg Stål Bogserbåten KARL-ERIK (KE) med pråmen OXELÖSUND låg för ankar i väntan på bättre väder. P.g.a. att ekipaget draggade skulle styrman och en matros gå fram för att ankra om. En sjö bröt in över backen och tog med sig matrosen överbord. Styrman kastade en frälsarkrans och befälhavaren larmade sjöräddningen. Matrosen hittades fyra (4) timmar senare men var då avliden. Utredning gjord av Statens haverikommission, Fartygsolyckor och tillbud - fördelning efter farvattenstyp Uppdelning har gjorts att gälla antingen innanför eller utanför svenskt territorialvatten. Svenskt territorialvatten Sid 19

23 Utanför svenskt territorialvatten Annat Hamnområde Till kaj, i docka o dyl Trångt kustfarvatten Öppen sjö Öppet kustfarvatten Sid 20

24 Olyckornas/tillbudens fördelning efter typ av händelse och last/nyttjande Typ av händelse Last Brand/explosion Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage, kantring, väderskada Maskinhaveri Tillbud Utsläpp Övriga händelser Totalt Annan/ okänd last Bilar Bilar + passagerare Bulk (malm, kol, spannmål etc) Fisk/ fiskprodukter Olja/ oljeprodukter Passagerare Torrlast/ styckegods/ container Trailers/ flak Totalt Barlast/ tomt Totalt inkl. barlast/tomt Sid 21

25 Olyckornas/tillbudens fördelning efter typ av händelse, fartygens brutto samt byggnadsår Typ av händelse Brutto Brand/Explosion Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage, kantring, väderskada Maskinhaveri Tillbud Utsläpp Övriga händelser Totalt över Okänt Totalt Byggnadsår t o m Okänt Totalt Sid 22

26 Lastat fartyg, fördelningen efter fartygsart Torrlastfartyg 14% Övriga fartyg 15% Fiskefartyg 4% Tankfartyg 4% Passagerarfartyg 63% Barlastat/tomt fartyg, fördelning efter fartygsart Passagerarfartyg 35% Övriga fartyg 50% Fiskefartyg 15% Sid 23

27 Fördelning efter orsaksindelning Med de uppgifter som kommer utredarna till del fastställs om möjligt en huvudsaklig olycksorsak och eventuellt bidragande orsaker. Olycksorsakerna är indelade i sju (7) huvudgrupper med tillhörande undergrupper samt annan känd orsak och okänt. Se under rubriken "Definition av orsaksindelning". Här redovisas de rapporterade olyckorna och tillbuden efter fördelning av huvudgrupperna och dess undergrupper. Bidragande orsaker presenteras under varje händelsetyp. Fördelning av faktorn Yttre faktorer Av de totala 99 händelserna bedömdes Yttre faktor som huvudsaklig orsak för 19 olyckor och 5 tillbud Övrig Tillbud Maskinhaveri Läckage Kollision mellan fartyg Kollision med annat föremål Grundstötning Fördelning av faktorn Fartygets konstruktion Av de totala 99 händelserna bedömdes Fartygets konstruktion som huvudsaklig orsak för 2 olyckor. Orsak Läckage Utsläpp Andra förhållanden rörande fartygets konstruktion och underhåll 1 1 Sid 24

28 Fördelning av faktorn Tekniskt fel på utrustning typ av händelse Av de totala 99 händelserna bedömdes faktorn Tekniskt fel på utrustning som huvudsaklig orsak för 24 olyckor Övrig Maskinhaveri Kollision med annat föremål Brand Fördelning av faktorn Handhavande/utformning av utrustning Av de totala händelserna bedömdes faktorn Handhavande/utformning av utrustning som huvudsaklig orsak för fem (5) olyckor. Orsak Brand Maskinhaveri Övriga händelser Andra förhållanden rörande anv. / utformning av utrustning/ manuell/ maskin 1 1 Slitage 1 1 Underhållet eftersatt 1 Fördelning av faktorn Last/säkring efter typ av händelse Av de totala händelserna bedömdes Last/säkring faktor som huvudsaklig orsak för tre (3) olyckor. Orsak Brand Läckage av last från fat/ container/ tankar osv. 1 Självantändning i last/ bunkers inkl vid tankrengöring 2 Sid 25

29 Fördelning av faktorn Kommunikation/organisation/rutin Av de 99 händelserna bedömdes faktorn Kommunikation/organisation/rutin som huvudsaklig orsak för åtta (8) olyckor och ett (1) tillbud Tillbud Läckage Kollision mellan fartyg Grundstötning Fördelning av faktorn Förhållande rörande människan ombord efter typ av händelse Förhållande rörande människan ombord bedömdes de totalt 99 händelserna som huvudsaklig orsak för 30 olyckor och ett (1) tillbud. Fördelning av de olika mänskliga faktorerna efter typ av händelse Grundstötning Kollision med annat föremål Kollision mellan fartyg Lastförskjutning Läckage Maskinhaveri Tillbud Fördelning av Annan känd orsak/okänt efter typ av händelse Huvudorsaken bedömdes vara Annan känd orsak/okänt för en (1) olycka. Orsak Kollision mellan fartyg Okänt 1 Sid 26

30 Brand/explosion Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Några miljöfarliga utsläpp har inte inrapporterats. Tillbud: Ett (1) tillbud har inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade bränder/explosioner efter fartygsart Tankfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Tillbud Huvudsaklig orsak, fördelning efter huvudgrupp Tekn.fel i utrustn 45% Handh/utformn utrustn. 22% Last/säkring 33% Sid 27

31 Brand/explosion (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning efter undergrupp och fartygsart Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Övriga fartyg Andra förhållanden rörande anv./ utformning av utrustning/ manuell/ maskin Läckage av last från fat/ container/ tankar osv. Självantändning i last/ bunkers inkl vid tankrengöring Slitage Tekniskt fel på elsystemet i övrigt Tekniskt fel på framdrivningsmaskineriet Tekniskt fel på ventiler/ övrig maskinutrustning Tekniskt fel rörande övrig ombordvarande utrustning Antal Plats ombord för brand/explosion, fördelning efter fartygsart Brand/explosion i maskinrum Brand/explosion i lastutrymmen 0 Brand/explosion i övriga utrymmen Sid 28

32 Fartygens verksamhet vid händelserna Brand/explosion (forts.) FARTYGETS VERKSAMHET Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Fiske Förtöjt vid kaj Till sjöss Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn Totalt Fördelning efter aktuellt byggnadsmaterial och fartygsart Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Övriga fartyg Antal 0 Aluminium Okänt Stål Sid 29

33 Grundstötning Av de totalt 24 grundstötningarna har två (2) bedömts enligt graderingen allvarlig olycka. Se händelse- och orsaksbeskrivning allvarliga olyckor. De övriga händelserna har bedömts enligt graderingen mindre allvarlig olycka. Något miljöfarligt utsläpp har inte rapporterats. Tillbud: Ett (1) tillbud har rapporterats. Fördelning av antal inrapporterade grundstötningar efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Tillbud Huvudsaklig orsak, fördelning efter huvudgrupp Yttre faktor 13% Komm./org./rutin 12% Förhållanden rörande människan ombord 75% Sid 30

34 Huvudsaklig orsak, fördelning efter undergrupp och fartygsart Grundstötning (forts.) 7 Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat 6 5 Andra förhållanden rörande kommunikation/ organisation/ rutiner ombord Andra förhållanden utanför fartyget 4 Bryggrutinerna tillfredsställande men följdes inte 3 Fel på sjökort och/ eller nautiska publikationer 2 Felbedömning av eget fartygs rörelse Antal 1 0 Isförhållanden som påverkat fartygets navigering/ manövrering Samarb. mellan fartyget och landorg./ bogserb./ isbrytare/ övr. inbl. var ej tillfredsst. Uppgiften dåligt planerad Sid 31

35 Grundstötning (forts.) Bidragande orsaker, fördelning efter undergrupp och fartygsart Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Uppgiften dåligt planerad Tillgängligt navigationsmedel Tillgängliga varningssystem ej Tekniskt fel på styrinrättningen (inkl Ström/ vind/ tidvatten o dyl som För liten bemanning generellt eller Fel på sjökort och/ eller nautiska Dålig sikt Bryggrutinerna var ej Andra förhållanden där den Alternativt navigationsmedel ej använt Fiskefartyg Passagerarfartyg Övriga fartyg Antal Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA Tankfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Mindre läckage Totalt Sid 32

36 Grundstötning (forts.) Uppgift om lots ombord/ej ombord/lotsdispens i samband med händelserna LOTS Tankfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Fanns ej ombord Fanns ombord Lotsdispens Okänt Totalt Antal grundstötningar, fördelade under årets månader åren Sid 33

37 Grundstötning (forts.) Måttlig sikt 4% Okänt 9% Siktförhållande, fördelning i % Tjocka 8% Definition av siktförhållande: God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt 0,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd 0,25-0,5 M Tjocka < 0,25 M God sikt 79% Ljusförhållande, fördelning i % Mörkt 21% Gryning/ skymning 8% Ljust 71% Sid 34

38 Kollision med annat föremål Samtliga händelser har bedömts enligt graderingen mindre allvarlig olycka. Något miljöfarligt utsläpp har inte inrapporterats. Tillbud: Några tillbud har inte inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade kollisioner med annat föremål efter fartygsart Tankfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Huvudsaklig orsak, fördelning efter huvudgrupp Yttre faktor 44% Förhållanden rörande människan ombord 45% Tekn.fel i utrustn 11% Sid 35

39 Kollision med annat föremål (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning efter undergrupp och fartygsart Tekniskt fel på framdrivningsmaskineriet Ström/ vind/ tidvatten o dyl som Kolliderat med flytande föremål som ej Hårt väder/ storm o dyl Försökt genomföra operationen trots att Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Andra förhållanden där den mänskliga Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker, fördelning efter undergrupp och fartygsart 2 Dålig sikt 1 Samarb. mellan fartyget och landorg./ bogserb./ isbrytare/ övr. inbl. var ej tillfredsst. Ström/ vind/ tidvatten o dyl som förorsakat drift/ manövreringssvårigheter 0 Antal Passagerarfartyg Övriga fartyg Tekniskt fel på framdrivningsmaskineriet Sid 36

40 Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen Kollision med annat föremål (forts.) SKROVSKADA Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Okänt Totalt Uppgift om lots ombord/ej ombord/lotsdispens i samband med händelserna LOTS Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Fanns ej ombord Fanns ombord Totalt Fartygens verksamhet vid händelserna FARTYGETS VERKSAMHET Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Förtöjt vid kaj Isbrytning Till sjöss Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn Totalt Sid 37

41 Kollision med annat föremål (forts.) Okänt 11% Tjocka 11% Siktförhållande, fördelning i % Definition av siktförhållande: God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt 0,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd 0,25-0,5 M Tjocka < 0,25 M God sikt 78% Ljusförhållande, fördelning i % Mörkt 22% Ljust 78% Sid 38

42 Kollision mellan fartyg Två (2) av de 16 händelserna har bedömts enligt graderingen allvarlig olycka, se händelseoch orsaksbeskrivning allvarliga olyckor. Övriga händelser har bedömts enligt graderingen mindre allvarlig olycka. Något miljöfarligt utsläpp har inte inrapporterats. Tillbud: Fyra (4) tillbud har inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade kollisioner efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Tillbud Huvudsaklig orsak, fördelning efter huvudgrupp Yttre faktor 50% Annan/okänd 6% Komm./org./rutin 25% Förhållanden rörande människan ombord 19% Sid 39

43 Kollision mellan fartyg (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning efter undergrupp och fartygsart Ström/ vind/ tidvatten o dyl som förorsakat drift/ Samarb. mellan fartyget och landorg./ bogserb./ isbrytare/ övr. inbl. var ej Okänt För liten bemanning generellt eller vid händelsen (t ex rorsman eller utkik Felaktigt handhavande av annat fartyg/ andra fartyg Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Antal Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsaker, fördelning efter undergrupp och fartygsart Speciella förhållanden (sjukdom/ för lite sömn/ för lång arbetstid) Isförhållanden som påverkat fartygets navigering/ manövrering Felaktigt handhavande av annat fartyg/ andra fartyg Farvattnets beskaffenhet: grunt/ trångt osv. Dålig sikt Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Antal Sid 40

44 Kollision mellan fartyg (forts.) Fördelning av kollisioner mellan fartyg efter nationalitet och fartygsart Under år 2011 kolliderade 11 svenska handels-/fiskefartyg med utländska handels- och fiskefartyg. Fem (5) svenska handels- och fiskefartyg kolliderade med svenska fritidsbåtar. Antal svenska handels- och fiskefartyg som kolliderat med utländska handelsfartyg eller svenska fritidsbåtar Fiskefartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Fritidsbåt Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Totalt Uppgift om lots ombord/ej ombord/lotsdispens i samband med händelserna LOTS Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Fanns ej ombord Fanns ombord Totalt Sid 41

45 Kollision mellan fartyg (forts.) Fartygens verksamhet vid händelserna FARTYGETS VERKSAMHET Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Fiske Isbrytning Okänt Till sjöss Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn Vid lastboj Totalt Definition av siktförhållande: God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Siktförhållande, fördelning i % Dålig sikt 0,5 - M Dis, lätt dimma, nederbörd 0,25-0,5 M Tjocka < 0,25 M Tjocka 6% Okänt 19% Dis, lätt dimma, nederbörd 12% Måttlig sikt 13% God sikt 50% Sid 42

46 Ljusförhållande, fördelning i % Kollision mellan fartyg (forts.) Mörkt 31% Gryning/ skymning 6% Ljust 63% Lastförskjutning Under 2011 har en (1) händelse inrapporterats, händelsen har bedömts orsakats av den mänskliga faktorn. Fördelning av antal inrapporterade lastförskjutningar efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Läckage/kantring/väderskada Fyra (4) av de sex (6) händelserna bedömdes som allvarlig olycka, se händelsebeskrivning. Övriga händelser har bedömts enligt graderingen mindre allvarlig olycka. Inget oljeutsläpp har rapporterats. Tillbud: Några tillbud har inte inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade läckage/kantringar/väderskador efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Sid 43

47 Läckage/kantring/väderskada (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning efter huvudgrupp Yttre faktor 33% Fartygskonst./ utrustn.plac. 17% Komm./org./rutin 17% Förhållanden rörande människan ombord 33% Huvudsaklig orsak, fördelning efter undergrupp och fartygsart Ström/ vind/ tidvatten o dyl som Kolliderat med flytande föremål som ej Försökt genomföra operationen trots Andra förhållanden rörande Passagerarfartyg Övriga fartyg Andra förhållanden rörande fartygets Andra förhållanden där den mänskliga Antal Sid 44

48 Läckage/kantring/väderskada (forts.) Bidragande orsaker, fördelning efter undergrupp och fartygsart Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet. En händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Underhållet eftersatt Mycket hårt väder/ naturkatastrof/ orkan/ svår storm Hårt väder/ storm o dyl Passagerarfartyg Övriga fartyg Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat Antal Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Större läckage Totalt Maskinhaveri En (1) av de totalt 22 rapporterade händelserna har bedömts enligt graderingen allvarlig olycka. Övriga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inga oljeutsläpp har rapporterats. Tillbud: Några tillbud har inte inrapporterats. Tankfartyg Fiskefartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Sid 45

49 Maskinhaveri (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning efter huvudgrupp Yttre faktor 5% Handh/utformn utrustn. 9% Förhållande rörande människan ombord 9% Tekn.fel i utrustn 77% Huvudsaklig orsak, fördelning efter undergrupp och fartygsart Underhållet eftersatt Tekniskt fel på styrinrättningen (inkl Tekniskt fel på hjälpmaskineriet Tekniskt fel på Tekniskt fel på elsystemet i övrigt Slitage Andra förhållanden utanför fartyget Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Andra förhållanden där den Sid 46

50 Bidragande orsaker, fördelning efter undergrupp och fartygsart Maskinhaveri (forts.) Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsak Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Andra förhållanden rörande fartygets konstruktion och underhåll 1 1 Tekniskt fel på bogpropellerns utrustning/ motor 1 1 Underhållet eftersatt 1 1 Totalt Konsekvenser av skrovskadorna på fartygen SKROVSKADA Fiskefartyg Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Inget läckage Större läckage Totalt Utsläpp Under år 2011 inrapporterades en (1) händelse, händelsen klassificerades, enligt EU direktivet 2009/18/EG, som mindre allvarlig olycka. Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Sid 47

51 Utsläpp (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning efter undergrupp, fartygsart samt mängd utsläpp Den huvudsakliga orsaken till utsläppet har bedömts bero på Andra förhållanden rörande fartygets konstruktion och underhåll. En mycket liten mängd hydraulolja rann ut genom ett överbordsrör/spygatt till sjön via ett oljetråg under akterrampens hydraulik. Övriga händelser Samtliga fyra (4) händelser bedömdes enligt graderingen mindre allvarlig olycka. Tillbud: Ett (1) tillbud har inrapporterats. Fördelning av antal inrapporterade övriga händelser efter fartygsart Fiskefartyg Tankfartyg Passagerarfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Tillbud Huvudsaklig orsak, fördelning efter huvudgrupp Yttre faktor 33% Handh/utformn utrustn. 34% Tekn.fel i utrustn 33% Sid 48

52 Övriga händelser (forts.) Händelse- och orsaksbeskrivning Typ av fartyg Beskrivning Passagerarfartyg Efter service skulle en flotte ombord i fartyget placeras i sin vagga. Ett handhavandefel, vid återinstallation av den elektriska utlösningsmekanismen av flotten, gjorde att denna föll i sjön och utlöstes. Vid körning av livbåt på fartyget från debarkeringsläge till stuvningsläge hände något med dävertsystemet som gjorde att livbåten ryckte till kraftigt. Rycket gjorde att aktra kroken löste varvid livbåten blev hängande vertikalt i förliga kroken. Snedbelastningen gjorde att det blev skador på livbåt och dävert. Livbåtens besättning hade debarkerat innan båten skulle köras upp till stuvningsläge. Vid gång under segel drabbades fartyget av en plötslig åskby med stormstyrka varvid gaffelfockbommen brast. Segel och bom bärgades varefter resan fortsattes med motordrift till destinationshamnen. Övriga fartyg (Isbrytare) Babords livbåt på fartyget skulle genomgå årlig test. Överstyrman (ÖST) skulle dra i utlösningsvajern i livbåten varvid dävertar och livbåt började röra sig bordvarts med låg fart. Ungefär halvvägs till yttre läget ökade plötsligt hastigheten till full fart utan att draget i utlösningen ändrats. ÖST släppte taget i vajern men p.g.a. den höga farten som dävert och livbåt hunnit få, stoppade inte farten förrän i ändläget då livbåten befann sig under däcksnivån. Livbåten slog med stor kraft mot fartygssidan med skador som följd. Detta var en i raden av felfunktioner med Scat-Hardings livbåtar. Bidragande orsaker, fördelning efter undergrupp och fartygsart Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Samtliga noterade bidragande orsaker redovisas i diagrammet, en händelse kan ha fler än en bidragande orsak. Bidragande orsak Passagerarfartyg Andra förhållanden där den mänskliga faktorn inverkat 1 Totalt 1 Sid 49

53 PERSONOLYCKOR Sammanställning av rapporterade personolyckor i svenska handels- och fiskefartyg i samtliga farvatten År 2011 Sid 1

54 Innehållsförteckning, del 2 Personolyckor... 3 Arbetsskador i skeppstjänst... 4 Statistikens omfattning och registrering... 4 Datainsamling... 5 Specialbearbetningar... 5 Ombordanställda... 6 Antal aktiva sjömän efter ålders- och bemanningsgrupp år Antal anmälda arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) och arbetsolyckor utan sjukfrånvaro åren Arbetsolyckor år Händelsebeskrivning av dödsfall Allvarliga personolycksfall Arbetssjukdomar Yrkesfiskare Förlista fiskefartyg och därav omkomna, åren Arbetssjukdomar Passagerare Andra ombord Sid 2

55 Personolyckor Här redovisas sammanställning av rapporterade arbetsskador inklusive dödsfall rörande ombordanställda i svenska handels- och fiskefartyg samt personolyckor som drabbat passagerare och andra ombordvarande under år OMBORDANSTÄLLDA Antal med därav dödsfall utan 2 YRKESFISKARE Antal med därav dödsfall utan PASSAGERARE - Antal därav dödsfall ANDRA OMBORD Antal Sid 3

56 Arbetsskador i skeppstjänst Sjöfartsavdelningens utredningsenhet presenterar här statistik avseende arbetsskador i skeppstjänst år 2011 för svenskregistrerade handels- och fiskefartyg. Arbetsskador avseende yrkesfiskare redovisas under egen rubrik. Statistikunderlaget har hämtats från Arbetsmiljöverket, Enheten för utredning och statistik. Uttaget har gjorts den 24 maj Arbetsskadeanmälan Grundmaterialet för kodningen utgörs av de uppgifter som lämnats i arbetsskadeanmälan. Arbetsskadeblanketten ger bl.a. uppgifter om den skadade, arbetsgivare, arbetssituation, skadans omfattning, olycksförlopp och misstänkta orsaker. I samband med det nya systemet togs en omarbetad blankett i bruk för anmälan om arbetsskador. Den nya blanketten är utformad för att bättre än den gamla fånga in uppgifter om dagens arbetsmiljöfaktorer och risker på arbetsplatserna. Den är även anpassad för att underlätta maskinell tolkning av informationen. Variabler Variabler och klassifikationer bygger i flertalet fall på rekommendationer från EU:s statistikbyrå EUROSTAT. Nedan görs en kort beskrivning av variabler som använts i föreliggande publikation. Kodningen av variabeln Avvikelse grundas på en klassifikation som tagits fram och rekommenderats av EU:s statistikbyrå EUROSTAT. Avvikelse beskriver vad som avvikit från det normala i ett händelseförlopp. Det kan också vara en avvikelse från det normala sättet att utföra en arbetsuppgift, där denna avvikelse bidragit till olycksfallet. Statistikens omfattning och registrering Registreringssystemet är anpassat till arbetsskadeblanketten och EU-klassifikationer. Alla arbetsskador bland förvärvsarbetande ingår vilket innebär att inom gruppen fiskare även egenföretagare och arbetande familjemedlemmar är medtagna. Med arbetsskador avses arbetsolycksfall och arbetssjukdomar som uppkommit till följd av skadlig inverkan i arbetet. För skeppstjänst gäller även att i stort sett alla olycksfall som inträffat under fritid ombord samt i samband med viss organiserad fritidsverksamhet i land räknas som arbetsskador. Detta p.g.a. sjömansyrkets speciella arbetsförhållanden. Statistiken avser följande Sid 4 Anmälda arbetsolycksfall med minst en sjukskrivningsdag. Anmälda arbetssjukdomsfall oberoende av sjukskrivning. När det gäller anmälda arbetsolycksfall utan sjukfrånvaro (s.k. nollskador), utöver de undantag som anges ovan, redovisas endast det totala antalet.

57 Datainsamling Grundmaterialet för statistiken är ANMÄLAN om arbetsskada. Alla inkomna anmälningar skannas, detta innebär att arbetsskadeanmälan avfotograferas och att vissa uppgifter i anmälan tolkas automatiskt, t.ex. personnummer och skadedatum. I ett senare skede görs en manuell granskning och rättning av felaktigheter i de automatiskt genererade uppgifterna. Vidare sker en kompletterande kodning av vissa uppgifter i anmälan. Arbetssjukdomarna förs i fortsättningen på det år anmälan blev skannad och inte som tidigare efter den tidpunkt arbetsskadeanmälan gjordes av arbetsgivare. I praktiken torde detta inte ha någon större betydelse från redovisningssynpunkt, då förändringen huvudsakligen bara påverkar anmälningar som görs strax innan ett årsskifte. Arbetsolyckorna redovisas dock fortsättningsvis som tidigare efter skadedatum. Arbetsgivaren/rederiet har ansvar för att arbetsskadorna anmäls till Försäkringskassan, Specialbearbetningar Informationssystemet har utformats både för att framställa officiell statistik och för att möjliggöra specialbearbetningar efter olika konsumenters önskemål. Varje uppgift som finns på anmälan och som registrerats kan användas för att välja ut den grupp av skador som en konsument önskar uppgift om. De utvalda skadorna kan sedan listas med hela eller delar av den information som finns registrerad om skadorna. Exempelvis kan ett visst rederi ta ut information avseende arbetsskadorna i rederiets fartyg. Den som arbetar med konstruktion av eller bestämmelser för lejdare kan ta ut information om olyckor där lejdare varit inblandade etc. Specialbearbetningar avseende skador i skeppstjänst kan beställas hos Arbetsmiljöverket. Vid utlämnande av material och tabeller måste alltid hänsyn tas till att arbetsskadeanmälningarna är sekretesskyddade. Specialbearbetningar av dataunderlaget kan beställas hos Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket, Administration och kommunikation telefon Adress: Arbetsmiljöverket, Administration och kommunikation, Stockholm E-post: arbetsmiljoverket@av.se Sid 5

58 Ombordanställda Arbetsskador totalt i relation till bemanning i handelsfartyg (arbetsolyckor inträffade under arbetstid/fritid samt arbetssjukdomar). Totalt anmäldes 201 arbetsskador i skeppstjänst (exklusive fiskare) för år Fördelningen var 178 arbetsolyckor med sjukfrånvaro (arbetstid/fritid) och 23 arbetssjukdomar. Därutöver var antalet anmälda arbetsolyckor utan sjukfrånvaro, s.k. nollskador, 151 samt 11 färdolyckor för år Dessa har inte medtagits i statistiksammanställningen. Närmare förklaring återges under avsnitt Statistikens omfattning. Antalet aktiva sjömän var för år 2011 (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret). Med aktiv sjöman avses att vederbörande tjänstgjort minst 3 månader under de senaste 18 månaderna. Dessa uppgifter ligger till grund för beräkning av skadefrekvens. Antal aktiva sjömän åren Antal/År Aktiva sjömän Skadefrekvens åren Skadefrekvensen definieras som Antalet arbetsskador/100 aktiva sjömän. (Arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar.) Figuren visar även antalet arbetsskador/100 förvärvsarbetande i hela landet. (Uppgiften hämtad från SCB/Rams 2010). Antal arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar)/100 för aktiva sjömän och förvärvsarbetande 1 En förklaring till minskningen år 2009, kan vara att uppgift om mönstring för intendenturpersonal i inre fart, inte behöver sändas in till Transportstyrelsen. Sid 6

59 Antal aktiva sjömän efter ålders- och bemanningsgrupp år 2011 Ålder Bemanningsgrupp Totalt Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Intendenturpersonal Totalt Antal aktiva sjömän fördelning efter åldersgrupp, bemanningsgrupp samt kön Sid 7

60 Antal anmälda arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) och arbetsolyckor utan sjukfrånvaro åren År Arbetsolyckor med sjukfrånvaro Arbetssjukdomar Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro Totalt därav dödsfall Totalt Arbetsskadornas fördelning efter arbetsolycka/arbetssjukdom samt färdolycka under arbetstid/fritid ombord/iland år 2011 Skadornas fördelning under arbetstid/fritid efter olika bemanningsgrupper framgår enligt nedan. Bemanningsgrupp Arbetsolyckor med sjukfrånvaro därav dödsfall Totalt Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Färdolycka Arbetssjukdomar Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro Intendenturpersonal Totalt Sid 8

61 Arbetsskadornas fördelning efter kön och arbetsolycka/arbetssjukdom under arbetstid/fritid ombord/iland Bemanningsgrupp Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Totalt Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Intendenturpersonal Totalt Bemanningsgrupp Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Totalt Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Intendenturpersonal Totalt Sid 9

62 Arbetsolyckor år 2011 Här redovisas anmälda arbetsolyckor i skeppstjänst (under arbetstid och fritid ombord/iland) för ombordanställda. Arbetsolyckornas fördelning efter bemanningsgrupp och avvikelse Bemanningsgrupp Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Intendenturpersonal Totalt Avvikelse El, brand, explosion Läckage Ras, fall, bristning av material Förlorad kontroll över maskin Förlorad kontroll över fordon, transportmedel Förlorad kontroll över handverktyg, redskap Förlorad kontroll över hanterat föremål Fall av person Kroppsrörelse utan fysisk överbelastning Kroppsrörelse med fysisk överbelastning Fysiskt våld, angrepp, traumatisk upplevelse Övrigt, oklart Totalt Sid 10

63 Händelsebeskrivning av dödsfall Datum Lokal tid Fartygets verksamhet Till sjöss Till ankars Reg.bet. /Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Brutto Byggnadsår - RIB-BÅT Övriga fartyg Plast SJFD KARL-ERIK Bogser- och bärgningsfartyg Stål Sammanfattning RIB-båten med två (2) personer ombord lämnade hamn då det blåste 12 m/sek och gick 4 m höga vågor. De beslöt sig för att vända. Då de var på väg mot hamnen välte en sjö båten och båda hamnade i vattnet. De lyckades ta sig upp på botten av båten men en ny sjö spolade dem i vattnet igen. De beslöt sig för att simma iland. En av dem orkade inte. En tillkallad helikopter kunde efter bärgning konstatera dödsfall. Den andra besättningsmedlemmen lyckades nå stranden och fördes nedkyld till sjukhus. Ingen av dem hade livväst. Bogserbåten KARL-ERIK med pråmen OXELÖSUND låg för ankar i väntan på bättre väder. P.g.a. att ekipaget draggade skulle styrman och en matros gå fram för att ankra om. En sjö bröt in över backen och tog med sig matrosen överbord. Styrman kastade en frälsarkran och befälhavaren larmade sjöräddningen. Matrosen hittades fyra (4) timmar senare men var då avliden. Utredning gjord av Statens haverikommission, Allvarliga personolycksfall Av de till Försäkringskassan inrapporterade 178 arbetsolyckorna har Sjöfartsavdelningens utredningsenhet tagit del av 37 fall som har utretts. Av dessa 37 har 14 bedömts enligt graderingen allvarlig olycka, se händelsebeskrivning. Enligt EU direktiv 2009/18/EG bedöms personolycksfall som allvarlig olycka när det har resulterat i en skada som orsakat arbetsoförmåga under mer än 72 timmar med början inom sju dagar från dagen för skadan eller den skadade varit intagen på sjukhus under längre tid än 24 timmar. Sid 11

64 Händelse- och orsaksbeskrivning allvarliga personolycksfall Datum Lokal tid Fartygets verksamhet Vid ankomst till hamn Förtöjt vid kaj Förtöjt vid kaj Förtöjt vid kaj Reg.bet. /Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Brutto Byggnadsår SJPW NORDLINK Passagerarfartyg Stål SMQE FINNARROW Passagerarfartyg Stål SCQX AURORA AF HELSINGBORG Passagerarfartyg Stål SIEB SKÅNE Passagerarfartyg Stål Sammanfattning Vid ankomst skulle det aktra springet sättas iland och en besättningsman bromsade springet med foten. När springet hivades fastnade foten i sabben och klämdes. Under lastning ombord på FINNARROW blev andrestyrman påkörd av en lastbil. Han bar reflexväst och uppmärksammade inte lastbilen då han såg åt ett annat håll. Vid gång med fartygets Fast Resque Boat (FRB) utanför hamnen i Helsingborg mötte man en bogserbåt. FRB lades mot svallet men de slag som svallet förorsakade gjorde att två man framme i båten lättade från sina platser och slog sedan hårt mot båtens botten med personskador som följd. Den ene satt på motorhuven, som han ramlade av, och den andre satt på knä på durken. FRB kördes av två motormän. De två skadade var matroser. Då en tugmaster skulle backa ut från bildäck med en trailer steg överstyrman ut på däck utan att se sig för. Han blev överkörd av trucken och blev av tillkallad ambulans förd till sjukhus. Se även haverirapport på Sid 12

65 Händelse- och orsaksbeskrivning allvarliga personolycksfall (forts.) Datum Lokal tid Fartygets verksamhet Till sjöss Till sjöss Till sjöss Förtöjt vid kaj Reg.bet. /Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Brutto Byggnadsår SHVG BRO PRIORITY Kemikalietankfartyg Stål SBKF RAMIRA Tankfartyg Stål SIEV GULLMARTANK Oljetankfartyg Stål SKHT ÖSTANHAV Torrlastfartyg Stål Sammanfattning En maskinist på BRO PRIORITY utförde ett rutinarbete i ett fläktrum. Han skulle inspektera en elmotor och en rem till en ACfläkt. Fläkten stoppades och maskinisten försökte stanna fläktremmens rotation. Han fastnade med handsken då han försökte avlägsna en bit isolering medan remmen fortfarande roterade. Maskinisten skadade höger hand. En besättningsmedlem som höll på med tankrengöring ombord på RAMIRA halkade då han skulle passera en tvärbalk på tankdäck. Han föll och bröt armen. Han evakuerades med helikopter till sjukhus i England. P.g.a. buller och därav följande missförstånd skadade en matros handen under reparationsarbete. Andrestyrman på ÖSTANHAV klev upp på en avbärarlist för att kontrollera lastens fördelning i lastrummet. När han skulle ta steget ner igen (ca 60 cm) halkade han till och höger knä vek sig åt fel håll vilket medförde en längre tids sjukskrivning. Sid 13

66 Händelse- och orsaksbeskrivning allvarliga personolycksfall (forts.) Datum Lokal tid Fartygets verksamhet Till sjöss Till sjöss Till sjöss Reg.bet. /Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Brutto Byggnadsår SKZN TOR MAGNOLIA Roro-fartyg Stål SKZN TOR MAGNOLIA Roro-fartyg Stål SJCD MIGNON Biltransportfartyg Stål Sammanfattning En besättningsmedlem skulle, på sin lördagsrunda, gå ner i bogpropellerrummet på TOR MAGNOLIA. På väg ner i den vertikala lejdaren tappade han fästet i sjögången och föll 2-3 meter ner på däck. Efter avslutat arbete i underrummet på TOR MAGNOLIA tappade en besättningsman balansen uppe på en lastbärare (kassett). Han föll och spräckte höger ögonbryn. Han reste sig upp och skyndade mot nödutgången. P.g.a. blodet från ögonbrynet såg han inte ordentligt. Han trampade ner i ett surrningsfäste och föll. Vid fallet bröt han höger lårben och fick smärtor i handlederna. Två timmar senare hittads han av vakten som sökte efter honom. En maskinist på MIGNON startade ejektorpumpen i avsikt att starta färskvattenevaporatorn. Efter en stund kollade han vakuumet men fann att inget vakuum hade etablerats. Han stoppade då ejektorpumpen och stängde sugventilen. Därefter öppnade han locket på sugfiltret för att kolla om det var igensatt. Hett vatten sköljde då över honom och brände honom. Orsaken till att sugfiltret innehöll hett vatten var att pumpen arbetade mot en stängd tryckventil som maskinisten hade glömt att öppna. Han transporterades iland i Holland för vård. Sid 14

67 Händelse- och orsaksbeskrivning allvarliga personolycksfall (forts.) Datum Lokal tid Fartygets verksamhet På varv (vid verkstad) På varv (vid verkstad) Till sjöss Reg.bet. /Nr Fartygets namn Fartygsart Byggnadsmat. Brutto Byggnadsår SIHZ BALTIC BRIGHT Roro-fartyg Stål SFVZ FRIGGA Bogser- och bärgningsfartyg Stål POLISBÅT 9970 Övriga fartyg Aluminium - - Sammanfattning Manluckorna till 1:ans ballasttankar skulle sättas på plats av två matroser på BALTIC BRIGHT. När luckan var i position släppte matroserna luckan som då gled ur position igen. Den ene matrosens ena finger fastnade då i ett av bulthålen. Fingret gick av men slets inte av helt. Tillkallad ambulans körde matrosen till sjukhus. Han sjukavmönstrades. Fortsättningsvis ska truck användas för att hålla de vertikala luckorna på plats vid montering. Befälhavaren ombord på FRIGGA hade klättrat upp i masten och stod på en spridare för att flytta en antenn. Han bar en skyddssele med endast en fästpunkt. Det var isbildning på masten. Då han skulle byta fästpunkt halkade han och föll ned på däck. POLISBÅT 9970 (PB 9970) skulle bogsera POLISBÅT 9990 (PB 9990). Bogseringen hade börjat och man skulle koppla om bogsertampen. PB 9970 slog av på maskinkraften. En polisman stod på badbryggan akter för att ta emot PB 9990 som av sin hastighet gled upp på badbryggan. Polismannen orkade inte hålla emot vilket gjorde att han blev svårt klämd. Han fördes till sjukhus. Sid 15

68 Skadefrekvens - antal arbetsolyckor/100 aktiva sjömän åren Antal aktiva sjömän och antal arbetsolyckor fördelade efter åldersgrupp år 2011 Ålder Totalt Antal aktiva sjömän Antal arbetsolyckor Antal arbetsolyckor/100 aktiva sjömän, fördelning efter åldersgrupp för år 2011 Sid 16

69 Arbetsolyckornas fördelning efter avvikelse, bemanning samt kön Sid 17

70 Antal arbetsolyckor, fördelning efter ålders- och bemanningsgrupp samt kön Sid 18

71 Antal anmälda arbetsolyckor, fördelning efter åldersgrupp och kön samt trolig sjukfrånvaro Arbetssjukdomar Som arbetssjukdom räknas besvär beroende på någon form av exponering i arbetet som först efter en kortare eller längre tids inverkan ger sig till känna, kanske först efter flera år. Sjukdomarna kan vara av både fysisk och psykisk karaktär. Sid 19

72 Antal anmälda arbetssjukdomar för ombordanställda åren År Orsak Belastningsfaktorer Kemiska eller biologiska ämnen/faktorer Fysikaliska faktorer (ej vibrationer, buller) Vibrationer Buller Smitta Sociala eller organisatoriska faktorer Övrigt, oklart Totalt Antal arbetssjukdomar, fördelning efter orsak och kön Sid 20

73 Skadefrekvens antal arbetssjukdomar/100 aktiva sjömän Arbetssjukdomar, fördelning efter orsak och bemanningsgrupp Orsak Bemanningsgrupp Belastningsfaktorer Kemiska eller biologiska ämnen/ faktorer Fysikaliska faktorer (ej vibr., buller) Vibrationer Buller Smitta Sociala eller organisatoriska faktorer Övrigt, oklart Totalt Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Intendenturpersonal Totalt Sid 21

74 Antal anmälda arbetssjukdomar efter bemanningsgrupp, orsak samt kön Sid 22

75 Arbetssjukdomar, fördelning efter bemanningsgrupp och ålder samt kön Bemanningsgrupp Ålder >65 Totalt Intendenturpersonal Totalt Befälhavare Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Intendenturpersonal Totalt Yrkesfiskare Antal anmälda arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) åren År Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Totalt Totalt Sid 23

76 Förlista fiskefartyg och därav omkomna, åren År Grundstötning Kollision mellan fartyg Läckage/ Kantring därav omkomna personer Totalt Antal registrerade fiskefartyg med fartygstillstånd samt antal licensierade fiskare år Uppgifterna hämtade från Havs- och Vattenmyndigheten. Fartygsstorlek - 12 m m 24 m - > Antal fiskefartyg Antal licensierade yrkesfiskare Antal arbetsolyckor fördelning efter avvikelse, ålder samt trolig sjukfrånvaro >14 dagars sjukfrånvaro 4-14 dagars sjukfrånvaro Sid 24

77 Arbetssjukdomar Antal anmälda arbetssjukdomar för fiskare åren Orsak År Belastningsfaktorer Kemiska eller biologiska ämnen/faktorer Vibrationer Buller Smitta Sociala eller organisatoriska faktorer Övrigt, oklart Totalt Fördelning efter fartygsart Passagerare Fartygsart Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Dödsfall (sjukdom/ självmord) Försvinnande*) Personskador *) Vid försvinnanden kan självmord inte uteslutas Andra ombord Fartygsart Passagerarfartyg Tankfartyg Torrlastfartyg Övriga fartyg Totalt Personskador Sid 25

78 Innehållsförteckning, del 3 INSJÖ/FORESEA ÅR SAMMANSTÄLLNING AV TOTALT INRAPPORTERADE OLYCKOR, OLYCKSTILLBUD SAMT AVVIKELSER TILL INSJÖ/FORESEA T.O.M FÖRDELNING EFTER FARTYGSTYP... 2 FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE... 2 FÖRDELNING EFTER FARTYGETS AKTIVITET... 3 FÖRDELNING EFTER KONSEKVENS

79 Insjö/ForeSea år 2011 Insjö/ForeSea år 2011 Sammanställning av totalt inrapporterade olyckor, olyckstillbud samt avvikelser till Insjö/ForeSea t.o.m Transportstyrelsens sjöfartsavdelning och Sveriges Redareförening har i samarbete med SWEREF-Skärgårdsredarna och berörda fackföreningar gjort en gemensam satsning och skapat Insjö ett informationssystem om olyckor, tillbud samt avvikelser till sjöss. Systemet är en naturlig rapporteringsväg inom svensk sjöfart och förbättrar möjligheterna att tillvarata erfarenheter. I samband med internationalisering och utveckling av ett gemensamt system med Finland har namnet bytts till ForeSea. För att kunna få ett system, där alla rapporter hanteras anonymt, har man valt att låta ICC, IPSO CLASSIFICATION & CONTROL AB, administrera systemet. Rapporten kvitteras med ett uttag ur databasen som visar händelser som liknar den man har rapporterat. Denna samlade erfarenhet kan sedan återkopplas till alla berörda inom rederiet. Själva kärnan, informationssystemet Insjö/ForeSea, är en databas och en erfarenhetsbank, uppbyggd av erfarenheter av kritiska händelser, olyckor och tillbud i samband med drift av och arbete på fartyg. Det väsentliga innehållet i erfarenhetsbanken består av rapporter från rederier, fartygs skyddskommittéer samt besättningsmedlemmar ombord i svenska fartyg. Rapporterna med ursprung från enskilda besättningsmedlemmar, som hanteras anonymt i systemet, inrapporteras via rederiets ISM 1 -ansvarige (Designated Person). Rapporterna är ursprungligen rederiets egna interna rapporter som skickas ett steg vidare, vilket innebär att rapportering till Insjö/ForeSea inte innebär något merarbete inom rederiet. Inrapporteringen till Insjö/ForeSea startade under 2001 och nedan visas en sammanställning av de inkomna rapporterna till Insjö/ForeSea, t.o.m , totalt rapporter. Lägg märke till att databasen är en erfarenhetsdatabank och bör inte användas som en statistikkälla. Olycka - Händelse som har inträffat och fått en oönskad konsekvens. Olyckstillbud - Potentiellt farlig situation eller händelse som har inträffat men inte fått någon konsekvens. Avvikelse - Säkerhetsbrist som skulle kunna få en oönskad konsekvens. Observerat förhållande som kan innebära risk. 1 International Safety Management 1

80 Insjö/ForeSea år 2011 Insjö/ForeSea (forts.) Fördelning efter fartygstyp Fördelning efter typ av händelse 2

81 Insjö/ForeSea år 2011 Fördelning efter fartygets aktivitet 2 Insjö/ForeSea (forts.) Fördelning efter konsekvens 2 Förklaring till diagrammet: Antal inlämnade rapporter t.o.m , fördelning efter fartygets aktivitet Ej relevant - Fartygets aktivitet har inte haft betydelse för händelsen Ej rapporterad Fartygets aktivitet har inte rapporterats 3