Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning SAMMANSTÄLLNING AV FARTYGSOLYCKOR OCH TILLBUD MED SVENSKA HANDELS- OCH FISKEFARTYG FÖR ÅR ALLMÄNT...2 SJÖOLYCKSSYSTEMET - SOS...2 TILLBUD...2 AVVIKELSERAPPORTERINGSSYSTEM (INSJÖ)...2 UPPFÖLJNING AV REKOMMENDATIONER...3 DEFINITION AV ORSAKSINDELNING...3 DEFINITION AV REDOVISNING AVSEENDE GRUPPEN KOLLISION MELLAN FARTYG...4 ANTAL RAPPORTERADE FARTYGSOLYCKOR OCH TILLBUD ÅREN FÖRDELADE EFTER TYP AV HÄNDELSE...4 ANTAL RAPPORTERADE FARTYGSOLYCKOR OCH TILLBUD I RELATION TILL ANTALET REGISTRERADE FARTYG ÅREN HÄNDELSERNAS FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE OCH FARTYGSART ÅR HÄNDELSERNAS FÖRDELNING EFTER FARTYGSART ÅREN ANTAL SVENSKREGISTRERADE FARTYG ÅREN SVENSKREGISTRERADE FARTYG FÖRDELADE EFTER FARTYGSART ÅREN Fartygstillstånd...7 ANTAL AKTIVA SJÖMÄN OCH PÅMÖNSTRAD PERSONAL ÅREN ANTAL SVENSKREGISTRERADE FARTYG ÅR ANTAL AKTIVA SJÖMÄN OCH PÅMÖNSTRAD PERSONAL ÅR FÖRLISTA FARTYG ÅR Händelsebeskrivning - förlista fartyg...1 RAPPORTERADE HÄNDELSER - FÖRDELNING EFTER HÄNDELSENS KARAKTÄR...11 OLYCKOR OCH TILLBUD - FÖRDELNING EFTER FARVATTENSTYP...13 OLYCKORNAS/TILLBUDENS FÖRDELNING EFTER TYP AV HÄNDELSE OCH LAST/NYTTJANDE...14 GRUNDSTÖTNING...16 KOLLISION MELLAN FARTYG...19 KOLLISION MED ANNAT FÖREMÅL...22 LÄCKAGE/KANTRING/VÄDERSKADA...25 LASTFÖRSKJUTNING...26 BRAND/EXPLOSION...27 MASKINHAVERI...29 UTSLÄPP...3 ÖVRIGA HÄNDELSER...31

2 Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handelsoch Fartygsolyckor och tillbud Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud År 23 1

3 Sammanställning av fartygsolyckor och tillbud med svenska handels- och fiskefartyg för år 23 Allmänt Sjöfartsinspektionens utredningsenhet redovisar i detta meddelande statistik och kommentarer avseende till inspektionen rapporterade olyckor och tillbud inträffade under år 23 med svenska handels- och fiskefartyg samt fartyg som nyttjas till ändamål som har anknytning till handelssjöfarten. Redogörelsen omfattar främst händelser enligt 6 kap.14 sjölagen för vilka befälhavaren har rapporteringsskyldighet till Sjöfartsinspektionen. Information om olyckorna och deras händelseförlopp fås, förutom från befälhavarrapporterna, också från protokoll från sjöförklaringar, men även från rapporter från inspektörer vid sjöfartsinspektionsområde samt kustbevakning och polis. Vid polisutredningar har ofta viss samverkan skett mellan polisen och sjöfartsinspektionen. Materialet redovisas här i sammanfattad form. Statistiksammanställningen finns tillgänglig på Sjöfartsverkets hemsida Kompletterande information avseende mer detaljerade uppgifter kan erhållas från utredningsenheten: Gunnel Persson, tfn , fax , e-post gunnel.persson@sjofartsverket.se SjöOlycksSystemet - SOS Fr.o.m. år 22 har SOS gjorts om till en av Sjöfartsverket egenutvecklad webbapplikation. De flesta fartygsuppgifterna i SOS hämtas från FartygsTillsynsSystemet (FTS), utvecklat av Sjöfartsverket i Prolifics/JAM7/Windows. Utredningsenheten rapporterar till IMO (International Maritime Organisation) samtliga allvarliga olyckor och förlisningar gällande konventionsfartyg samt utsläpp. Tillbud Antalet rapporter är få även om de under senare år har ökat något. Sjöfartsverket har i anslutning till 199 års lag och förordning om undersökning av olyckor utvidgat rapporteringsskyldigheten att gälla även allvarliga tillbud till samtliga typer av fartygsolyckor. Tillbuden redovisas fr.o.m. år 1999 i tabell- och diagramform. Avvikelserapporteringssystem (Insjö) Sjöfartsinspektionen, i samarbete med Sveriges Redareförening, har utvecklat ett avvikelserapporteringssystem (Insjö). Efter fyra år under uppbyggnad är nu systemet i funktion. Då ett tillbud eller en avvikelse rapporteras, avidentifieras rapporten innan den matas in i systemet. Systemet ger rapportören omgående en sammanställning av samtliga liknande händelser som finns i databasen och även information om vilka åtgärder som vidtagits. Insjö är ett enkelt, användarvänligt system för rapportering, registrering, databashantering och analys av avvikelser och risker. Erfarenheter av olyckor, tillbud och avvikelser sammanställs för att som samlad kunskap utgöra en plattform för förebyggande sjösäkerhetsarbete. 2

4 Systemet skall tillgodose de krav som ISM-koden 1 ställer beträffande styrning och uppföljning av säkerhetsarbetet hos rederierna både iland och ombord i fartygen. Uppföljning av rekommendationer När så krävs utfärdar utredningsenheten rekommendationer i haverirapporterna. I vissa fall är rekommendationerna att betrakta som allmänna, medan de i andra fall kan beröra ett eller flera fartyg och rederier. Bland rekommendationerna finns också sådana som berör Sjöfartsverkets organisation. En uppföljning sker genom att utredningsenheten kvartalsvis gör en samman-ställning av i haverirapporterna utfärdade rekommendationer. Sammanställningen sänds till berörda rederier och internt inom Sjöfartsverket enligt en sändlista. När återrapportering av vidtagna åtgärder skett avlägsnas rekommendationerna från sammanställningen. Definition av orsaksindelning Utredningsmaterialet bearbetas samt kodifieras av utredarna med hjälp av en kodmanual. Med de uppgifter som kommer utredarna till del fastställes om möjligt en huvudsaklig olycksorsak och eventuellt bidragande orsaker. För att exemplifiera principen vid bedömning av vad som kan anses vara huvudsaklig olycksorsak respektive bidragande orsak kan man ta det relativt vanliga olycksscenariot när en grundstötning skett i dålig sikt. Vanligtvis kodas händelsen som mänsklig faktor som huvudorsak och som dålig sikt som påverkat fartygets framförande som bidragande orsak. Ett annat exempel är när isbrytare och assisterat fartyg kolliderat i svåra isförhållanden. Isbrytaren fastnar i en oväntad isvall och det assisterade fartyget hinner inte stoppas upp. Detta kodas som mänsklig faktor som huvudsaklig olycksorsak och som isförhållanden som påverkat fartygets navigering/manövrering som bidragande orsak. Olycksorsakerna är indelade i 7 huvudgrupper med tillhörande undergrupper samt annan känd orsak och okänt. Huvudgrupper Yttre omständigheter Fartygets konstruktion och utrustningens placering Tekniskt fel rörande utrustningen ombord Förhållanden rörande handhavande och utformning av utrustning Förhållanden rörande last, säkring av last samt handhavande av last/bunker Förhållanden rörande kommunikationer, organisationer och rutiner Förhållanden rörande människan ombord Annan känd orsak Okänt Exempel på undergrupper Ström, vind, tidvatten o dyl. som har förorsakat drift eller andra manövreringssvårigheter Stabilitetsproblem beroende på fartygets konstruktion Tekniskt fel på styrinrättningen (inkl styrmaskin) Instrument/utrustning felplacerade Lasten otillräckligt säkrad Bryggrutinerna ej tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt Felbedömning av fartygs rörelser 1 International Safety Management-koden 3

5 Definition av redovisning avseende gruppen Kollision mellan fartyg Kollision mellan två svenska fartyg redovisas som två händelser. Kollision mellan ett svenskt fartyg och ett utländskt fartyg redovisas som en händelse. Kollision mellan svenskt fartyg och fritidsbåt redovisas som en händelse. Antal rapporterade fartygsolyckor och tillbud åren fördelade efter typ av händelse För varje fartygsolycka anges endast initialhändelse och inte eventuella konsekvenshändelser. Personolycksfall och Sjukdom/självmord/försvinnande redovisas i avsnittet PERSON- OLYCKOR. Fr.o.m års händelser redovisas utsläpp, när så skett i initialskedet, under gruppen Utsläpp och händelser som inte kan hänföras till ett haveritillfälle under gruppen Övriga händelser. Fr.o.m års händelser redovisas lastförskjutning som en egen grupp. Typ av händelse Grundstötning Kollision mellan fartyg Kollision med annat föremål Läckage Lastförskjutning*) Brand Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Tillbud**) *) Ny händelsetyp fr.o.m **) Under åren 1997 och 1998 rapporterades till utredningsenheten 119 respektive 25 tillbud som inträffade vid arbete i samband med byggandet av Öresundsbron. Tillbuden har enligt uppgift förorsakats av den så kallade tryckvågen från ett höghastighetsfartyg då detta framförts med hög fart förbi olika byggarbetsplatser. Även annan verksamhet i samband med brobygget har störts. Datauttaget skedde den 8 juni 24. Ytterligare händelser kan ha inrapporterats till utredningsenheten efter tidpunkten för datauttaget. 4

6 Antal rapporterade fartygsolyckor och tillbud i relation till antalet registrerade fartyg åren Antal reg. fartyg Antal olyckor/tillbud Antal olyckor/tillbud Antal reg. fartyg Händelsernas fördelning efter typ av händelse och fartygsart år 23 Under år 23 rapporterades till Sjöfartsverket 131 händelser (116 olyckor och 15 tillbud) med svenska fartyg, därav tre fartyg med totaltförlust. Se händelsebeskrivning. Typ av händelse Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Grundstötning Kollision mellan fartyg Kollision med annat föremål Läckage/ kantring/ väderskada Lastförskjutning Brand och/eller explosion Maskinhaveri Utsläpp Övriga händelser Tillbud Anm.: Med övriga fartyg avses bogser- och bärgningsfartyg, isbrytare, pråmar m fl. 5

7 Händelsernas fördelning efter fartygsart åren Antal olyckor och tillbud åren , fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Antal svenskregistrerade fartyg åren År Fartyg <99 brutto Fartyg >1 brutto 6

8 Svenskregistrerade fartyg fördelade efter fartygsart åren Fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg*) därav >2 brutto Övriga fartyg *) Här anges de fiskefartyg som innehar fartygstillstånd hos Fiskeriverket. Fartygstillstånd Regeringen har med stöd av fiskelagen bemyndigat Fiskeriverket att utfärda föreskrifter om fartygstillstånd (FIFS 1994:15). Fartyg vars längd uppgår till fem meter eller mer och som används för yrkesmässigt fiske måste inneha fartygstillstånd, utfärdat av Fiskeriverket. Antal aktiva sjömän och påmönstrad personal åren Antal/År Aktiva sjömän varav påmönstrad personal

9 Antal svenskregistrerade fartyg år 23 Uppgifterna hämtade från FartygsTillsynsSystemet (FTS), samt från Fiskeriverket. Fördelning efter fartygsart och brutto Brutto Fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Klassificering av fartygsart enligt nedan angiven fartygsbeskrivning: Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg (ej ro-ro) (ro-ro) Landsvägsfärja (säsong), övrigt Oljetankfartyg Gastankfartyg Kemtankfartyg (en kemikalie) Kemtankfartyg (flera kemikalier) Malmtankfartyg Bulk- och tankfartyg Tankfartyg, övrigt Komb. tank- och torrlastfartyg Kyl- och frysfartyg Ro-ro-, bil- och containerfartyg Malmfartyg Bulklastfartyg, övrigt Av Fiskeriverket licensierade fiskefartyg*) *) Fartyg >5 m med fartygstillstånd Bogser- och bärgningsfartyg Pråm och ponton Supplyfartyg Isbrytare och bostadsplattformar Övriga handelsfartyg 8

10 Antal aktiva sjömän och påmönstrad personal år 23 Med aktiv sjöman avses att vederbörande tjänstgjort minst 3 månader under de senaste 18 månaderna. Dessa uppgifter ligger till grund för beräkning av skadefrekvens. Uppgifterna hämtade från Sjömansregistret Antal aktiva sjömän 23 fördelning efter kön och bemanningsgrupp Antal Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Kvinnor Män Påmönstrad personal på handels- och specialfartyg med en bruttodräktighet om minst 3 (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret). Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal

11 Förlista fartyg år 23 Under år 23 förliste ett fiskefartyg och två pråmar. Se Händelsebeskrivning. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett i samband med förlisningarna. Under åren har 52 fartyg förlist, varav 25 fiskefartyg. Antal förlista fartyg åren , fördelning efter fartygsart Fiskefartyg Övriga fartyg Antal förlista fartyg åren , fördelning efter typ av händelse Grundstötning Läckage/kantring/väderskada Kollision mellan fartyg Händelsebeskrivning - förlista fartyg Fiskefartyg Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning SFB-5264 DROTT Trä Fartyget sjönk, troligen p.g.a. nedisning. Lastrumsluckan var inte skalkad och hittades vid sidan om vraket. Luckan har i samband med förlisningen spolats av varvid fartyget fylldes med vatten. Fartyget hade sannolikt inte gått till botten om luckan hade varit skalkad. Skepparen har återfunnits död medan den andre ombord, en estnisk medborgare, fortfarande saknas. Vid olyckan höll man på att sätta torskgarn. N 57 o 14,19 E 17 o 5,35 1

12 Händelsebeskrivning (forts.) Övriga fartyg Datum Reg.bet./Nr Namn Byggnadsmat. Byggnadsår Bruttodräktighet Händelsebeskrivning Pråm (kpl av DALLAS) Stål okänt ESKILSÖ (kpl till HANNA, LÅ 45) Stål okänt - Läckage i pråm under bogsering. Troligen ett dragöra som släppt från fartygsbogen varvid vatten strömmade in. Dragöronen var fästa ca 25 cm ovan stillvattenlinjen. Pråmen sjönk på 1 m djup. N 56 o 15,49 E 12 o 46,33 - Under bogsering kantrade pråmen, som först fick styrbords slagsida. Bogserbåten drog då mot grundare vatten. Kort därefter slog pråmen runt. Bogserbåten lyckades dra pråmen närmare land där den strandade. N 65 o 38,33 E 22 o 33,6 Rapporterade händelser - fördelning efter händelsens karaktär Figuren visar fördelning i % av det totala antalet händelser. Gradering av händelsens karaktär bedöms efter samma kriterier som används av IMO (International Maritime Organisation). Förlisning - totalförlust eller att fartyget avskrivits som totalförlust. Allvarlig olycka - huvudregeln är att fartyget bedömts som ej sjövärdigt och/eller att person omkommit eller erhållit svår kroppsskada som en följd av sjöolyckan. Fördelning i % efter händelsens karaktär år 23 Tillbud 11% Allvarlig olycka 1% Mindre allvarlig olycka 86% Förlisning 2% 11

13 7 Händelsens karaktär - fördelning i antal efter fartygsart år Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Allvarlig fartygsolycka med/utan dödsfall Förlisning Mindre allvarlig fartygsolycka med/utan personskada Tillbud År Allvarlig olycka åren fördelning efter typ av händelse Grundstötning Kollision mellan fartyg Läckage/Kantring/väderskada Brand/explosion Maskinhaveri Övriga 12

14 Olyckor och tillbud - fördelning efter farvattenstyp Uppdelning har gjorts att gälla antingen innanför eller utanför svenskt territorialvatten. Svenskt territorialvatten Trångt kustfarvatten Insjöar Kanal, flod, bojad led Hamnområde Inre kustfarvatten Öppet kustfarvatten Öppen sjö Utanför svenskt territorialvatten Till kaj, i docka o dyl Kanal, flod, bojad led Hamnområde Inre kustfarvatten Öppet kustfarvatten Öppen sjö

15 Olyckornas/tillbudens fördelning efter typ av händelse och last/nyttjande Typ av händelse Last *) Fisk/fiskprodukter Torrlast/ styckegods/ container Bulk (malm,kol,spannmål etc.) Olja/oljeprodukter Passagerare Trailer/ flak Bilar Bilar+ passagerare Annan/ okänd last med last Barlast/ tomt *) Inkluderar lastförskjutning Figurerna visar fördelningen efter fartygsart och last/nyttjande Lastat fartyg, fördelning efter fartygsart Fiskefartyg 8% Torrlastfartyg 2% Tankfartyg 7% Övriga fartyg 7% 58% Barlast/tomt fartyg, fördelning efter fartygsart Övriga Passa- fartyg gerar- fartyg 43% 18% Tankfartyg Fiskefartyg 18% Torrlastfartyg 12% 9% 14

16 Olyckornas/tillbudens fördelning efter typ av händelse, fartygens brutto samt byggnadsår Typ av händelse Brutto *) över Okänt Byggnadsår t o m Okänt *)Inkluderar lastförskjutning Olyckor med fartyg byggda t.o.m. år 1973, fördelning efter fartygsart Övriga fartyg 6% Fiskefartyg 18% Torrlast-fartyg 6% Tankfartyg 6% Passagerar-fartyg 64% 15

17 Grundstötning Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Ett mindre utsläpp har rapporterats, då ett fartygs propeller slog i botten och hydrauloljan från propellern läckte ut. Tillbud: Göteborg VTS fick gripa in och tillrättavisa fartyget då det var på väg att grundstöta. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg därav totalförlust Tillbud Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Komm./org./rutin Yttre faktor Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Andra faktorer 8% Mänsklig faktor 92% 16

18 Grundstötning (forts.) Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Bidragande orsaker har varit bl.a. dålig sikt, manövreringssvårigheter, för hög fart, tekniskt fel på framdrivningsmaskineriet. Bidragande orsaker 1 5 Torrlastfartyg Övriga fartyg Yttre faktorer Mänsklig faktor Komm./org./rutin SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage Mindre läckage Större läckage Okänt LOTS Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Fanns ombord Fanns ej ombord Tillståndsbevis Okänt

19 Grundstötning (forts.) Antal Antal grundstötningar fördelade under årets månader perioden Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Siktförhållande, fördelning i % Okänt 8% Dålig sikt 8% Måttlig sikt 4% Tjocka 2% God sikt 6% Ljusförhållande, fördelning i % Mörkt 36% Ljust 64% Kombination Mörker/Siktförhållande, fördelning i % Dålig sikt 22% Tjocka 33% God sikt 45% Definition av siktförhållande God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M 18

20 Kollision mellan fartyg En händelse har bedömts som allvarlig olycka, en besättningsman skadades vid kollisionen och det ena fartyget fick betydande skrovskador. Övriga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Ett mindre utsläpp av lättare olja har rapporterats. Tillbuden orsakades bl.a. av missbedömningar av fart och avstånd. Fördelning efter fartygsart 1 kollision mellan svenskt/svenskt fartyg 17 kollisioner mellan svenska/utländska fartyg 4 kollisioner mellan svenska fartyg/fritidsbåtar Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg därav totalförlust Tillbud Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Yttre faktor Tekn. fel i utrustn. Komm./org./rutin 19

21 Kollision mellan fartyg (forts.) Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Mänsklig faktor 3% Andra faktorer 7% Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Bidragande orsaker har bl.a. varit hårt väder, dålig sikt, bryggrutiner har inte följts, för liten bemanning. Antal Bidragande orsaker 1 5 Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Yttre faktor Tekn. fel i utrustn. Mänsklig faktor Komm./org./rutin SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage

22 Kollision mellan fartyg (forts.) LOTS Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Fanns ombord Fanns ej ombord Tillståndsbevis Okänt FARTYGETS VERKSAMHET Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Förtöjt vid kaj Isbrytning Till ankars Till sjöss Upplagt Vid ankomst till hamn Vid avgång från hamn Okänt Siktförhållande, fördelning i % Okänt 9% Tjocka 13% Mörkt 3% Ljusförhållande, fördelning i % Gryning/ skymning 9% God sikt 78% Ljust 61% Definition av siktförhållande God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M 21

23 Kollision med annat föremål 9 händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. I två fall har miljöfarligt utsläpp skett i samband med kollisionerna. Tillbud: En närsituation uppstod då ett sjöflygplan uppehöll sig i kanalen. Fartyget girade styrbord för att passera planet. Plötsligt girade planet och skar fartygets kurslinje. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg därav totalförlust Tillbud Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Torrlastfartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn Yttre omst. Komm./org./rutin Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Mänsklig faktor 67% Andra faktorer 33% 22

24 Kollision med annat föremål (forts.) Nedanstående diagram visar i förekommande fall bidragande orsaker till den huvudsakliga orsaken, fördelade efter fartygsart. Hårt väder och tekniskt fel på framdrivningsmaskineri har bl.a. varit bidragande orsaker. Bidragande orsaker 1 5 Torrlastfartyg Övriga fartyg Yttre faktor Mänsklig faktor SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage LOTS Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Fanns ombord Fanns ej ombord Tillståndsbevis

25 Kollision med annat föremål (forts.) FARTYGETS VERKSAMHET Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Till sjöss Upplagt Vid ankomst till hamn Siktförhållande, fördelning i % Måttlig sikt 11% Okänt 11% Tjocka 22% God sikt 56% Ljusförhållande, fördelning i % Mörkt 22% Gryning/ skymning 33% Ljust 45% Definition av siktförhållande God sikt > 5 M Måttlig sikt 2-5 M Dålig sikt,5-2 M Dis, lätt dimma, nederbörd,25 -,5 M Tjocka <,25 M 24

26 Läckage/kantring/väderskada Tre händelser medförde förlisning, två personer omkom i samband med en av förlisningarna se händelsebeskrivning. Övriga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg därav totalförlust därvid omkomna personer Tillbud Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga Yttre faktorer Komm./org./rutin Fartygskonst./utrustn./plac. Annan/okänd 25

27 Läckage/kantring/väderskada (forts.) SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage Mindre läckage Större läckage Okänt Lastförskjutning 2 Båda händelserna har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett i samband med lastförskjutningarna. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg därav totalförlust Antal 2 Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Mänsklig faktor Övriga fartyg 2 Fr.o.m. år 1998 redovisas lastförskjutningar under egen rubrik. Händelserna har tidigare redovisats i gruppen Läckage/kantring/väderskada 26

28 Brand/explosion Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Inget miljöfarligt utsläpp har såvitt känt skett. Av de 11 händelserna har 6 bränder uppstått i maskinrum. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg därav totalförlust Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Tekn.fel i utrustn. Mänsklig faktor Komm./org./rutin Handh./utformn./utrustn. Fartygskonst./utrustn./plac. Huvudsaklig orsak, fördelning totalt Mänsklig faktor 45% Andra faktorer 55% 27

29 Brand/explosion (forts.) FARTYGETS VERKSAMHET Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Fiske Förtöjt vid kaj På varv (vid verkstad) Till sjöss Vid avgång från hamn Vid installation (oljekaj) Fördelning efter aktuellt byggnadsmaterial och fartygsart. Antal Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Okänt Stål Trä 28

30 Maskinhaveri Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Ett mindre oljeutsläpp har noterats. Tillbud: Övervakningssystemet till maskineriet larmade. Sedan ett antal kretskort bytts ut i övervakningssystemet, kunde resan fortsätta. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg därav totalförlust Tillbud Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Mänsklig faktor Tekn.fel i utrustn 29

31 Maskinhaveri (forts.) SKROVSKADA (vatteninträngning i fartyget) Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Inget läckage Mindre läckage Större läckage Okänt Utsläpp Båda händelserna har bedömts som mindre allvarlig olycka. Ombord fick man larm hög nivå länsvattentank. P.g.a. stress och att flera människor fanns i kontrollrummet slogs larmet av men länspumpen stoppades inte. Utsläpp ca,3 meterton spillolja. Vid lastning fastnade en tankcontainer på ombordkörningsrampen och en defekt ventil började läcka. Ca,1 meterton av tankens innehåll läckte ut. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Mänsklig faktor Torrlastfartyg Läckage av last från fat/container 3

32 Övriga händelser Samtliga händelser har bedömts som mindre allvarlig olycka. Bl.a. fastnade en MOB-båt vid firning och föll över fartygssidan och ner i vattnet. Tre besättningsmän skadades lindrigt. En färja låg förtöjd med endast dragvajerns broms dragen. P.g.a. isdrift brast styrvajern varvid färjan kom på drift. Vid avgång kontrollerades inte förtöjningarna. En wire hade inte lossats och gick därför av. Wireögat träffade vindrutan på en personbil. En passagerare i bilen skadades lindrigt. Tillbud: Från fartyget observerades en kraftig vattenkaskad på ca,5 M avstånd. MRCC kontaktades och informerade, efter en stund, att det pågick militära skjutövningar. Fartyget var förtöjt vid hamn. En bilramp lyftes för att hiva fartyget närmare kajen. Detta observerades inte av en besättningsman, som började dirigera bilarna mot rampen. Det uppmärksammades av en passagerare som informerade besättningen. Fördelning efter fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Övriga fartyg Tillbud Antal Huvudsaklig orsak, fördelat på fartygsart Tankfartyg Torrlastfartyg Fiskefartyg Yttre faktor Mänsklig faktor Hand./utformn. Utrustn. Fartygskonst./utrustn.plac. Annan/okänd 31

33 Innehållsförteckning PERSONOLYCKOR... 2 ARBETSSKADOR I SKEPPSTJÄNST... 3 NYTT SYSTEM FR.O.M. ÅR 22 FÖR ANMÄLAN OCH REGISTRERING AV ARBETSSKADOR... 3 STATISTIKENS OMFATTNING OCH REGISTRERING... 4 DATAINSAMLING... 4 SPECIALBEARBETNINGAR... 4 OMBORDANSTÄLLDA... 5 SKADEFREKVENS ÅREN Antal aktiva sjömän fördelade efter ålders- och bemanningsgrupp... 6 ANTAL ANMÄLDA ARBETSSKADOR (ARBETSOLYCKOR OCH ARBETSSJUKDOMAR) UNDER ÅREN ARBETSSKADORNAS FÖRDELNING EFTER ARBETSOLYCKA/ARBETSSJUKDOM OCH ARBETSTID/FRITID ÅR Arbetsskadornas fördelning efter kön och arbetsolycka/arbetssjukdom samt arbetstid/fritid... 8 ARBETSOLYCKOR... 9 Arbetsolyckor fördelade efter bemanningsgrupp och avvikelse... 9 Fördelning av arbetsolyckor efter ålders- och bemanningsgrupp samt kön ARBETSSJUKDOMAR Antal anmälda arbetssjukdomar för ombordanställda åren Arbetssjukdomar fördelade efter bemanningsgrupp och ålder samt kön YRKESFISKARE ANTAL ANMÄLDA ARBETSSKADOR (ARBETSOLYCKOR OCH ARBETSSJUKDOMAR) ÅREN Antal registrerade fiskefartyg med fartygstillstånd samt antal fiskare år Händelsebeskrivning av dödsfall Anmälda arbetsolyckor fördelat efter åldersgrupp och trolig frånvaro ARBETSSJUKDOMAR Antal anmälda arbetssjukdomar för fiskare åren Arbetssjukdomar fördelade efter orsak och åldersgrupp år PASSAGERARE EJ OMBORDVARANDE... 19

34 PERSONOLYCKOR Sammanställning av rapporterade personolyckor År 23 1

35 Personolyckor Här redovisas sammanställning av rapporterade arbetsskador inklusive dödsfall rörande ombordanställda i svenska handels- och fiskefartyg samt personolyckor som drabbat passagerare och andra ombordvarande under år 23. OMBORDANSTÄLLDA ARBETSSKADOR (arbetsolyckor och arbetssjukdomar inkl fritid ombord och fritid iland) inklusive dödsfall arbetsolyckor därav dödsfall arbetssjukdomar Antal dödsfall (sjukdom/självmord) - FÖRSVINNANDE - YRKESFISKARE Antal ARBETSSKADOR (arbetsolyckor och arbetssjukdomar inkl fritid ombord och fritid iland) inklusive dödsfall arbetsolyckor därav dödsfall arbetssjukdomar PASSAGERARE Antal DÖDSFALL (sjukdom/självmord) 5 FÖRSVINNANDE - PERSONSKADOR därav dödsfall EJ OMBORDVARANDE PERSONSKADOR därav dödsfall 6 1 Antal 1 1 2

36 Arbetsskador i skeppstjänst Sjöfartsinspektionens utredningsenhet presenterar här statistik avseende arbetsskador i skeppstjänst år 23 för svenskregistrerade handels- och fiskefartyg. Arbetsskador avseende yrkesfiskare redovisas under egen rubrik. Statistikunderlaget har hämtats från Arbetsmiljöverket, avdelningen för central tillsyn, statistikenheten. Uttaget har gjorts den 7 september 24. Nytt system fr.o.m. år 22 för anmälan och registrering av arbetsskador Från och med år 22 anmäls och registreras arbetsskadorna på nytt sätt. Nya definitioner och variabler används. Vidare används en ny blankett för anmälan om arbetsskador, som innehåller delvis annan information eller i annan form än tidigare. Nedan beskrivs de viktigaste förändringarna som påverkar informationen i den här statistiken fr.o.m. år 22 och dess jämförbarhet med tidigare års statistik. Arbetsskadeanmälan Grundmaterialet för kodningen utgörs av de uppgifter som lämnats i arbetsskadeanmälan. Arbetsskadeblanketten ger bl.a. uppgifter om den skadade, arbetsgivare, arbetssituation, skadans omfattning och skadeförlopp. Under år 21 togs en ny och omarbetad blankett för anmälan om arbetsskador i bruk. Den nya blanketten är utformad för att bättre än den gamla fånga in uppgifter om dagens arbetsmiljöfaktorer och risker på arbetsplatserna. Den är även anpassad för att underlätta maskinell tolkning av informationen. Variabler I samband med övergången till det nya registreringssystemet har även vissa nya variabler och klassifikationer införts. Dessa bygger i flertalet fall på rekommendationer från EU:s statistikbyrå EUROSTAT. Nedan görs en kort beskrivning av de viktigaste variablerna som använts i föreliggande publikation. Avvikelse Från och med år 22 kodas den avvikelse som orsakat olycksfallet. Kodningen av variabeln Avvikelse grundas på en klassifikation som tagits fram och rekommenderats av EU:s statistikbyrå EUROSTAT. Variabeln Händelse som tidigare använts vid redovisning av arbetsolycksfallen kodas inte efter år 21. Avvikelse beskriver vad som avvikit från det normala i ett händelseförlopp. Det kan också vara en avvikelse från det normala sättet att utföra en arbetsuppgift, där denna avvikelse bidragit till olycksfallet. Avvikelse och händelse (som kodades fram till år 21) beskriver delvis olika saker. Om exempelvis en person faller ner från en stege på grund av något materialfel i stegen är det som regel detta fel som räknas som avvikelsen. Däremot skulle denna typ av olycka betraktas som en fallolycka i den gamla klassifikationen. 3

37 Statistikens omfattning och registrering Det nya registreringssystemet som infördes år 22, är anpassat till den nya arbetsskadeblanketten och nya EU-klassifikationer. Alla arbetsskador bland förvärvsarbetande ingår vilket innebär att inom gruppen fiskare även egenföretagare och arbetande familjemedlemmar är medtagna. Med arbetsskador avses arbetsolycksfall och arbetssjukdomar som uppkommit till följd av skadlig inverkan i arbetet. För skeppstjänst gäller även att i stort sett alla olycksfall som inträffat under fritid ombord samt i samband med viss organiserad fritidsverksamhet i land räknas som arbetsskador. Detta p.g.a. sjömansyrkets speciella arbetsförhållanden. Statistiken avser följande anmälda arbetsolycksfall med minst en sjukskrivningsdag anmälda arbetssjukdomsfall oberoende av sjukskrivning, men med skadedatum 1992 eller senare. När det gäller anmälda arbetsolycksfall utan sjukfrånvaro (s.k. nollskador) utöver de undantag som anges ovan, redovisas endast det totala antalet. Datainsamling Grundmaterialet för statistiken är ANMÄLAN om arbetsskada. Nya registreringsrutiner togs i bruk Från nämnda datum skannas alla inkomna anmälningar. Detta innebär att arbetsskadeanmälan avfotograferas och att vissa uppgifter i anmälan tolkas automatiskt, t.ex. personnummer och skadedatum. I ett senare skede görs en manuell granskning och rättning av felaktigheter i de automatgenererade uppgifterna. Vidare sker en kompletterande kodning av vissa uppgifter i anmälan. Arbetssjukdomarna förs i fortsättningen på det år anmälan blev skannad och inte som tidigare efter den tidpunkt arbetsskadeanmälan gjordes av arbetsgivare. I praktiken torde detta inte ha någon större betydelse från redovisningssynpunkt, då förändringen huvudsakligen bara påverkar anmälningar som görs strax innan ett årsskifte. Arbetsolyckorna redovisas dock fortsättningsvis som tidigare efter skadedatum. Arbetsgivaren/rederiet har ansvar för att arbetsskadorna anmäls till Försäkringskassan, Uppgift om antalet påmönstrad personal en viss dag under året erhålls från Sjömansregistret. Specialbearbetningar Informationssystemet har utformats både för att framställa officiell statistik och för att möjliggöra specialbearbetningar efter olika konsumenters önskemål. Varje uppgift som finns på anmälan och som registrerats kan användas för att välja ut den grupp av skador som en konsument önskar uppgift om. De utvalda skadorna kan sedan listas med hela eller delar av den information som finns registrerad om skadorna. T ex kan ett visst rederi ta ut information avseende arbetsskadorna i rederiets fartyg. Den som arbetar med konstruktion av eller bestämmelser för lejdare kan ta ut information om olyckor där lejdare varit inblandade etc. Specialbearbetningar avseende skador i skeppstjänst kan beställas hos Arbetsmiljöverket. Vid utlämnande av material och tabeller måste alltid hänsyn tas till att arbetsskadeanmälningarna är sekretesskyddade. 4

38 Ombordanställda Arbetsskador totalt i relation till bemanning i handelsfartyg (arbetsolyckor inträffade under arbetstid/fritid samt arbetssjukdomar). anmäldes för år arbetsskador i skeppstjänst (exklusive fiskare). Fördelningen var 218 arbetsolyckor (arbetstid/fritid) och 6 arbetssjukdomar. Antalet anmälda arbetsolycksfall utan sjukfrånvaro, s.k. nollskador, vilka inte har medtagits i statistiksammanställningen, var för år (år 22 23). Närmare förklaring återges under avsnitt Statistikens omfattning. Antalet aktiva sjömän var för år (år ) (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret). Med aktiv sjöman avses att vederbörande tjänstgjort minst 3 månader under de senaste 18 månaderna. Dessa uppgifter ligger till grund för beräkning av skadefrekvens. Påmönstrad personal på handels- och specialfartyg med en bruttodräktighet om minst 3 (uppgifterna hämtade från Sjömansregistret). Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Skadefrekvens åren Skadefrekvensen definieras som Antalet arbetsskador/1 aktiva sjömän. Figuren visar även antalet arbetsskador/1 förvärvsarbetande i hela landet. (Uppgiften hämtad från Arbetsmiljöverket, Avdelningen för central tillsyn, Statistikenheten.) 6 Arbetsskador/1 aktiva sjömän - arbetsskador/1 förvärvsarb. i riket Aktiva sjömän Förvärvsarb

39 Ålder Antal aktiva sjömän fördelade efter ålders- och bemanningsgrupp Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Bemanningsgrupp Ekonomipersonal Kvinnor Antal aktiva sjömän - fördelning efter ålder och bemanningsgrupp Däcksbefäl Däcksmanskap Mas kinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Män Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal 6

40 År Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handelsoch Antal anmälda arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) under åren Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Arbetsskadornas fördelning efter arbetsolycka/arbetssjukdom och arbetstid/fritid år 23 Skadornas fördelning under arbetstid/fritid efter olika bemanningsgrupper framgår enligt nedan. Bemanningsgrupp Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal

41 Arbetsskadornas fördelning efter kön och arbetsolycka/arbetssjukdom samt arbetstid/fritid Kvinnor Bemanningsgrupp Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Män Bemanningsgrupp Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal

42 Arbetsolyckor Här redovisas anmälda arbetsolyckor i skeppstjänst (under arbetstid och fritid ombord/iland) för ombordanställda. Fr.o.m. 22 års arbetsolyckor redovisas dessa efter avvikelse, se närmare förklaring under rubriken Nytt system år 22 för anmälan och registrering av arbetsskador. Arbetsolyckor fördelade efter bemanningsgrupp och avvikelse Bemanningsgrupp Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ek.- personal Avvikelse Läckage, utströmning Ras, fall, bristning av material Förlorad kontroll av maskin Förlorad kontroll av fordon, transportmedel Förlorad kontroll av handverktyg, redskap Förlorad kontroll av hanterat föremål Förlorad kontroll, övriga Fall av person Kroppsrörelse utan fysisk överbelastning Kroppsrörelse med fysisk överbelastning Fysiskt våld, angrepp, traumatisk upplevelse Övrigt, oklart Antal aktiva sjömän antal arbetsolyckor fördelade i åldersgrupp Ålder Antal aktiva sjömän Antal arbetsolyckor

43 Antal arbetsolyckor/1 aktiva sjömän, fördelade i åldersgrupp Ålder 3 2,5 2 1,5 1, Arbetsolyckornas fördelning efter avvikelse och kön, (kvinnor) Läckage, utströmning Ras, fall, bristning av material Förlorad kontroll över maskin Förlorad kontroll över fordon, transportmedel Förlorad kontroll över handverktyg, redskap Förlorad kontroll över hanterat föremål Fall av person Kroppsrörelse utan fysisk överbelastning Kroppsrörelse med fysisk överbelastning Fysiskt våld, angrepp, traumatisk upplevelse Övrigt, oklart Arbetsolyckornas fördelning efter avvikelse och kön, (män) Läckage, utströmning Ras, fall, bristning av material Förlorad kontroll över maskin Förlorad kontroll över fordon, transportmedel Förlorad kontroll över handverktyg, redskap Förlorad kontroll över hanterat föremål Förlorad kontroll, övriga Fall av person Kroppsrörelse utan fysisk överbelastning Kroppsrörelse med fysisk överbelastning Fysiskt våld, angrepp, traumatisk upplevelse Övrigt, oklart

44 Skadefrekvens åren , antal arbetsolyckor/1 aktiva sjömän Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Kvinnor Anmälda arbetsolyckor fördelat efter åldersgrupp och kön samt trolig frånvaro sjukdagar 4-14 sjukdagar >14 sjukdagar Män sjukdagar 4-14 sjukdagar >14 sjukdagar 11

45 Fördelning av arbetsolyckor efter ålders- och bemanningsgrupp samt kön Kvinnor Ålder Bemanningsgrupp Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Fördelning av arbetsolyckor efter ålders- och bemanningsgrupp samt kön Män Ålder Bemanningsgrupp Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal

46 Arbetssjukdomar Antal anmälda arbetssjukdomar för ombordanställda åren Orsak År Belastningsfaktorer Kontakt med kemiska ämnen Vibrationer Buller Sociala eller organisatoriska faktorer Övrigt, oklart Arbetssjukdomar, fördelning efter orsak och kön, år Kvinnor Män Belastning Vibrationer Sociala/organisatoriska fakt. Kemiska ämnen Buller Övrigt, oklart Skadefrekvens - antal arbetssjukdomar/1 aktiva sjömän Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal 13

47 Arbetssjukdomar fördelade efter orsak och bemanningsgrupp Orsak Bemanningsgrupp Belastningsfaktorer Kontakt med kemiska ämnen Vibrationer Buller Sociala/ organisatoriska faktorer Övrigt Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Misstänkt orsak - befattning (kvinnor) Belastning Kontakt med kem ämne Soc./org. Ekonomipersonal Misstänkt orsak - befattning (män) Belastning Kontakt med kem ämne Vibrationer Buller Soc./org. Övrigt Däcksbefäl Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal 14

48 Arbetssjukdomar fördelade efter bemanningsgrupp och ålder samt kön Kvinnor Bemanningsgrupp Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Ålder Män Bemanningsgrupp Befälhavare Styrmän Däcksmanskap Maskinbefäl Maskinmanskap Ekonomipersonal Ålder

49 Yrkesfiskare Antal anmälda arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) åren År Arbetsolyckor därav dödsfall Arbetssjukdomar Under år 23 anmäldes 8 arbetsolyckor och 7 arbetssjukdomar. Två fiskare har omkommit, i samband med en förlisning se händelsebeskrivning. Samtliga arbetsskadeanmälningar gäller män. Fyra fiskefartyg förliste under åren , i samband med en av dessa förlisningar omkom två fiskare varav en var estnisk medborgare. Antal registrerade fiskefartyg med fartygstillstånd samt antal fiskare år 23 Uppgifterna hämtade från Fiskeriverket Fartygsstorlek - 12 m m 24 m - Antal fiskefartyg Antal fiskare Antal arbetsolyckor - fördelning efter avvikelse Ras, fall glidning av föremål Förlorad kontroll av maskin Förlorad kontroll av transportmedel/utrustning Fall av person Förlorad kontroll av hanterat föremål

50 Händelsebeskrivning av dödsfall Datum Lokal tid Fartygets verksamhet Reg.bet. /Nr Fartygets namn Byggnadsmat. Brutto Byggnadsår Händelsebeskrivning Fiske SFB-5264 DROTT Trä (ombyggnadsår 1995) Fartyget sjönk troligen p.g.a. nedisning. Lastrumsluckan var inte skalkad och hittades vid sidan om vraket. Luckan har i samband med förlisningen spolats av varvid fartyget fylldes med vatten. Fartyget hade sannolikt inte gått till botten om luckan hade varit skalkad. Skepparen har återfunnits död medan den andre ombord, en estnisk medborgare, fortfarande saknas. Vid olyckan höll man på att sätta torskgarn. N 57 o 14,19 E 17 o 5,35 Anmälda arbetsolyckor fördelat efter åldersgrupp och trolig frånvaro dagar >14 dagar Dödsfall 17

51 Arbetssjukdomar Antal anmälda arbetssjukdomar för fiskare åren År Orsak Belastningsfaktorer Kontakt med kemiska ämnen Buller Övrigt Under år 23 anmäldes 7 arbetssjukdomar. I 6 fall har angivits belastningsfaktorer och i 1 fall annan fysikalisk faktor som orsak. Arbetssjukdomar fördelade efter orsak och åldersgrupp år 23 Ålder Orsak Belastningsfaktorer Kontakt med kemiska ämnen Buller Övrigt

52 Fördelning efter fartygsart Passagerare Fartygsart Tankfartyg Torrlast- fartyg Övriga fartyg Dödsfall (sjukdom/ självmord) Försvinnande*) Personskada därav dödsfall *) Vid försvinnanden kan självmord inte uteslutas. Fartyget låg vid kaj och nyttjades som pub med en restaurangdel i land. En person gick ombord för att köpa öl. Då han gick tillbaka över landgången föll han och slog huvudet i kajkanten. Han föll sedan vidare mellan båten och kajen. En dykare påträffade mannen på sjöbotten. Upplivningsförsök var resultatlösa. Skyddsanordningar vid landgången synes inte ha varit tillfredsställande riggande. Ej ombordvarande Personskada därav dödsfall Fartyget manövrerades längs kajen. Aktra springet lades på pollare. Båtmannen på kajen ställde sig mellan den slaka trossen och kajkanten för att lossa kastlinan. Då trossen tajtade upp, slog den till båtmannens ben så att han föll på kajen eller på trossen och sedan över kajkanten. Båtmannen sjönk och hittades drunknad på botten. 19