Förord. Tullinge i januari Eva Nyberg

Transkript

1 1

2 Förord Under en lång period ( ) har Familjerådgivningen i Södertälje sänt en enkät till sina "brukare" några månader efter avslutad kontakt. Enkäten har syftat till att få en bild av hur de södertäljebor som sökt hjälp på familjerådgivningen upplevt att kontakten motsvarat deras förväntningar. Ett frågeschema med några frågor med fasta svar har kompletterats med möjligheten att fritt uttrycka sina synpunkter. Många av de svarande har också utnyttjat denna möjlighet och enkäterna utgör sammantaget en mycket intressant läsning. Under åren samlades enkätsvaren i pärmar på Familjerådgivningens kontor. I ett samarbete mellan Familjerådgivningen och FoU-Södertörn har emellertid svaren nu bearbetats genom ett försök till slutsatser och, i viss mån, tolkningar av detta omfattande material. Den här rapporten redovisar bearbetningen av svaren. Något som särskilt står fram i resultatet är vilka höga krav på mental närvaro som familjerådgivningsarbetet ställer på personalen. Det gäller naturligtvis också andra personalgrupper inom socialt arbete, men familjerådgivarens möte med dem som söker hjälp präglas så oerhört av den utsatta livssituation de befinner sig i. I många fall handlar det om ett möte med människor som står inför ett uppbrott eller annan förändring som de känner rädsla eller maktlöshet inför. Detta gör också tolkningsarbetet av materialet till en grannlaga uppgift. De gemensamma samtalen om slutsatserna mellan Familjerådgivningens personalgrupp och FoU har också rört sig kring just detta. Om den hjälpsökande har bestämda förväntningar på vad kontakten skall leda till, kan man då vara positiv om inte förväntningarna infrias? När skall brukare tillfrågas om nyttan med en familjerådgivningskontakt, den kan ju omvärderas många gånger under en reflektionsfas efteråt. Frågorna kring materialet kan bli stora och svåra. Rapporten kommer förhoppningsvis att fungera som en utgångspunkt för reflektioner mellan familjerådgivare också på andra håll i landet, liksom för annan personal som till vardags arbetar med relationsproblem i familjer. Redovisningen har också något att berätta för beslutsfattare som undrar över vad som karakteriserar familjerådgivningens arbete, då det ligger i sakens natur att det måste ske bakom stängda dörrar. Författaren till rapporten, Hjördis Gustafsson, arbetar som forskningsassistent på FoU- Södertörn och har lång erfarenhet av utvärdering inom området socialt arbete. Den statistiska sammanställningen av materialet har genomförts av Eva Bergerhed, som tidigare arbetade som familjerådgivare i Södertälje. Tullinge i januari Eva Nyberg 2

3 Sammanfattning Inledning... 5 Material, metod och syfte... 6 Disposition Familjerådgivning... 8 Bakgrund... 8 Familjerådgivningen i Södertälje Statistik Sammanfattning Frågor och svar Nio frågor Nöjdhet i relation till förväntningar Sammanfattning och personalgruppens kommentarer Utöver reparation och separation Önskemål Resultat Sammanfattning Besökarnas kommentarer Tre personers önskemål, resultat och kommentarer Viktiga förutsättningar Rum för reflektion Förväntningar som inte infriades När familjerådgivningen är fel instans Sammanfattning och personalgruppens kommentarer Slutkapitel Källor Bilagor

4 Sammanfattning Rapporten bygger på brukarenkäter som familjerådgivningen i Södertälje skickade till sina besökare mellan 1995 och Enkäten kan rubriceras som en nöjdhetsundersökning där besökarna fick totalt nio frågor att ta ställning till. Frågorna skulle besvaras genom ett kryss i ett av flera svarsalternativ. På några frågor var det dessutom möjligt att med egna ord lägga till förtydliganden. Enkäten avslutas med några tomma rader där besökarna med egna ord kunde beskriva sina erfarenheter och upplevelser. De allra flesta besökare kom tillsammans med en partner och det vanligaste var att de var gifta eller samboende och hade varit tillsammans mellan fem och nio år. Närmare hälften var i åldrarna år. Vanligast var att de hade två barn under arton år. Andelen besökare födda utanför Sverige var lägre än andelen utlandsfödda bosatta i Södertälje kommun. Det vanligaste var att besökarna samtalade med rådgivarna två till fyra gånger. De allra flesta som besvarade enkäten var positiva till kontakten med familjerådgivningen. Majoriteten kunde tänka sig att återkomma och övervägande delen skulle rekommendera andra att besöka familjerådgivningen. En reservation bör dock göras: Andelen som besvarade enkäten var låg, 35%. Personer som vänder sig till familjerådgivningen har önskemål som spänner över ett brett fält. Förutom viljan att separera eller reparera förhållandet till en partner kan de bestå av att få reflektera, kanske för att komma fram till ett beslut som gäller parförhållandet. Önskemålen kan också vara att förbättra relationen till nuvarande eller tidigare partner, syskon eller föräldrar. Det händer även att personer vänder sig till familjerådgivningen för att få hjälp i en krissituation. Av dem som med egna ord berättade om mötet med familjerådgivningen går det att förstå att familjerådgivaren har en central roll i verksamheten. Betydelsen av den enskilde familjerådgivaren framkommer både när besökaren är nöjd och missnöjd. Det är familjerådgivarens kompetens och egenskaper som står i centrum i bedömningen. Ett ideal är en person som med lyhördhet och kunnighet leder paret förbi grynnor och skär. Hos de missnöjda - som var få - finns inslag av besvikelse över att de själva antingen fick för stort utrymme att styra riktningen och att den därmed blev fel eller att familjerådgivaren styrde, men i fel riktning. Flera kritiska kommentarer rör förväntningar på konkreta råd. Orsaken kan vara begreppet familjerådgivning som kan ge sådana associationer och att samtalen i allmänhet, enligt personalgruppen, präglas av öppenhet och terapeutisk hållning snarare än av styrning och direkta råd. Åsikterna om familjerådgivningens metoder skiftar från en önskan om mer reflekterande och terapeutiska samtal till en önskan om mer konkreta råd. I spannet däremellan återfinns många som uppskattat att reflektera, nå större förståelse för sig själv, partnern eller någon annan. 4

5 1. Inledning Det kan hända i alla familjer, när som helst, att man får svårt att prata med varandra. Det blir gräl, att tystnaden lägger sig, att det blir missförstånd. Då kan ett besök hos Familjerådgivningen hjälpa till att lösa knutarna. Med dessa ord inleder Södertälje kommun sin information om den kommunala familjerådgivningen ( Längre ner på hemsidan får läsaren exempel på vilka svårigheter som familjerådgivarna kan hjälpa till med: Svårt att prata med varandra? Gräl, tystnad, missförstånd? Akut kris. Vart tog känslorna vägen? Det sexuella känns inte bra. Partnern har hittat en annan. Ska vi skiljas? Hur kan vi samarbeta om barnen efter skilsmässan? Oense om mina/dina/våra barn? Sedan 1995 ska landets kommuner enligt lagstiftningen erbjuda familjerådgivning till de invånare som begär detta. Detta ges av kommunerna eller, om kommunerna träffat ett sådant avtal, av annan yrkesmässig rådgivare (5 kap. 3 SoL). I regeringens förslag nämns att de flesta som söker familjerådgivning är föräldrapar som vill ha hjälp att lösa problem för att kunna fortsätta leva tillsammans. Andra skäl att vända sig till verksamheten är att förbättra samarbetet inför eller efter en separation. För de som vill separera kan rådgivningen leda till att konflikterna dämpas och att föräldrarna får hjälp att fungera som föräldrar (Prop. 1993/94:4). År 2003 hade närmare personer i åldern arton år och äldre kontakt med en familjerådgivare. 1 Ungefär barn under arton år berördes direkt eller indirekt ( Familjerådgivningen 2 i Södertälje började år 1995 skicka ut brukarenkäter till besökarna kort efter det att kontakten avslutats. Dessa svar och kommentarer gör det möjligt för andra, än de direkt berörda, att titta in i de slutna rummen och få en inblick i hur några som deltagit i familjerådgivningen har uppfattat den. 1 År 2003 hade familjerådgivare i Sverige drygt samtal med nästan personer i åldern arton år och äldre. Ungefär barn under arton år berördes direkt eller indirekt i de ärenden som påbörjades under året. I merparten, 78 procent, av de runt familjerådgivningsärenden som påbörjades under 2003 var personerna gifta eller samboende. Cirka tretton procent av fallen gällde separerade par och sex procent särboende. Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik och publiceras årligen. Den redovisar mängduppgifter om familjerådgivning som bedrivits eller bekostats av alla kommuner i Sverige under året, oavsett om kommunerna själva bedrivit verksamheten eller upphandlat den av andra utförare. I redovisningen ingår inte sådan familjerådgivning som t.ex. kyrkliga organisationer ansvarat för eller rent privat driven familjerådgivning. Statistiken innehåller inte heller uppgifter om samarbetssamtal som sker inom kommunernas familjerättsliga verksamhet. Sådana uppgifter redovisas i Socialstyrelsens officiella statistik om familjerätt. 2 Benämndes Familjerådgivningsbyrån

6 Material, metod och syfte Drygt tvåhundra enkäter (se bilaga 1) skickades varje år mellan 1995 och 2003 till personer som besökt familjerådgivningen i Södertälje. 35% besvarade enkäten. I samband med att en person i familjerådgivningens personalgrupp, som ett projekt vid FoU-Södertörn, bearbetade enkäterna år 2004 gjordes bedömningen att svaren, trots den låga svarsfrekvensen, var värdefulla att ta tillvara. 3 Ambitionen var bland annat att de anställda vid familjerådgivningen skulle få ett material att dra lärdomar ur samt eventuellt formulera ytterligare frågor för dokumentation eller undersökning i nya former (Idéskiss ; i bilaga 1). Av olika skäl slutfördes dock inte studien. År 2007 tog jag, som är forskningsassistent vid FoU-Södertörn, över materialet. Uppgiften var att bearbeta svaren, i betydelsen sammanställa och sätta ord på siffror och staplar samt analysera besökarnas kommentarer. Syftet med studien är att få en bild av vad besökarna eller brukarna, med utgångspunkt i de frågor som ställts, tyckte om verksamheten. Denna studie behandlar svar och kommentarer från 851 personer. Enkäten kan rubriceras som en nöjdhetsundersökning där besökarna fick totalt nio frågor att ta ställning till. Frågorna skulle i huvudsak besvaras genom ett kryss i ett av flera svarsalternativ. På några frågor var det dessutom möjligt att med egna ord lägga till förtydliganden. Enkäten avslutas med rubriken Synpunkter och kommentarer följt av fem tomma rader. Närmare hälften av dem som besvarade enkäten kommenterade här sina kontakter med familjerådgivningens personal. De öppna svaren gav besökarna en chans att med egna ord beskriva sina erfarenheter och upplevelser. 4 När sammanställningen av enkätsvaren var klar lämnades denna för genomläsning till personalgruppen. Personalgruppens kommentarer från november 2007 finns redovisade i texten. Disposition För att ge läsaren en möjlighet att förstå enkätfrågor, svar och kommentarer ger jag i kapitel 2. Familjerådgivning kort bakgrunden till att verksamheten byggdes upp i Sverige och hur den utvecklades. I kapitlet ges också en beskrivning av familjerådgivningen i Södertälje. I slutet av kapitlen 3 till 6 finns en sammanfattning. I kapitel 4 och 6 kompletteras den med kommentarer av personalgruppen vid Södertälje familjerådgivning. I kapitel 3. Statistik kan man bland annat läsa om antal besökare vid Södertäljes familjerådgivning, åldrar på besökarna, hur lång tid de har varit sammanboende/gifta, hur många barn de har och vad samtalen handlade om. Kapitel 4. Frågor och svar tar upp enkätens frågor och hur de tillfrågade svarade. De påföljande två kapitlen handlar om vad besökarna har skrivit med egna ord. Kapitel 5. Utöver reparation och separation beskriver vad besökarna önskade av samtalen med fa- 3 Enligt SCB svarar vanligtvis 50% av dem som får en enkät vid ett första utskick. 4 Citaten är inte redigerade på annat sätt än att en eller flera meningar kan vara borttagna, vilket markeras med / /.. 6

7 miljerådgivningen och vad resultatet blev. Kapitel 6 Besökarnas kommentarer handlar om vad besökarna skrev när de uppmanades uttrycka synpunkter och kommentarer. 7 Slutkapitel jämför undersökningens resultat med aktuell forskning. 7

8 2. Familjerådgivning Som nämnts ska kommunerna sedan 1995 erbjuda familjerådgivning till dem som så önskar. Familjerådgivning har dock bedrivits i Sverige längre tid än så, närmare bestämt sedan talet. I detta kapitel presenterar jag familjerådgivningen i Södertälje, men först en redogörelse om utvecklingen fram till idag. Bakgrund 1930-talets befolkningskris var startskottet för diskussioner och utredningar om familjers levnadsvillkor. Som resultat av detta och med avsikten att barnafödandet skulle öka infördes bland annat bosättningslån, hyresrabatter till barnrika familjer, moderskapspenning, fri förlossningsvård och barnbidrag. En av utredningarna Familjeliv och hemarbete från 1947 pekade på behovet av att erbjuda föräldrar experthjälp i sexualhygien och psykologi. 5 Stockholm blev föregångare och startade, med utgångspunkt i utredningens idé, landets första rådgivningsbyrå för äktenskap och samlevnadsfrågor år Ytterligare några rådgivningsbyråer påbörjades under samma decennium. Verksamheten expanderade dock framför allt under 1960-talet då den fick statsbidrag. När detta upphörde under 1980-talet begränsades utbyggnaden. Under denna period var det landstingen som i huvudsak var huvudmän för verksamheten (Socialstyrelsen). Med beslutet om att kommunerna från och med 1995 skulle anordna familjerådgivning kommunaliserades familjerådgivningen. Det finns några faktorer som följt med verksamheten från dess början till idag. Dessa är att verksamheten bygger på frivillighet och vänder sig till personer i alla samhällsgrupper; den är fristående från andra verksamheter som social- och sjukvård; besökarna kan vara anonyma och verksamheten omgärdas av sekretess (Prop. 1993/94:4). Familjerådgivningens målsättning på 1950-talet var att förhindra skilsmässor och att värna om och stärka familjens betydelse. Familjerådgivarna hade ofta enskilda samtal med var och en av parterna för att mot slutet föra dem samman. Besökarna erbjöds experthjälp inom områden som personliga anpassningssvårigheter, sexualliv, föräldraskap, släktrelationer, alkoholvanor och föräktenskap. De familjerådgivare som anställdes var socionomer som hade kunskap om samspelet mellan människor och omgivningen. Under perioden från 1950 till nutid har innehållet i verksamheten påverkats av sådant som lagstiftning, konjunkturer och olika teorier om människors behov och sätt att agera. På talet började familjerådgivarna regelmässigt träffa paret tillsammans och uppmärksamma deras relation och samspel. Familjerådgivaren blev parbehandlare. På 1970-talet tog rådgivarna intryck bland annat av rådande teorier om hur familjen kan ses som ett system som strävar efter balans. Parallellt spelade psykodynamiska teorier en viktig roll för att förstå hur den enskilda människans omedvetna behov styr i relationen kom lagen om gemensam vårdnad vilken innebar att föräldrarna vid en skilsmässa skulle behålla ett gemensamt ansvar 5 Avsnittet bygger till stor del på ett föredrag 2006 av Ingrid Rönnqvist, föreståndare och sektionschef vid familjerådgivningen i Södertälje. Föredraget hölls i samband med att Familjerådgivningen i Södertälje firade 50 år. 8

9 för barnen. Familjerådgivarna arbetade då bland annat med att stödja paren i att samarbeta om barnen efter en skilsmässa. Vid denna tid ökade antalet skilsmässor och styvfamiljerna blev vanligare, vilket ledde till en efterfrågan på lämpligt stöd. Det finns idag ingen formell utbildning för familjerådgivare, skriver Ann-Marie Lundblad i sin avhandling om familjerådgivning, men personalen är vanligtvis socionomer med vidareutbildning i grundläggande psykoterapi och familjebehandling. Om det finns personal som är legitimerade psykologer eller psykoterapeuter kan de erbjuda psykoterapi. De arbetsmetoder som används är till stor del beroende av den enskilda familjerådgivarens teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Många har sökt kunskap från olika områden och försöker möta enskilda par utifrån deras behov (2005). I familjerådgivning ska det också finnas tid till förebyggande arbete. Detta syftar till att i ett tidigt skede förebygga separationer samt främja psykisk och fysisk hälsa (Lundblad, 2005:28). De flesta besökare genomgår så kallade korttidsbehandlingar, det vill säga de träffar rådgivarna högst tio gånger. Kostnaden är cirka 100 till 250 kronor per besök. Varje samtal pågår cirka en timme, vanligtvis med en eller två veckors intervaller (Lundblad 2005). Familjerådgivningen i Södertälje Familjerådgivningen i Södertälje startade Verksamheten var alltså en av de första i landet. Familjerådgivarna var och är fortfarande socionomer med psykoterapeutisk vidareutbildning i par- och familjeterapi. När lagstiftningen år 1995 tvingade samtliga kommuner att erbjuda sina invånare familjerådgivning tecknade kommunerna Trosa och Gnesta avtal med Familjerådgivningen i Södertälje. 6 Befolkningsunderlaget blev då Under åren mellan 1995 och 2003 ökade befolkningsunderlaget till (Verksamhetsberättelse 1995 och 2003). Familjerådgivningens uppgifter har från första början varit och är fortfarande att erbjuda samtal vid relationsproblem i till exempel kriser, konflikter och livsomställningar. Uppdraget är att erbjuda relationsbehandling för att bearbeta samlevnadsproblem och ge människor hjälp att prata om sin relation, att klara av påfrestningar vid omställningar och att samarbeta kring barnen. Vid skilsmässa erbjuds möjligheten att bearbeta och avsluta relationen i avsikt att minska negativa konsekvenser och stödja det gemensamma föräldraansvaret. I uppgifterna ingår även social och familjerättslig rådgivning i anslutning till samlevnadsproblem samt telefonrådgivning i konkreta frågeställningar. Förutom inriktningen mot invånare som befinner sig i relationssvårigheter vänder sig familjerådgivningen också till allmänheten, andra yrkesgrupper och utbildningsinstitutioner med information och handledning om relationer och samlevnad och dess inverkan på individer, familjer och samhället (Verksamhetsberättelse ). Förutom samtalstider dagtid och kvällstid (en gång i veckan) har verksamheten telefontid en timme varje vardag för rådgivning och tidsbeställning. Telefonrådgivningen handlar om konkreta frågor kring samlevnad, skilsmässa, relation och familj (Verksamhetsberättelse 2002). Strävan hos personalen i Södertälje familjerådgivning är att möta varje par utifrån den metod som passar just dem, ett så kallat eklektiskt förhållningssätt (Rönnqvist, 2006). 6 När Nykvarn år 1999 bildade en egen kommun ingick även den i avtalet. 9

10 3. Statistik Kapitlet redogör för statistik från Södertälje familjerådgivning. Samtliga uppgifter är hämtade från verksamhetsberättelser 1995 till Antal besökare 7 Antal barn under 18 år Antal samtal Familjerådgivartjänster ökade under perioden från 2,5 till 4,25 (inklusive chefstjänsten). Siffrorna som redovisas nedan är ett genomsnitt av åren Samtalen skedde med: 74% par 16% ensam kvinna 8% ensam man 2% familj Av paren var: 77% gifta eller samboende 13% separerade 5% särboende 7 Besökare som fortsätter över årsskifte räknas även året därpå. 8 Det ungefärliga antalet barn som familjerådgivningen nådde direkt eller indirekt. 9 Vissa procentsatser är ungefärliga. Siffrorna finns årsvis redovisade i familjerådgivningens verksamhetsberättelser för de aktuella åren. 10

11 Parrelationens längd 14% av paren hade varit tillsammans i 1-4 år 20% 5-9 år 18% år 7% år 4% år 4% över 30 år Härkomst 13% födda utanför Sverige. 10 Åldersfördelning 11 17% år 46% år 25 % år 9% år 2 % år I 1-2% av samtalen deltog varje år barn under 18 år. 12 Antal barn under 18 år i familjen 17% 0 barn 25% 1 barn 37% 2 barn 17% 3 barn 6% 4 barn eller fler Cirka 400 barn var varje år berörda av att deras föräldrar hade kontakt med rådgivningen. Arbetstid kvinnor 13 60% heltid 14% deltid 8% arbetslösa 3% hemarbetande eller föräldralediga Arbetstid män 81% heltid 14 1,5% deltid 4% arbetslösa 10 Som högst var det 16-17% under åren och lägst 8% år Enligt SCB var 25% födda utanför Sverige i Södertälje kommun år En knapp procent - vissa år - hade uppnått åldern 70 år eller äldre. Uppgifter saknas om ålder på barn under 18 år. 12 Under åren skedde en ökning av samtal med familjer. 13 Uppgifter saknas för 11% av såväl kvinnor som män och för över en femtedel : 14 Andelen män som arbetade heltid var något lägre 2002 och

12 Yrkestillhörighet kvinnor 22% akademiker 15% kontorist/tjänsteman 11% vårdpersonal 8% studerande 8% affär, restaurang eller lokalvård Yrkestillhörighet män 15 20% arbetare/förmän inom industri och hantverk 12% akademiker 10% egna företagare och serviceyrken Antal samtal 31% 1 samtal 39% 2-4 samtal 16 16% 5 8 samtal 14% 9 samtal eller mer 17 Innehåll i samtal 43% reparationsarbete i parrelationen 26% separationsarbete i parrelationen - även vårdnads- och umgängesfrågor ingick 18% kortvariga kontakter som bestod av kartläggande eller klargörande samtal 9% vårdnads- och umgängesfrågor för separerade par 3% relationer till egna föräldrar/svärföräldrar eller vuxna barn Sammanfattning Antalet besökare vid familjerådgivningen ökade något under den period som ingår i denna studie. År 1995 vände sig 411 personer till familjerådgivningen kom 616 personer. Antalet barn och ungdomar som varje år var berörda genom att deras föräldrar hade kontakt med familjerådgivningen steg från 350 till 483. Precis som besökarna, ökade mängden samtal. De allra flesta besökare kom tillsammans med en partner och vanligaste var att de var gifta eller samboende och hade varit tillsammans mellan fem och nio år. Vanligast var att de hade två barn under arton år. Andelen besökare födda utanför Sverige var lägre än andelen utlandsfödda bosatta i Södertälje kommun. Närmare hälften av besökarna var i åldrarna år. Majoriteten arbetade heltid. Den vanligaste yrkestillhörigheten för kvinnor var något som krävde en akademisk utbildning. Av de män som uppgav sitt arbete var det vanligast att de var arbetare/förmän inom industri och hantverk. Det vanligaste var att besökarna samtalade med rådgivarna två till fyra gånger. Samtalen handlade vanligtvis om att reparera parrelationen. 15 Det saknas uppgifter om yrkestillhörighet för cirka 13% av männen. 16 Med undantag för år De senare varierade från nio upp till flera år. 12

13 4. Frågor och svar Besökarna fick som nämnts totalt nio frågor att ta ställning till. Dessa skulle besvaras genom ett kryss i ett av flera svarsalternativ. I första delen av kapitlet presenterar jag varje fråga och hur besökarnas svar fördelade sig procentuellt. I den andra delen redogör jag för vad man kan utläsa om man kopplar ihop några svar. 18 Nio frågor 1. Kön 57% kvinnor 42% män 2. Hur fick Du veta att Familjerådgivningen fanns? 19 34% bekanta 19% partnern 19% telefonkatalogen 13% annat sätt 8% släkting 7% sjukvårdsinrättning 5% tidning 4% myndighet 4% svarade inte 3. Hur tycker Du att kontakten med Familjerådgivningen var? 34% mycket bra 51% bra 10% mindre bra 4% dålig 1% svarade inte 4. Hur upplever Du att de problem Du sökte Familjerådgivningen känns idag? 62% lättare 30% oförändrade 7% värre 2% svarade inte 5. Vad var Din önskan när Du/ni beställde tid på Familjerådgivningen? 63% reparation av parrelationen 13% separation av parrelationen 31% annat 18 Siffrorna är ett genomsnitt av åren Understrykningarna överensstämmer med dem som finns i enkäten. 13

14 6. Vad tror Du att Din partner önskade? 20 62% reparation av parrelationen 13% separation av parrelationen 27% annat 7. Vad blev resultatet? 34% reparation av parrelationen 29% separation av parrelationen 38% annat 8. Skulle Du rekommendera andra att besöka Familjerådgivningen? 80% ja 15% kanske 4% nej 2% svarade inte 9. Kan Du själv tänka Dig att besöka Familjerådgivningen igen? 74% ja 15% kanske 10% nej 1% svarade inte Nöjdhet i relation till förväntningar Familjerådgivningens personal ville veta om besökarnas eventuella förväntningar om reparation respektive separation av förhållandet blev infriade och om detta i så fall hade samband med graden av nöjdhet med rådgivningen (november 2007). I nedanstående sammanställning har svaren på några frågor kopplats ihop med hur de tillfrågade svarat på frågan: Vad blev resultatet? De som på frågan: Vad var Din önskan när Du/ni beställde tid på Familjerådgivningen? svarade att de önskade reparera parrelationen förklarade att resultaten blev följande: 46% reparation av parrelation 28% separation av parrelation 26% annat De som på samma fråga svarade att de önskade separera parrelationen klargjorde att resultaten blev: 18% reparation av parrelation 60% separation av parrelation 22% annat 20 Det tillgängliga materialet säger inget om hur stor andel som trodde att partnern hade ett motsatt önskemål. 14

15 De som på frågan: Hur tycker Du att kontakten med Familjerådgivningen var? svarade att kontakten var mycket bra uppgav att resultaten blev: 47% reparation av parrelationen 23% separation av parrelationen 30% annat De som tyckte att kontakten med familjerådgivningen var bra svarade att resultaten blev: 30% reparation av parrelationen 30% separation av parrelation 40% annat De som tyckte att kontakten med familjerådgivningen var mindre bra uppgav resultaten: 16% reparation av parrelationen 38% separation av parrelation 46% annat De som på frågan: Skulle Du rekommendera andra att besöka Familjerådgivningen? svarade Ja upplyste om att resultaten 21 blev: 57% reparation av parrelationen 43% separation av parrelation De som svarade Kanske på frågan uppgav resultaten: 34% reparation av parrelationen 66% separation av parrelation De som på frågan Kan Du själv tänka Dig att besöka Familjerådgivningen igen? svarade Ja förklarade att resultaten 22 blev: 60% reparation av parrelationen 40% separation av parrelation De som svarade Nej uppgav resultaten: 40% reparation av parrelationen 60% separation av parrelation De som svarade Kanske uppgav resultaten: 28% reparation av parrelationen 72% separation av parrelation 21 Svaret Annat finns inte med i bearbetningen av svaren. De som svarade Nej till att rekommendera familjerådgivningen var cirka fem personer varför svaren inte är bearbetade. 22 Svaret Annat finns inte med i bearbetningen av svaren. 15

16 Sammanfattning och personalgruppens kommentarer De flesta som besvarade enkäten var kvinnor. Det vanligaste var att besökarna fått vetskap om familjerådgivningens existens genom bekanta. De allra flesta sa, i efterhand att de, när de vände sig till rådgivningen, ville reparera sin relation. En nästan lika stor andel som ville reparera parrelationen trodde att partnern önskade detta. Andelen som svarade att resultatet av samtalen vid familjerådgivningen ledde fram till en reparation var dock mindre. Merparten uppnådde alltså inte sitt mål att reparera parrelationen. Majoriteten av dem som önskade separera parrelationen uppnådde däremot sitt mål. Personalgruppen kommenterar uppgifterna så här: När ett par vänder sig till familjerådgivningen kan det ibland vara så att den ena i paret vill reparera förhållandet medan den andra vill separera. Om den ena bestämt sig för att separera är det inte troligt att resultatet av samtalen blir en reparation av förhållandet. Detta kan vara en förklaring till att de som önskat separation i större utsträckning fick önskat resultat, och att de som önskat reparation fick det önskade resultatet i lite mindre utsträckning (november 2007). De allra flesta som besvarade enkäten var positiva till kontakten med familjerådgivningen. Siffrorna visar att de som reparerat parförhållandet var mest nöjda. Även gruppen som svarade att resultatet blivit annat var i stor utsträckning nöjda. Något fler än hälften uppgav att de problem man sökte familjerådgivningen för, nu kändes lättare. Personalgruppen ger en förklaring till att andelen som separerat i högre utsträckning uppger att de är mindre nöjda med kontakten med familjerådgivningen än de som har reparerat förhållandet: Om den som vill separera har bestämt sig är det inte mycket familjerådgivningen kan göra för att hjälpa dem att reparera. I denna grupp av besökare kan därför en del av dem som velat reparera känna sig missnöjda. När enkäten konstruerades förutsåg man detta problem, men hittade inte något sätt att identifiera denna grupp, eftersom man valde att skicka ut enkäterna utan någon märkning, vilket kunde möjliggjort att man kunnat se vilka som tillhörde samma par (november 2007). Som framgår har en stor andel kryssat för svarsalternativet Annat när det var möjligt. Detta följdes av möjligheten att på en rad komplettera med upplysningar om vad detta innebar. I nästa kapitel går jag närmare in på innehållet i dessa. 16

17 5. Utöver reparation och separation Möjligheten att med egna ord lägga till förtydliganden fanns i anslutning till tre frågor. Frågorna var: Vad var Din önskan när Du/ni beställde tid på Familjerådgivningen? ; Vad tror Du att Din partner önskade? ; Vad blev resultatet? På alla tre frågorna kunde besökaren kryssa för tre alternativ: Reparation av parrelation, Separation av parrelation och Annat. Svarsalternativet Annat följdes av en tom rad som gav möjlighet att förklara svaret. I det här kapitlet ska jag gå genom vad besökarna skrivit i anslutning till frågorna som handlade om vad de önskade och hur resultatet blev. Önskemål 63% av dem som svarade på enkäten önskade: Reparation av parrelation, 13% ville få: Separation av parrelation. 31% satte ett kryss för rutan Annat. Förutsättningslöst - reflektion Att kryssa i rutan för Annat berodde, för en del, på att de befann sig någonstans på sträckan mellan reparation och separation och ännu inte hade fattat ett beslut. Samtalen kunde vara förutsättningslösa men med önskemål om att reflektera. En kvinna skriver: Kan inte säga de ena eller andra. Min önskan är att växa som individ och få hjälp att känna vad som är min sanning och om det leder till separation eller reparation är inte viktigt (K2-97). 23 I flera kommentarer kan man ana att de som skrivit har befunnit sig i en kaotisk situation och att samtalen med familjerådgivningen erbjöd en väg ut ur detta. En kvinna skriver: Snacka ut runt kaoset, lyssna till varandra och utifrån det antingen kunna separera som vänner eller reparera relationen (K1-02). En annan kvinna skriver: I botten lite mer invecklat vi visste inte hur vi skulle göra/vad vi borde göra. Det var ett sätt att ta reda på vad som var bäst. Så man kan säga att det var en blandning av att vilja reparera relationen, men ej utan vissa förändringar (K114-03). Några ville få hjälp med problem som de inte kopplade samman med parrelationen utan till egna erfarenheter och tillkortakommanden: Bearbeta min egen bakgrundshistoria för att rädda relationen, skriver en kvinna (K64-97) Lära mig hantera min ilska över flera områden, önskar en annan kvinna (K104-03). Att förändra de brister jag har, noterar en man (M18-01). Man kan säga att svaren som här kategoriserats som Förutsättningslöst reflektion speglar en önskan att ensam eller med partnern tillsammans med en utomstående reflektera över sig själv och/eller relationen. Reparera efter separationen Ett annat skäl till att kryssa för Annat var att en separation från partnern redan var beslutad eller genomförd. Ambitionen var inriktad på att förbättra relationen/samarbetet med partnern. I denna strävan stod barnens behov i förgrunden. Att vi skulle få en så bra separation som 23 Inom parantes nämns personens kön, K respektive M, den numrering som personen som besvarat enkäten fått i undersökningen samt det årtal som enkäten är besvarad. 17

18 möjligt för barnens skull, menar en kvinna (K9-03). En annan kvinna skriver: Reparera (förbättra) en otrevlig/hotfull relation till barnens far, som jag är skild från. Så vi bättre kan samarbeta om barnen (K112-03). Hjälp att lösa problem med umgängesrätten, skriver en man (M65-97). Bättre samarbete när det gäller barnen. Vi gick skilda vägar för 5 år sedan, önskar en kvinna (K24-95). Några kommentarer där barn är inbegripna antyder eller talar i klartext om att samtalen gäller samspelet mellan föräldrarna: Att man skulle kunna bevisa för barnets far vad ett barn i tonåren kostar, skriver en kvinna (K45-02). Få pappan att fatta att dottern vill bestämma delvis själv om dom skall ses deras helger, medbestämmande pga dotterns ålder skriver en annan kvinna (K36-03). En annan skriver: Råd och stöd angående min sons far (K48-02). I önskemålen som jag inordnat under rubriken Reparera efter separation finns ambitionen att båda föräldrarna ska umgås med barnen och att de ska ha en tillfredsställande relation och/eller avtal med den tidigare partnern. Uppfylla partners önskemål Några personer uppger att deras önskning var förknippade med partners önskemål: Fd sambo vill att jag skulle följa med, skriver en man (M79-02). Det var min partner som ville besöka Familjerådgivningen, skriver en kvinna (K67-99). Tillmötesgå min partner (K82-96). Föräldrar-barn En del av dem som önskade Annat hade svårigheter med andra än partnern, nämligen med föräldrar, syskon och egna eller partners barn. Reparation av förhållande till eget barn, skriver en man (M35-99). Bättre relation mellan mamma och systrar, nämner en kvinna (K21-02). Att min mor skall förstå att mina problem påverkats och påverkas av henne, skriver en annan kvinna (K25-98). Exempel på relationen till partnerns barn är: Upprättande av en fungerande familjeordning med barn från 2 olika håll i ny familj, önskar en man (M39-99). Reda ut styvfamiljsproblematik, nämner en kvinna (K39-95). I önskemålen under rubriken Föräldrar barn blir det tydligt att det finns andra relationer än den till en partner som är drivkraften till att besöka familjerådgivningen. Annat Ett par vände sig till familjerådgivning vid en akut kris förorsakad av en bilolycka (K13-96), (M14-96). En kvinna önskade: Inse sjukdom och att hjälp finns (K26-97). Ett par skriver att de ville få ett bra sexliv (M29-95), (K30-95). Resultat Vid frågan om resultatet satte 34% ett kryss i rutan vid Reparation, 29% i Separation och slutligen 38% i svarsalternativet Annat. Bättre En anledning att kryssa för alternativet Annat var att man uppnått en stabilare relation. Ett bättre vänskapsförhållande (M50-95). Vi har lärt oss samtala med varandra på ett bra sätt (K62-95). Vi bor isär, men har ambitionen att fortsätta prata ihop oss (K9-96). Känner större samhörighet nu, tryggare i relationen (K31-02). 18

19 Vi fick lite tips som vi jobbar vidare med själva, men problemet är inte löst, skriver en man (M29-95). Förhoppningsvis bättre förhållande om barnens inköp tex, (kläder, skor, skridskor, cyklar) skriver en annan man (M99-99). Insikt För några blev resultatet en förståelse för situationen, sig själv eller andra inblandade: En kvinna skriver: Stärkt jagkänsla. Rätten till egna känslor sätter gränser (K33-95). En annan kvinna menar: Fått en klarare bild av vår styvfamilj och därmed bråkar vi mindre (K39-95). En tredje kvinna skriver: Min ilska till min före detta man försvann. Jag insåg att han är en människa med känslor. Vi avslutade våran relation på ett humant sätt (K61-98). En fjärde kvinna: Och vi kom i alla fall fram till att vi är väldigt olika (K78-01). En femte kvinna: Men jag har också insett varför det händer & att det som hände var bra för oss (K32-95). Och slutligen en man: Större förståelse om vikten av att kommunicera (M98-02). Mellanting, oförändrat, förvärrat, inget resultat En annan anledning till att kryssa för alternativet Annat var att resultatet befann sig mellan reparation och separation: Mellanting; särbos träffas ofta men ej hållbar situation, mer nödlösning för att slippa gräl och för barnens skull (K2-97). Något mitt i mellan. Bor ofta på skilda håll men umgås nästan dagligen (M 53-98). Varken eller (K87-03). Skälet till svarsalternativet Annat kunde också vara att det inte fanns något som kunde benämnas resultat: Den som lever får se (M27-95). Ännu ej klart (M48-95), Inte vet jag (M59-95). Några kommenterar resultatet som Oförändrat, Likadant, Problemen kvarstår. Fungerade en tid. Föll tillbaka i gamla vanor (K27-00). Inget då han inte kom, men jag kunde få prata av mig vilket underlättade för stunden (K25-01). Samma som förut, vi bor ihop och har det väldigt upp och ner (K39-03). Några berättar varken om situationen är densamma eller om den försämrats. Det går dock att förstå situationen som kaotisk: Krig! Jag blir stämd, skriver en kvinna (K51-95). Desperation (K6-97). Konflikter i familjen (M18-97). Det finns också exempel som i klartext berättar att relationen förvärrats: Värre mkt värre (K36-03). Skäl till att kryssa för Annat var att resultatet av samtalen inte kunde knytas till reparation eller separation, utan till att relationen till partnern var oförändrad, blivit förvärrad eller bättre. Resultatet kunde också vara att den som svarade fått större insikt eller tyckte sig befinna sig någonstans mellan reparation och separation. Sammanfattning De som vänder sig till familjerådgivningen har önskemål som spänner över ett brett fält. Förutom att vilja separera från, eller reparera förhållandet till, en partner kan det handla om en önskan att få reflektera kring en fråga, kanske för att komma fram till ett beslut. Det kan också handla om en vilja att förbättra relationen till nuvarande eller tidigare partner, syskon eller föräldrar. Det händer också att personer besöker rådgivningen för att tillmötesgå partnerns önskemål. Slutligen vänder sig några till familjerådgivningen för att få hjälp i en krissituation. 19

20 Resultaten är avhängiga önskemålen. Det betyder att förutom att separera från, eller reparera förhållandet till, partnern kan resultatet bli en repareration av relationen till en anhörig. Det kan också vara att ha fått möjlighet att reflektera och nå större förståelse för sig själv, sin partner eller någon annan närstående. Det kan dessutom vara så att parterna inte når fram till ett beslut, utan befinner sig någonstans mellan svarsalternativen, separation och reparation. Situationen kan slutligen vara likadan, förbättras alternativt förvärras. 20

21 6. Besökarnas kommentarer Enkätformuläret avslutas med rubriken Synpunkter och kommentarer följt av fem tomma rader. Närmare hälften av dem som besvarade enkäten kommenterade här med egna ord sina erfarenheter av familjerådgivningen. Konsekvensen av den vida rubriken är att kommentarerna är av skiftande karaktär. Några kan ses som stödjande tillrop alternativt negativa anmärkningar riktade till personalen. Andra är korta beskrivningar av sådant som besökarna uppfattat som positivt eller negativt. Här finns också konkreta tips på förbättringar (se bilaga 3). Kapitlet inleds med en kort redogörelse för vad tre personer, som alla lämnade kommentarer såväl vid frågan om vad de önskade: Vad var Din önskan när Du/ni beställde tid på Familjerådgivningen som vid resultatet: Vad blev resultatet? och under rubriken Synpunkter och kommentarer. Kommentarerna ger alltså en möjlighet att få en något fylligare beskrivning av hur önskemål, resultat och synpunkter om familjerådgivningen kan höra samman. Tre personers önskemål, resultat och kommentarer Exempel 1 En man önskade: Stöd i separationen utan krav på vare sig reparation eller beslutad separation. Stöd i processen vad vi trodde skulle leda till en så pass bra separation som möjligt. Resultatet blev: Fortsättning på den separation som vi redan påbörjat. Han kommenterade kontakten med: Det kändes väldigt värdefullt att kunna ha en 3.e part med i dialogen som kunde hjälpa att förtydliga & våga hjälpa mig ta upp det som känns viktigt för mig i vårt framtida förhållande på var sitt håll. Tror att jag kanske en tid framöver skulle kunna behöva några samtal igen tillsammans med maka om vi får svårt längre fram i tiden. Tack (M99-02). Exempel 2 En kvinna önskade: Äktenskapet kändes fel. Jag ville skiljas, men visste inte om jag var på rätt eller fel väg. Jag ville få min man att vakna och att vi skulle kunna prata med varandra. Resultatet blev: Vi grälar om nästan allt nu. Har kört ännu mera fast. Jag vill separera men det är svårt att sälja huset. Kvinnan kommenterade familjerådgivningen så här: Jag förväntade mig mera råd och stöd./ / Efter varje besök fick vi frågan: ska/vill ni fortsätta gå på samtal? Det kändes svårt att bestämma själv. Jag ville att hon skulle säga: Jag tycker nog att ni bör gå i terapi en tid eller att er relation verkar vara svår etc (K46-95). Exempel 3 En annan kvinna önskade: Tala genom återkommande problem med hjälp av en tredje part för att kunna komma vidare bryta mönster. Resultatet blev: Vi har fått ventilera våra problem o kan förhoppningsvis bryta felaktiga mönster gå vidare i en ännu mer kärleksfull relation. Kvinnan kommenterade rådgivningen med: Underbart att ni finns! Hoppas att Er verksamhet utökas och blir tillgänglig för fler (K1-96). I dessa tre personers kommentarer kan man se att den person som var missnöjd saknade handfasta råd i relationen till partnern. De två som däremot var nöjda uppskattade att ha fått möjlighet att resonera och reflektera. Detta kapitel handlar om det som besökarna uppskattade och det som väckte missnöje. 21

22 Viktiga förutsättningar Vikten av att vända sig till familjerådgivning vid en konflikt om paret har gemensamma barn - betonades av flera oavsett om paret levde tillsammans eller hade separerat. Samtal om parets svårigheter kräver dock bådas närvaro och acceptans. Denna uppfattning speglas i några kommenterar: Vi gick inte så många gånger pga att min man inte tyckte det gav något resultat ur hans synvinkel (K28-96). Min fd man ville inte fortsätta gå efter ett tag (K33-96). Svårt då den andra parten ej medverkar / / man kommer inte så långt då tyvärr. Borde vara lag på att samtala innan en skilsmässa där det finns barn (K53-96). En kvinna säger: Trots att expartnern vägrade att komma till rådgivningen fick jag underbart stöd. Jag kunde jobba med min ilska (K104-03) För att ett förhållande ska kunna repareras krävs dock att problemen inte växt sig för stora anser flera: En kvinna uttrycker: Vi borde ha tagit hjälp och kommit mycket tidigare. Vår relation borde ha gått att rädda då!!! (K13-02). Några bedömde det också vara betydelsefullt för ett par av båda könen att i samtalen möta två familjerådgivare av vardera kön: En kvinna anser att det förutom den kvinnliga familjerådgivaren skulle ha varit en man för att hennes make inte skulle känna sig missförstådd (K7-96). En annan kvinna funderar på om hon hade en fördel av att vara av samma kön som familjerådgivaren, att de förstod varandra på ett sätt som inte mannen gjorde. En man är missnöjd med att det tillsammans med tolken var tre kvinnor mot en man (M4-98). En man som i motsats till ovanstående personer fick möta två familjerådgivare var nöjd: Det var stimulerande med 2 st att prata med (man och kvinna). Både jag och min fru fick alltid någon som höll med mig eller min fru, eller tvärtom. Bra!!! (M18-97). Rum för reflektion Möjligheten att få reflektera ensam, tillsammans med sin partner eller andra anhöriga var något som flera beskrev vara såväl önskemål som resultat av samtalen vid familjerådgivningen, vilket framkom i förra kapitlet. Att få samtala med utomstående bidrog till att parterna lyssnade på varandra, att de lärde sig något om sig själva eller varandra. En kvinna uttrycker det som: Man fick tänka efter, lyssna på sin partner, tala om vad man känner utan att någon avbröt hela tiden. Man kom hem med massor av nya tankar som man fick efter samtalen, som man inte tänkt på innan (K23-95). En annan kvinna uttrycker på liknande vis: Genom våra samtal, som någon tålmodigt och kärleksfullt lyssnade till, lyckades vi ta upp saker, som vi annars aldrig fick tid att beröra och delvis få nya infallsvinklar (K59-96). En man skriver: Ökad förståelse för min fru. Hon hade upplevt vissa saker som jobbiga. Detta hade jag aldrig märkt och fick först nu reda på detta. Jag tyckte att hon själv fick lite aha-upplevelser till det bättre (M53-98). Betydelsen av familjerådgivarens kompetens lyfts fram som avgörande för hur samtalen gestaltar sig: Vi fick bra hjälp mest tack vare att terapeuten var klok och konkret, skriver en kvinna (K28-01). En man skriver: Oerhört positivt! Mina något förutfattade meningar kom på skam då jag/vi träffade NN som sakta och mycket säkert lotsade oss fram till insikt utan att på något sätt vara dömande (M11-02). Familjerådgivarens betydelse kan sammanfattas i kommentaren: Jag tror att det är avgörande om man trivs med den familjerådgivare man får. Det gäller ju att båda parter som söker får förtroende för rådgivaren (K72-99). 22

23 Flera kommentarer rör familjerådgivarens förmåga att hålla sig neutral i mötet mellan två personer som är i konflikt. En man beskriver: Familjerådgivaren 24 gjorde det möjligt att prata om mycket känsliga saker. Vi kunde diskutera problem utan att någon blev upprörd, något som annars garanterat skulle ha inträffat. Familjerådgivaren hjälpte oss att navigera rätt i den känslomässiga djungeln (M6-99). Professionell attityd från terapeuten, ställde bra frågor. Förhöll sig neutral. Det kändes alltid bättre efter samtal än före. Jag lärde mig vara tydlig, inte rygga för konflikter utan att gå i konfrontation eller alltid hamna i försvarsställning (K7-99). Mycket skicklig samtalsterapi! Bägge parter fick komma till tals lika mycket fast var och en på sitt sätt (M20-99). Kunnighet, neutralitet, förståelse och lyhördhet för båda parter var förmågor som skattades högt av dem som hade mött just detta och de som saknat ett sådant bemötande. Innan jag går vidare med att beskriva de negativa kommentarerna vill jag påminna om att majoriteten av dem som svarade på enkäten var positiva till familjerådgivningen. Förväntningar som inte infriades Några hade mött familjerådgivare som de uppfattat som partiska, som inte tagit deras perspektiv på allvar. En kvinna säger: Jag upplevde att vårt kärnproblem, att min sambo behandlade mig kränkande viftades bort och ignorerades av familjerådgivaren (K90-96). En man menar: Min hustru ville skiljas och jag upplevde att fam.rådg sympatiserade med eller stödde detta genom att säga: Ja NN vill skiljas och det är smärtsamt men det måste du acceptera (M2-98). Jag kände mig missnöjd med den familjerådgivare vi gick hos. Det kändes som hon hade svårt att förstå mig, jag kände ej någon förståelse eller stöd ifrån henne (K44-96). En person härleder sitt missnöje till att familjerådgivaren var kvinna: Eftersom jag är man fick jag känslan av att jag inte hade lika mycket att säga till om (M69-99). Flera kommentarer handlar om missnöje med hur familjerådgivaren styrde innehållet i samtalen. En person tycker att familjerådgivaren inte lyssnade och därmed inte förstod att våld och tvång användes i relationen. Först efter mitt självmordsförsök när vi slutat gå på familjerådgivningen fick min partner hjälp genom X (K55-03). Flera påpekar att de önskat prata enskilt inledningsvis eller senare i kontakten. Några hade önskat mer styrning av familjerådgivaren. En kvinna tycker att rådgivarna skulle ha varit mer provocerande, det var för lamt (K10-97). En annan säger att paret fick stort utrymme: Bråka kan vi göra gratis hemma när det passar oss enbart (K75-01). En kvinna hade önskat att hennes man stoppades när han gav sig på henne (K56-02). En man menar: Det måste ju vara meningen att båda parter får tala. Jag satt hela tiden och bara hörde hur dålig jag var. Så fort jag försökte säga något blev jag avbruten. Det var dålig styrning av samtalen (M81-02). Några tyckte att de fick styrning men i fel riktning. Vi kom ingen vart och spårade in på detaljproblem som kändes avslutade för länge sen (K33-96). En man menar: Jag tyckte att ni dök för mycket i det som hade varit (otrohet). Jag kände att det inte var rätt att börja djupt i det som varit, utan att få hjälp att gå vidare i förhållandet om det nu går (M84-03). En man beskriver sig som besviken och motiverar det med att han och hans partner inte fick hjälp att sy ihop relationen, snarare gjorde samtalen att utvecklingen gick i motsatt riktning, mot separation (M4-96). 24 Personen har själv använt benämningen kontaktperson. 23

24 En person uttrycker förväntningar på familjerådgivningen också utanför dess lokaler: Önskar någon tog kontakt med oss då vi slutade gå, för att höra varför. Då hade förmodligen helt säkert min dåvarande partner gått dit igen. Men jag tröttnade på att be och tjata (M78-03). Att par som befinner sig i svårigheter eller kris ställer stora och speciella krav på den som ska träda in och hjälpa till kan man förstå av flera kommentarer. Av följande kan en utomstående få en aning om hur det kan upplevas om förväntningarna om stöd och hjälp kommer på skam: Den terapeut vi hade var mycket oprofessionell och klampade in i vårt liv efter en ½ timme med skor storlek 48. Detta ger inget förtroende (K40-97). Kraven på familjerådgivaren kan förutom kunnighet, neutralitet, förståelse och lyhördhet handla om att på ett personligt plan passa den enskilde eller att den så kallade personkemin stämmer. Några kommenterar att de bytte till en annan familjerådgivare i samma verksamhet och därmed blev nöjda. Följande personer jämför rådgivarna vid samma enhet och menar att de fick olika erfarenheter. Vi provade två handläggare med högst varierande resultat (M60-99). Vi fungerade inte alls ihop med den första handläggaren. Hade vi fortsatt så hade vi varit mycket missnöjda. Efter byte blev allt rätt. Det är viktigt att känna tillit till sin familjerådgivare (K70-99). Det är viktigt att man får förtroende för sin rådgivare. Vi fick omedelbart förtroende för NN. Dock hade vi ngt enstaka besök i ett tidigare skede där inte personkemin stämde (K80-01). När familjerådgivningen är fel instans Några kommentarer handlar om att rådgivarna inte gav konkreta råd: Rådgivning gavs inte, endast upplysning om gällande lagstiftning, skriver en man (M30-98). En annan man skriver: Efterlyser lite mer handgripliga stöd/råd/frågeställningar (M31-00). Ytterligare en man menar: För mycket lyssnande. Inga konkreta och givande råd (M49-03). Andra beskriver effekterna av utebliven konkret rådgivning: Det är svårt att själv avgöra, om man gör rätt eller fel (K49-95). En annan person uttrycker: Att få två vuxna att prata om deras problem, löser inte deras problem. Det har i alla fall vi provat både innan och hos familjerådgivningen. Det hade inte skadat med några pekpinnar (K58-95). En man saknade konkreta förslag på hur han och hans partner skulle göra: Gå hem och pröva det här, typ (M2-96). Man vill diskutera sin situation. Inte bara att ni lyssnar utan svarar på eventuella frågor (K77-96). Att personalen inte gav konkret rådgivning gjorde att en man uppfattade personalen som en vägg (M26-98). En kvinna som önskade konkreta metoder ger själv ett tips på en bok: Dessa konkreta modeller skulle jag vilja se i familjerådgivningen. Man behöver dessa modeller, tror jag, för att komma förbi låsningar mellan parterna (K60-02). Några kommentarer står i kontrast till de ovan nämnda, i dessa uttrycks en önskan om större möjligheter till reflektion: Förstod eller förstår kanske inte syftet med rådgivning. Hoppades på mer djupgående process och inte just rådgivning. Jag ville förändra mej i relation till den andre och se mina mönster och skador inte bara lappa ihop eller separera rakt av (K2-97). Den andra kvinnan skriver: Skulle vilja ha djupare mer terapeutiska samtal så att det händer mer. Blev för ytligt (K58-00). Vi kom till slutsats om vad som var felet och fick i uppgift att jobba med det hemma. Vi skulle kanske ha gått lite djupare om varför det är som det är och diskuterat problemen mer, så vi fick mer förståelse för varann (K45-01). 24