0ulr. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidan 72 (75) GÄLLIVARE, KOMMT]N Kommunfullmäl<tige. Kommunfullmäktige beslutar

Transkript

1 Delgivningar Öppnas detta dokument i gratisprogrammet Adobe Reader så är det möjligt att navigera mellan rubrikerna med Bokmärken uppe i vänstermarginalen. Henrik Ölvebo, (mp), Gällivare, ersättare i styrelsen Protokoll från Tillväxtberedningen Protokoll från Tillväxtberedningen Protokoll Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Protokoll Socialberedningen Protokoll Barn- och utbildningsberedningen Skrivelse till näringsministern avseende akut kapitalförstöring av statliga-, EU-, och kommunala skattemedel i Norrbotten Skrivelse till Trafikverket avseende gatubelysning i tätort på statliga vägar Skrivelse till inrikesministern avseende att svensk räddningstjänsts kompetensbehov bör utredas innan utbildningsverksamheten vid Sandö och Revinge inom myndigheten för samhällsskydd och beredskap eventuellt omorganiseras Svar från Justitiedepartementet om räddningstjänstens kompetensförsörjning Slutrapport Partnerskap i den digitala industrin (PIDDI)

2 n 72 (75) 201s GÄLLIVARE, KOMMT]N Kommunfullmäl<tige IG/2014: $34 Val av nv ersättare. stwelse Kommunfullmäktige beslutar att Henrik Olvebo (mp) utses till ny ersättare i Kommunforbundet Norrbottens styrelse 20t Bakgrund Föreligger val av ny ersättare till Komrnunforbundet Norrbottens styrelse, Beslutsunderlag 1. Kommuntullmäktige $ Yrkande Eva Alriksson (m) yrkar att Henrik Ölvebo (mp) utses till ny ersättare i Kommunlorbundet Norrbottens styrelse 20rs Propositionsordning Ordforande ställer Eva Alrikssons forslag till beslut under proposition. Efter gjorda propositioner finner ordforande att kommunfullmäktige harbeslutat i enlighet med Eva Alrikssons forslag. 0ulr U b L

3 Protokoll Tillväxtberedningen Tid och plats 3 Februari 2015, kl 10-15, sammanträdesrum 1, Kommunfürbundet. Närvarande Britta Flinkfeldt Jansson (s) kom- Maria Stenberg (s) NLL munfürb. Peter Roslund (s) Kf Glenn Berggård (v) NLL Agneta Granström (mp) NLL Niklas Nordström (s) Fyrkanten Anna-Stina Nilsson (c) NLL Robert Bernhardsson (s) LKF Anders Josefsson (m) NLL Peter Waara (s) Östra Norrbotten Kent Ögren s) NLL Agneta Lipkin (s) NLL adj. Ulrika Nilsson, NLL p1-11 Anna Lindberg, NLL pl2-18 Jenny Mozgovoy, NLL p12-18 Anita Lindfors, Kommunfürb Lars Alriksson (m) Kf Jeanette Wäppling (v) Kf Yvonne Stålnacke (s) Kf Lotta,A.hman (s) Kf För kännedom Anders Öberg (s) NLL Kenneth Backgård (ns) NLL Dan Ankarholm (ns) NLL Linnéa Ekman, (m) NLL Linda Frohm (m) Östra Norrbotten Anna Hövenmark (v), NLL Kristina Zackrisson (s) LKF Jens Sundström (fp), NLL Helena Öhlund (s) Fyrkanten Kenneth Sandberg (mp), NLL Dagordning 1 Mötesordftirande Britta Flinkfeldt Jansson öppnar mötet och hälsar alla välkomna. Ett speciellt välkomnande till nytillträdda ledamöter. 2 Till justerare väljs Maria Stenberg. 3 Dagordningen godkänns. 4 Föregående protokoll, från tillväxtberedning och från kommunikationspolitiska rådet godkänns och läggs till handlingarna. 5 Info om "nya " tillväxtberedningen Anita Lindfors informerar att tillväxtberedningen bildades 2001 utifrån behovet av ett gemensamt politiskt forum fnir regionala tillväxtfrågor. Kommunikationspolitiska rådet bildades i augusti 2006 med fokus på samordning och agerande rörande transporter och infrastruktur i länet. I början pä2014 diskuterade politikerna i tillv?ixtberedningen och kommunikationspolitiska rådet att göra en gemensam beredning eftersom frågoma hör ihop och det behövs ett helhetsgrepp i hanteringen samt även att en del politiker sitter i bägge beredningar. Ansvariga tjänstepersoner fick i uppdrag att ta fram ett ffirslag. Bägge beredningarna beslutade om en ihopslagning och samtidigt beslöts att utöka från nio till tretton ledamöter ftlr

4 bredare ftirankring. Infrastrukturfrågorna ska ges bra utrymme i början på dagordningen. lnformationen läggs till handlingarna. 6 Skrivelse, syar - spårbyte Boden-Bastuträsk Anita Lindfors redogör for den politiska skarpa skrivelsen till rrafikverkets GD Gunnar Malm avseende uppskjutet spårbyte mellan Boden och Bastuträsk. Skrivelsen är även skickad till berörda ministrar. Trots eftersatt underhåll, kapacitetsproblem, ökade godstransporter, urspårningar, säkerhetsbrister, avsaknad av omledningsalternativ samt att åtgärden är prioriterad i nationella transportplanen skjuter nu Trafikverket upp spårbytet. I svaret från Gunnar Malm hänvisas till ändrade ekonomiska fiirutsättningar och att det är större konsekvenser och risker t ex. für trafiken på västra - och Södra stambanan samt att avsteg från prioriteringskriterierna i nationella planen inte kan ske. Enligt planen ska underhållsbehov elimineras i storstadsområden och huvudstråk samt på malmbanan till hälften. I svaret hänvisas till att vid ev. extra medel kan åtgärder påbörjas under Sträckan Boden-Bastuträsk är 17 mil och på två mil har byte av räls skett. Löftet frân2014 var att genomfiira arbetet på ytterligare 12 mil under sommaren 2015 och resterande tre mil Nedsatt hastighet på sträckan innebär rejält ökade kostnader für näringslivet och persontrafiken mellan umeå och Luleå kan måsta omprövas och är ev. inget alternativ pga. av tidsåtgången. Tillväxtberedningen beslutar att uppdra till Peter Roslund att fürsöka ordna ett möte med infrastrukturministern den 20 februari i sundsvall. vid nästa möte diskuteras om behov av mer agerande kan behövas. 7 Yttrande, skrivelse - trafikledningscentral Boden Anita Lindfors återkopplar till genomfiirda åtgärder enl. beslut på mötet i november avseende Trafikverkets utredning "Rätt funktion på rätt plats,, vilket främsta syfte îir attfãtill ett gemensamt styr/ trafikledningssystem. Utredningen ftireslår att antalet trafikledningscentraler minskas från åtta till fina, med Gävle som nordligaste. Utredningen har stort fokus på trängselproblematiken i storstadsregionema och visar brist på kunskap om det extrema trafikupplägget med bl.a. den tunga och frekventa malmtrafiken som är gränsöverskridande. utredningen visar även på bristfüllig bearbetning av fakta gällande den norra landsändan framftirallt då det gäller fungerande arbetsmarknadsregioner, utbildning och forskning. Det inskickade yttrandet fokuserar på att den speciella trafiken kräver specialistkompetens och god anläggningskännedom. Det har även giorts en gemensam skrivelse tillsammans med landshövdingen i frågan till ansvarig minister och ftir kännedom till Trafikverket och riksdagsledamöter. Dialog har ftirts med Bodens kommun som är aktiva i frågan. 2

5 Tillväxtberedning beslutar uppdra till ansvariga tjänstepersoner att ftira dialog med Bodens kommun om det behövs mer agerande fran politiken samt återkomma till nästa möte. I Info Norrbotniabanan Ulrika Nilsson informerar att en EU ansökan, TEN-T, om medfinansiering kring Norrbotniabanan är inlämnad till Trafikverket avseende sträckan Umeå-Dåve (bygghandlingar, ej till investering) och Umeå-Skellefteå ( järnvägsplaner). Regeringen väntas inom kort fatta beslut om ev. godkännande så ansökan kan skickas in till EU. Ulrika säger att diskussioner ffirs även om att ansöka från regional fonden, ERUF om ett nytt lobbyprojekt fijr Norrbotniabanegruppen. Nu finansieras projektet via Norrbotniabanan AB. Peter Roslund tillägger att fìirhoppningen 2ir att regeringens beslut om TEN- T ansökan blir positivt. Han fortsätter att om planprocessen åter kommer igång öppnar det även möjligheter att på sikt få bort den döda hand som nu ligger över kustkommunernas markanvändning. Det är viktigt att politisk fortsätta driva Norrbotniabanan som den saknade länken i Bottniska korridoren fiir Västernorrland positioner Ostkustbanan nästan som det är korridoren. Tillv2ixtberedning beslutar att om ett möte kommer till stånd med infrastrukturministern i Sundsvall även lyfta betydelsen av att EU-ansökan godkänns. I övrigt läggs informationen till handlingarna. 9 Aktuellt på EU nivå och övrigt på gång. Ulrika Nilsson informerar att ansökningar, denna period inom TEN-T, från norra Sverige är gällande Norrbotniabanan, Kvarken "Midway Alignment" (ska stärka befintliga transportstråk) och ev. Luleå hamn. Hon fortsätter att informera om processen som pågår ftir att starta persontrafik på Haparandabanan (berörda kommuner, RKM, Lst, TRV, l.ü-l). Trafikverket har kartlagt åtgärdsbehovet och anläggningskostnader på stationer i Luleå, Boden, Kalix och Haparanda och finansiering av nödvändiga åtgärder finns med i planen. Beräknad driftkostnad grundar sig på den prisbild (ca20 milj) som gällde när Norrtåg upphandlade operatör 2009, däpersontrafik på Haparandabanan fanns med som option. Berörda kommuner har tagit beslut om medfinansiering av driften med 5 miljoner. Enligt ftireslagen finansieringsfìirdelning fìireslås att resterande drift skostnad står landstinget fìir 5 miljoner och staten ffir 10 miljoner. Det troliga sceneriet är att prisbilden kan komma att nästan dubbleras vid kommande upphandling. Beslut om antagande av nytt operatörsavtal, ffir perioden augusti , kommer preliminärt att tas i juni Persontrafik på Haparandabanan finns med som option. Landstingets har inte beslutat om finansiering samt inga ftirhandlingar med staten sker ännu. Idag saknas även finansiering av en eventuell station / plattform i Morjärv. För en trafikering behöver också beslut om allm?in 3

6 trafikplikt tas i RKM vilket är svårt om inte driftfinansieringen är klar. Persontrafik på Haparandabanan innebär positiva pendlingsmöjligheter och är ett långsiktigt arbete. Trafikverket remiss "funktionellt prioriterat vùgnät" ska vara utskickat till samtliga kommuner och andra regionala aktörer. Remissen ska ses som ett planeringsunderlag med fokus på tillgänglighet für godstransporter, arbetspendling och persontransporter. senast e 27 februari ska remissvar vara inskickade. Tillväxtberedningen beslutar att ansvariga tjänstepersoner skickar en påminnelse med information samt länken till kommunerna eftersom flera kommuner inte hört talas om remissen och den är viktig for samhällsutvecklingen. Tillväxtberedning uppdrar till ansvariga tjänstepersoner att ta fram ett fitrslag och beslutar prioritera E10 med fokus på Kiruna-Gällivare i sitt yttrande. God tillgänglighet till arbete, studier, etc ftirutsätter att samtliga kommuncentrum och viktiga anslutningspunkter kan kn as till det funktionellt prioriterade vägnätet. Ythandet godkänns av ordfìirandena. Övrig information läggs till handlingarna. 10 Val till intresseftireningen Norrtåg Norrtågs intressefürening har begärt in namn från Norrbotten. Tidigare har funnits tre ordinarie, Annika Eriksson (mp) och Anders Josefsson (m) för NLL samt Peter Roslund (s) fìir kommunfürbundet. Eivy Blomdahl (s) har varit ersättare från kommunftirbundet. Numera ska två ordinarie väljas samt en ersättare. Tillväxtberedning beslutar nominera Annika Eriksson (mp) NLL och peter Roslund (s) Kf som ordinarie samt Anders Josefsson (m) NLL som ersättare. 11 Det regionala strategiarbetet Anita Lindfors redogör att nu är det klart med strukturfonderna Det är en satsning pâ 67 miljarder kronor ftir att bidra till att uppnå Europa 2020-mãúen om smart och hållbar tillväxt ftir alla fi)r att stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. De omfattar fiiljande fna program; Landsbygdsprogrammet (36 mdkr), Regionalfondsprogrammen ( I 6 mdkr), socialfondsprogrammet (13 mdkr) och Havs- och fiskeriprogrammet (ca r,5 mdkr). Regionala fonden, ERUF har sin ftirsta utlysning mellan 9 februari och 6 mars. Hela programmet öppnar inte men det möjliggör projekt bl.a. inom FouI, bredbandinfrastruktur, nystaruetablerade fiiretag, till koldioxidsnål ekonomi samt nya multimodala transporter. socialfonden, ESF utlysning är öppen mellan 23 januari och 16 mars. Fokus är på sysselsatta inom programområde (POl) samt nyanlända och de som är långt ifrån arbetsmarknaden inom PO2. 4

7 Projekt inom landsbygdsprogrammet dröjer eftersom EU-kommissionen inte formellt godkänt programmet. Det beräknas komma igång under september Endast medel till bredbandsutbyggnad är nu möjligt att söka och där pågår en dialog mellan Lst och kommunerna via IT-Norrbotten. Generellt är det hårt tryck på medfinansiering vilket innebär att flera potentiella projektägare kommer att få avslag samt bra projekt kommer att måsta väljas bort. Regeringen utser inom kort ordftirandena i de åtta strukturfondspartnerskapen. För Övre Norrland är landshövding Sven-Erik Österberg och Harriet Classon (s) Västerbotten nominerade. Näringsdepartementet genomftir 4 möten/år med regionala politiker det s.k. Nationellt forum avseende regional tillv2ixtpolitik. I dagarna har departementet inbjudit de regional tillväxtansvariga fìir diskussioner om upplägget fortsättningsvis. Vilket innebär att ingen politiker från Norrbotten är representerad mot tidigare fira stycken. SKL:s uppfattning är att dialogen ska hållas med regionala politiker och att landshövdingar inte ska blandas in. Tillväxtberedningen beslutar godkänna en skrivelse till ansvarig minister avseende betydelsen av politisk fìireträdarskap från regionerna på nationellt forum. I2LTA Business verksamhet, GrT Holmgren Gry Holmgren berättar om LTU- Business AB som ska vara en regional aktör fìir innovation och tillväxt. De arbetar med affürsutveckling i SME, kommersialisering, uppdragsutbildningar och specialistuppdrag som t.ex. analysrapporter och strategier. Målet är bl.a. att utveckla mer av kreativa tjänsteinnovationer och ett samarbete har inletts med Incubator GO Business. Ett lyckat samarbete ftir att nå SME füretag är avsiktsftirklaring med 17 kommuner i Norr- och Västerbotten. Ett strukturerat samarbete via näringslivskontakter startade 2011 och har fram till sista december 2014 initierat 207 samarbeten mellan füretag/organisationer och LTU. Det handlar om uppdragsforskning, studentarbeten, examensarbeten och ftirädling. Informationen läggs till handlingarna. 13 Återkoppling diatog med UD - Arktiska frågor Jenny Mozgovoy återkopplar till uppdraget från tillväxtberedningen i november att ta fram ett utkast på upplägg fiir ett samarbetsforum. Forumet ska ske tillsammans med berörda departement och med Västerbotten. UD kommer attvara ansvarig och vill även att tjänstemän från resp. länsstyrelse bjuds in. Eftersom frågorna är mycket aktuella på EU nivå är Mikael Jansson, North Sweden inkluderad. Syftet med samarbete kring Arktis mellan nationell och regional nivå är att öka kunskapen och samarbetet kring 5

8 Arktis samt stärka Sveriges och vår regions position. Mikael Anzén, kansliråd på utrikesdepartementet med fokus på Arktis är kontaktperson. Det finns olika definitioner av Arktis. Politiska definitionen av Arktis är området norr om polcirkeln, då det är polcirkeln som definierar vilka länder som är med i arktiska rådet. Miljöorganisationer tittar på Arktis ur ett antarktisk perspektiv och glömmer ofta bort att folk bor där. När ud pratar om arktiska regionen ser de i ftirsta hand till Nonbotten och västerbotten. Tillväxtberedning beslutar utse Kent ögren och Agneta Lipkin från landstinget samt Robert Bernhardsson och Niklas Nordström från kommunfiirbundet till det arktiska forumet. 14 Europaforum Norra Sverige Jenny Mozgovoy berättar att Europaforum arbetar just nu med en uppftiljning av regionernas inflytande i programmeringen av EUprogrammen utgångspunkten i utvärderingen är EUs intentioner i strukturfondftirordningarna. Tidsplanen är att det ska finnas ett utkast till rapportörsmötet i februari och att uppföljningen ska redovisas på nästa Europaforum i Jämtland mars Därefter är det Nonbottens tur att vara värd. Under det forumet som ffirslagsvis sker början av 2016 kommer den nya handlingsplanen att antas. våra rapportörer har diskuterat att arbetsgruppen ftir området attraktiv livsmiljö har svårt att hitta sin roll. Frågorna är viktiga für samtliga län men det är svårt att hitta policyfrågor på EU nivå att bevaka. Förslaget fiån återigen att lyftas delar dessa synhandlingsplanen. Norrbotten kommer även att fìireslå "n iråil:, ftir ett stort Europaforum under 2015 anordna ett utökat rapportörsmöte i Bryssel där fler politiker kan delta. Syftet åir att positionera nona regionen samt främja kunskapsuppbyggnad bland fler politiker. Tillväxtberedningen har tidigare beslutat att rapportörerna skulle driva frågan om utökat rapportörsmöte i Bryssel samt att det räcker med ett stort Europaforum vartannat år med undantag t.ex. inftir en ny strukturfondsperiod. Informationen läggs till handlingarna. 15 Nuläge - OECD studie. Anna Lindberg informerar att samtliga 14 regioner har godkänt att en OECD - studie ska göras. Då OECD är en organisation som inte kan upphandlas måste varje region skriva under ett donationsbrev till OECD där de fürsäkrar sin del av studien. Allt detta arbete pågår nu. Varje region ska utse en politisk representant till styrgruppen och en koordinerad tjänsteperson. Maria Stenberg är tidigare utsedd som Norrbottens politiker och koordinerad tjänsteperson är John Kostet. 6

9 Samordningen i Sverige kommer ske genom Europaforum samt Mikael Jansson åir utsedd att vara koordinator ftir Sverige. Kostnaden ftir studien åir beräknad till totalt euro delat på 14 regioner blir det cirka euro per region. Länsstyrelsen, kommunfürbundet och landstinget finansierar i Norrbotten. OECD är en respekterad röst med mycket erfarenhet och en studie ger status och kvalitetetsst?impel. För norra Europa blir studien ett verktyg ftir pålverkansarbete och argument ftir att behålla gleshetsbonusen samt vår närhet till Arktis. Studien kan även stödja det regionala tillväxtarbetet. OECD kommer göra regionala fallstudier med cirka 10 sidor per region. Därutöver kommer det göras ñrdjupade studier över hela NSPA regionen inom2-3 områden. Tillväxtberedningen har diskuterat fokusområdena; hur öka regionens konkurrenskraft, hur möta de demografiska utmaningarna, hur ståirka de mänskliga kapitalet och dess band med privat sektor samt hur åstadkomma synergier mellan transportinvesteringar och andra insatser. Det viktigaste är att välja ett område som ger mest nytta och som utifran ett helhetsperspektiv inkluderar de övriga t.ex. en konkurrenskraftig region. Informationen läggs till handlingarna. 16 Kraftsamling - info Anna Lindberg informerar allkraftsamling har pågått under 201l-2015 och avslutas den 10 februari på Kulturens Hus. Syftet tir att skapa en bred mötesplats med flera röster i samhällsdebatten och en breddad syn på tillväxt. Arbetet åir ett komplement till den regionala utvecklingsstrategin. De stora konferenserna, lokala mötena och dryga 400 runda bords samtalen har bidragit till en kunskapsuppbyggnad inom områdena; Unga Jåimställdhet Mångfald och Integration. Visionen med framtidsbilder ftir livet i Nonbotten 2030 ansvarar nu varje individ, ffirening/organisation, myndighet, ffiretag och kommun att ftirverkliga idéer om ett öppnare och bättre samhälle. Verkstad blir det i norrbottningarnas vardag genom t ex beslut hos myndigheter, kommuner, ftiretag, i lönefnirhandlingar, projekt och rekr eringar, i vården och styrelsen, på festen i kvarteret och i leken på skolgården, mötena i fìireningen samt vid fikaborden. Informationen läggs till handlingarna. 17 övriga frågor Anita Lindfors redogör ftir fürslag till skrivelse till näringsministern samt fìjr kännedom till övriga berörda ministrar. Tony Blomqvist,IT-Norrbotten som hanterar frågan har sedan tidigare informerat de flesta politiker i ärendet. Det handlar om gjorda investeringar i bredbandsutbyggnad och genom avtal nyttjades Vattenfalls befintliga luftburna ledningsnät ftir optofibern. Vattenfalls fìirslag innehöll utfìistelser om en långsiktig, stabil lösning med eliminering av framtida överraskningar vilket lt-norrbotten och kommunerna trodde på. 7

10 sedan fìirändrades allt efter stormen Gudrun när bolaget fick nya direktiv fìir att såikra sårbarheten ftir elfìlrsörjningen och som nu drabbar fiberinfrastrukturen. samtidigt når bolaget inte fram i någon bra dialog med vattenfall om en samfìirståndslösning och nu verkar den enda framkomliga vägen vara ett agerande från den politiska nivån. Tillväxtberedningen beslutar att godkänna fìirslaget till skrivelse och skicka den till ntiringsministern ftir att fä till stånd en konstruktiv dialog avseende vattenfalls redan påbörjade och planerade förändring av ledningsnätet och hur det påverkar lt-norrbotten/kommunernas fiberinfrastruktur. Nästa möte, torsdag 19 mars k Lokal: Sammanträdesrum l, Kommunfìirbundet, V. Varvsgatan 1l 18 Avslutning ordftirande Britta Flinkfeldt Jansson tackar für visat intresse och avslutar mötet. F Ordffirande Maria Stenberg Justerare *.} þr,kl^14 Anita Lindfors Sekreterare I

11 Protokoll Tillväxtberedningen Tid och plats l9 mars 2015, kl 10-15, sammanträdesrum l, Kommunftjrbundet. Närvarande Britta Flinkfeldt Jansson (s) kom- Maria Stenberg (s) NLL munforb. Lars Alriksson (m) Kf Robert Bernhardsson (s) LKF Yvonne Stålnacke (s) Kf Ulrika Nilsson, NLL p1-10 Anna Lindberg, NLL Anita Lindfors, Kommunftirb Glenn Berggård (v) NLL Agneta Granström (mp) NLL Anders öberg (s) NLL Kenneth Backgård (ns) NLL Anna-Stina Nilsson (c) NLL Linnéa Ekman, (m) NLL Agneta Lipkin (s) NLL adj. Peter Roslund (s) Kf För kännedom Kent Ögren (s) NLL Peter Waara (s) Östra Norrbotten Dan Ankarholm (ns) NLL Niklas Nordström (s) Fyrkanten Anders Josefsson (m) NLL Jeanette Wäppling (v) Kf Lotta Åhman (s) Kf Anna Hövenmark (v), NLL Jens Sundström (fp), NLL Linda Frohm (m) Östra Norrbotten Kenneth Sandberg (mp), NLL Kristina Zackrisson (s) LKF Helena Öhlund (s) Fyrkanten Dagordning 1 Mötesordftirande Britta Flinkfeldt Jansson öppnar mötet och hälsar alla välkomna. 2 Till justerare väljs Maria Stenberg. 3 Dagordningen godkänns med tillägget information om regionfrågan under övriga frågor. 4 Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. 5 Återrapportering - aktuellt med Trafikverket Anita Lindfors redogör utifrån uppdraget från fürra mötet att prata med Bodens kommun om ytterligare politiskt agerande behövs avseende TRV:s utredningen "rätt funktion på rätt plats" och fiirslaget att minska frän ättatrafikledningscentraler till!ra. Nuläget är att Trafikverket kommer att fokusera pä att implementera det nya styr- och ledningssystemet och forst besluta om vilka trafikledningscentraler som ska awecklas. Avseende uppskjutet spårb e Boden - Bastuträsk fanns det inga möjligheter till möte med infrastrukturministern den 20 februari i Sundsvall som Peter Roslund fick i uppdrag att ordna. Däremot har andra möten ägt rum med infrastrukturminister Anna Johansson. Yvonne Stålnacke informerar om mötet

12 som var i Luleå den l0-l I mars. Första dagen besöktes isbrytare ODEN och där traffade hon bl.a. generaldirektören på Sjöfartsverket samt Lars-Eric Aaro, LKAB. Fokus låg på isbrytningsverksamheten och Oden som forskningsfartyg samt projektet Malmporten vilket ska fürbätha sjövägarna lor malmtransporterna från gruvorna i Sverige och Finland. Under onsdagen mötte Anna Johansson bland andra Luleå hamn, politiker från Luleå kommun- SSAB och Roliden für aft diskufera infrasfnrkfrrrfrågor, Där lyftes nöc!- vändiga åtgärder ftjr Luleå hamn, stambanan/malmbanan, E10 och investeringar i Norrbotniabanan. Ministern gav inga löften. Maria Stenberg var tillsammans med landshövding Sven-Erik Österberg, Erik Bergqvist, Region Västerbotten, landshövding Magdalena Andersson samt füreträdare ftir SSAB och träffade ministern i Stockholm den 16 februari där fokus var på det uppskjutna spårb et på stambanan och vilka allvarliga konsekvenser det medfür främst für industrin. Ministern är medveten om problematiken men underhållet på järnväg är kraftigt eftersatt och medel saknas i dagsläget att genomfüra det. Om nya budgeten godkänns kan det finnas möjligheter men åtgärdema lordröjs ändå tidsmässigt. Kenneth Backgård som deltog på näringsdepartementets hearingen om nationella strategin lyfte frågan där. Han konstaterar att hela Sverige efterfrågar underhållsåtgärder och satsningar på järnväg vilket gör det ytterst komplext * rilçu ^ ) ^-2 ^,-:t ^,-:,- Pr rur t[ur [lbar. -^,- Trafikverkets remiss "funktionellt prioriterat vägnät" är ett planeringsunderlag med fokus på tillgänglighet ft)r godstransporter, arbetspendling och persontransporter. Utifrån uppdraget från fürra mötet skickades en påminnelse med information samt länken till kommunerna där det påpekades att remissen var viktig att besvara ftir samhällsutvecklingen. Ett yttrande från TVB har tagits fram och godkänns av ordfürandena. Yttrandet utgår från TVB;s diskussioner att prioritera E10 med fokus på Kiruna- Gällivare samt god tillgänglighet till arbete, studier, etc lorutsätter att samtliga kommuncentrum och viktiga anslutningspunkter kan knytas till det funktionellt prioriterade vägnätet. Tillväxtberedningen beslutar efter återrapporteringen att i nuläget fortsätta bevaka frågorna ftir eventuella behov av åtgärder längre fram. 6 Info Norrbotniabanan Ulrika Nilsson informerar att en EU ansökan, TEN-T, om medfinansiering kring Norrbotniabanan är nu godkänd av regeringen samtidigt med 65 andra ansökningar som nu har skickas in till EU ftir att forhoppningsvis erhålla medel från CEF (Connecting Europe Facility), fonden für ett sammanlänkat Europa. Ulrika säger vidare att Norrbotniabanan AB som juridiskt person blir beställare och fürhandlingspart om finansiering av hela banan. Däremot kommer Nonbotniabanegruppen ansöka från regional fonden, ERUF om ett nytt påverkansprojekt, ett 3- årigt projekt med en budget på 11,7 miljoner kr. Projektägare blir Skellefteå kommun. NBBG uppgift är att påverka, ta fram underlag, komma med synpunkter på utredningar, kunskapsuppbyggnad om NBB. Exempelvis identifiera brister och flaskhalsar i 2

13 anslutande trafiksystem ftir att få full effekt på NBB samt i övergångar mellan olika transportslag och behov av strukturella forbättringar i planeringen for att underlätta lor exempelvis näringsliv och besöksnäring när banan är på plats. Informationen läggs till handlingarna. 7 Övrigt på gång inom infrastruktur samt på EU-nivå. Ulrika Nilsson berättar att EU-kommissionens ordfürande med sin sk. Junkerplan lor europeiska strategiska investeringar ftir flerjobb och tillväxt behöver ta medel från CEF-fonden. I så fall blir det ingen utlysning ftirrän slutetpä2016. Det diskuteras även att ta medel från Horizon2020 och strukturfonder. EU kommissionen öppnar en konsultation på vitboken ftir transportsystemet. Infrastrukturgruppen inom North Sweden arbetar med det och lyfter frågan även att EFNS svarar på konsultationen. Torbjörn Suneson är tf generaldirektcir på Trafikverket efter Gunnar Malm. TVB efterfrågade på ftirra mötet information om utredningen av 74-tons fordon. Regeringen uppdrog i april 2014 ät Transportstyrelsen och Trafikverket att vidta forberedelser für att fordonståg med en bruttovikt på upp till T 4 ton skulle kunna trafikera delar av det allmänna vägnätet. Utredningen blev klar i oktober 2014 och efter kontakt med SKL meddelar de att nuvarande regeringen inte har tagit något beslut. Erfarenheter från olika forsök visar på olika nyttoeffekter; ledig kapacitet nyttjas, energianvändning och utsläpp av klimatgaser minskar radikalt, inget ökat slitage på vägnätet samt säkerheten ökar genom användning av bästa teknik och fürre bilar. Trafikverket foreslår att en begränsad del av det allmänna vägnätet kan öppnas for fordonståg med en bruttovikt på upp till74 ton där vägnätet är robust byggt och bedöms klara belastning av de tyngre fordonen. Framftirallt är det broars bärighet som behöver åtgärdas. I Norrbotten är E4 och El0 utpekade. På det regionala vägnätet dvs. länsvägar och övriga vägarna finns fürutom de broar som inte klara dessa tyngre fordon också brister i vägarnas bärighet För att identifiera de vägar på det mindre vägnätet som kan öppnas behöver en fortsatt analys göras. För att prioritera vilka vägar på det mindre vägnätet som är viktigast behövs en dialog med kommuner och näringslivet, främst skogsnäringen. TRV säger att det behövs även en fortsatt analys ftir att identifiera brister på de loreslagna anslutningsvägarna och dialog med berörda kommuner till utpekade centrala hamnar och terminaler i anslutning till det utpekade statliga vägnätet. Övrig information läggs till handlingarna. 8 Det regionala strategiarbetet Anita Lindfors informerar att Regionala fonden, ERUF har haft sin ftirsta utlysning. 80 ansökningar har inkommit med anspråk på 963 mkrl 57%o av 3

14 budget (1,7 mrd). 60 projekt söker medfinansiering från Länsstyrelsen med anspråk pâ I l0 mkr. 30 projekt med anspråk på ca 50 mkr söker medt"rnansiering från landstinget. Generellt kan konstateras att det är höga anspråk, stora, komplexa projekt, fa projektägare, liknande projekt som tidigare och flera projekt vill göra samma saker. Positivt ar a t näringslivet är mer involverat än tidigare, vilket är ett krav i detta program. Socialfonden, ESF huvudmål är att fürverkliga den nationella arbetsmarknadspolitiken. Utlysningar inom sociala fonden har riktas till POl, sysselsatta med syfte att stärka kompetensutveckling, öka omställningsftirmågan für arbetsplatser/individer. Till PO2, från lorstudier som gjordes 2014 och syftar till att motverka utanftirskap, främja kompetensutveckling, bl.a. (unga år). Till PO2, nyanlända (inskrivna på AF), för att stärka möjligheter till inträde på arbetsmarknad, och främja anställningsbarhet. Totalt har 30 ansökningar inkommit och även detta program har höga anspråk. Beslut fattas ijuni av det nya strukturfondspartnerskapet for bägge programmen. Näringsdepaftementet och ansvarig minister, Sven-Erik Bucht har hållit en hearing om den nationella strategin ftir regional tillväxt och attraktionskraft Hanteringen av politikområdet regional tillväxt ska utgå från ett fr ïrselfnriellf nprcnplfi., Flo. i^hh.,ti-.-'ta v Ðir^+-- vrvlaö - k^^-,{^*:liri^- uvlrrvlr rluvwt, 1,,,1+,,- nultul, service, kommunikationer behövs lor att skapa konkurrenskraftiga regioner. Strategin ska vägleda samt fortydliga inriktning, prioriteringar och skapa ftirutsättningar ftir genomfürandet på regional och lokal nivå. Den tidigare regeringen tog fram strategin och nuvarande regeringen gör smärrejusteringar. Regeringens huvudmål är att Sveriges ska ha EU:s lägsta arbetslöshet Regionala partnerskapet beslutade den 17 mars om inspel från Norrbotten på den nationella strategin; att inriktningen stämmer väl överens med vår regionala utvecklingsstrategi (RUS), att det behövs bättre samordning på nationell nivå mellan departementen, att ftir näringslivet konkurrenskraft krävs spårbyte på stambanan, att flera näringar som finns i länet har nationell betydelse och behöver även nationella beslut och fìirutsättningsskapande insatser. Exempelvis testnäringen, datacenter, rymden och gruv- och mineral. Kompetensfürsörjning, jämställdhet och integration är avgörande faktorer ftir tillväxt. Sverige är genom Norrbotten en del av den geografiska makroregionen Arktis och utifrån klimatforändringar, säkerhetspolitik och naturresurser - är det en nationell angelägenhet. Bostadsfürsörjning och finansieringssystem som stimulerar byggande är en nyckelfaktor avseende integration och tillväxt. Anna Lindberg informerar om möjligheter att stärka afftlrsområdet tester i kallt klimat. I slutet av februari hölls ett seminarium anangerat av Invest in Norrbotten, Business Sweden, Arjeplogs, Arvidsjaurs och Älvsbyns kommun för att ñ fler internationella affìirer inom detta affürsområde. Det finns en bred kompetens i regionen med ett antal olika delafftirsområden inom testverksamhet; fordon och komponenter, tåg, metallurgi, vind, flyg och IT. Vinnova deltog och uppmanade länet att komma in med en Vinnväxtansökan gällande tester i kallt klimat. Länsstyrelsen tog bollen att tillsammans med LTU ansvara für att ta fram ansökan. 4

15 Tillväxtberedningen beslutar göra en skrivelse till länsstyrelsen som ansvarig for det regionala tillväxtarbetet gällande att mobilisering och åtgärder kring testverksamheten bör göras. 9 LTU - en motor i länet, Staffan Sarbäck, universitetsdirektör Staffan Sarbäck berättar om LTU som en regional aktör lor tillväxt. Vision 2020 är att LTU utvecklar det attraktiva hållbara samhället genom forskningsresultat som ftirändrar, utbildningar som utmanar och individer som samverkar. LTU är ett tekniskt universitet och ett forskningsuniversitet och prioriterar nyttiggörandet i all forskning och utbildning. 59Yo är forskning och 4lYo utbildning. Universitetet har en positiv utveckling med ökat antal forstagångssökande, bra kvalitet på utbildningar och starka forskningsområden. LTU är det universitet i landet som har högst andel ftiretagshnansiering av externa medel i jämflorelse. Andelen externa medel från EU;s ramprogram ökar stadigt. Samverkan internationellt ökar och näringsliv och offentlig sektor i regionen är sedan länge väl integrerat i samarbete. Idag är utbildningsproduktionen på ca helårsstudenter (HST) vilket begränsas av ett takbelopp som bestäms av regering/riksdag. LTU har kapacitet/kompetens ftir att utöka utbildningsproduktionen till minst LTU prioriterar program och har tvingats minska på fristående kurser. En vädjan till politiker är att argumentera när tillftille ges i politiska sammanhang ft)r att påverka takbeloppet dvs. ftir fler utbildningsplatser till LTU. Informationen läggs till handlingarna. 10 Mineralstrategin Anna Lindberg redogör für arbetet som pågått under lång tid ftir att ta fram en gemensam mineralstrategi tillsammans med Västerbotten. Visionen är att Norrbotten och Västerbotten har utvecklat och stärkt sin utvecklande ställning inom innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn, såväl nationellt som intemationellt fram till2025. Den nationella strategin är en bas ftir regeringens mineralpolitik och den regionala strategin fìireslår inriktningar som bidrar till genomlorandet av Sveriges och EU:s målsättningar och den regionala strategins vision. 6 strategiska områden är i fokus; samhällsplanering, kompetensftirsörjning, infrastruktur, miljö, forskning och innovation, och konkurrenskraft. Den regionala strategin berör inte miljölagstiftningen. Länsstyrelsen är inblandad i tre nationella uppdrag: ta fram en vägledning for samråd mellan ren- och gruvnäring vid tillståndsprocesser, pilot für översiktlig plan ftir stöd i kommuners detaljplanearbete och en plan det långsiktiga kompetensforsörjningsbehovet. Etablering av en europeisk kunskapsnod inom området råvaror (Knowledge innovation Community KIC) (Luleå tekniska universitet) stärker regionens fürutsättningar att positionera sig inom mineralområdet. Nu pågår diskussioner hur strategin ska omhändertas, om det ska bildas ett mineralforum - ftir kunskapsutbyte och samordning. Informationen läggs till handlingarna. 5

16 Ny projektperiod North Sweden Anita Lindfors informerar att vårt gemensamma (BD, AC) Brysselkontor, North Sweden står infür beslut om en ny projektperiod då nuvarande period avslutas. Inftir denna period gjordes en djupgående extern utvärdering av hur organiseringen skulle se ut. Ägarna beslöt att projektformen skulie fortsatta för att möjliggöra fortsatt finansiering trån länsstyrelserna och universiteten och kunna behålla en bred ägarbild. Vidare beslutades att det tydliga uppdraget att fokusera på policypåverkan fortsättningsvis ska gälla och att personalen ska vara placerad i Bryssel. North Sweden har utifrån sitt långsiktiga påverkansarbete skaffat legitimitet på Brysselarenan bland EU-institutioner och Sveriges ständiga representation. Ägarna loreslog en lärgre period frãn2017, forslagsvis 7 år ftir att komma i btittre fas med strukturfondsperioden. Utredningen tittade även på frågan om ihopslagning med MidSweden och där beslutade ägarna att inte gå ihop då det inte såg nyttogörande effekter utan det räckte med att utvecklad samverkan. Diskussioner om ihopslagning återkommer ibland och North Sweden behöver ett tydligt besked vad ägarna vill lor att fü arbetsro. De olika ägarna från Norrbotten har en gemensam uppfattning att inte gå ihop. Tillväxtberedning beslutar att ingen ihopslagning med MidSweden ska ske. Det finns inga ekonomiska och kvalitéts effekter samt med tanke hur situationen ser ut på MidSweden är det inte aktuellt utan det räcker med samverkan i gemensamma frågor. 12 Arktiska frågor Anita Lindfors informerar att EU kommissionen (DG Mare) kommer under året att arbeta fram ett ft)rslag till en EU policy om Arktis. Ett fiirsta steg på denna process var EUs konsultation om Arktis som tillväxtberedningen svarade på innan jul. Under våren kommer DG Mare anordna en rad möten med tjänstemän für att lordjupa sig i några avsnitt. Den29 april kommer det vara ett möte i Rovaniemi om infrastruktur, gruvor, ursprungsbefolkning m.m. Ovrigt pågår dialog med Mikael Anzén på UD och planering om upplägget av det ftirsta arktiska forumet. Informationen läggs till handlingarna. 13 Europaforum Norra Sverige Ellinor Söderlund berättar att drygt 100 deltagare var på Europaforum Norra Sverige (EFNS) den l2-13 mars i Östersund. Det var flera intressanta füreläsningar bl.a. om urbanisering, cirkulär ekonomi och allt finns att ta del av på Vidare antogs två positioner gällande synpunkter och rekommendationer kring programarbetesprocessen samt en position om energiunionen. Anita Lindfors berättar att Europaforum har gjort en utvärdering av regionernas inflytande i framtagande av partnerskapsöverenskommelsen och programmeringen inftir strukturfondsperioden Sammantaget anser EFNS att den nationella nivån inte foljt EUs intentioner om flernivåstyre och 6

17 delaktighet utan möjligheter till infl ande har varit mycket begränsat. Ansvaret och arbetet har även varit splittrat på flera departement vilket även inneburit tidsbrist i programskrivandet samt till dialog och florankring. Europaforum Norra Sverige har antagit en position gällande EUkommissionen initiativ till skapande av en ny europeisk energiunion. De utpekade fem dimensionerna; trygga energiforsörjningen, stärka den inre energimarknaden, öka energieffektivisering, minska användning av fossila bränslen och stärka FOUI inom området ger både möjligheter och stora utmaningar ftr norra Sverige. Frågan är komplex och EFNS kommer fortsättningsvis noggrant att ftilja arbetet inom energiunionen for eventuella framtida positioner. Nästa stora Europaforum blir februari 2016 i Norrbotten. Det beslutades åiven att anordna ett utökat rapportörsmöte i Bryssel den 7-9 oktober där fler politiker kan delta utifrån att bredda kunskapen och att positionera norra Sverige. Tillväxtberedningen beslutar efter diskussioner ati arbeta für att det utökade rapportörsmötet flyttas till senare under året och att nödvändiga kontakter tas med brysselkontoret och EFNS. I övrigt läggs informationen till handlingarna. 14 OECD studie. Anna Lindberg informerar att planeringsarbetet für genomftirande av studien für de 14 regioner pågår. Ett möte har hållits i Bryssel tillsammans med OECD. EU-kommissionen har även blivit informerad om studien och blev mycket intresserade. Processen börjar med att frågeställningar skickas till varje region som sedan blir en sammanställning ftir varje land. OECD kommer att göra tre resor till regionerna - Finland i juni, Sverige/Norge i oktober och Norge/Sverige i januari. Intervjuer och granskningar kommer att utgå från sammanställningarna. Sammantaget blir det en studie ftir hela NSPAregionen med fordjupade studier inom 2-3 områden. Därutöver blir det regionala fallstudier med cirka 10 sidor per region. För norra Europa blir studien ett verktyg ftir påverkansarbete och argument kopplat till närheten till Arktis och ftir att behålla den extra allokeringen. Informationen läggs till handlingarna. 15 Övriga frågor Maria Stenberg informerar att landstingsstyrelsen beslutat att inge till regeringen en ansökan om att fa överta det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen (2010:630) från 1 januari 2077.En politisk styrgrupp bestående av en representant per parti i landstingsfullmäktige bildas och där erbjuds Kommunlorbundet Norrbotten att ingå med två representanter. Det är av vikt att starta arbetet med att skapa fürutsättningar flor Region Norrbotten men Stenberg awaktar med processen tills regeringen gett positiva signaler. Informationen läggs till handlingarna. Nästa möte, torsdag2s maj ki Lokal: Sammanträdesrum, i Kommunftirbundet nya lokaler 7

18 Avslutning OrdfÌirande Britta Flinkfeldt Jansson tackar fìir visat intresse och avslutar mötet. Britta Ordfìirande J Maria Stenberg Justerare la,l"kr/^ Anita Lindfors Sekreterare I

19 Barn- och utbildningsberedningen/ 1/16 Socialberedningen gemensamt Plats Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Carina Sammeli, (s), Luleå Bengt Westman, (s), Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Sture Nordin, (s), Älvsbyn Rigmor Åström, (m), Boden Beslutande, Socialberedningen Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog Ayse Duyar, (mp), Luleå Maud Lundbäck, (s), Kalix Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Maria Lavander, kansliet Marianne Karlsson, kansliet Gun-Britt Texwall, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter 1-13 Helena Öhlund Ordförande Carina Sammeli Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

20 Barn- och utbildningsberedningen/ 2/16 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Helena Öhlund 2. Val av justerare 3. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 4. Allmän information och diskussion om beredningarnas uppdrag Inledande information av Maria Lavander och Ingrid Carlenius, kansliet Bilagor: a) Instruktion till beredningarna, b) Delegationsordning 5. Barn och unga nulägesrapport Norrbus Information av Maria Lavander och Ingrid Carlenius, kansliet Bilagor: a) Förslag till överenskommelse Skyddat boende, b), Kunskapsunderlag 6. Överenskommelse psykisk ohälsa 2015 Information av Gun-Britt Texwall, kansliet Bilagor: a) 2014 års prestationsersättning, b) Överenskommelse 7. Samverkan mot våld, Överenskommelse skyddat boende, skriftliga förslag kunskapsunderlag och överenskommelse Information av Marianne Karlsson, länssamordnare Samverkan mot våld Bilagor: a) Förslag till överenskommelse, utarbetad av länssamordnaren i samråd med personal från Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting, b) Kunskapsunderlag 8. Information om vaccinationer Information av Maria Lavander, kansliet 9. Val vice ordförande i Barn- och utbildnings beredningen samt Socialberedningen 10. Nominering av ledamöter till samverkansberedningen Bilaga: PM 11. Nominering av vice ordförande/ordförande i samverkansberedningen (Ordförandeskapet växlar mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens Läns Landsting. Innevarande år innehas ordförandeskapet av landstinget)

21 Barn- och utbildningsberedningen/ 3/16 Socialberedningen gemensamt 12. Delgivningar Styrelsen val av ledamöter i länshandikapprådet Styrelsens val av ledamöter i Den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering Styrelsens nominering av ledamot i Jämställdhetsdelegationen Styrelsens val av ledamöter i FoUI-utskottet Styrelsens val av ledamöter i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd Styrelsens val av ledamot i Samrådsgrupp Naturbruk Styrelsens val av ledamot och ersättare i Teknikens Hus styrelse Styrelsens beslut om Sammanträdesplan Övriga frågor

22 Barn- och utbildningsberedningen/ 4/16 Socialberedningen gemensamt 1 Val av justerare Ordföranden föreslår att Carina Sammeli, (s), Luleå, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Carina Sammeli, (s), Luleå, väljs till justerare

23 Barn- och utbildningsberedningen/ 5/16 Socialberedningen gemensamt 2 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att den antas. Beredningarna beslutar Att utsänd dagordning antas

24 Barn- och utbildningsberedningen/ 6/16 Socialberedningen gemensamt 3./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

25 Barn- och utbildningsberedningen/ 7/16 Socialberedningen gemensamt 4 Allmän information och diskussion om beredningarnas uppdrag Information av Kjell-Åke Hallden, Maria Lavander och Ingrid Carlenius, samtliga kansliet. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

26 Barn- och utbildningsberedningen/ 8/16 Socialberedningen gemensamt 5 Barn och unga nulägesrapport Norrbus Information av Maria Lavander och Ingrid Carlenius, kansliet Ett nätverk är nu bildat från socialtjänst, skolan och landstinget ca 45 personer. Målet är att ha erfarenhetsutbyte, stödja arbetet på olika sätt när det gäller implementeringen av Norrbus. Nästa nätverksmöte är den 23 april. Arbete med en reviderad Norrbus informationsbroschyr pågår, målet är att den ska vara klar till april. Ett annat viktigt område att arbeta med är hälsoundersökningar Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i familjehem och på hem för vård eller boende. Barn och ungdomar (0-20 år) som ska (eller nyligen har) placerats i familjehem eller HVB-hem (institution) på frivillig väg (enligt Socialtjänstlagen, SoL) eller med tvång (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU). Asylsökande barn och ungdomar som ska placeras enligt ovan nämnda lagstiftningar ingår också i målgruppen, på samma villkor som barn med uppehållstillstånd. Samma gäller ensamkommande flyktingbarn. Socialtjänsten bedömer om hälsoundersökning behöver göras inför placering eller om det kan göras efter att barnet/ungdomen har placerats. Landstinget och kommunerna har överenskommit om rutiner och anvisningar i syfte att säkerställa att barn och ungdomar får genomgå en hälsoundersökning inför placering. Avvikelsehantering används sparsamt viktigt att arbeta med detta i det lokala samarbetet och på länsdelsnivå samt i nätverket. En gemensam utvärdering av Norrbus bör göras FoU enheten på landstinget och Kommunförbundets FoUI enhet bör få i uppdrag att ta fram parametrar och planera för en utvärdering. Ärendet ska behandlas i samverkansberedningen. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

27 Barn- och utbildningsberedningen/ 9/16 Socialberedningen gemensamt 6 Överenskommelse psykisk ohälsa 2015 Information av Gun-Britt Texwall, kansliet Staten och Sveriges kommuner och landsting har enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen är en fortsättning på 2012, 2013 och 2014 års överenskommelser. Övergripande målsättningar är: En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Tillgång till arbete och sysselsättning. Möjlighet till delaktighet och inflytande. Två grundkrav ska vara uppfyllda att dels ha en gemensam överenskommelse mellan landsting och kommun om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning samt webbaserad information till barn och unga. Prestationsmål samordnade individuella planer för barn och unga, kommunerna ska rapportera antal upprättade samordnade individuella planer samt gjort en uppskattning av behovet av sådana planer. Prestationsmål inventeringar av personer med psykisk funktionsnedsättning, kommunerna ska göra inventering, en analys och en handlingsplan på området med fokus på samordnad individuell plan, tillgänglighet på boende och sysselsättningsområdet, delaktighet och inflytande. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

28 Barn- och utbildningsberedningen/ 10/16 Socialberedningen gemensamt 7 Samverkan mot våld, Överenskommelse skyddat boende, skriftliga förslag kunskapsunderlag och överenskommelse Information av Marianne Karlsson, länssamordnare Samverkan mot våld. Den politiska samverkansberedningen har gett uppdraget att utreda förutsättningarna för ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn i Norrbottens län. Av utredningen framgår att kommunerna kan behöva samverka med varandra kring olika typer av insatser för att skapa ett välfungerande skydd och stöd för den enskilde. Kommunens ansvar och insatser utgår från gällande lagstiftning enligt Socialtjänstlagen. Landstinget har ansvar för adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Norrbotten har inte denna typ av verksamhet, ett skyddat boende med myndighetsansvar. Idag kan kvinnorna få stöd och hjälp via kvinnojours verksamhet men de kan inte alltid ge tillräckligt med stöd och skydd. Det finns ett behov av att ha stöd, hjälp och skydd på olika nivåer. Det är av vikt att ha en verksamhet med ett innehåll som kan möta kvinnors och medföljande barns behov. Förslaget är en länsgemensam enhet med nio platser med hög säkerhet och med heldygnsvistelse. Av diskussionen framkom att titta på alternativa kostnadsberäkningar, att informera i kommunerna och tydligt beskriva andra huvudmäns ansvar. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna och att ärendet behandlas också under sammanträdet i maj. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna Att ärendet behandlas under sammanträdet i maj

29 Barn- och utbildningsberedningen/ 11/16 Socialberedningen gemensamt 8 Information om vaccinationer Information av Maria Lavander, kansliet Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

30 Barn- och utbildningsberedningen/ 12/16 Socialberedningen gemensamt 9 Val vice ordförande i Barn- och utbildnings beredningen samt Socialberedningen Roger Suup, (s), Kiruna föreslår att Carina Sammeli, (s), Luleå utses till vice ordförande i Barn- och utbildningsberedningen. Ordföranden föreslår att Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog, utses till vice ordförande i Socialberedningen. Beredningarna beslutar Att Carina Sammeli, (s), Luleå utses till vice ordförande i Barn- och utbildningsberedningen Att Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog, utses till vice ordförande i Socialberedningen

31 Barn- och utbildningsberedningen/ 13/16 Socialberedningen gemensamt 10 Nominering av ledamöter till Samverkansberedningen Roger Suup, (s), Kiruna, föreslår att följande ledamöter från Barn- och utbildningsberedningen nomineras som ledamöter i Samverkansberedningen: Sven Nordlund, (mp), Kalix Carina Sammeli, (s), Luleå Åke Johdet, (s), Pajala Rigmor Åström, (m), Boden Ordföranden föreslår att följande ledamöter från Socialberedningen nomineras som ledamöter i Samverkansberedningen: Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margaretha Bladfors, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Gunnar Bergman, (v), Kiruna Ordföranden konstaterar att styrelsen lämnat en plats i Socialberedningen vakant och att oppositionen uppmanats att till nästa sammanträde nominera en ledamot för den vakanta platsen. Ordföranden föreslår därför att beredningarna föreslår styrelsen att den vakanta platsen i Socialberedningen också ska utgöra kommunernas sjunde plats i Samverkansberedningen. Beredningarna beslutar att nominera följande ledamöter till Samverkansberedningen: Sven Nordlund, (mp), Kalix Carina Sammeli, (s), Luleå Åke Johdet, (s), Pajala Rigmor Åström, (m), Boden Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margaretha Bladfors, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Gunnar Bergman, (v), Kiruna Beredningarna föreslår att den vakanta platsen i Socialberedningen också ska utgöra kommunernas sjunde plats i Samverkansberedningen

32 Barn- och utbildningsberedningen/ 14/16 Socialberedningen gemensamt 11 Nominering av vice ordförande/ordförande i Samverkansberedningen Ordföranden konstaterar att ordförandeskapet i Samverkansberedningen växlar mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens Läns Landsting. Innevarande år innehas ordförandeskapet av landstinget. Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, föreslår att Helena Öhlund, (s), Älvsbyn, nomineras som vice ordförande/ordförande i Samverkansberedningen. Beredningarna beslutar föreslå styrelsen att Helena Öhlund, (s), Älvsbyn, utses som vice ordförande/ordförande i Samverkansberedningen

33 Barn- och utbildningsberedningen/ 15/16 Socialberedningen gemensamt 12 Delgivningar Styrelsen val av ledamöter i länshandikapprådet Styrelsens val av ledamöter i Den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering Styrelsens nominering av ledamot i Jämställdhetsdelegationen Styrelsens val av ledamöter i FoUI-utskottet Styrelsens val av ledamöter i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd Styrelsens val av ledamot i Samrådsgrupp Naturbruk Styrelsens val av ledamot och ersättare i Teknikens Hus styrelse Styrelsens beslut om Sammanträdesplan 2015 Ordföranden presenterar ovanstående delgivningar och föreslår att de läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att delgivningarna läggs till handlingarna

34 Barn- och utbildningsberedningen/ 16/16 Socialberedningen gemensamt 13 Övriga frågor Ordföranden konstaterar att inga övriga frågor ställts och förklarar sammanträdet avslutat.

35 Socialberedningen 1/12 Plats Beslutande Sunderby kurs och konferens, Södra Sunderbyn Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog Ayse Duyar, (mp), Luleå Maud Lundbäck, (s), Kalix Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter 1-10 Helena Öhlund Ordförande Marlene Haara Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

36 Socialberedningen 2/12 Utsänd dagordning för Socialberedningens sammanträde 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Verksamhetsplan 2015 Information av Ingrid Carlenius, kansliet Bilaga: Förslag till verksamhetsplan och budget 2015, Socialtjänst 5. Utvärdering hälso- och sjukvård i ordinärt boende Information av Ingrid Carlenius, kansliet Bilaga: Förslag till utvärdering, utarbetat av personal på Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting 6. Strategi - Bättre liv för sjuka äldre Information av Ingrid Carlenius, kansliet Bilaga: Förslag till strategi, utarbetad av personal på Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting 7. Kommunernas betalansvar för utskrivningsklara patienter vid observationsplatser Bilagor: a) Skrivelse från landstingsdirektören, b) NLL:s statistik över utskrivningsklara patienter 8. Delgivning Hälso- och sjukvård i ordinärt boende statistik från mätdagen 26 november. Bilaga: PM 9. Aktuell information Information av Ingrid Carlenius, kansliet 10. Aktuella konferenser Information av Ingrid Carlenius, kansliet 11. Övriga frågor

37 Socialberedningen 3/12 1 Val av justerare Ordföranden föreslår att Marlene Haara, (s), Haparanda, väljs till justerare Socialberedningen beslutar Att Marlene Haara, (s), Haparanda, väljs till justerare

38 Socialberedningen 4/12 2 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att den antas. Socialberedningen beslutar att utsänd dagordning antas

39 Socialberedningen 5/12 3./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

40 Socialberedningen 6/12 4./. Bilaga. Verksamhetsplan 2015 Föreligger förslag till Verksamhetsplan 2015, Socialtjänst. Ordföranden föreslår att förslaget bifalls. Socialberedningen beslutar Att förslaget till Verksamhetsplan 2015, Socialtjänst, bifalls och föreläggs styrelsen för beslut

41 Socialberedningen 7/12 5 Utvärdering hälso- och sjukvård i ordinärt boende Landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i respektive kommun beslutade under 2012 att ansvaret för hemsjukvård inklusive hembesök för patienter från 18 år överförs från Norrbottens läns landsting till kommunerna i Norrbotten. Den hemsjukvård och de hembesök som kommunaliserades avsåg hälso- och sjukvård till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. Omfattningen av verksamheten var 116 årsarbetare, totalt 123,4 mkr motsvarande 22 skatteören. Syftet med kommunaliseringen var att få en sammanhållen vård i hemmen med kommunerna som huvudman för hemtjänst, hemsjukvård och boenden. Erfarenheterna från de län som genomfört kommunaliseringen var goda, då man inom kommunen ännu bättre kan anpassa stöd- och hjälpinsatser till individens olika behov. Enligt de politiska beslut som togs under 2012 ska en utvärdering av kommunaliseringen genomföras under 2015, d v s efter två verksamhetsår. Samverkansberedningen föreslås fatta följande beslut: Uppdra till landstingets FoU-enhet och kommunförbundets FoUI-enhet att ansvara för utvärderingen. Utvärderingen ska genomföras hösten 2015 och vara klar senast 31 mars FoU-enheterna ska inhämta stöd från projektledare och deltagare från förhandlingsdelegerade inom respektive huvudman inför upplägg av utvärderingen. Socialberedningen diskuterar förslaget. Under diskussionen framkommer synpunkten att brukarorganisationer bör delta i utvärderingen. Ordföranden föreslår att Socialberedningen, med tillägget att brukarorganisationer ska ges tillfälle att delta i utvärderingen, ställer sig bakom förslaget och att det överlämnas till Samverkansberedningen för beslut. Socialberedningen beslutar Att med tillägget att brukarorganisationer ska ges tillfälle att delta i utvärderingen, ställa sig bakom förslaget Att förslaget överlämnas till Samverkansberedningen för beslut

42 Socialberedningen 8/12 6 Strategi - Bättre liv för sjuka äldre Under åren har det pågått en nationell satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Hösten 2014 beslutade den politiska samverkansberedningen för hälso- och sjukvård, omsorg och skola i Norrbotten att en strategi ska tas fram för att säkerställa att satsningarna för att stärka och stimulera en sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre fortsätter. Målet för det gemensamma arbetet är att tillgodose den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Det strategiska arbetet kommer att fokuseras inom nedanstående prioriterade områden: Patient och brukarmedverkan Samverkan och samordning Sammanhållen vård och omsorg Kunskap, kvalitet och kompetens God hälsa, vård, omsorg och rehabilitering./. Bilaga. Strategi för bättre liv för sjuka äldre Ordföranden föreslår att Socialberedningen ställer sig bakom förslaget och att det överlämnas till Samverkansberedningen för beslut. Socialberedningen beslutar Att ställa sig bakom förslaget Att förslaget överlämnas till Samverkansberedningen för beslut

43 Socialberedningen 9/12 7 Kommunernas betalansvar för utskrivningsklara patienter vid observationsplatser och statistik över utskrivningsklara patienter vid sjukhus. För information föreligger en skrivelse från lanstingsdirektören om kommunernas betalningsansvar för utskrivningsklara patienter vid observationsplatser. Enligt skrivelsen är beslutet att prisnivån för utskrivningsklara patienter ska vara 4666 kronor per vårddygn från och med januari 2015 dvs. som vid en enhet för somatisk akutsjukvård Socialberedningen diskuterar skrivelsen och statistiken över utskrivningsklara. Under diskussionen framkommer synpunkter om att frågan om prisnivån kräver en dialog mellan berörda parter. Gällande statistikunderlaget över utskrivningsklara bör en övergripande utredning och analys göras. En samsyn och dialog i frågorna är att föredra. Ordföranden föreslår att Socialberedningen föreslår Samverkansberedningen att ge respektive organisation i uppdrag att tillsammans utreda och analysera statistiken och frågan om prisnivån ska föregås av en dialog innan beslut fattas. Socialberedningen beslutar Att Att överlämna ärendet till Samverkansberedningen för behandling föreslå Samverkansberedningen att ge uppdrag till länsstyrgruppen att utreda och analysera frågan kring utskrivningsklara Att berörda parter ges tillfälle till dialog innan beslut fattas om prisnivån vid observationsplatser.

44 Socialberedningen 10/12 8 Delgivning Hälso- och sjukvård i ordinärt boende statistik från mätdagen 26 november. Ordföranden föreslår att delgivningen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att delgivningen läggs till handlingarna

45 Socialberedningen 11/12 9 Aktuell information Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet. Av informationen framgår bland annat följande: Missbruk och beroendeenheten Från 1 januari 2015 har missbruk och beroendeenheten hela länet som upptagningsområde, alla länets kommuner är med. Enheten omfattar 12 platser. Beroendecentrum är idag lokaliserad på Sunderby sjukhus till i augusti månad. Därefter ska enheten till tidigare lokaler i centrala Luleå under ombyggnadstiden på Sunderby Sjukhus. Återflyttningen till Sunderby Sjukhus beräknas ske under 1:a kvartalet För styrning och ledning finns en gemensam styrgrupp för enheten. Enhetschef ska rekryteras och i rekryteringsgruppen ingår två socialchefer som representanter från kommunerna. Socialsekreterare från Luleå Kommun bemannar enheten i avvaktan på rekrytering av två socialtjänstspecialister. En särskild ekonomisk överenskommelse för 2015 ska göras med landstinget om kommunernas avgift till beroendecentrum, eftersom det i nuläget inte är fullt bemannat med den personal som avtalet omfattar. Utvecklingsgrupp inom hälso- och sjukvård. Tillsatt en utvecklingsgrupp med 4 representanter från vardera part som gemensamt följer verksamhetens utveckling, ekonomi, utreder ev tvister, gränsdragningar mm. Samordningsansvarig Ingrid Carlenius Kommunförbundet Norrbotten och Gitt Ström Norrbottens läns landsting. Kompetensförsörjning Gemensam kraftsamling kommuner och landsting för att säkerställa god kompetensförsörjning av personal i framtiden. Fokus på området kommer bl.a. att ske på samverkansberedningens temadag den 3 juni Planeringsarbete pågår tillsammans med personalchefs representanter från respektive huvudman. Vad kan vi göra tillsammans för att utöka arbetskraftsutbudet? Avgifter inom den kommunaliserade hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Kommunförbundets styrelse har i december rekommenderat kommunerna att anta förslag till förändrade avgifter inom den kommunaliserade hälso- och sjukvården. Kommunerna har hittills haft en följsamhet till landstingets avgifter. Landstinget har antagit nya patientavgifter som ska gälla från 1 maj Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

46 Socialberedningen 12/12 10 Aktuella konferenser Information av Ingrid Carlenius, kansliet. Av informationen framgår att följande konferenser och möten är inplanerade: Patientlagen 11 mars Socialtjänststämma 17 och 18 mars IFO stämma 18 och 19 mars Aktuell socialpolitik maj Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

47 Barn- och utbildningsberedningen 1/13 Plats Sunderby Kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande Carina Sammeli, (s). Luleå Bengt Westman, (s), Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Sture Nordin, (s), Älvsbyn Rigmor Åström, (m), Boden Övriga deltagare Marita Björkman, kansliet Maria Lavander, kansliet, sekreterare Underskrifter 1-9 Carina Sammeli Ordförande Rigmor Åström Justerare Maria Lavander Sekreterare

48 Barn- och utbildningsberedningen 2/13 Utsänd dagordning 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Beredningens frågor och arbetssätt 5. Verksamhetsplan 2015 Bilaga: Förslag till verksamhetsplan och budget 2015, Barn och utbildning 6. MediaCenter Bilagor: a) Styrelsens beslut, b) Underlag för styrelsens beslut 7. Aktuella skolfrågor 8. Aktuella konferenser 9. Delgivningar 10. Övriga frågor

49 Barn- och utbildningsberedningen 3/13 1 Ordförande för sammanträdet Ordföranden Sven Nordlund är inte närvarande, varför vice ordförande Carina Sammeli leder dagens förhandlingar

50 Barn- och utbildningsberedningen 4/13 2 Val av justerare Ordföranden föreslår Att Rigmor Åström, (m), Boden, väljs till justerare Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att Rigmor Åström, (m), Boden, väljs till justerare

51 Barn- och utbildningsberedningen 5/13 3 Dagordning Ordföranden föreslår att utsänd dagordning fastställs. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att utsänd dagordning fastställs.

52 Barn- och utbildningsberedningen 6/13 4./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det med godkännande läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna.

53 Barn- och utbildningsberedningen 7/13 5 Beredningens frågor och arbetssätt Marita Björkman, kansliet, redogör för den tidigare beredningens sätt att arbeta. Exempelvis så har olika skolföreträdare deltagit vid sammankomsterna och fått tillfälle att berätta om sin kommuns skolverksamhet. Beredningen diskuterar ärendet varefter ordföranden sammanfattar diskussionen genom att förslå att beredningen fortsätter arbeta på samma sätt som tidigare och att den vetenskapliga ledaren för FoUI-skola i fortsättningen kallas till beredningssammanträdena. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att beredningen fortsätter arbeta på samma sätt som tidigare Att den vetenskapliga ledaren för FoUI-skola i fortsättningen kallas till beredningssammanträdena

54 Barn- och utbildningsberedningen 8/13 6./. Bilaga. Verksamhetsplan 2015 Marita Björkman, kansliet, redogör för den antagna verksamhetsplanen för 2015 och för Barn- och utbildningsområdet specifikt. Planen är uppdelad som Barn och ungdomar, Förskola, grundskola och gymnasieskola samt Eftergymnasial utbildning. Under varje rubrik finns indikatorer och nyckelaktiviteter kopplat till respektive rubrik. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

55 Barn- och utbildningsberedningen 9/13 7./. Bilaga. MediaCenter Föreligger styrelsen beslut i ärendet och utredningen som varit underlag för beslutet. Marita Björkman, kansliet, redogör för styrelsens beslut och det fortsatt arbetet i ärendet. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

56 Barn- och utbildningsberedningen 10/13 8 Aktuella skolfrågor Marita Björkman, kansliet, redogör för följande aktuella skolfrågor: Aktuellt från Regeringen, Utbildningsdepartementet Bättre mottagande och skolgång för nyanlända elever I propositionen "Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång" lämnar regeringen förslag för att förbättra skolgången för nyanlända elever. Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus I propositionen föreslås ändringar i skollagen som bl.a. syftar till att säkerställa att elever som vistas i ett hem för vård eller boende (HVB) ska få undervisning. Nya regler för utbildning på distans Regeringen lämnar förslag till bestämmelser för fjärrundervisning, en form av distansundervisning, till riksdagen. Aktuellt från Skolinspektionen Den 11 mars deltar Skolinspektionen tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolverket i ett webbseminarium om kunskapsbedömning. Larares-verktyg-i-bedomningsprocessen/ Dags för tillsyn 2015 Under vårterminen 2015 kommer cirka 60 kommuner och 130 utbildningsföretag att få besök av Skolinspektionen. samlade/nyhetsbrevx/skolinspektionens-nyhetsbrev-december-2014/#skolenkaten Nu är det dags för Skolenkäten Nu ber Skolinspektionen elever, föräldrar och lärare i 62 kommuner och 55 utbildningsföretag att berätta vad de tycker om sin skola. Skolenkaten/ Aktuellt från Skolverket Krav på snabbare stöd till elever

57 Barn- och utbildningsberedningen 11/13 Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar Filmer om nyanlända elevers lärande Filmerna lyfter fram viktiga frågor om uppföljning av elevens resultat, roller, ansvar och organisation. Skolan och hemmet Exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare. Aktuella ansökningstider för bidrag - Statsbidragskalender för Aktuellt från SKL -for-fritidshem-web.pdf Öppna jämförelser: gymnasieskola 2014 Årets rapport visar att för tredje året ökar andelen män som fullföljer gymnasiet inom fyra år. Skillnaden mellan män och kvinnor är den lägsta på fem år. Ladda ner eller beställ rapporten Öppna jämförelser Gymnasieskola 2014 Kommuner får koll på skolmåltider En ny funktion på webbverktyget SkolmatSverige hjälper kostchefer och politiker i kommunerna att få en helhetsbild av kvaliteten på skolmåltiderna. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

58 Barn- och utbildningsberedningen 12/13 9 Aktuella skolkonferenser Skolriksdag mötesplatsen för dig som leder och styr skolan För femtonde gången sedan 1989 arrangerar SKL Skolriksdag. Tid: 27 april april Plats: Waterfront, Stockholm Målgrupp: Huvudmän, tjänstemän, rektorer och förskolechefer. Konferensen riktar sig till representanter för både kommunala och fristående verksamheter. 1&ReglineId=22756&ReglinePageNo=1&edit=off&clear=yes Utbildningsdag Tobaksfri Duo den 12 februari i Sunderbyn. NLL arrangerar. Samverkan mellan skola och tandvård. Se bilaga. Konferens i Skellefteå för gymnasielärare i naturvetenskap och teknik samt skolledare Skolverket välkomnar gymnasielärare och skolledare till den tredje och sista konferensen inom naturvetenskap och teknik - denna gång med ett eget rektorsspår. Konferens om unga "Dansa vilt min själ - lär dig aldrig marschera" Onsdag 18 februari 2015 i Luleå, Hotell Nordkalotten, Konferenscentrat 148/i-konferens+om+unga pdf Skolchefsnätverket Onsdag 18 och torsdag 19 mars 2015 Presidieträff BUN/skolutskott Torsdag 19 och fredag 20 mars 2015 i Luleå, Clarion Hotel Sense Utbildningsdag "En skola på vetenskaplig grund" BoU+FOUI 25 mars 2015 Studieresa Danmark för vuxenutbildningschefer, gymnasiechefer och arbetsmarknadsansvariga Tisdag 16 och onsdag 17 juni 2015

59 Barn- och utbildningsberedningen 13/13 Genomfört hittills 2015: 28 januari PSYNK-Norrbus 22 och 29 januari SAM- kick off Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

60 Närings- och innovationsminister Mikael Damberg Näringsdepartementet Stockholm SKRIVELSE AVSEENDE AKUT KAPITALFÖRSTÖRING AV STATLIGA, EU- OCH KOMMUNALA SKATTEMEDEL I NORRBOTTEN. Vi politiska företrädare vill med detta brev informera dig som minister om den akuta kris som nu uppstått i Norrbotten avseende Vattenfalls agerande gällande vår fiberinfrastruktur som nyttjar Vattenfalls stolpkanalisation. Bakgrund IT Norrbotten startades som ett samverkansprojekt mellan Norrbottens kommuner och Norrbottens läns landsting. I samband med bredbandsutredningen och tillkomsten av statliga medel i början på 2000-talet omstrukturerades IT Norrbotten, och företaget fick det länsgemensamma ansvaret för kommunernas bredbandsutbyggnad. Idag drivs verksamheten i bolagsform med Norrbottens samtliga kommuner och Norrbottens läns landsting som ägare. Utbyggnaden av bredband i Norrbottens län har ägt rum främst under 2001 till 2007 och har möjliggjorts genom subventionering i form av det statliga bredbandsstödet och de s.k. Rosengrenpengarna. Pengarna avsattes av regeringen i början av 2000-talet och syftet var att kommuner som på marknadsmässiga grunder inte var intressanta för bredbandsföretag, såsom flertalet av Norrbottens kommuner, ändå skulle ha en möjlighet att ge sina invånare och näringsliv tillgång till snabbt bredband. Den totala bredbandsutbyggnaden i Norrbottens län hade år 2007 kostat 600 miljoner kronor varav staten och EU svarat för 530 miljoner och kommunerna för 70 miljoner. Utan subventionen skulle utbyggnaden inte varit möjlig att genomföra. Denna förutsättning har varit klar för samtliga aktörer inom branschen. En stor del av kostnaderna för bredbandsutbyggnaden har bestått i inköp av optofiber samt installationsarbete av optofibern i Vattenfalls befintliga

61 ledningsnät (kanalisation). Kommunerna har hittills investerat 112 miljoner kronor i 140 mil optofiber i Vattenfalls ledningsnät för bredband i Norrbottens län. Av dessa 112 miljoner kronor härrör ca 98 miljoner kronor från statliga stöd. Anledningen till att kanalisation förlades i Vattenfalls ledningsnät var följande. Erhållande av de statliga medlen fordrade en snabb utbyggnad och via Vattenfalls luftburna ledning kunde arbete utföras året runt. Vattenfalls presenterade förslag innehöll utfästelser om en stabil och trygg lösning med eliminering av framtida överraskningar, se bifogad presentation. IT Norrbotten har för 12 avropsberättigade kommuners räkning således tecknat ramavtal av den 29 maj 2002 med Vattenfall Norrnät AB under förutsättning att kanalisation placerades i ett ledningsnät som inte skulle ändras. Respektive kommun har sedermera vid avrop tecknat avtal om kanalisation med Vattenfall. Problemen börjar Efter stormen Gudrun fastslogs nya direktiv för Vattenfall, att verket skulle minska sårbarheten samt säkra elförsörjningen i Sverige. Ingen konsekvensutredning gjordes om hur dessa nya direktiv skulle kunna påverka fiberinfrastrukturen i Sverige. Mindre ingrepp gjordes då i Vattenfalls infrastruktur som påverkade fiberinfrastrukturen. Dessa mindre ingrepp har kommunerna kunnat ekonomiskt hantera i samverkan med Vattenfall. Men effekten blev att i stället för att bygga ny fiber till nya områden, så har de gemensamma ekonomiska medel till stor utsträckning använts till att finansiera omflyttning av redan befintlig fiber, vilket i sig motverkar det regionala IT-målet till år 2020 (RUS samt Norrbottens digitala agenda). Dråpslaget kom år 2012 när Vattenfall informerar IT Norrbotten om avsikten att under femårsperioden genomföra en satsning på kvalitetshöjande åtgärder av Vattenfalls luftledningsnät i Norra Sverige för att säkerhetsställa och förbättra leveranskvaliteten till Vattenfalls elnätskunder, och att dessa reinvesteringar kan komma påverka kanalisationen. (Det är givetvis bra att kvaliteten på elleveransen förbättras). Plötsligt gällde inte Vattenfalls utfästelser om stabil och trygg lösning med eliminering av framtida överraskningar. Parterna har fört viss skriftväxling efter Vattenfalls meddelande om kommande infrastrukturförändring. Utifrån den skriftväxlingen kan konstateras att Vattenfalls tolkning av Ramavtalet är fullständigt orimligt och i grunden rubbar förutsättningarna för Ramavtalets tillkomst. I brev av den 24 april 2014 har Vattenfall föreslagit att involverade parter tillskjuter medel till en pott som ska användas till optokabel och installationer. Vattenfall är berett att bidra med ett startkapital om kronor. IT Norrbotten och kommunerna har tidigt ställt sig villiga att diskutera en lösning om Vattenfalls infrastrukturförändring leder till en bättre och säkrare kanalisation. En sådan samförståndslösning måste dock bygga på de premisser som förelåg vid Ramavtalets ingående. Investeringen i bredbandsutbyggnaden har skett med ca 90 procent statliga och 10 procent kommunala medel. Denna fördelning bör ligga till grund för parternas bidrag till potten för materialinköp samt installationskostnad i det nya ledningssystemet.

62 Bortsett från den juridiska aspekten är den ekonomiska verkligheten för IT Norrbotten och kommunerna att det saknas medel till att bekosta material eller arbete för annat än en obetydlig förändring av den infrastruktur som IT Norrbotten och kommunerna redan investerat i. Ett annat sätt att se det är att staten indirekt genom ett statligt bolag återtar de medel som utgjort en förutsättning för bredbandsutbyggnaden i glesbygd och lägger kostnadsansvaret på kommunerna. Förhållandena är dessutom sådana att infrastrukturförändringar under inga omständigheter får leda till driftavbrott. Bredbandsnätet kopplar samman sjukvården i hela Norrbottens län. Kopplas optofibern ur riskeras allvarliga driftstörningar för denna grundläggande samhällsfunktion. Den regionala datatrafiken mellan kommunerna, landstinget, kommunförbundet och IT Norrbotten kan påverkas allvarligt. Det samma gäller delar av det nationella universitetsnätet Sunet. Datakommunikation för nationella och internationella operatörer, tjänsteleverantörer och både internationella, nationella samt lokala företag kan påverkas allvarligt. Regionens samhällsägda fiberoptiska nät har även varit en förutsättning för den positiva ekonomiska tillväxten i Norrbotten. Tiden har gått sedan IT Norrbotten påpekade problemet till den dåvarande regeringen utan att få något svar. Nu är situationen akut då Vattenfall startat sina omfattande ombyggnadsplaner. Det är givetvis positivt att Vattenfall säkerställer att invånare och företag får en väl fungerande elförsörjning i Norrbotten. Dock får detta inte leda till att fiberinfrastrukturen kraftigt försämras. Som politiska företrädare för Norrbotten har vi ansvaret att säkerställa fiberinfrastrukturen för medborgare och näringslivet för främjande av en positiv tillväxt. Vår uttryckliga vädjan till dig som näringsminister är behov av omedelbar hjälp med en konstruktiv dialog för att lösa den finansiella situationen genom åtgärder i förhållande till Vattenfalls agerande alternativt andra statliga finansiella lösningar. Vänligen Britta Flinkfeldt Jansson Ordf. Kommunförbundet Norrbotten Maria Stenberg Landstingsstyrelsens ordf. Norrbottens Läns Landsting

63 För kännedom: IT minister Mehmet Kaplan Infrastrukturminister Anna Johansson Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Kontaktperson i ärendet: Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten AB Tel: tony.blomqvist@itnorrbotten.se Bilagor: - Bilaga 1, Presentation av Vattenfalls tjänster - Bilaga 2, Brev till föregående regering

64 -- - REG ERI NG I(AN S LI ET N201s/1384/SB Näringsdepartementet Statssekreteraren Eva Li ndström Norrbottens läns landsting Att: Maria Stenberg 971, 89 Luleå Kommunförbundet Norrbotten Att: Britta Flinkfeldt Jansson Box , 28 Luleå Skrivelse avseende akut kapitalförstöring av statl ga, EU- och kommunala skattemedel i Norrbotten Tack så mycket för er gemensamma skrivelse till närings- och innovationsminister Mikael Damberg daterad den 3 februari Ni tar upp en viktig fräga. Avseende Vattenfall AB berör den aktuella frågeställningen bolagets operativa verksamhet, som är ett ansvar för bolagets styrelse och ledning. Vad gäller statlig finansiering av bredbandsinfrastruktur har regeringen möjliggjort stöd till viss utbyggnad i Sverige via EU:s regionalfonds- och landsbygdsprogram som förvaltas av Tillväxtverket respektive Jordbruksverket. Ansökningar prövas av ansvariga myndigheter i enlighet med utformningen av program och förordningar och regeringen kan inte uttala sig om möjligheten för enskilda projekt att få stöd. Med vänlig hälsning tröm Postadress Stockholm Besöksadreæ M lster Samuelsgatan 70 Telefonvàxel Telefu E-posfi n.re8istrator@regeringskansliet se

65 Till Trafikverket Borlänge Skrivelse avseende gatubelysning i tätort på statliga vägar. Kort historik Ägarförhållandena för landets belysningsanläggningar är komplicerade, vissa anläggningar tillhör Trafikverket, andra kommunen eller belysningsföreningar. Finansiärerna av anläggningarna har också varierat mycket. En del bekostades helt av Vägverket, en del helt av berörd kommun, av vattenregleringsföretag, belysningsföreningar eller andra föreningar. De flesta anläggningarna är uppförda under 1960, -70, och 80-talen. Under 1994/95 började ett omfattande arbete där kommunerna övertog vissa belysningsanläggningar från Vägverket. Processen tog 1-3 år att genomföra och är fortfarande inte genomförd fullt ut. En diskussion fanns och finns också var ansvaret för gatubelysningen ska ligga. En utgångspunkt har varit att gatubelysning är en väghållarfråga. Väghållaren bestämmer om det skall vara belysning på vägen. Om detta beslutas är det väghållaren skyldighet att anlägga och driva belysningen. Någon överenskommelse om detta har inte fattats. Framtiden Utvecklingen inom belysningsområdet kommer at ske på alla plan under de kommande åren. För t.ex. busshållplatser på landsbygd kan solcellsdriven armatur bli framgångsrik. Försök har gjorts och den här typen av energikälla passar bra där det är långt till befintliga elnät och kostnaderna för elanslutning är höga. Behovet av nyinvesteringar i belysningsanläggningar är stort då både stolpar och armaturer behöver bytas ut. EU har också i ett nytt direktiv beslutat om att inga inköp av kvicksilverlampor får göras efter 1 januari Detta innebär att armaturer för kvicksilverlampor måste bytas ut mot nya armaturer. Tillväxt och samhällsutveckling i hela landet. En väl fungerande väghållning och gatubelysning är en förutsättning för möjligheterna att bo kvar och verka i glesbygdstätorter både för enskilda personer och näringslivet. Att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer som kan locka personal att flytta till området är ett måste. En tätort utan grundbelysning är inget alternativ för utveckling. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också

66 funktionsmål gällande god tillgänglighet för människor och gods samt att bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Gatubelysningen är framför allt en fråga för staten och kommunerna. Staten är involverad både genom den direkta driften och underhållet av belysningsanläggningarna på statens vägar men också indirekt genom tillväxtfrågorna och tanken på en levande landsbygd. Kommunerna har sitt ansvar för sina vägar och anläggningar men har också ett ansvar för lokala utvecklingsfrågor. För att i framtiden kunna möta de utmaningar som väntar måste samverkan öka mellan de inblandade aktörerna. Detta i sin tur kräver nationella överenskommelser och riktlinjer för att skapa verktyg för det regionala och lokala arbetet. Sammanfattningsvis är vår uttryckliga uppfattning, som politiska företrädare för Norrbottens kommuner, att det är klarlagt att staten har huvudansvar för att finansiera nationell transportinfrastruktur. Det innebär att Trafikverket har huvudansvaret som väghållare för statliga vägar vilket avser kostnader och underhåll kring åtgärder som krävs, exempelvis gatubelysning. Kiruna kommun har uppmärksammat Trafikverkets riktlinjer för gatubelysning i tätort vilket ger väghållaren möjlighet att avstå från vägbelysning i områden med begränsat bil- och GC-trafikflöde. I de flesta av Kiruna kommuns sju tätorter är den centrala vägen genom orten en statlig väg där Trafikverket är väghållare. Detta kan innebära en omfattande nedsläckning av gatubelysningen och liknande problematik är aktuell för samtliga kommuner i Norrbottens län. Kommunförbundet Norrbottens styrelse har vid sitt sammanträde behandlat frågan och beslutat att aktualisera frågan genom denna skrivelse. Kommunförbundet Norrbotten anser och föreslår - Att staten som har ett ansvar för landsbygdsutveckling i hela landet möjliggör att människor kan leva och verka där vilket kräver viss grundläggande service och standard. Frågan om gatubelysningen är avgörande för tillgänglighet och trygga miljöer i tätorter på landsbygden för att ensidigt kunna hanteras enbart av Trafikverket. - Att Trafikverket och SKL tar initiativ till och skapar resurser för ett nationellt arbete som skapar överenskommelser och riktlinjer för arbetet mellan länets kommuner och Trafikverket. - Att Trafikverket avvaktar med att vidta åtgärder på statliga vägar tills ovanstående arbete är genomfört. - Att Kiruna kommun används som referens. Vänligen Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande i Kommunförbundet Norrbotten Kopia till: SKL- Sveriges kommuner och landsting Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister

67 Inrikesminister Anders Ygeman Justitiedepartementet Stockholm Skrivelse avseende att svensk räddningstjänsts kompetensbehov bör utredas innan utbildningsverksamheten vid Sandö och Revinge inom myndigheten för samhällsskydd och beredskap eventuellt omorganiseras. Vi politiker har med stor oro tagit del av underlaget som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lagt som grund till en snabbutredning av utbildningsverksamheten vid Sandö och Revinge. Kommunernas och landstingens samlade krishanteringsförmåga är beroende av kompetent och väl fungerande räddningstjänst. Frågan måste ses ur ett helhetsperspektiv vad som är bäst för krishanteringsförmågan inom hela den svenska samhällsorganisationen och inte endast vara en intern fråga om kostnadseffektivitet för en statlig myndighet. Kommunernas och landstingens behov av stöd från staten när det gäller kompetensförsörjning behöver analyseras och diskuteras grundligt innan man tar ställning till hur utbildningsverksamheten organiseras. MSB har ett brett uppdrag som innebär att man ansvarar för den kommunala räddningstjänstens utbildning, allt från grund- och vidareutbildning men även kundanpassad utbildning för kommuner, landsting, statliga myndigheter och privata aktörer. MSB har fått minskat förvaltningsanslag och generaldirektören har tillsatt en intern snabbutredning som ska föreslå organisatoriska, författningsmässiga och ekonomiska lösningar. Utredningen ska vara klar 31 mars. Vår uppfattning är att en intern snabbutredning omöjligt kan fånga upp den komplexitet som frågan handlar om. Risken är att ett för snävt budgetperspektiv inom myndigheten och nerdragningar inom utbildningsområdet leder till allvarliga konsekvenser för kommunernas krishanteringsförmåga. Det finns även risk för kostnadsöverföring till kommunerna om MSB nedmonterar utbildningsmöjligheterna och kommunerna tvingas till utökade kostnader för att överhuvudtaget kunna utbilda personal. Än allvarligare är att helhetssynen inom hela den svenska samhällsorganisationen för krishantering kan kraftigt försämras.