PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU LATINAMERIKA. Utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur

Transkript

1 Euro-Latin American Parliamentary Assembly Assemblée Parlementaire Euro-Latino Américaine Asamblea Parlamentaria Euro-Latinoamericana Assembleia Parlamentar Euro-Latino-Americana PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU LATINAMERIKA Utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur PRELIMINÄRT FÖRSLAG ARBETSDOKUMENT Formell utbildning, informell utbildning och livslångt lärande i Europa och Latinamerika Medföredragande Europaparlamentet: Santiago Fisas Ayxela (PPE) DT\ doc AP v02-00 Förenade i mångfalden

2 Formell utbildning, informell utbildning och livslångt lärande i Europa och Latinamerika Utbildning är en viktig fråga på EU:s dagordning, i synnerhet sedan början av 2000-talet i och med införandet av Bolognaprocessen. Utbildning har inte bara ekonomisk betydelse när det gäller möjligheterna att hitta arbete, utan har också stor social betydelse. Formell utbildning, informell utbildning och livslångt lärande är verktyg som gör det möjligt för individen att förverkliga sin potential och delta aktivt i samhället och därmed förbättra sin livskvalitet. Sedan drygt tio år tillbaka utformar EU-medlemsstaterna därför en rad projekt för att nå målen på detta område. År 2000 antog Europeiska rådet i Lissabon ett viktigt strategiskt mål då det konstaterade att Europeiska unionen stod inför en genomgripande förändring till följd av globaliseringen och utmaningarna från en ny kunskapsstyrd ekonomi : Före 2010 skulle EU bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Europeiska rådet betonade dessutom att dessa förändringar inte bara krävde en radikal omvandling av den europeiska ekonomin utan också ett djärvt program för att modernisera de sociala välfärds- och utbildningssystemen. Europeiska rådet hade aldrig tidigare på detta sätt erkänt utbildningssystemens roll inom den ekonomiska och sociala strategin och unionens framtid. 1 År 2001 antog Europeiska rådet tre strategiska mål som skulle uppnås före utgången av 2010: Utbildningssystemen skulle kombinera kvalitet, tillgänglighet och öppenhet mot omvärlden. Ett år senare antog Europeiska rådet ett detaljerat arbetsprogram, Utbildning 2010, för att uppnå dessa mål och stödde utbildningsministrarnas ambitiösa mål att göra utbildningssystemen till Europa blir en kvalitetsreferens för hela världen senast För ovanstående fastställdes ett kvalitativt riktmärke i utbildningsfrågor. Det var att i genomsnitt minst 12,5 procent av de vuxna skulle delta i livslångt lärande 2010, ett begrepp som förklaras närmare längre fram. 3 År 2007 utformade kommissionen en handlingsplan för vuxenutbildning under parollen Det är alltid rätt tid att lära sig något nytt. Handlingsplanen uppmärksammade det angelägna behovet att satsa på livslångt lärande för att utveckla EU som ett avancerat kunskapssamhälle. Den bakomliggande tanken är att lärande underlättar en hållbar ekonomisk utveckling, vilket i sin tur bör skapa fler och bättre arbetstillfällen och ökad social sammanhållning, samtidigt som ett gott miljöskydd tryggas för kommande generationer. Två år senare, 2009, antogs meddelandet En uppdaterad strategisk ram för europeiskt samarbete om utbildning. Meddelandet är en uppföljning av 2010 års arbetsplan för utbildning. Inom denna strategiska ram identifieras fyra nya strategiska mål, prioriterade områden och konkreta uppföljningsåtgärder samt indikatorer och mål som ska uppnås till De nya strategiska målen är mer konkret följande: 1 Kommissionens meddelande Utbildning 2010: Snabba reformer krävs om Lissabonstrategin ska lyckas (SEC(2003)1250). 2 Se föregående fotnot. 3 Formell vuxenutbildning i Europa: Politik och praktik. Eurydice. Europeiska kommissionen AP v /7 DT\ doc

3 1. Att göra livslångt lärande och rörlighet till en realitet. 2. Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet. 3. Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och ett aktivt samhällsdeltagande. 4. Att öka innovationen och kreativiteten, även eget företagande, på alla utbildningsnivåer. 1 Som nytt kvalitativt riktmärke omformulerade medlemsstaterna den referens som föreslogs 2002 till att 15 procent av de vuxna ska delta i utbildningsverksamhet. Denna siffra bör uppnås 2020 som ett led i den strategiska ramen för utbildningssamarbete, Utbildning 2020 (ET 2020). Därför arbetar kommissionen och medlemsstaterna tillsammans för att uppnå de uppställda målen 2. År 2010 var ett viktigt år för EU på utbildningsområdet, eftersom 2010 är en av de referenser som används för att utvärdera Bolognaprojektet och de specifika målen på utbildningsområdet. Allmän utbildning och yrkesutbildning är centrala inslag i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och i de integrerade riktlinjerna för medlemsstaternas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. Fem av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin är direkt beroende av att den allmänna och yrkesinriktade utbildningen moderniseras: Unga på väg, En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, den digitala agendan, Innovationsunionen och plattformen mot fattigdom. I sitt meddelande En budget för Europa påpekar kommissionen att det finns utrymme för att öka EU:s stöd till allmän utbildning och yrkesutbildning i syfte att förbättra medborgarnas kompetens och bidra till att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten i många medlemsstater. Utbildningsframgångar i EU En av de mest uppmärksammade utbildningsfrågorna i EU är livslångt lärande på grund av dess sociala och ekonomiska betydelse i samhället. Med livslångt lärande avses sådan utbildning som erbjuds en individ under hela livet för ett ständigt pågående förvärv av färdigheter och kunskaper. Detta kunskapsinhämtande kan vara formellt (yrkesutbildning, rådgivning, handledning, vägledning, inlärning, högre utbildning osv.) eller informellt (erfarenheter, upplevelser osv.). 3 Syftet med livslångt lärande är att integrera vuxna, eller ungdomar som hoppat av skolan, i utbildningssystemet på ett formellt eller informellt sätt. Budskapet bakom denna politik är att utbildning är viktigt för att säkra ekonomiska rättigheter och sociala framsteg samt för individernas självförverkligande. Som tidigare nämnts lovade medlemsstaterna 2002 att utforma nationella strategier för livslångt lärande 4 för att få vuxna att delta i livslångt lärande i högre grad. Som referens för 1 Se föregående fotnot. 2 Se föregående fotnot. 3 Europeiska kommissionen. Generaldirektoratet för utbildning och kultur. Halvtidsöversyn av programmet för livslångt lärande ( ), slutlig rapport. 4 Dessa uppgifter har hämtats från Labour Force Survey. I undersökningsresultaten förklaras att livslångt lärande avser personer mellan 25 och 64 år som uppgett att de har deltagit i någon slags utbildning de senaste fyra veckorna före enkäten. Urvalet bestod av den totala befolkningen i en och samma åldersgrupp, med undantag för DT\ doc 3/7 AP v02-00

4 utvärderingen av framgångarna med detta mål fastställdes målet att 12,5 procent av befolkningen i åldern år skulle delta i livslångt lärande under Enligt uppgift deltog 7,1 procent av den vuxna befolkningen i EU i någon form av utbildning Denna siffra steg till 9,7 procent 2007 (10,6 procent för kvinnor, 8,8 procent för män). När det gäller de enskilda medlemsstaterna kan följande tendenser konstateras (med utgångspunkt från uppgifter från 2007): I fyra länder översteg deltagandet i livslångt lärande 20 procent. Det rör sig om Sverige, Danmark, Storbritannien och Finland. Tre EU-länder (Österrike, Slovenien och Nederländerna) samt Norge och Island, överträffade målet Andelen vuxna som deltog i någon slags utbildning var lägre än 5 procent i Rumänien, Bulgarien, Grekland, Ungern, Slovakien och Portugal. 1 När det gäller ungdomar som hoppat av skolan 2 bör det påpekas att detta också har varit en central fråga för utbildningspolitiken. Målsättningen på detta område är att minska det genomsnittliga antalet personer som hoppar av skolan i EU till 10 procent När detta mål fastställdes hade nästan en av sex ungdomar i åldern år hoppat av skolan i förtid. År 2000 var genomsnittet 17,6 procent, men det sjönk med 3 procentenheter 2007 och landade på 14,8 procent. Framstegsmönstren skiljer sig åt i de olika EU-länderna. År 2007 hade endast sex medlemsstater nått målet från Utbildning 2010, och fem av dem låg under målgränsen redan Fem av dessa sex länder gick med i EU 2004: Tjeckien, Litauen, Slovakien, Slovenien och Polen. Finland är den enda EU-medlemsstat där skolavhoppen har legat under gränsen enligt Lissabonmålet under hela referensperioden. Samtidigt ligger Italien, Malta, Portugal och Spanien, följt av Rumänien och Bulgarien, fortfarande långt från de mål som EU föreslagit. 3 Framstegen är helt klart iögonfallande. Färre skolavhopp och ökat livslångt lärande kommer alltid att vara en vinst för ett land eller en region. Men det är också uppenbart att EU som helhet inte lyckades nå de mål som hade satts upp för Därför är det viktigt att nämna de svårigheter som har uppstått inom ramen för initiativet. Detta kommer att vara en vägledning, inte bara för att uppnå målen som fastställts för 2020 utan också som en fråga att diskutera med våra latinamerikanska kolleger. Ett erfarenhetsutbyte på detta område innebär ett mervärde i jakten på lösningar inför framtiden. I detta sammanhang är det värt att nämna att denna diskussion är ytterst viktig om man beaktar att samarbetet i utbildningsfrågor mellan våra länder i dag har lett till att studerande kan dra nytta av program som Erasmus Mundus, Alban och Alfa. Europeiska kommissionen har slutit avtal med flera enskilda länder (Brasilien och Mexiko) och samarbetar med dem genom komparativa undersökningar, seminarier och konferenser om frågor av gemensamt intresse. Syftet med de ovannämnda programmen är att främja en högre kvalitet på den europeiska högskoleundervisningen, locka studerande från tredjeländer till europeiska utbildningsanstalter och uppmuntra unga européer att utföra en del av sina studier i ett tredjeland genom att samarbeta med utbildningsanstalter utanför unionen. Tack vare dessa dem som inte svarade. Uppgifterna avser all slags utbildning. 1 Unesco, Institute for Lifelong Learning. Global report on adult learning and education Enligt Eurostats definition avser skolavhopp personer mellan år som har lämnat grundskolan i förtid. 3 Formell vuxenutbildning i Europa: Politik och praktik. Eurydice. Europeiska kommissionen AP v /7 DT\ doc

5 kulturella och språkliga utbyten berikas våra utbildningsanstalter och hänsyn kan tas till olika synvinklar för att förbättra utbildningssystemen. Alfa III uppgraderas för främjandet av högre utbildning i Latinamerika som ett sätt att bidra till regionens ekonomiska och sociala utveckling samt till den regionala integrationsprocessen i Latinamerika. Det senaste samordningsevenemanget för Alfa III hölls i Montevideo den juni Europeiska kommissionen fokuserar på att stärka banden mellan Europa och Latinamerika/Västindien i fråga om innovation, vetenskap och teknik. Under det senaste toppmötet mellan EU och Latinamerika/Västindien antog man till exempel en handlingsplan för som syftar till att utveckla ett gemensamt kunskapsområde för EU och Latinamerika/Västindien. Även de aktuella anbudsinfordringarna inom ramen för sjunde ramprogrammet bidrar till frågor som lyfts fram vid detta toppmöte och är därför av stort intresse för de latinamerikanska partnerna. Svårigheter att uppnå målen i Utbildning 2020 Det finns flera faktorer som hindrar uppnåendet av de föreslagna målen. Här behandlas dock endast fem av dessa, som är särskilt relevanta. En av de största svårigheterna vi har haft i EU är att ta fram lämpliga ekonomiska stimulansåtgärder för att skapa formell och informell utbildning, men främst för att skapa ett stabilt projekt för livslångt lärande 1. De ekonomiska begränsningarna förvandlas därmed till betydande hinder för vuxenstuderandes deltagande i formell utbildning. Detta gäller särskilt låginkomsttagare, personer som är utestängda från arbetsmarknaden och personer som riskerar att slås ut. 2 Ett annat problem med dagens system är att utbildningssystemet i dess nuvarande utformning är inriktat på en bristmodell 3. Detta ger känslan att de som deltar i systemet gör det för att de tycker att de har intellektuella och akademiska kunskapsbrister. Därför bör vi övergå till en modell där mångfald värderas och där man inbegriper alla. De geografiska skillnaderna och den fysiska tillgången till infrastruktur för lärande skapar stora problem med att uppnå de fastställda målen. Undervisning på landsbygden och i avlägsna trakter är en utmaning för det livslånga lärandet, särskilt med hänsyn till att dessa områden tenderar att vara fattigare och mer missgynnade. På samma sätt är den tid det tar att delta i en lektion anledning nog för många att hoppa av skolan 4. Detta är i sin tur starkt förknippat med frågan om läroplanernas stelbenthet när det till exempel gäller scheman och moduler. 1 Europeiska kommissionen. Generaldirektoratet för utbildning och kultur. Summary Report on the Peer Learning Activity on Adult Learning Monitoring. Bratislava, den mars Formell vuxenutbildning i Europa: Politik och praktik. Eurydice. Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen. Generaldirektoratet för utbildning och kultur. Seminarium om ömsesidigt lärande: Kritiska faktorer för genomförandet av strategier och politik för livslångt lärande, den maj 2010, Wien, Österrike. 4 Se föregående fotnot. DT\ doc 5/7 AP v02-00

6 Att som vuxen inte ha de examina som krävs för att antas till en formell utbildning är ett annat av de hinder som de som bestämt sig för att delta i utbildningssystemet får kämpa med. Exempelvis brukar en sökande till en formell utbildningsinstitution ombes att lämna studieintyg från föregående studienivå. Problemet är att många sökande till detta alternativ just saknar ett sådant intyg. Slutligen är ett av de största problemen vi står inför i dag att medborgarna fortfarande inte förstår själva begreppet och tanken med livslångt lärande. Detta innebär att det uppstår en bristande kommunikation med individerna och ett bristfälligt främjande av denna livsmöjlighet. 1 Avslutningsvis och med hänsyn till de svårigheter som vi just redogjort för är det viktigt att lyfta fram några idéer om framtida strategier. Strategier för att undanröja utbildningshindren Skapa en tydlig rättslig ram för staterna och stimulansåtgärder för de privata företagen så att de kan räkna med en adekvat budget för att kunna erbjuda befolkningen livslångt lärande av god kvalitet. Skapa ekonomiska incitament för dem som står utanför utbildningssystemet. Det är viktigt att beakta att det i vissa länder finns statliga stöd för arbetslösa. Därför är det nödvändigt att utforma åtgärder som gör utbildningen mer attraktiv. Det kan till exempel handla om ett direkt eller indirekt ekonomiskt stöd, eller en möjlighet för vuxna att få tid för studier. Det handlar alltså rent allmänt om att till exempel skapa direkta ekonomiska stöd, skattelättnader och studieledighet. Främja bildandet av organisationer som fungerar som multiaktörer och som uppmuntras av staten att arbeta tillsammans för att uppnå konkreta mål som rör livslångt lärande. Betona frågan om de nationella kvalifikationsramarna, som är nära förknippade med vuxenutbildningsprogrammet. Skapa en rättslig ram för tillträdet till högre utbildning med hänsyn till frågor som erkännande och/eller validering av tidigare studier och där man tar hänsyn till om individen har förvärvat empirisk kunskap eller inhämtat kunskapen via en informell utbildning. Skapa utbildningskanaler som inte kräver närvaro, till exempel utbildning online (e-lärande), liksom flexibla program för att göra deltagarnas schema mindre pressat. Fortbilda den personal som arbetar med dessa undervisningsformer, med hänsyn tagen till att denna grupp har vissa specifika egenskaper, samtidigt som den kan vara mycket heterogen. Stärka informationskampanjerna och utforma strategier för intelligent kommunikation, för att öka vuxnas deltagande i utbildning. Sådana kommunikationsstrategier kan sändas på tv och radio och spridas i skolor, företag, bostadsområden osv. 1 Se föregående fotnot. AP v /7 DT\ doc

7 Utforma förebyggande metoder för att bekämpa skolavhopp och inte bara rikta in sig på dem som redan hoppat av; förbättra utbildningssystemet, lärarkvaliteten osv. Skapa en definierad uppföljnings- eller tillsynsplan som använder sig av verktyg som enkäter, index osv. När det gäller korrigerande åtgärder är det mycket viktigt att uppmärksamma begreppet en andra utbildningschans, som utvecklades för att bekämpa social utestängning av dem som har hoppat av skolan och saknar tillräckliga kunskaper för att kunna integreras fullständigt i arbetsmarknaden. 1 De punkter som har tagits upp ovan är bara några exempel på de många idéer som finns för att utbildning ska bli en realitet i Europa och i Latinamerika. Syftet med detta arbetsdokument är följaktligen att uppmärksamma att det är viktigt att staterna i båda regionerna samt regionala och internationella organisationer prioriterar främjandet och utvecklingen av utbildning på sin dagordning. Om utbildningen stärks kommer detta nämligen inte bara att gynna de stater som arbetar med denna fråga, utan även deras grannländer i världen i stort. Detta gäller våra latinamerikanska grannar i allra högsta grad. För majoriteten av befolkningen medför fattigdomen och ojämlikheten att de har sämre möjligheter att förändra sina levnadsvillkor och påverka sina barns levnadsvillkor. I detta sammanhang är det intressant att påpeka att ungefär 96 procent av de latinamerikanska barnen mellan 6 och 12 år är inskrivna i någon skola. Denna procentsats sjunker till 82 procent för åldersgruppen 13 till 17 år, och den uppgår till endast 36 procent i åldersgruppen 18 till 23 år. Åtgärder för att stärka utbildningssystemet är med andra ord det verktyg som kan förändra ojämlika sociala förhållanden som de som nämns ovan. Det är drivkraften bakom nya arbetstillfällen, förbättrad livskvalitet och ett bättre samhälle för både vuxna och barn. 1 Europeiska kommissionen. Generaldirektoratet för utbildning och kultur. Summary Report on the Peer Learning Activity on Adult Learning Monitoring. Bratislava, den mars DT\ doc 7/7 AP v02-00