Övningar i Semantik. Hur kan du skilja på orden i ordparen här under använd din första definition som grund.

Transkript

1 Övningar i Semantik Kapitel Här under finns en lista med sammansatta ord. Ett väldigt vanligt mönster är att den andra delen av det sammansatta ordet identifierar vilken sorts objekt vi beskriver, och den första delen beskriver det objektet. T.ex. tekopp är en kopp som man dricker te ur. Dela in listan här under i två delar: en lista där meningen kan uttydas från de två delarna, och en lista där den inte uttyds på samma sätt. Ord i den första listan visar att de är sammansatta hur kan man karaktärisera den beskrivning som görs av den första delen av det sammansatta ordet? Kolla om din förklaring stämmer överens med ordlistor. Pojkvän Växthus Hetvägg Husbil Skyskrapa Solsting Målbrott Textbok Dagdröm Marsvin Kofot 1.2 Definiera följande ord: koppar vodka stol lönn (substantiv: en metall) (substantiv: en dryck) (substantiv: en möbel) (substantiv: ett träd) Hur kan du skilja på orden i ordparen här under använd din första definition som grund. koppar/brons vodka/konjak stol/pall lönn/ek Kolla och jämför med en ordlista. 1.3 Vi använder referenter när vi pratar om nomen och pronomen för att identifiera personer. Diskutera vilka delar av följande meningar som används för att referera i en vanlig situation. a. Det här schemat är inte klokt.

2 b. Hon trivs på skolan. c. En polis tittar på din bil. d. Enligt manuset behövs det en liten, tjock kille. e. Du bad om en skinkmacka, här är en skinkmacka. 1.4 Diskutera det figurativa språket i följande text. Jodå - Espen var tuffast Resten av matchen åkte han mest omkring med övriga laget och verkade frustrerad över att tuffaste spelaren i Djurgården var - Espen Knutsen. Ja, faktiskt. Håll andan nu, men tuffast var Espen Knutsen som först satt utvisad en gång för skön hakning och en gång till i tredje perioden, två plus två minuter, för en klockren knock på Alexander Steen. Smack, rakt på hakan så hjälmen flög av. Espen pissade på Steen - hela vägen till utvisningsbåset. Alexander Steen tog knocken bra. Kom tillbaka in i matchen och gjorde avslutande 8-1 med ett lagom enkelt men effektivt mördande avslut. Så kan det gå. I övrigt var Djurgården torrare än en pampers. Sämst var Espen. I viss konkurrens med Fredrik Bremberg och Richard Lintner som drällde med pucken likt pojklagsspelare när Frölunda under loppet av fyra minuter gjorde tre mål och gick till 4-1 och matchen i praktiken var avgjord. Sen var Lintner bänkad och det kanske var rätt. Men det var en märklig syn att se lagets två bästa poängplockare - Lintner och Stefan Pettersson - sitta bänkade. Längst till höger på bänken satt de med böjda ryggar och tittade på medan laget föll samman allt mer på isen. Lintner ersattes av Robert Nordmark som knappt hade hunnit in på isen innan han utvisades för en balettliknande hakning. Djurgården hann inte med i tempot Och där låg nyckeln; Djurgården hängde inte med. De hann inte med i Frölundas tempo. De fick aldrig grepp på Frölundas forwards och ännu mindre på deras backar. Torpederna såg loja och tröga ut och hann aldrig ut i sarghörnen. Då är torpedhockeyn en katastrof. Kapitel Används det fetstilta nomenet i var och en av följande meningar till att referera? a. Vi väntade i tolv timmar på Arlanda flygplats. b. De hittade ingen mat. c. Han öppnade skåpet och ett par skor trillade ut. d. Hon ska baka en kaka. e. Doris dansade genom rummet som en virvelvind. f. En buss körde över honom i Norrköping. g. Vi behöver en armé av frivilliga. 2.2 Ge alternativa beskrivningar av referenter till de fetstilta nomen härunder. a. Utrikesministern besökte Ukrainas huvudstad. b. Den brittiske statsministern hade ingen kommentar. c. De kom på juldagen.

3 d. Han tog bussen till Göteborg. e. Han hade nått toppen på det högsta berget i världen. 2.3 (Se Saeed 2009) 2.4 Ge varje ord i listorna attribut som skiljer dem från de andra orden i samma lista. a. kaka kex bröd bulle limpa tårta b. koka fritera steka ugnsbaka grilla baka 2.5 Försök att hitta en prototyp till var och en av de nedanstående kategorierna. Ge sedan andra exempel på ord som tillhör samma kategori, men gradera dem enligt din uppfattning om hur typiska de är. Gå från den mest typiska (prototypen) till den minst typiska. a. Fordon b. Hus c. Arbete d. Djur e. Vetenskap 2.6 Använd parafraser för att beskriva vad som är konstigt i följande dialoger. a. - Ingen Amerikan kom hit idag. - Vad sade han? b. - Den här mackan är bättre än ingenting alls. - Det är sant. Ingenting är värre än den här mackan. c. - Alla vet inte det. - Men då får vi väl säga det till alla då. Kapitel Under finns grupper av ord som har samma fonologiska och ortografiska attribut. Diskutera hur orden i grupperna ska organiseras. Är orden sig emellan besläktade (polysemous) eller inte (homonymous). Klocka: (s.) Klocka: (v.) Order (s.) Lucka (s.) Ringklocka Kyrkklocka Ur Skälla (koskälla) Behållare (ex. glasklocka) Ta tid (ex. för löpare) Ge klockform åt (ex. kjol) Befallning Uppdrag, beställning Skiva, lock

4 Organisation (s.) Ort (s.) Vind (s.) Mellanrum, tomrum Logement Anordning, planläggning Sammanslutning Vikt (4,25g) (åld.) Plats, samhälle Gruvgång Blåst Loft, utrymme uppe under yttertaket Vindspel 3.4 Här följer en lista på ord som inte är kompatibla. Bestäm om ordparen har någon av följande typ av relation: simple antonyms, gradable antonyms, reverses, converse eller taxonomic sisters. Förklara hur du har kommit fram till dina klassifikationer, vilka tester du har använt dig av och diskutera tillkortakommanden i testen: Temporärt/permanent Stark/svag Sätta ihop/plocka isär Ren/smutsig Herre/slav Kund/försäljare Öppen/stängd Stövel/sandal Te/kaffe Vän/ovän 3.5 (se Saeed 2009) 3.6 (se Saeed 2009) 3.7 (se Saeed 2009) 3.10 Diskutera meningsrelationer mellan de fetstilta verben i meningsparen. a. Vinden höjde vattennivån. b. Vattennivån steg. a. Mattias skickade ett paket till Maria. b. Maria tog emot ett paket från Maria. a. Hon knöt inte skosnöret. b. Hon knöt upp skosnöret. a. Josefin visade sina blommor för Andreas. b. Andreas såg Josefins blommor. a. Vandaler slog sönder busshållplatsen.

5 b. Kvinnorna lagade busshållplatsen. Kapitel I propositional logic är p ^ q och q ^ p logiskt sett samma sak. Diskutera nedanstående exempel som visar att vi använder och i andra syften också. a. Han vaknade och såg på TV att han hade vunnit på lotteriet. b. Blanda äggulor med vatten i en skål och vispa blandningen tills den skummar. c. Han tjuvstartade två gånger och diskvalificerades från loppet. d. Rör dig och jag skjuter! 4.3 (se Saeed 2009) 4.4 Enligt regeln om disjunction reduction är en mening som Du kan säga ja eller nej samma sak som Du kan säga ja eller du kan säga nej. Titta på meningarna här under och diskutera om de använder inkluderande (v) eller exkluderande (v e ) eller. Har några av de här meningarna betydelser som går förlorade om man använder sig av disjunction reduction eller av truth table characterization av de två logiska konnektorerna i 4.24 och 4.26? a. På eftermiddagarna solade eller badade vi. b. De kan återuppliva honom eller låta honom dö. c. Du kan ta den här bussen eller vänta på nästa. d. Kim är ett pojknamn eller ett flicknamn. e. Lägret ligger fem eller sex dagars vandring härifrån. f. Han varken röker eller dricker. g. Stanna eller så skjuter jag. 4.5 Diskutera vilka av följande meningar som är analytiskt sanna. Motivera ditt svar. a. Antingen så kommer tåget eller också så kommer det inte. b. Om det regnar så blir vi blöta. c. Varje läkare är en läkare. d. Om Albert dödade ett rådjur, så dödade han ett djur. e. Madrid är Spaniens huvudstad. f. Alla städer har problem med föroreningar. 4.6 Bestäm om a-meningarna innefattar (entails) b-meningarna. 1. a. Terese klarade sin uppkörning. b. Terese körde inte sin uppkörning. 2. a. Maria ärvde en gård. b. Maria ägde en gård.

6 3. a. Maria ärvde en gård. b. Maria äger en gård. 4. a. Arnold förgiftade sin fru. b. Arnold dödade sin fru. 5. a. Vi hade med den här champagnen. b. Den här champagnen togs hit av oss. 6. a. Inte alla kommer att tycka om det här programmet. b. Någon kommer att tycka om det här programmet. 4.7 Att inse är ett faktivt predikat. Genom att ge dina egna exempel, identifiera de faktiva predikaten bland verben här under. Anta Tro Frukta Vara glad Vara ledsen Vara orolig Veta Bekräfta 4.8 Titta på meningarna här under och bestäm om a-meningarna innefattar (entail) eller förutsätter (presuppose) b-meningarna. 1. a. David är arg för att Tomas krockade bilen. b. Tomas krockade bilen. 2. a. Kongo är större än Alaska. b. Alaska är mindre än Kongo. 3. a. Ministern anklagar sin sekreterare för att ha läckt information till pressen. b. Information hade läckt ut till pressen. 4. a. Alla klarade tentan. b. Ingen körde tentan. 5. a. Bengt återgick till sin vana att dricka öl. b. Bengt hade för vana att dricka öl.

7 Kapitel Vilka av följande verb är statiska? Imitera Äga Veta Likna Sakna Tänka Förlora Föredra Vara 5.2 Vissa verb kan vara både statiska och dynamiska. Ge exempel på både statiskt och dynamiska användande för vart och ett av verben här nedan. Beundra Hålla Nå Kosta Lukta 5.3 Identifiera vilka av följande verb som är momentana genom att sätta dem i meningar med ett durativt adverb i ett iterativt användande. Köra Ringa Knacka Sucka Flyga Flyta Läsa Snyfta Rycka 5.4 Titta på verbfraserna här nedan och se om de är telic eller atelic. Se om du kan ändra på betydelsen (telic till atelic och tvärtom) om du sätter verbet i en annan kontext eller enbart byter ut objektet. Plocka isär en bil Simma Bedriva valfusk Släcka en eld Mogna Producera en film

8 Svepa en öl 5.7 Modala verb kan användas för att förmedla epistemic modality. Diskutera vad det modala hjälpverbet i var och en av följande meningar säger om inställningen på personen som pratar. a. Det här skulle kunna vara vår buss. b. De skulle bli väldigt glada att träffa dig. c. Du måste vara brudens far. d. Bussen borde vara här snart. e. Det är möjligt att det blir kallt ikväll. f. Han kommer att vara hemma vid den här tiden. 5.8 Vissa meningar kan uppfattas som både epistemic och deontic. Försök att hitta på sammanhang där var och en av meningarna här under kan vara både epistemic och deontic. a. Alkohol borde inte serveras till personer under arton år. b. Du kan gå hem nu. c. Vi kunde göra provet tidigare. d. Du ska inte åka ifrån den här ön. e. Vi borde vara vid hotellet klockan nio Chafe (1986) identifierar fem källor till information i evidentiality. 1. Tro Talaren tror på informationen sedan tidigare, men refererar inte till något bevis. Jag tycker/tror att demokrati är mer än bara en röst per person. 2. Induktion Talaren drar en slutsatts från bevis, utan att specificera vilken typ av bevis det rör sig om. Utgången är troligtvis stängd. 3. Sensoriska bevis Information från sensoriska bevis. Det luktar som om våra grannar grillar. 4. Bevis från hörsägen Talaren bekräftar att han fått informationen av någon annan. Det sägs att de har en relation. 5. Deduktion Talaren använder sig av en hypotes för att förutsäga ett faktum. Snön bör smälta snabbare vid sjön. Här följer en lista med meningar. Se vilken typ av evidentiality som är relevant för var och en av de här meningarna. a. Uppenbarligen är vi inte välkomna hit längre. b. Elektroner bör åka genom kabeln Fe 2+ till MnO 4-. c. Du ser ut att behöva dricka något. d. Tydligen så kom han dit lite senare. e. Han låter lite osäker på sig själv.

9 f. Du måste vara trött efter en så lång resa. g. Det påstås att försäljaren var den som ledde gruppen. h. Jag antar att du måste gå på föreläsningen. Kapitel Försök att ange en tematisk roll till vart och ett av de fetstilta orden här nedan. a. Helen körde till festen. b. Han slog till flugan med en tidning c. Apan sov på mitt biltak. d. John drack en liter öl. e. Erik såg pistolen först. f. George gav servitrisen lite dricks. 6.2 Konstruera meningar där theta-rollerna här under figurerar som subjekt. a. AGENT b. PATIENT c. THEME d. INSTRUMENT e. RECIPIENT 6.3 (SE SAEED 2009) 6.4 Jackendoff föreslår att det finns en skillnad mellan en thematic tier av tematiska roller och en action tier. Ett argument kan ha roller på olika nivåer och uppfylla två roller samtidigt. Försök att hitta på en mening där varje argument uppfyller två roller enligt kombinationerna här under. a. AGENT och GOAL b. PATIENT och THEME c. AGENT och SOURCE d. AGENT och THEME 6.5 Det är inte alltid självklart hur man ska kategorisera ett visst ord till en viss semantisk roll. Dowty föreslår ett prototypiskt tillvägagångssätt för att bestämma tematiska roller. Använd dig av principerna föreslagna i 6.76, 6.77 och 6.78 för att diskutera valet av subjekts- och objektspositionerna i de följande meningarna. a. Betjänten polerar besticken. b. Hunden kommer att känna lukten av maten. c. Tåget körde över kon.

10 Vilka problem stöter man på om man tillämpar de här principerna på följande meningspar? 1. a. Han är rädd för AIDS b. AIDS skrämmer honom 2. a. Patricia liknar Maria b. Maria liknar Patricia 3. a. John köpte en bil från Magnus b. Magnus sålde en bil till John 6.9 Ge lexikala theta-grids till verben i följande meningar. a. Anna rapporterade incidenten till sin chef. b. Löven föll från träden. c. Vårt huvudkontor kommer att vara kvar i London. d. Johan tog emot beröm av sin lärare. e. Fredrik kände en konstig lukt. Kapitel Ge två exempel av var och en av följande: a. Shorthand expression (ge kontextuell information till användandet) b. Metonymi c. Synekdoke 7.2 Stryk under de deiktiska uttrycken i följande meningar och beskriv vilken typ av deixis det är frågan om (tid, person, plats) a. Hon satt där borta b. Det här är det största rummet i huset. c. Ta med honom in hit när du är klar. d. Vi ses imorgon. e. De var här och kollade på den här Volvon. 7.3 Titta på relationen mellan det definita nomenet i den andra meningen till referenten i den föregående meningen. Bestäm om relationen kan sägas bero på: anafor, hyponymi, meronymi eller inget av dessa och istället måste bero på en inferens. a. Jag tittade ut en hund åt henne. Djuret visade sig vara otämjbart. b. Han gjorde mig en smörgås. Den var jätte god. c. Vi var och seglade förra veckan, men det var fruktansvärt. Vågorna gjorde mig sjösjuk. d. Hon gick in i biografen. Alla sittplatserna hade tagits bort.

11 e. Köp inte den här bilen. Motorn är helt värdelös. f. De körde mig till flygplatsen. Trafiken var helt hopplös. 7.4 I en konversation håller man reda på nominala referenter, och genom att använda olika typer av nominaler (indefinita och definita nominal fraser och pronomen) så skapar man en chain of reference. Använd din transkription till den här uppgiften. a. Välj ut två exempel på chains of reference och identifiera vilken typ av nomen som används. b. Identifiera fem eller sex refererande den/det och försök att beskriva hur en som lyssnar uppfattar dem. Är referenten deixis, anarfor eller en inferens. 7.5 Välj en passande fortsättning till meningarna härunder. Varför passar din just den meningen som uppföljning till den första? Hur skulle den första meningen behöva se ut för att de andra ska passa in? 1. Var det Henry som bar in maten? a. Nej, Fredrik bar in maten b. Nej, det var maten som Fredrik bar in c. Nej, det som Fredrik bar in var maten d. Nej, det var Fredrik som bar in maten 2. När Ola tittade på huset såg han en bil som kom. a. Bilen körde upp på infarten b. Det var infarten som bilen körde upp på c. Det som körde upp på infarten var en bil d. Det var en bil som körde upp på infarten 3. Jag vill bara veta vem som har gjort det här kaffet. a. Jag gjorde kaffet b. Kaffet är gjort av mig c. Det som jag gjorde var kaffet d. Det som är gjort av mig är kaffet 4. Maria plockade upp sin jacka och gick ut ur köket a. Hallen var mörk b. Det som var mörkt var hallen c. Det var hallen som var mörk d. Det var mörkt i hallen 7.6 Använd Grices modell för conversational implicature för B s svar i de påhittade konversationerna härunder. Diskutera först och främst den kontextuella informationen som man måste ge för att stödja ditt förslag. Ge sedan några skäl som B skulle kunna ha till att använda implikaturer istället för enkla påståenden. 1. a. Kommer ni med och tar en öl ikväll? b. Mina svärföräldrar kommer över på middag. 2. a. Jag ska säga till ungdomarna att sluta röka i den här vagnen

12 b. Jag hoppas att du har en bra livsförsäkring. 3. a. Ska du ha de byxorna på dig? b. De är splitternya. Jag har precis köpt dem 4. a. Stör det dig att jag röker? b. Jag ska väl inte säga att det inte gör det. 7.8 Använd dig av Horns Q-princip skala, där <x, y> - x är den starkare termen och y menar inte x. Se om följande skalor är möjliga: a. <säkerligen, möjligen> b. <het, varm> c. <mer än, så många som> d. <fem, fyra> e. <inga, inte alla> 7.9 Diskutera följande text genom Grices maximer: Den killen var inte speciellt smart. En försäljare hittade honom sittandes vid ytterdörren. Är din mamma hemma?, frågade han. Ja, svarade pojken. Försäljaren knackade på dörren i fem minuter, sen försökte han med ringklockan. Till slut så knackade han på fönsterrutan helt utan resultat. Jag tyckte du sa att din mamma var hemma, sa han till pojken. Det är hon, svarade han, fast det här är inte vårt hus. Kapitel Enligt Austin, vilka av följande meningar skulle kallas performativ? a. Jag föreslår att vi åker på semester snart. b. Jag varnar dig för att åka dit. c. Jag tycker att du tar den här media uppståndelsen lite för alvarligt. d. Jag förnekar all kännedom om den här skandalen. e. Jag lovade dem att vi inte skulle krångla till det. 8.2 Byt ut följande explicita performativ mot motsvarande implicita performativ. a. Jag vidhåller att du måste komma och hälsa på oss. b. Vi beordrar dig att gå tillbaka till din grupp. c. Jag erkänner att jag stal pengarna. d. Vi erbjuder er att följa med oss under helgen. 8.3 (se Saeed 2009) 8.4 (se Saeed 2009)

13 8.5 Försök att identifiera både den direkta och den indirekta talakten i var och en av de följande exemplen. a. (En rese-försäljare till resenären): Varför överväger du inte Spanien för i sommar? b. (Kund till bartendern): Jag tar det vanliga. c. (Mamma till sitt barn som kommer hem från skolan): Jag slår vad om att du är hungrig. d. (En banktjänsteman till en kredit-ansökande): Vi är ledsna, men vi kan inte tillmötesgå din förfrågan. e. (Någon reagerar på sin väns orimliga planer på att tjäna pengar): Var realistisk! f. (En vakt vid en bar säger till en som vill komma in): Jag vet inte om jag ska gråta eller skratta när jag ser dig. 8.6 Försök att ge en indirekt förfrågan för var och en av följande strategier. Använd dig av exemplet 8.26 och dess felicity conditions för att ge dina egna exempel. a. genom att ange det förberedande villkoret (the preparatory condition) för en direkt förfrågan. b. Genom att undersöka det förberedande villkoret (the preparatory condition) för den direkta förfrågan. c. Genom att ange the sincerity condition för den direkta förfrågan. d. Genom att undersöka the propositional content för den direkta förfrågan Gör samma övning som 8.4 men för talakterna att lova och att fråga. Deras felicity conditions är beskrivna i exempel 8.20 och Direkt och indirekt tal varierar mellan olika språk och kulturer. Vissa uttryck kan i en kultur uppfattas som normala och artiga, medan de i en annan kultur är direkt oartiga. Diskutera olika situationer (gärna egna erfarenheter) där indirekt eller direkt tal leder till missförstånd i flerkulturella sammanhang. Om du talar ett andra- eller tredjespråk, tänk på hur man ber om något (och andra talakter) i det andra språket, och hur det skiljer sig från svenska. Ge exempel. Kapitel Använd dig av semantiska komponenter för att beskriva de semantiska relationerna mellan följande ord: Mamma, pappa, dotter, son, syster, bror, mormor, farmor, morfar, farfar, barnbarn, farbror, morbror, moster, faster, kusin, brorson, systerson, brorsdotter, systerdotter. Skulle ett binärt format vara till hjälp för att beskriva de semantiska komponenterna? Hur skulle det se ut?

14 9.6 När vi tittar på Talmys och Crofts teorier om rörelseverb så ser vi att vissa verb kan beskriva både rörelse och sätt. Croft säger att detta är bara möjligt när det är sättet som orsakar rörelsen. Se vilka av följande verb som stämmer in på detta. Vilka kan vara de semantiska faktorerna för när rörelse och sätt inte beskrivs av samma verb? a. De buggade på balkongen. b. Vinden ven i träden. c. Granaten studsade in i bunkern. d. Bollen dunsade i golvet. e. Vi cyklade längs kanalen. f. Bilen hackade sig fram. g. Racerbilen susade förbi. h. Bina svärmade in i köket. 9.7 Se om följande ord är mass- eller individuella substantiv. Testa dem genom att sätta determinatorer såsom en eller lite (ex. en bil, lite vatten). Korn, dator, data, kypare, stol, jord, ris, gödsel. Vad är det för problem med följande typer av substantiv när vi använder oss av olika tester för massord och individuella ord: Typ 1: öl, kaffe, te, glass, saft. Typ 2: kyckling, kalkon, skinka, potatis, morot. 9.8 Använd er av Jackendoff s konceptuella strukturer (avsnitt 9.6) för att beskriva följande meningar: a. Maria är förkyld. b. Hon har sin födelsedag på torsdag. c. Johan gick ut ur rummet. d. Huset är Helens. e. Katten är på taket. f. Arvet gick till ett hundpensionat. 9.9 Använd er av samma sorters konceptuella strukturer för att beskriva följande meningar: 1. a. Fönstret är stängt. b. Fönstret stängdes. 2. a. Lina blev arg. b. Fredrik gjorde Lina arg. 3. a. George hade pengarna. b. George gav pengarna till Anna. 4. a. Eleven gick ut på skolgården. b. Läraren följde eleven ut på skolgården.

15 Kapitel (se Saeed 2009) 10.9 Antag att det inte finns någon föregående kontext till följande minidiskurs. Skapa en DRS till den första meningen och sedan en uppdaterad variant som också inkluderar den andra meningen. En man köpte en åsna. Han gav den mat Diskutera vilka nominalfraser i följande meningar som ger en diskurs referent som är tillgänglig som medreferent till pronomen i efterföljande mening. a. Om Karl dricker en öl så är han glad. b. Maria äger ingen egen scanner. c. Varje student som gör en övning tycker om det. Kapitel Ge exempel på meningar, på svenska eller annat språk, för metaforerna ARGUMENT ÄR BYGGNADER, IDÉER ÄR OBJEKT, TID ÄR RÖRELSE, OCH KÄRLEK ÄR EN RESA Diskutera skillnader och likheter om hur metaforer av kroppsdelar används på olika språk (ex. huvudet på spiken, flaskhalsen) (SE SAEED 2009) 11.5 Ge egna exempel på följande metonymiska strategier: BEHÅLLARE FÖR INNEHÅLL HEL FÖR DEL DEL FÖR HEL OBJEKT FÖR ANVÄNDARE PLATS FÖR HÄNDELSE PRODUCENT FÖR PRODUKT PLATS FÖR INSTITUTION MATERIAL FÖR OBJEKT 11.6 Nedan följer några exempel på prepositionerna på, under och över. Diskutera de likheter och skillnader du ser i hur prepositionen används i olika rumsbemärkelser. Försök att beskriva de olika sätt på vilket prepositionen används med hjälp av den typen av scheman som finns i stycke 11.5.

16 På Koppen står på bordet. Tavlan sitter på väggen. Skon är på foten. Hon har klätt på sig. Löven sitter på trädet. Han ligger på sjukhuset. Under Mekanikern är under bilen. Klistret under tapeten är fortfarande vått. Vi undersöker vad som finns under ytan. De kan andas under vatten. Huset är under bevakning. Leta i telefonkatalogen under försäljare. Över Hästen hoppade över staketet. Pojkarna gick över kullen. Fåglarna var över fälten. Bron sträckte sig över motorvägen. Sprintern tittade över axeln mot sina medtävlanden. Han har kommit över det (se Saeed 2009) 11.9 (se Saeed 2009)