Arbetsgruppen för Södertörns nyckeltal. Förskola 2006

Transkript

1 Arbetsgruppen för Södertörns nyckeltal Södertörns nyckeltal Förskola 2006

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Barn... 5 Antal barn i förskola och andel små barn... 5 Servicegrad... 8 Andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år... 8 Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn... 9 Personal Personaltäthet antal barn per årsarbetare kommunal förskola Personaltäthet antal barn per årsarbetare enskild regi Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid förskola Ekonomi Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola Andel personalkostnad kommunal förskola Andel kostnader för lokaler och inventarier Kostnad per heltidsbarn inkl lokaler kommunal förskola Kvalitet kriterier för en framgångsrik förskola Samband Övrigt Definitioner

3 Sammanfattning Arbetsgruppen för förskola i Södertörns samarbete om nyckeltal presenterar i denna rapport uppgifter för åren Antalet barn i förskola har ökat kraftigt under den redovisade treårsperioden var det mer än fler barn i förskola jämfört med år 2004, vilket motsvarar en ökning med ca 9,5 %. Andelen små barn i förskola har varit relativt oförändrat under perioden. Avvikelserna mellan södertörnskommunerna och riket är relativt små. Servicegraden har generellt sett ökat under perioden. Sju av åtta kommuner ligger över eller lika med riksgenomsnittet. Val av huvudman för förskoleverksamhet varierar rätt kraftigt mellan kommunerna. Andelen inskrivna barn i kommunal regi varierar mellan % år Motsvarande uppgift för riket var 83 %. Antalet barn per årsarbetare i kommunala förskolor har minskat något i alla kommuner utom (oförändrat) och (ökning) vid en jämförelse mellan 2006 och Personaltätheten i förskolor i enskild regi är generellt sett något lägre i enskild regi än i kommunal regi. Fem av de åtta kommunerna har en lägre personaltäthet i enskild regi än för de förskolor man bedriver själva. Sju av de åtta kommunerna har en klart lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än riket. För förskolor i enskild regi har sex av åtta kommuner lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än riket. Kostnaden per heltidsbarn varierar med ca kr för 2006 om man jämför kommunerna med högst respektive lägst kostnad per heltidsbarn. Den har dock minskat jämfört med 2004 ( kr). Variationen för måttet kostnad per inskrivet barn är ca kr. Personalkostnadens andel av kostnaden i kommunala förskolor varierar mellan % för Variationen är stor (ca 9 % - 17 %) om man tittar på hur stor andel av kostnaderna som avser lokaler och inventarier. Nyckeltalsgruppen har under flera år diskuterat hur kommunerna gemensamt kan redovisa olika aspekter av kvalitet inom förskolan. I årets rapport har vi valt att presentera den inventering av kriterier för en framgångsrik förskola som genomförts i fem av kommunerna. En av förskolorna Prästkragen i kommer att muntligt presentera sina framgångsfaktorer vid redovisningen av nyckeltalen. I rapporten har vi valt att redovisa sambandet mellan variablerna kostnadsnivå, personaltäthet och andel högskoleutbildad personal. För 2006 finns det ett tydligt samband mellan kostnadsnivå och personaltäthet för alla sju kommuner. Motsvarande uppgifter för andel högskoleutbildade visar på ett samband för fyra av sju kommuner. Vissa förklaringar och analyser till nyckeltalen framgår av respektive kommuns kommentarer i rapporten. 3

4 Inledning I denna rapport presenteras ett antal nyckeltal för förskolan i åtta av Södertörns kommuner. Genomgående redovisas uppgifter för tre år, Jämförande nyckeltal för hela riket visas också. Nyckeltalen presenteras i diagram och tabeller med kommentarer från respektive kommun. Uppgifterna har hämtats från Skolverkets statistikdatabas (Jämförelsetal - Artisan). De ekonomiska uppgifterna för 2006 har hämtats från respektive kommuns räkenskapssammandrag. Följande nyckeltal ingår i presentationen: Totalt antal barn i förskola Andel små barn, 0-3 år, av inskrivna barn Servicegrad; andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Personaltäthet; antal barn per årsarbetare kommunal förskola Personaltäthet; antal barn per årsarbetare enskild regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid - förskola Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola Andel personalkostnad kommunal förskola Andel kostnader för lokaler och inventarier Kostnad per heltidsbarn inkl lokaler kommunal förskola Nyckeltalen som redovisar kostnader är uttryckta i löpande priser. Vid analysen av nyckeltalen är det viktigt att se till de enskilda kommunernas förutsättningar som t ex ekonomi, sociala faktorer och geografisk struktur. Under de senaste åren har förskolan förändrats genom statliga beslut. Maxtaxa inom barnomsorgen infördes på frivillig basis fr o m Samtliga kommuner i undersökningen har infört maxtaxa vilket betyder att delfinansieringen av förskolan har förskjutits från föräldraavgifter till generella statsbidrag. I samband med reformen infördes också ett stimulansbidrag för kvalitetshöjande åtgärder. Detta bidrag har påverkat kostnadsnivån 2002 och Allmän förskola för 4 och 5-åringar infördes fr o m Ett riktat statsbidrag för personalförstärkningar i förskolan infördes från 2005 (s k Hallengren- pengar). Detta riktade bidrag upphörde från och med 2007 och överfördes till det generella statsbidraget. 4

5 Barn Antal barn i förskola och andel små barn Barn i förskola - totalt antal Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Barn i förskola - totalt antal Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Totalt Allmänt: Antalet barn i förskola har ökat kraftigt under perioden var det mer än fler barn i förskola jämfört med år En ökning med ca 9,5 %. : Mellan 2005 och 2006 har antalet barn i förskolan ökat med 3,4 %. Antalet 15-timmarsbarn har ökat med 2 % från 19 % 2005 till 21 % för Att deltidsbarnen ökat beror bl a på att asylsökande familjer ökade under Antalet heltidsbarn barn har även ökat till följd av inflyttning i de södra kommundelarna. Huddinge: Antalet barn i förskolan har ökat med cirka 400 eller 8,5 % mellan 2004 och Många barnfamiljer har flyttat till kommunen under de senaste åren. Barnkullarna som börjar i förskolan är något större än de barn som lämnar förskolan. Nykvarn: Antalet barn i förskola har ökat något långsammare (7,7 %) under treårsperioden jämfört med den kraftiga ökning som varit mellan 2003 och Orsaker till den relativt kraftiga ökningen är både ett högt barnafödande och inflyttning av barnfamiljer. Nynäshamn: Antalet barn i förskola i Nynäshamns kommun har ökat stadigt över treårsperioden (+7,6 %) och uppgår för 2006 till barn för både kommunal och enskild förskola, vilket är en ökning med + 4,7 % från De flesta förskolebarn i Nynäshamn finns i kommunal 5

6 förskola, drygt 90 % jämfört med mindre än 10 % i enskild regi. Andelen barn i enskild förskola har minskat stadigt den senaste treårsperioden och andelen i kommunal förskola har i motsvarande grad ökat under perioden. Det finns fem avdelningar på fem olika förskolor i enskild regi som drivs som föräldra- eller personalkooperativ eller handelsbolag. : Antalet barn i s kommuns förskola har ökat med ca 9 % under perioden. Förändringen beror i huvudsak på större barnkullar, en något ökad servicegrad och en överflyttning från familjedaghem till förskola. är en växande kommun där många barnfamiljer väljer att bosätta sig. Detta avspeglas i de ökande barnantalen. : I likhet med alla andra Södertörnskommuner ökade antalet förskolebarn i under Ökningen för var 3,5 % och detta beror på att fler barn helt enkelt föds men förmodligen är en viss del av ökningen även ett resultat av en ökad invandring. : Antalet barn i kommuns förskola har ökat mellan med 7,6 % under treårsperioden. Liksom övriga Södertörnskommuner kan förändringen förklaras av större barnkullar samt en ökad servicegrad. I Strandområdet pågår en kraftig nybyggnation vilket är en orsak till ökningen. En annan orsak är den generationsväxlingen som pågår. Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket

7 Allmänt: Andelen små barn i förskola har varit relativt oförändrat under perioden. Avvikelserna mellan södertörnskommunerna och riket är relativt små. : Andelen små barn har varit nästan oförändrad under perioden Huddinge: Andelen små barn har ökat något under år 2006 jämfört med år % av alla inskrivna barn är under 3 år. Barnkullarna som börjar i förskolan är något större än de barn som lämnar förskolan. Det är samma andel små barn i enskild som i kommunal regi. Nykvarn: Vid en jämförelse mellan 2004 och 2006 har andelen småbarn i verksamheten ökat med tre procentenheter. Nynäshamn: Andelen inskrivna småbarn 1-3 år i kommunal förskola är i princip konstant över tid och ligger kring 55 %. : Andelen småbarn 1-3 år har minskat marginellt under perioden. Detta beror på att barnkullarna i det aktuella åldersintervallet är mindre än tidigare år. : Andelen små barn på förskolan i har konstant ökat de senaste åren. Detta är en naturlig följd av att det de senaste åren fötts mer barn än tidigare. När de äldre barnkullarna går över till förskoleklass fylls det på med yngre barnkullar som är fler till antalet. : Andelen små barn på förskolan har minskat och är nu 54 %. 7

8 Servicegrad Andel inskrivna barn i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Servicegrad; andel inskrivna barn i förskola i förhållande till åldersgruppen 1-5 år % Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Andel inskrivna barn i förskola i förhållande till åldersgruppen 1-5 år Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Allmänt: Servicegraden har generellt sett ökat under perioden. Samtliga kommuner ligger över eller lika med riksgenomsnittet. : Servicegraden ligger kvar på samma nivå som föregående år. ligger fortfarande under snittet både i förhållande till södertörnskommunerna och till riket. Huddinge: I Huddinge kommun är cirka 79 % av barnen i åldern 1-5 år inskrivna i förskoleverksamheten. Huddinge har även många barn i familjedaghem, i kommunal och enskild regi. Sammanlagt är cirka 7 % av barnen i åldersgruppen 1-5 år placerade i familjedaghem var andelen inskrivna barn i förskola lägre eftersom det var platsbrist. Nykvarn: Nykvarn har haft en konstant hög servicegrad under 2000-talet. Det förklaras främst av att Nykvarns kommun har en hög andel kvinnor i förvärvsarbete och en relativt hög utbildningsnivå för kvinnor. Samtidigt har kommunen en låg arbetslöshet. Nynäshamn: Servicegraden för barn 1-5 år i förskola är 81 %, vilket är en tydlig ökning över treårsperioden med sex procentenheter. 8

9 : Servicegraden har ökat med ca 4 % under treårsperioden. är en inflyttningskommun med ökande efterfrågan på förskoleplatser, låg arbetslöshet och ökande förvärvsfrekvens bland kvinnor. Det senaste året har vi sett en marginell minskning av servicegraden, vilket tros bero på något mindre barnkullar än tidigare år. : Andel inskrivna barn i verksamheten (förskola) i förhållande till åldersgruppen 1-5 år är fortsatt hög och har ökat under perioden. Föräldrar efterfrågar i första hand förskoleplats och allt färre väljer familjedaghem. De kommunala dagbarnvårdarna har minskat i antal och det är svårt att få igång enskilda familjedaghem trots att den politiska majoriteten så önskar. Under 2005 beslutade barn- och utbildningsnämnden att föräldrar kan bli dagbarnvårdare åt enbart eget barn, vilket möjligen kan minska andelen inskrivna barn i förskolan något. Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Andel inskrivna barn i kommunal regi i förhållande till totalt antal inskrivna barn Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Allmänt: Val av huvudman för förskoleverksamhet varierar rätt kraftigt mellan kommunerna. Andelen inskrivna barn i kommunal regi varierar mellan % år Tendensen är att andelen barn i kommunal regi ökar vilket beror på att utbyggnaden är större av kommunala platser. 9

10 : Andelen inskrivna barn i kommunal regi ligger kvar på 96 % och inskrivna barn i enskild regi på 4 %. Ca 78 % av barnen i enskild regi går i fristående förskolor belägna inom kommunen. I förhållande till övriga södertörnskommuner är andelen barn i enskild regi låg. Huddinge: Andelen inskrivna barn i kommunal regi har minskat med 2 procentenheter från 77 % till 75 %. I takt med utbyggnaden av förskolor i Huddinge har andelen barn som är inskrivna i kommunal regi minskat. Nykvarn: Nykvarn har endast en förskola i enskild regi, ett föräldrakooperativ. Nynäshamn: De flesta förskolebarn i kommunen finns i kommunal förskola, drygt 90 % jämfört med mindre än 10 % i enskild regi. Det finns fem avdelningar på fem olika förskolor i enskild regi som föräldra- eller personalkooperativ eller handelsbolag. : Andelen barn i kommunalt driven förskola ökade marginellt mellan 2005 och har trots detta fortfarande den lägsta andelen förskolebarn i kommunal regi av södertörnskommunerna. : Andelen inskrivna barn i kommunal regi har varit oförändrad de senaste åren. Cirka 15 % av barnen i går till enskilt drivna förskolor. Det finns 56 kommunala förskolor i och två av dessa har färre än 30 barn. Samtidigt finns 19 enskilda förskolor, varav 13 har färre än 30 barn. Inför 2007 återgår två av de största enskilt drivna förskolorna till kommunal regi. Nästa år kommer därför andelen barn i kommunal regi att öka. : Den politiska majoriteten i har som mål att öka andelen enskilda alternativ. Av nyckeltalet framgår att andelen barn i kommunal förskola sjunker. 10

11 Personal Personaltäthet antal barn per årsarbetare kommunal förskola Personaltäthet; antal barn per årsarbetare kommunal förskola 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Personaltäthet - antal barn per årsarbetare kommunal förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket ,0 5,7 5,6 5,5 6,0 4,5 5,8 6,5 5, ,5 6,2 5,2 5,5 5,5 5,0 5,3 5,5 5, ,5 5,4 5,0 5,4 4,9 4,9 5,4 5,5 5,1 Allmänt: Antalet barn per årsarbetare i kommunala förskolor har minskat något i alla kommuner utom (oförändrat) och (ökning) vid en jämförelse mellan 2006 och : Inom förskolan minskade personaltätheten fram till Genom såväl en kommunal som statlig satsning 2005 och 2006 ökade personaltätheten till 5,5. Personaltätheten på 5,5 har haft en positiv effekt på verksamheten. Det upplevs fortfarande att barngrupperna är för stora. Faktorer som påverkar denna upplevelse är: - lokaler - organisation av arbetet - personal och ledning - miljöns utformning - antal 15-timmars barn dessa har ökat med 2 % under Ytterligare satsningar behövs om målet är att personaltätheten ska ligga i nivå med övriga södertörnskommuner och riket. Huddinge: Personaltätheten på de kommunala förskolorna har under 2006 ökat ytterligare. Ökningen beror främst på det statsbidrag för personalförstärkningar som förskolorna fått. I förhållande till de andra Södertörnskommunerna och riket har Huddinge en god personaltäthet. 11

12 Nykvarn: Antal barn per årsarbetare har varit relativt oförändrat under treårsperioden men är dock högre än riksgenomsnittet. Det har under perioden funnits en inriktning i förskoleverksamheten med hög vuxentäthet och att barngrupperna inte ska öka. Nynäshamn: Antalet barn per årsarbetare är 4,9, vilket är en tydlig minskning från Värdet inkluderar även stödpersonal för barn med särskilda behov. Personaltätheten i de kommunala förskolorna har ökat under treårsperioden. Nynäshamn har nu tillsammans med den högsta personaltätheten bland de redovisade kommunerna och ligger även över rikssnittet. : Personaltätheten fortsätter att öka. Anledningen är att fler tjänster har tillkommit genom personalförstärkningspengar. År 2006 hade återigen den högsta personaltätheten av södertörnskommunerna, tillsammans med Nynäshamn : Under 2005 minskade antalet barn per årsarbetare kraftigt i kommun. Orsakerna till det var dels det nyinstiftade Hallengrenbidraget som gett förskolan mer pengar och dels ett kommungemensamt projekt för att få fler invånare i arbete. Under 2006 minskade personaltätheten något trots att Hallengrenbidraget fördubblades. Detta kan till största del förklaras av att det kommungemensamma projektet att få fler i arbete inte fanns kvar under : har minskat antalet barn per personal under perioden. Under hösten 2005 gjordes en satsning på förskolorna för att öka personaltätheten. Satsningen gav resultat och ett antal nya tjänster tillkom. Mellan åren 2005 och 2006 var det ingen ökning. Personaltäthet antal barn per årsarbetare enskild regi Personaltäthet; antal barn per årsarbetare enskild regi 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket 12

13 Personaltäthet - antal barn per årsarbetare enskild regi Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket ,0 6,6 5,1 6,3 5,6 5,3 5,8 5,6 5, ,1 7,4 4,9 6,7 5,0 5,2 5,5 5,4 5, ,2 5,7 5,0 6,7 5,3 5,0 5,7 5,1 5,2 Allmänt: Generellt sett är antal barn per årsarbetare i enskild regi något högre än i kommunal regi och om man jämför Södertörn med riket. Fem av de åtta kommunerna har en högre barntäthet i enskild regi än för de förskolor man bedriver själva. : Personaltätheten fortsätter att minska något och ligger för 2006 på 5,2. Personaltätheten är fortfarande högre än i den kommunala förskoleverksamheten i. En anledning kan vara att det inte finns så många 15-timmarsbarn placerade i de enskilda förskolorna. De enskilda förskolorna kan till skillnad från de kommunala välja vilka barn som ska placeras. Huddinge: Antal barn per årsarbetare är densamma inom kommunal som enskild verksamhet, 5 barn per årsarbetare. Nykvarn: Nykvarns kommun redovisar en hög barntäthet för den enda enhet som bedriver förskola i enskild regi. Det är ett föräldrakooperativ. Det är troligt att inte föräldrainsatserna ingår i uppgiften om årsarbetare. Nynäshamn: På den enskilda förskolan är personaltätheten för första gången lägre än i den kommunala och uppgår till 5,3 barn per årsarbetare. : Även i de enskilt drivna förskolorna fortsätter personaltätheten att förbättras hade, tillsammans med Huddinge, den högsta personaltätheten i enskilt drivna förskolor. Orsaken är densamma som för de kommunala förskolorna. : Personaltätheten inom den enskilt drivna verksamheten ligger något lägre än den inom den kommunala verksamheten. Detta tros bero på att det oftast rör sig om små förskoleenheter och att deras andel av Hallengrenbidraget därför är för litet för att göra någon större skillnad. Dessutom är det inte lika lätt för kommunen att styra dessa verksamheter som det är med den egna verksamheten. : De enskilda förskolorna ingick i satsningen för att öka personaltätheten på samma villkor som de kommunala förskolorna. På samma sätt i den kommunala förskolan gav satsningen resultat. Antal barn per årsarbetare är lägre i den enskilda verksamheten än den kommunala. 13

14 Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning kommunal regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - kommunal regi Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Utbildning - andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - kommunal regi Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Allmänt: Sju av de åtta kommunerna har en klart lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än riket. : Det har även under 2006 varit svårt att rekrytera förskollärare. Antalet barn i förskoleåldern har ökat medan relativt få studerande på lärarhögskolan har sökt arbete inom förskolan. Detta har medfört ett ökat behov av förskollärare på en redan hårt konkurrensutsatt marknad. Konkurrensen mellan kommuner om förskollärare har resulterat i dels svårigheter att rekrytera, dels en viss löneglidning. Konkurrensen har även medfört att det har krävts flera olika insatser för att klara förskollärarbemanningen på förskolorna, både vad gäller direkta rekryteringsinsatser och vidareutbildning av befintlig personal. Den professionella pedagogen är en riktad utbildningsinsats som sträcker sig flera år framåt. Här är pedagogik, kompetensutveckling och reflektion i fokus för att stärka förskollärarens roll. Att en högre andel pedagoger ger bättre rekryteringsmöjligheter är en slutsats. Flertalet av södertörnskommunerna redovisar en betydligt högre utbildningsnivå än. Huddinge: Inom kommunens förskolor har 36 % av de anställda en pedagogisk högskoleutbildning. Andelen har ökat med 1 procentenhet men är ändå den näst lägsta bland 14

15 Södertörnskommunerna och långt under snittet för riket. Huddinge arbetar aktivt med att rekrytera fler förskollärare genom att delta i rekryteringsmässor, ge ut informationsmaterial, utveckla mentorskap och introduktion. Två yrkesambassadörer har anställts. Kommunen arbetar också med att försöka behålla de förskollärare som finns bland annat genom att stärka och lyfta fram yrkesrollen som förskollärare. Nykvarn: Nykvarns kommun har högst andel personal med pedagogisk högskoleutbildning i jämförelse med övriga kommuner och riket. Det har varit en inriktning sedan kommunen bildades 1999 att rekrytera förskollärare till förskolorna. Det har också varit relativt lätt att rekrytera förskollärare vilket bl a kan förklaras med att många ser fördelar med att arbeta i en liten kommun. Nynäshamn: Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning (förskollärare) ligger 2006 i den kommunala förskolan på 43 %, vilket är en minskning över treårsperioden trots att målet är att öka andelen. : Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har under perioden minskat med åtta procentenheter. Rekryteringsläget för förskollärare är fortsatt svårt. s kommun arbetar för att bli en attraktiv arbetsgivare för förskollärare. : De senaste åren har andelen med pedagogisk utbildning minskat något i kommun. Denna minskning har med största sannolikhet sin förklaring i att Hallengrenbidraget tillåtit fler anställningar under 2005 och 2006 men att det då varit svårt att få tag på pedagogiskt utbildad personal. Ser vi till Södertörnskommunerna ligger relativt högt och det kan också vara en förklaring till varför s kostnader för förskoleplatser ligger högre i jämförelsen. : arbetar aktivt för att öka andelen förskollärare. Vi har en strävan/mål på 60 % pedagogiskt högskoleutbildade i förskolan. I rekryteringen av personal har en större andel haft högskoleutbildning inom kommunal verksamhet och nyckeltalet har ökat från 40 % till 43 % under 2005 till

16 Utbildning andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning enskild regi Utbildning; andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - enskild regi Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Utbildning - andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning - enskild regi Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Allmänt: Sex av de åtta kommunerna har en lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i enskild regi än riket. Variationerna mellan kommunerna är stora. : Utbildningsnivån har ökat kraftigt i förhållande till Den ökade utbildningsnivån kan hänga ihop med att man satsat på personal med pedagogisk utbildning i stället för att bibehålla personaltätheten från Den utökade kommunala och statliga satsningen till personalförstärkning kan ha påverkat rekryteringen av pedagogiskt utbildad personal. Huddinge: Bland de förskolor som drivs i enskild regi är andelen med pedagogisk högskoleutbildning låg. Endast 25 % har högskoleutbildning vilket är en minskning jämfört med 2 procentenheter jämfört med år Nykvarn: Uppgifterna avser den enda enheten i enskild regi, ett föräldrakooperativ med få anställda. Nynäshamn: Andelen förskollärare i den enskilda förskolan har varierat kraftigt de senaste tre åren då den legat mellan 45 % - 62 %. Senaste mätningen 2006 låg den på 51 %, vilket är en betydande 16

17 minskning från 2005 då den var 62 %. Det rör sig dock om relativt få anställda varför enstaka personalförändringar ger stort genomslag. : Även i de enskilt drivna förskolorna har andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning minskat med åtta procentenheter. Dessa har samma problem att hitta välutbildad personal som de kommunalt drivna förskolorna. : Andel förskollärare i enskild regi har minskat kraftigt under perioden. Mellan åren 2004 till 2005 var minskningen 9 % och mellan åren 2005 till 2006 var den 8 %. De enskilda förskolorna anställde i stor utsträckning barnskötare i samband med satsningen på att öka personaltätheten i förskolan. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid förskola Sjukfrånvaro; sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid - förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Sjukfrånvaro - sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid - förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn ,3 15,8 9,6 8,4 10,9 11,9 10,2 11, ,5 10,5 10,5 10,1 10,6 Definition: Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i % för förskola Allmänt: För 2005 redovisades relativt stora skillnader i sjukfrånvaro mellan kommunerna. Dessa skillnader har utjämnats för 2006 för de kommuner som rapporterat nyckeltalet. : Med utgångspunkt från det avslutade projektet Friska processer har hälsoguiderna fortsatt att driva och upprätthålla hälsoarbetet i verksamheten. Förvaltningens hälsoutvecklare har under året arbetat strategiskt med hälsoarbete, vilket bidragit till sänkt sjukfrånvaro samt ökad trivsel. I syfte att minska sjukfrånvaron har förvaltningen aktivt arbetat med att återfå 17

18 långtidssjukskrivna i arbete samt minska inflödet av långtidssjukskrivna. Tillsammans med andra förvaltningar och fackliga organisationer har nya riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering tagits fram. Huddinge: Sjukfrånvaron har ökat från 9,6% till 10,5%. Huddinge kommun ligger nu i nivå med de andra kommunerna. Nykvarn: Nykvarns sjukfrånvaro i verksamheten förskola har ökat. Ökningen sker dock från en låg nivå. Nynäshamn: Nynäshamns sjukfrånvaro i förskolan har minskat något sedan : Sjukfrånvaron har minskat med nästan två procentenheter mellan 2005 och Kommunen i sin helhet har arbetat hårt med den här frågan under året, vilket gett resultat på det här verksamhetsområdet. : Samtliga förskolor har satt upp mål och genomfört aktiviteter för att öka personalens frisknärvaro på förskolan. Målet har gett resultat och sjukfrånvaron har minskat från 11,4 % till 10,6 %. Ekonomi Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler kommunal förskola Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler - kommunal förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket 18

19 Kostnad per inskrivet barn inkl lokaler - kommunal förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Anm. Uppgift för riket saknas för Allmänt: Kostnaden per inskrivet barn varierar med ca kr om man jämför kommunen med högst respektive lägst kostnad per inskrivet barn. Skillnaden 2005 var ca kr. : Platskostnaden är fortfarande låg i förhållande till de övriga kommunerna på södertörn trots den kommunala och statliga satsningen för ökad personaltäthet inom förskolan. Kostnaden per inskrivet barn har ökat med 5 % i förhållande till Mellan 2004 och 2005 var ökningen 7,6 %. Att ökningen inte är högre än 5 % kan bero på att andelen pedagogiskt utbildad personal är lägre samt att sjukfrånvaron minskat något. Dessutom är personalomkostnadspålägget 0,26 % lägre Huddinge: Platskostnaden per inskrivet barn ligger högst på Södertörn. Ökningen mellan 2005 och 2006 är cirka 9 %. Ökningen mellan åren hänförs främst till det ökade statsbidraget för personalförstärkning. Den höga kostnaden per plats beror på flera olika saker. Lokalkostnaden är den främsta bidragande orsaken till den höga platskostnaden. Huddinge har också många mindre enheter och dessa kostar mer att driva per barn än en större förskola. Några av de mindre enheterna har öppnat eftersom det var en svår kösituation under Kostnader för fem placeringsassistenter samt en del av det kvalitetsarbete som bedrivs i kommunen belastar alla förskolor. I Huddinge arbetar också fyra elevstödsteam mot förskolan och grundskolan. Teamen består av psykologer, kuratorer och specialpedagoger vilket belastar förskolan till en viss del. Nykvarn: Nykvarn har en kostnad per inskrivet barn som ligger i mitten i kommunjämförelsen. Kostnaden har ökat relativt kraftigt (8 000 kr) i jämförelse med Nynäshamn: Kostnaden per inskrivet barn fortsätter att öka och var 2006 dryga kr, vilket är en ökning med 7,0 % jämfört med föregående år. : Kostnaden per inskrivet barn har under perioden ökat med 20,5 %, men är fortfarande förhållandevis låg i jämförelse med södertörnskommunerna. Orsaker till kostnadsökningen är löneuppräkningar, ökade kostnader för lokaler och inventarier samt förändrat overheadpåslag. : kommuns kostnadsökning på 4,1 % är lägre än de flesta Södertörnskommunerna. Att samtliga kommuner ökar relativt mycket beror på Hallengrenbidraget. s relativt 19

20 blygsamma ökning kan bland annat förklaras med att kommunen är ensam bland Södertörnskommunerna att uppvisa sämre personaltäthet 2006 än : Ökningen av kostnaden per inskrivet barn är dels det riktade statsbidraget för personalförstärkning och dels kommunens egen satsning för att öka andelen personal per barn. Andel personalkostnad kommunal förskola Andel (%) personalkostnad - kommunal förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Andel personalkostnad - kommunal förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Anm. Uppgift för riket saknas för 2006 Allmänt: Personalkostnadens andel av kostnaden i kommunala förskolor varierar mellan % för : Andelen personalkostnader har ökat med 1 % i förhållande till föregående år. Antalet 15-timmarsbarn har ökat och medfört ökade personalkostnader. Dessutom har kostnaden per inskrivet barn ökat medan övriga driftkostnader är lägre än (Justering har skett av SCB:s siffror för åren 2004 (71 %) och 2005( 79 %) Huddinge: Personalkostnaden i förhållande till totala kostnader är oförändrad mot föregående år. Det är 72 % av de totala kostnaderna som går till personal vilket är lägst bland Södertörns kommuner. Huddinge har också lägst andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. 20

21 Nykvarn: Andelen personalkostnad har varierat mellan % under treårsperioden. Nykvarn har en låg andel lokalkostnad och en hög andel övriga kostnader. Nynäshamn: Personalkostnaderna var 75 % av totalkostnaden. I personalkostnaden ingår alla personalkostnader på förvaltningen som fördelats på förskolverksamhet i SCB:s statistik. Detta innebär att även förvaltningsoverhead, dvs. vissa personalkostnader på Utbildningskontoret, ingår. Lokalkostnaderna är 10 % av totalkostnaden och övriga kostnader 15 %. I övriga kostnader ingår varor, tjänster, interna kostnader samt kommunoverhead på 5 Mkr : Andelen personalkostnader har minskat med fem procentenheter från 2004 till Lägre andel personal med högskoleutbildning och förändrat overheadpåslag är bidragande orsaker. : Andelen personalkostnader har minskat med två procentenheter från 2005 till Andel kostnader för lokaler och inventarier Andel kostnader för lokaler och inventarier Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Andel kostnader för lokaler och inventarier Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket ,2 17,0 14,8 7,2 12,4 11,3 15,8 15, ,6 14,6 12,5 9,2 11,1 12,6 17,0 14, ,8 12,8 9,0 10,1 12,1 16,9 14,7 Anm. Uppgift för riket saknas för Allmänt: Av de totala kostnaderna används mellan ca 9 % - 17 % för lokaler och inventarier. 21

22 : Andelen kostnader för lokaler och inventarier har minskat med 0,8 % mot föregående år. Det beror bl a på att andra kostnadsandelar har ökat. (Justering har skett av SCB:s siffror för 2005 (12,2 %) Huddinge: Under år 2006 öppnades flera nya förskolor, en utökning med har skett med 170 platser inom den kommunala förskolan. Nybyggda förskolor får en dyrare lokalhyra. Kostnaden för lokaler och inventarier har därmed ökat sin andel av de totala kostnaderna något. Nykvarn: Nykvarns kommun har lägst andel kostnad för lokaler och inventarier. Det förklaras till största delen av Nykvarns sätt att redovisa kapitalkostnaderna. Nynäshamn: Nynäshamns kommun har fr.o.m en ny fastighetsorganisation, vilket innebär viss osäkerhet i den redovisade lokalkostnadsandelen. : Kostnadsandelen har stigit med 7 % från 2004 till Det beror bl.a. på att andra kostnadsandelar har minskat. : Andelen kostnader för lokaler och inventarier är nästintill densamma 2005 och kommun ligger fortsatt högst när det gäller kostnaden för dessa. Den självklara följden blir att en större del av förskolebudgeten går till annat än rena verksamhetskostnader : Andelen lokalkostnader har ökat marginellt. 22

23 Kostnad per heltidsbarn inkl lokaler kommunal förskola Kostnad per heltidsbarn inkl lokaler - kommunal förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Kostnad per heltidsbarn inkl lokaler - kommunal förskola Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Riket Anm. Uppgift för riket saknas för 2006 Allmänt: Kostnaden per heltidsbarn varierar med ca kr om man jämför kommunen med högst respektive lägst kostnad per heltidsbarn var denna variation ca kr. : Platskostnaden per heltidsbarn får ses som låg i jämförelse med de övriga södertörnskommunerna. Även om personalkostnaderna har ökat något så är personaltätheten fortfarande relativt låg. (Här påverkas kostnaden av SCB:s faktor vid omräkning till heltidsbarn, vilket gör att nyckeltalen är svårtolkade). Huddinge: Kostnaderna per heltidsbarn har ökat med kr (9 %) per heltidsbarn och år jämfört med år Det var en stor efterfrågeökning under 2006 och utbyggnaden av platser var stor under våren. I förhållande till andra Södertörnskommuner är Huddinge näst dyrast efter Nynäshamn. Orsakerna till att det är en hög kostnad per heltidsbarn är samma som för kostnaderna per inskrivet barn inkl lokaler i kommunal förskola. Nykvarn: Kostnaden per heltidsbarn har ökat med 8,3 % mellan 2006 och En trolig orsak till ökningen är att den ökade efterfrågan av platser har medfört att kommunen tvingats öppna ett antal provisorier med endast en avdelning som inte är kostnadseffektiva. 23

24 Nynäshamn: Kostnaden per heltidsbarn i kommunal förskola är drygt kr och har ökat med 7,0 % sedan Därmed ligger Nynäshamn högst i kostnadsläget av de redovisade kommunerna. I kostnaden ingår allt, dvs. även kommunövergripande overhead. Ökade personalkostnader genom nytt statsbidrag till personalförstärkning i förskolan förklarar större delen av kostnadsökningen. Personaltätheten har även ökat kraftigt sedan : Kostnaden per heltidsbarn har gått upp med 24 % under treårsperioden. Kostnadsökningen per heltidsbarn är något större än kostnadsökningen per inskrivet barn. Skillnaden förklaras med att andelen deltidsbarn fortsätter att öka. : kommun hade både 2004 och 2005 Södertörns högsta kostnad per inskrivet heltidsbarn. Under 2006 har kostnaden ökat med 4,1 % vilket är en betydligt mindre ökning än de flesta andra jämförda kommunerna. kommun har därmed inte längre de dyraste förskoleplatserna i Södertörn. : Kostnaden per heltidsbarn har ökat under perioden med 9,1 %. Ökningen förklaras i huvudsak av det riktade statsbidraget till förskolorna. Kvalitet kriterier för en framgångsrik förskola Nyckeltalsgruppen för förskola har i tidigare redovisningar betonat vikten av att hitta former för att koppla de framtagna nyckeltalen med olika aspekter på kvalitet i verksamheten. I nyckeltalsrapporten för 2005 redovisades och jämfördes resultaten av de kundundersökningar som görs i kommunerna. I förra årets nyckeltalsrapport påtalades vikten av att kunna samordna vissa frågor i södertörnskommunernas föräldraenkäter för att kunna jämföra resultaten. Frågan om samordning lämnades över till kommuncheferna för diskussion och ställningstagande. Då någon samordning ännu inte skett har gruppen i år valt ett annat angreppssätt för att kunna belysa verksamhetens kvalitet. Fem av södertörnskommunerna har valt ut en framgångsrik förskola i hemkommunen. Dessa är: Förskolan Prästkragen i, Förskolan Albatrossen/Sörskogen i Huddinge, Förskolan Tallbacken i Nykvarn, Förskolan Måsen i Nynäshamn samt förskolan Pumpan i. kommun. Arbetsgruppen enades om att i årets rapport presentera förskolan Prästkragen i vid slutredovisningen den 30 augusti i Nynäshamn. Respektive kommuns val av kriterier och val av förskola Förskolan Prästkragen Sedan 2003 bedrivs i ett stort utvecklingsarbete Den professionella pedagogen som startade i syfte att stärka förskolans pedagogiska roll. Bakgrunden är att förskola skola 24

25 gick samman i en förvaltning år 2000 och att det efter några år fanns anledning att titta på vad som hänt förskolans verksamhet och ledning kring det pedagogiska arbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen fick i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att starta ett utvecklingsarbete kring kvalitetsutveckling av förskolan. Förskolan Prästkragen har arbetat med ett förändringsarbete som också kan ses som vägledande i det fortsatta utvecklingsarbetet för förskolan. Kriterier/Framgångsfaktorer Organisationen skolenheten Tydlig ledarstruktur Tydliga handlingsplaner Alla i ledningsgruppen delar varandras frågor Organisationen - förskolan Tydlig mötesstruktur Samtal Barnkonferens Ansvarsområden Avdelningsansvariga Spelregler Planering och uppföljning Ekonomi Verksamhetens innehåll Kunskap: Professionella medvetna pedagoger En utmanande miljö Pedagogisk dokumentation Trygghet Hälsa Tro på det kompetenta barnet Påvisa möjligheter Vara goda förebilder Dokumentationen används som underlag där pedagoger reflekterar tillsammans, barnen och pedagogerna reflekterar, även barn barn. Framgångsfaktorer Förskolan Prästkragens framgångsfaktor är fokus på uppdraget vilket innebär att pedagogerna får använda den kompetens de har, men utmanas även att erövra ny kunskap som kommer våra barn till godo. På Prästkragen försöker vi arbeta efter rätt man på rätt plats, då vi kan lite olika saker. Allt för att alla ska kunna lyckas i sin yrkesroll. Genom pedagogisk dokumentation får föräldrarna lättare syn på sitt barns lärande. Ytterligare en framgångsfaktor kan vara att jag som bitr rektor har en vision som jag delar med mina medarbetare. Den skrevs ner våren -05 och vi har givit oss åren fram till 2008 att försöka komma dit. Detta innebär att alla vet vad vi ska, men att vägen dit är lite olika 25

26 Förskolan Albatrossen/Sörskogen Organisation; Förskolechef med ansvar för två förskoleenheter, totalt 9 avdelningar. Förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år, ca 160 inskrivna barn. Fast anställd personal (cirka 45 personer) samt en administratör på 50 % som ansvarar för fakturahantering, posthantering, beställningar och löneadministration. En till två förskollärare per avdelning och en anställd sjukvikarie per förskola. Kriterier/Framgångsfaktorer Viktigaste ledaregenskaperna; Målfokuserad Engagerad, positiv, glad, ärlig Tycker om utmaningar Ledning och styrning; Målfokuserad, ser kommunens styrdokument som ett viktigt hjälpmedel i arbetet med att leda och styra verksamheten mot uppsatta mål. Har ett tydligt ledarskap, vilket skapar trygghet bland medarbetarna. Trivs med arbetet, är engagerad, lyhörd och har förmåga att entusiasmera och skapa motivation bland medarbetarna. Söker ständigt nya utmaningar "tiden får inte stå stilla". Viktigt med långsiktig planering, att ta sig an problem direkt när de uppstår och att vara en tillgänglig chef. Envis, slutför alltid det som påbörjats, är stresstålig och snabb. Är en bestämd och krävande chef med en stor portion humor. Fokuserar på helheten, arbetar utifrån en helhetssyn på förskoleverksamheten. Resultatinriktad. Trivseln, humorn och glädjen i arbetet är en av hörnstenarna för en framgångsrik förskola. Kundnöjdhet; Resultat från den årliga förskoleenkäten uppvisar ett mycket bra resultat med hög svarsfrekvens, 100 procent respektive 98,6 procent. Föräldrarna upplever att pedagogerna är engagerade, positiva och glada. Medarbetare; Resultatet från medarbetarundersökningen uppvisar ett mycket bra resultat med hög svarsfrekvens, 86 % respektive 84 %. Belöningar och uppskattning i arbetet måste förtjänas, det ges utifrån prestation. Viktigt att alla känner glädje i arbetet och att ha roligt tillsammans, både inom- och utanför arbetet. Ekonomi; Har en ekonomi i balans, ofta ett överskott. Överskottet används bl.a. till upprustning av inneoch utemiljön, inköp av arbetskläder, studieresor inom och utanför landet. Styr helt själv över budgeten, stor möjlighet att påverka, kontinuerlig uppföljning av ekonomin, eventuella åtgärder kan sättas in på ett på ett tidigt stadium. 26

27 Förskolan Måsen Kriterier/Framgångsfaktorer Verksamhet En mycket bra verksamhet ska bedrivas med genomtänkt och väl förankrad pedagogik och kompetent personal och hög måluppfyllelse. Chefernas egna verksamhetsbeskrivningar ligger till grund för bedömningen samt kvalitetsredovisningarna. Kundnöjdhet Kunderna, föräldrar och barn, ska vara mycket nöjda med verksamheten. Detta mäts med föräldraenkäter. Ekonomi Ekonomin ska vara i balans och budgeten ska gå att följa upp i ekonomisystemet. Uppföljning Verksamheten ska systematiskt följas upp och resultaten diskuteras och analyseras och ligga till grund för åtgärder. Utveckling Personal och verksamhet ska fortlöpande utvecklas och nya omvärldsintryck systematiskt inhämtas och diskuteras. Unikum Finns något speciellt som utmärker förskolan? Externa utmärkelser Meriterande om förskolan har fått externa utmärkelser, kvalitetsbevis, diplom etc. Kriterierna ska ha en långsiktig bärighet, dvs. det ska inte vara bra endast något enstaka år. Framgångsfaktorer Stolthet över den egna metodiken LTU (Lugn, Tid, Uppmärksamhet), att se det lilla i det stora med barnet i fokus, lång erfarenhet och hög kompetens kopplat till den stora viljan till utveckling, ett stort engagemang och mycket stor arbetsglädje. Vi vill lyfta fram och utveckla varje barns speciella resurser och kompetenser. Vad vi tror barnet om att kunna har stor betydelse för vad det faktiskt kommer att klara av. Det förhållningssättet genomsyrar hela vårt arbete med barnen. Måsens förskola har under alla år hållit den budget som varit tilldelad. Förskolan Tallbacken Enligt föräldraenkäten (kundnöjdhet) som genomfördes under januari månad 2007 fick förskolan Tallbacken bäst resultat. Det har inte gjorts någon bedömning av förskolorna utifrån dessa kriterier, så det är svårt att ge en helt rättvis bild. 27

28 Kriterier/Framgångsfaktorer Kundnöjdhet Alla barn upplever trygghet och välbefinnande i vår förskola Samspelet mellan alla som möts i förskolan utmärks av respekt och förtroende Vår förskola har tydliga lokala mål som utgår från läroplanen Vår förskola har ändamålsenliga och stimulerande inne- och utemiljöer Klarar pedagogiska målen Alla barn upplever trygghet och välbefinnande i vår förskola Samspelet mellan alla som möts i förskolan utmärks av respekt och förtroende Flickor och pojkar ges lika villkor och möjligheter Alla har möjlighet till inflytande i vår förskola Målen är väl förankrade hos all personal och genomsyrar och styr all verksamhet Andelen pedagogisk personal med högskoleutbildning Arbetslagens storlek motsvarar behoven för en verksamhet av hög kvalitet Barngruppen har en väl avvägd sammansättning och storlek Vår förskola har ändamålsenliga och stimulerande inne- och utemiljöer Verksamheten har ett rikt och varierat innehåll I vår förskola genomförs kontinuerligt individuell uppföljning av varje barns utveckling och lärande Vår förskolas resurser för barn i behov av särskilt stöd täcker behoven Vår förskola har en tydlig och väl fungerande ledningsorganisation Vår förskola har väl fungerande arbetslag och samarbetet mellan all personal är gott Vår förskola har genomtänkta strategier för kvalitetsutveckling relaterade till målen Klarar ekonomin Förskolan har en budget i balans Sjukfrånvaro/Frisknärvaro Nyckeltal 28

29 Förskolan Pumpan Kriterier/Framgångsfaktorer Organisation Förskolan Pumpan ingår i en organisation som omfattar sex förskolor. Rektor har huvudansvaret för samtliga förskolor inom rektorsområdet. För den dagliga verksamheten ansvarar en biträdande rektor och tre lagledare. Biträdande rektor och lagledare bildar tillsammans med rektor organisationens lokala ledningsgrupp. Ledningsgruppen träffas en gång i veckan för att diskutera frågor som rör organisationen i sin helhet samt ge lägesrapporter. På varje förskola finns också en eller två pedagogansvariga. Deras roll är att vara lokal motor i de pedagogiska diskussionerna. Biträdande rektor och pedagogsvariga träffas regelbundet för att kunna reflektera över gemensamma utvecklingsfrågor ute i verksamheterna. Vision Sveriges framtida statsminister går i vår förskola idag. Vi vill ge barnen i vår förskola en barndom som gör dem väl rustade att leda Sverige. Barnen i vår förskola ska utveckla sin kommunikationsförmåga, inlevelseförmåga och tolerans på ett sätt som gör dem kompetenta att möta världen. Så arbetar vi På förskolan Pumpan vill vi stimulera nyfikenhet och upptäckarglädje. Vi vill låta barnen forska och pröva sina teorier och inte ge färdiga svar. Den vuxne ska vara en handledare och försöka utmana barnens tankar. Som stöd för detta har vi miljön, som ska vara utmanande, föränderlig och stimulerande. Att erbjuda barn och föräldrar en god verksamhet, utifrån den syn på barn, kunskap och lärande som beskrivs i förskolans läroplan, Lpfö 98. På förskolan Pumpan är arbetet med barnens upplevelser av inflytande och delaktighet viktigt. Vi lägger vikt vid en positiv och välkomnande attityd och erbjuder föräldrar olika arenor för delaktighet. Kontakter Utförligare presentation av respektive förskola samt namn och telefonnummer till kontaktpersoner finns i bilaga 1. Samband En översiktlig analys har gjorts av sambandet mellan kostnadsnivå och personaltäthet och utbildningsnivå. En jämförelse har också gjorts för åren I nedanstående fyrfältstabeller redovisas resultatet. För de kommuner som hamnar i de tonade fälten finns ett sådant samband. 29

30 Kostnader Låg Hög Personaltäthet 2004 Hög Låg Huddinge Nynäshamn Nykvarn Haninge Kostnader Låg Hög Personaltäthet 2005 Hög Låg Huddinge Nynäshamn Haninge Nykvarn Kostnader Låg Hög Personaltäthet 2006 Hög Låg Huddinge Nynäshamn Nykvarn Kostnader Låg Hög Andel högskoleutbildade 2004 Hög Låg Nykvarn Huddinge Nynäshamn Haninge Kostnader Låg Hög Andel högskoleutbildade 2005 Hög Låg Nynäshamn Huddinge Nykvarn Haninge Kostnader Låg Hög Andel högskoleutbildade 2006 Hög Låg Nynäshamn Huddinge Nykvarn 30

31 Övrigt Arbetsgruppen för förskolans nyckeltal har vid sina arbetsmöten diskuterat de presenterade nyckeltalens värde och hur man skulle kunna utveckla presentationen av förskoleverksamheten i södertörnskommunerna. I 2005 års nyckeltal presenterades för första gången resultatet av några frågor i kommunernas kundundersökningar. Även sjukfrånvaron redovisades för första gången i rapporten för En eventuell samordning av frågor till kunder har ännu inte slagit igenom bland södertörnskommunerna. Behovet av gemensamma frågor för att kunna redovisa kvalitetsuppgifter i nyckeltalsarbetet kvarstår dock. Vi har också diskuterat kvaliteten på de nyckeltal som SCB och nyckeltalsdatabaserna presenterar. Man måste vara medveten om att dessa mätningar oftast baseras på vissa antaganden eller schabloniseringar. T ex mäts antal personal och barn endast vid något eller några tillfällen per år. SCB:s omräkning av antal inskrivna barn till heltidsbarn bygger på ett stickprov av föräldrars vistelsetid. Resultatet av den enkäten omräknas sedan till kommunnivå. Kommunernas organisation av förskolan har betydelse för kvalitetsutvecklingen. Förutom faktorer som gruppstorlek, lokalens kvalitet och personaltäthet är närheten till närmaste chef av betydelse och då det stöd och ledning som verksamheten får. Det projekt som bedrivits med att få snabbare fram uppgifter till nyckeltalsdatabaserna har inte förskolegruppen kunnat utnyttja. De flesta nyckeltalen kunde hämtas först i mitten av maj från Skolverkets databas. De ekonomiska nyckeltalen har hämtats direkt från respektive kommuns räkenskapssammandrag. Definitioner De olika nyckeltalens definitioner framgår av bilaga 1. 31