BESKRIVNING AV DETALJPLAN ARBETSPLATSOMRÅDET VID TOPPARBACKEN FÖRLÄNGNING AV TOPPARBACKSVÄGEN

Transkript

1 BESKRIVNING AV DETALJPLAN ARBETSPLATSOMRÅDET VID TOPPARBACKEN FÖRLÄNGNING AV TOPPARBACKSVÄGEN

2 2 BESKRIVNING AV DETALJPLAN GATUOMRÅDE I STADSDEL BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Detaljplan av gatuområdet (förlängning av Topparbacksvägen) i stadsdel 295. Planens beteckning: 295/4 Planens datering: Utarbetare av planen: planläggningschef Veli-Pekka Koivu, Karleby stads tekniska servicecenter, planläggningstjänster, PB 43, Karleby. Tfn Datum för meddelandet om att planläggning inletts: Byggnads- och miljönämnden: Stadsstyrelsen: Stadsfullmäktige: 1.2 Planområdets läge Planområdet är beläget ca 2 km mot sydöst från stadens centrum, väster om riksväg Planens namn och syfte Detaljplanearbetets namn är detaljplan för förlängning av Topparbacksvägen. Genom detaljplanen ansluts industriområdet på Tobbarbacken västerut till Såkavägen. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte Beskrivningens innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplan Genomförandet av detaljplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planeringsområdet Planeringssituation OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplanering Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete... 6

3 4.4 Mål för detaljplanen REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Områdesreserveringar Planens konsekvenser GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Planeringsområdets avgränsning Utdrag ur regionplanen Utdrag ur generalplanen Utdrag ur tidsenlig detaljplan Grundkarta 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Utgångspunkten för planen har varit behovet att ansluta industriområdet på Topparbacken och genom den riksväg 13 till Såkavägen. Byggnads- och miljönämnden godkände programmet för deltagande och bedömning vid sitt möte Meddelande om anhängiggörandet publicerades i de lokala tidningarna , per brev till intressenterna och programmet för deltagande och bedömning var till påseende vid tekniska servicecentrets kundtjänst Inga anmärkningar inlämnades. 2.2 Detaljplan Genom detaljplanen förlängs den redan byggda Topparbacksvägen till Såkavägen. Intill den nya vägen anvisas ingen annan markanvändning i detta skedet. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Genomförandet av detaljplanen torde påbörjas för gatubyggnadsarbetets del under år UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Planområdet omfattar en markremsa i naturligt tillstånd mellan Topparbacken och Såkavägen.

4 Naturmiljön Växtlighet och naturtyper Figur 11. En mycket gles och mångårig plantering, ställvis inga plantor alls. Björkdominerad, men också rikligt med tallar. De äldsta tallplantorna är ca 15 år gamla, men ställvis finns också äldre tallar som överståndare. Björkarna är ca 3-4 meter höga. I figuren finns också enskilda granar. Ur skogsbrukssynvinkel har förnyandet av skogen så gott som misslyckats och planteringen är mycket dåligt skött. Dessutom förekommer rikligt med älgskador i skogen. I buskskiktet finns alla de vanligaste trädarterna samt enar i någon mån. Ställvis har björkar fällts och gallringsavfallet lämnats kvar i skogen. I fältskiktet förekommer lingon, kruståtel, vårfryle, mjölkört och kråkris. Skogen delvis försumpad och i fältskiktet kråkris, hjortron, odon (Vaccinium uliginosum), getpors och tuvull (Eriophorum vaginatum). Figur 13. Gammalt åkerskifte, numera med ung lövskog samt granar som underbestånd. Varierande trädbestånd, rikligt med olika lövträd; björk, gråal samt asp. I figuren också med tanke på naturens mångfald mycket viktiga trädformade sälgar (Salix caprea). I buskskiktet växer också röda vinbär (Ribes spicatum). Fältskiktet mycket frodigt och som dominerande arter mjölkört, älgört, hallon, ekorrbär, harsyra, skogsstjärna och ekbräken. Öster om lövskogen nära egnahemshuset finns mångårig blandskog. I skogen är granen dominerande och de äldsta träden är år gamla. I figuren också många aspar. Skogstypen är frisk mo. Figur 8. Gammal äng och boplats som omges av en mångårig vuxen granskog på ca 80 år i många skikt. Mycket mångsidigt trädbestånd, många lövträd och skogen i naturtillstånd. Många grova aspar med många hål och dessutom tallar samt grova björkar. På ängen bl.a. ängskovall, skogskovall, kråkvicker (Vicia cracca), älgört, ekorrbär, ängskavle (Alopecurus pratensis), teveronika, nysört, röllika, blåklocka (Campanula rotundifolia), skogspipa (Angelica sylvestris) och prästkrage (Leucanthemum vulgare). I skogens fältskikt växer skogsstjärna, vårfryle, blåbär, ekorrbär, revlummer. Skogstypen frisk mo (MT). Flygekorres boplats i figuren. I figuren lämningar av gamla byggnader (bl.a. brunn och stenfot). Även två stora flyttblock i figuren. Häckfågelfaunan På Topparbackens inventeringsområde påträffades sommaren 2007 sammanlagt 22 olika arter och sammanlagt 101 par (tabell 1). Topparbackens häckfågelfauna är därmed rätt liten enligt inventeringen jämfört med på motsvarande sätt inventerade områden i Karleby, t.ex. Lahdenperä (Kanckos 2006) och Tullinperä (Kanckos 2005). Detta torde bero på att Topparbackens inventeringsområde består nästan enbart av barrskog och knappast alls någon åker. Häckfågelfaunan beskriver rätt väl skogsarter typiska för Finland. De talrikaste arterna, lövsångare och bofinkar, är också Finlands talrikaste arter. Det finns knappast alls några hålträd på området, varför hålbyggare som påträffats på området såsom talgoxe, svartmes och svartvit flugsnappare häckar närmast i fågelholkar på

5 gården. Ett bra undantag fån detta är figur 8, där det finns många grova aspar med hål. I denna figur häckar åtminstone talgoxen och svartmesen, dessutom förekommer flygekorrar. I områdets vuxna barrskogar häckar kungsfågeln, grönsiskan, rödhaken och gransångaren. I närheten av trädgården finns en rätt stor trastkoloni, bestående närmast av rödvingetrast, björktrast och koltrast. Taltrasten är däremot en ren skogsart och på inventeringsområdet häckar den i ung skötseltallskog i mitten på området i figur 34. Arter i ungskog är t.ex. trädpiplärka, järnsparv och gulsparv som häckar på kanter av kalhuggen. (Källa: Topparinmäen luontoselvitys, Mattias Kanckos 2008) 5 Området är huvudsakligen platt och stenigt, höjdläget varierar inom ca +10 meter. Jordmånen varierar från sandmorän till fin sand Den byggda miljön På planområdet finns inga byggnader. Området hör till stadens versamhetsområde för vatten- och avloppsnätverk Markinnehav Området ägs av Karleby stad. 3.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet LANDSKAPSPLAN Karleby stad hör till verksamhetsområdet för Mellersta Österbottens förbund. Första etappen av Mellersta Österbottens landskapsplan, som ersätter tidigare regionplaner, har fastställts av miljöministeriet och andra etappen (bilaga 2) GENERALPLAN I den av stadsfullmäktige godkända Generalplan 2010 är planområdets användningsändamål PT1 dvs. expansionsområde för enskild service och industri. (bilaga 3) DETALJPLAN Detaljplanen för den inledande etappen av Topparbacken, bestående av två kvarter, godkändes och planen för det tredje kvarteret gokändes (bilaga 4) GRUNDKARTA Grundkartan över planeringsområdet uppfyller kraven i förordningen om planläggningsmätning. (bilaga 5)

6 6 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering Genom detaljplanen förlängs Topparbacksvägen till Såkavägen. Med den nya gatuanslutningen eftersträvar man att dirigera en del av trafiken till avstjälpningsplatsen bort från början av Såkavägen som löper genom bosättningen. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Initiativet till utarbetandet av planen har gjorts av Karleby stad. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter Markägarna, invånare markägarna till och invånarna på området och de angränsande fastigheterna Myndigheter Västra Finlands miljöcentral Vasa vägdistrikt Stadens verksamhetsområden och affärsverk Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Karleby Energi Karleby Vatten Tekniska servicecentret Medborgarorganisationer, föreningar och företag de föreningar, vars verksamhetsområde detaljplaneringen berör de företag, vars verksamhet byggandet av området lämpar sig för Deltagande och interaktion Meddelande om att detaljplanläggning inletts: kungörelse i tidningen brev till ccentrala intressenter Hörande i utkastskedet (ifall det anses nödvändigt): efter att nämnden har godkänt utgångspunkterna för utarbetningen av en slutlig detaljplan på basis av utkaststadiets utredningar kungörs dessa genom tidningsannons och sänds per brev till fastighetsägarna och företagen på planeringsområdet och de angränsande områdena för kännedom. Meddelande om offentligt framläggande av planen: detaljplaneförslagets offentliga framläggande i 30 dygn kungörs efter nämndens godkännande och nödvändiga utlåtanden begärs om förslaget

7 Meddelande och information om beslutet att godkänna planen: kungörelse i tidningen brev till dem som skriftligen har begärt om det och uppgett sin adress beslutet sänds utan dröjsmål till den regionala miljöcentralen för kännedom och meddelas till de övriga parter som är nämnda i 94 i markanvändnings- och byggförordningen. Tillkännagivning av planen: den fastställda detaljplanen sänds till de parter som är nämnda i 95 i markanvändnings- och byggförordningen Myndighetssamarbete Detaljplanen förutsätter inte förhandlingar mellan staden och Västra Finlands miljöcentral Mål för detaljplanen Målet med detaljplanearbetet är förbättring av trafikförbindelserna. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Genom detaljplanen för förlängninen av Topparbacksvägen bildas gatuområde Dimensionering Det områdets helhetsareal som skall planläggas är 0,5 ha. Den är i sin helhet gatuområde. 5.3 Områdesreserveringar Övriga områden TRAFIK Topparbacksvägen fungerar som områdets huvudgata genom vilken området ansluts till riksväg 13 och Såkavägen. 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för naturmiljön Byggandet av gatan och kvartersområden som planläggs intill senare kommer att ändra naturmiljön fullständigt.

8 8 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Förlängningen av gatan torde påbörjas under år KARLEBY Veli-Pekka Koivu, kaavoituspäällikkö

9 9 Bilagor: Liite 1 Bilaga 1 Suunnittelualueen rajaus Planeringsområdets gränser

10 10 Liite 2 Bilaga 2 Ote maakuntakaavasta Utdrag ur landskapsplanen

11 11 Liite 3 Bilaga 3 Ote yleiskaavasta Utdrag ur generalplanen

12 12 Liite 4 Bilaga 4 Ote ajantasa-asemakaavasta Utdrag ur tidsenlig detaljplan

13 13 Liite 5 Bilaga 5 Pohjakartta Grundkarta