(LÄROSTIGEN 3 OCH 5)

Transkript

1 KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA, UNTOLA OCH PIKKUKANGAS I KELVIÅ (LÄROSTIGEN 3 OCH 5) PLANOMRÅDE

2 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Detaljplaneändringen gäller en del av kvarter 1301 samt park- och gatuområden i stadsdel 322. Planens beteckning: 322/2 Datum för planen: planförslaget För utarbetningen av detaljplanen svarar Karleby stads planläggningstjänster, PB 43, Karleby stad/ planläggningschef Jouni Laitinen Utarbetningen sköts av detaljplanearkitekt Elina Nissinen, tfn , och planläggningsarkitekt Jenny Jungar, tfn , fornamn.efternamn@kokkola.fi Planberedare: Sirkka Surma-Aho Planläggningsstart: Stadsstrukturnämnden , kungörelse Stadsstrukturnämnden: PDB Stadsstyrelsen: xx.xx.xxxx 1.2 Planområdets läge Planområdet ligger vid Lärostigen, söder om skolan Lucina Hagmanin koulu. Området anges preliminärt avgränsat med rött på guidekartan ovan. 1.3 Planens namn och syfte Planen heter Detaljplaneändring för lägenheterna Tuomola, Untola och Pikkukangas i Kelviå, Lärostigen 3 och 5. Syftet är att undersöka möjligheterna att ändra området som ägs av sökandena och som enligt detaljplanen är parkområde till AO-kvartersområde samt undersöka frågor som rör byggnadsskydd. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 2

3 1.4 Beskrivningens innehåll 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte Beskrivningens innehåll SAMMANDRAG Planeringsprocessens faser Detaljplanearbetets innehåll Genomförande av detaljplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planområdet Planeringssituation PLANERINGSPROCESSENS FASER Behovet av detaljplanering Planeringsstart och beslut som gäller den Deltagande och samarbete REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Områdesreservationer Planens konsekvenser Störande faktorer i miljön Beteckningar och bestämmelser i detaljplanen GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN BLANKETT FÖR UPPFÖLJNING AV DETALJPLANEN > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 3

4 2 SAMMANDRAG 2.1 Planeringsprocessens faser Initiativet till detaljplaneändring togs av Liisa Ero som äger lägenheterna Tuomola och Untola samt Pauli, Tomi och Anu Kippola som äger lägenheten Pikkukangas Dessa anhåller om att Karleby stad ändrar detaljplanen gällande de nämnda lägenheterna i Kelviå på så sätt att beteckningen VP (park) anses föråldrad och därför stryks och att områdena fortsättningsvis ska höra till ifrågavarande tomter. Som motivering framställer sökandena följande: 1.Beteckningen för park kan i dag inte längre förknippas med någon meningsfull, tidsenlig helhet, eftersom området är ett litet lösryckt stycke mark. 2.Det går bättre att planera och genomföra eventuell byggnation och tilläggsbyggnation på tomterna om detaljplanen ändras så att den blir tydligare. 3.Områdets vägsystem i sin nuvarande form är lämpligt ordnat. Staden har nyligen förnyat och förbättrat vägar i området bl.a. genom att bygga cykelväg. 4.Untola var en gång i tiden en huvudlägenhet som många av områdets lägenheter och tomter senare har styckats från. Beteckningen för park stöder inte områdets historiska bakgrund. Markanvändningsgruppen behandlade ärendet och lade fram ståndpunkten att beteckningen för park är onödig i dagens läge och att arbetet med ändring av detaljplanen kan inledas. Stadsstyrelsen beslutade starta arbetet med ändring av detaljplanen för lägenheterna Tuomola , Untola och Pikkukangas samt intilliggande park (icke genomförd). Stadsstrukturnämnden beslutade godkänna programmet för deltagande och bedömning och meddela intressenterna om påbörjad planläggning. Information om aktuell planläggning gavs via annonser i lokala tidningar och på stadens webbplats Programmet för deltagande och bedömning fanns offentligt framlagt Under denna tid inkom utlåtanden av K.H. Renlunds museum och Museiverket. För innehållet i utlåtandena redogörs i punkt Planläggningsprojektet och bl.a. frågor om byggnadsskydd behandlades vid myndighetsförhandlingar Vid dessa ansågs att en skyddsbeteckning är nödvändig vid båda byggnaderna och stengärdsgården. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 4

5 Före nämndbehandlingen sändes utkastet till detaljplan för kännedom till de centrala intressenterna och dem som särskilt bett om det. Under hörandetiden kom det in två kommentarer med åsikter om utkastet. För dessa åsikter redogörs närmare i punkt Deltagande och förfarandet för växelverkan. K.H. Renlunds museum och Museiverket hade inget att anmärka mot planutkastet. Planförslaget ska sändas till landskapsmuseet för utlåtande. Kommande faser: Stadsstrukturnämnden beslutade xx.xx.xxxx xx godkänna förslaget till detaljplan och detaljplaneändring, lägga fram det offentligt och sända det till stadsstyrelsen för behandling. Planförslaget hölls offentligt framlagt xx.x xx.x Anmärkningar/ Inga anmärkningar inkom. Stadsstyrelsen godkände planförslaget xx.xx.xxxx xx. 2.2 Detaljplanearbetets innehåll Genom detaljplanen bildas en del av kvarter 1301 samt gatuområde i stadsdel 322. I detaljplanearbetet har man undersökt områdets byggnadsbestånd och kulturhistoriska värden och undersökt hur området som i detaljplanen avsetts för men som inte förverkligats som park kan anslutas till tomterna. 2.3 Genomförande av detaljplanen Genomförandet kan börja efter att detaljplanen har fastställts. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planområdet Allmän beskrivning av området Planområdet består av byggnadernas gårdsplaner samt trädbevuxna områden. Området gränsar till skol- och egnahemstomter samt Lärostigens och Maaherrankatus gatuområden. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 5

6 Flygfoton över planområdet (BlomDesktop 2011) Naturmiljön Planområdet liksom den omgivande tätorten karakteriseras av blandskog och gräsbevuxna gårdsplaner. Området har inga betydande naturvärden. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 6

7 3.1.3 Den byggda miljön Platsen för planområdet är anslående; en för de lokala österbottniska förhållandena stor backsluttning som vetter mot Lärostigen. På sluttningen finns två bostadshus som är byggda på tidigt 1900-tal. Det ena huset, Eron talo, är från ca 1915 och byggt i jugendstil som är sällsynt i trakten, och det andra huset är ett egnahem med mansardtak, byggt under talen och tillbyggt på talet med en nyare del med plant tak. Tillbyggnaden har placerats med tanke på stadsbilden fördelaktigt bakom huset. Husets veranda och fönster har förnyats när huset renoverades Längs med lägenheternas östra utkant löper en stengärdsgård. Den sydligaste av planområdets tre lägenheter (den i hörnet av Lärostigen och Maaherrankatu) är obebyggd. Planområdets byggnader och stengärdsgård har av museimyndigheten karakteriserats som kulturhistoriskt och/eller arkitektoniskt värdefulla. Eron talo i jugendstil. Egnahemmet med mansardtak. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 7

8 3.1.4 Markinnehav Hela planområdet ägs av sökandena. Staden har inte löst in parkområdet. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 8

9 3.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet LANDSKAPSPLAN Planområdet är enligt sammanställningen av de fastställda landskapsplanerna för Mellersta Österbotten (kartutdrag nedan) ett område för tätortsfunktioner (A) samt område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården ( ). I den av landskapsfullmäktige godkända fjärde etapplanen (finns hos Miljöministeriet för fastsställelse) som behandlar vindkraften på land samt landskapet och kulturmiljön har detta område av riksintresse betecknats som ett regionalt värdefullt landskapsområde. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 9

10 GENERALPLAN Kälviän Kirkonseudun osayleiskaava Denna delgeneralplan (utan rättsverkan) anger planområdet som småhusdominerat bostadsområde (AP-1) och område för närrekreation (VL). > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 10

11 DETALJPLAN Enligt gällande detaljplan (fastställd ) består planområdet av kvartersområde för fristående småhus (AO), park (VP) och gatuområde. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 11

12 BASKARTA Baskartan över planområdet uppfyller kraven i förordningen om planläggningsmätning. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 12

13 4 PLANERINGSPROCESSENS FASER 4.1 Behovet av detaljplanering Initiativet till detaljplaneändring togs av Liisa Ero som äger lägenheterna Tuomola och Untola samt Pauli, Tomi och Anu Kippola som äger lägenheten Pikkukangas Planeringsstart och beslut som gäller den Stadsstyrelsen beslutade starta arbetet med ändring av detaljplanen för lägenheterna Tuomola , Untola och Pikkukangas samt intilliggande park. 4.3 Deltagande och samarbete 62 i markanvändnings- och bygglagen innehåller bestämmelser om växelverkan: Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds skall ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken Centrala intressenter Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Mellersta Österbottens förbund K.H. Renlunds museum - Mellersta Österbottens landskapsmuseum Museiverket Byggnads- och miljönämnden Anvia Abp Korpelan Voima Karleby Energi Ab Affärsverket Karleby Vatten Kälviän Vesiosuuskunta fastighetsägarna och de boende i planområdets närmaste omgivning > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 13

14 4.3.2 Information om påbörjad planläggning Stadsstrukturnämnden beslutade godkänna programmet för deltagande och bedömning och meddela intressenterna om att detaljplanering inletts. Information om aktuell planläggning gavs via annonser i lokala tidningar och på stadens webbplats Programmet för deltagande och bedömning hölls offentligt framlagt Under framläggningstiden inkom två utlåtanden av K.H. Renlunds museum och Museiverket. Landskapsmuseet hade inget att anmärka angående programmet för deltagande och bedömning. Museiverket konstaterar att det enligt de uppgifter som verket förfogar över inte finns några sådana fredade fasta fornlämningar eller kulturarv i området som avses i lagen om fornminnen (295/1963). K.H.Renlunds museum undersökte planområdets terräng och noterade inga tecken på arkeologiska kulturarv i området. Sålunda har Museiverket inget att anmärka angående programmet för deltagande och bedömning Deltagande och förfarandet för växelverkan Planutkast Under beredningen av utkastet till detaljplan diskuterade man detaljplanändringen med de boende i planområdets närmaste omgivning och med olika samarbetsparter. Hörandet om utkastet genomfördes och om detta meddelades också på stadens webbplats. Utkastet till detaljplan sändes till de centrala intressenterna för kännedom. Under hörandetiden inkom två kommentarer med åsikter om utkastet; bland annat motsatte man sig skyddsbeteckningarna för byggnaderna och stengärdsgården och begärde preciseringar av detaljplanebeskrivningens regogörelse för den byggda miljön och konsekvensbedömningen. K.H. Renlunds museum och Museiverket hade inget att anmärka mot planutkastet. Planförslag Förslaget till detaljplan hålls offentligt framlagt i minst 30 dagar på anslagstavlan hos tekniska servicecentrets kundtjänst i stadshuset och på stadens webbplats efter att stadsstrukturnämnden har beslutat sända förslaget till stadsstyrelsen för behandling. Intressenterna och kommunmedlemmarna har möjlighet att anmärka mot planförslaget hos stadsstyrelsen. Framläggningen av planförslaget annonseras i tidningar och på stadens webbplats. Framläggningen meddelas skriftligt till dem som äger eller innehar mark i planområdet enligt de uppgifter kommunen har och vars hemort är någon annan än Karleby och finns antecknad i befolkningsdatasystemet eller vars adress kommunen annars känner till. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 14

15 Kommande faser: Stadsstrukturnämnden beslutade xx.xx.xxxx xx godkänna detaljplaneförslaget, lägga fram det offentligt och sända det till stadsstyrelsen för behandling. Förslaget hölls offentligt framlagt xx.xx xx.xx.xxxx. Anmärkningar/ Inga anmärkningar inkom. Stadsstyrelsen behandlade planförslaget xx.xx.xxxx xxx. Till alla som har gjort anmärkningar mot planförslaget och uppgett sin adress sänds ett motiverat bemötande av de framförda åsikterna. Stadsfullmäktige godkände planförslaget xx.xx.xxxx xxx. Meddelande och information om beslutet att godkänna detaljplanen: kungörelse i tidningar brev till dem som har bett om det skriftligt och uppgett sin adress Beslutet sänds utan dröjsmål till den regionala miljöcentralen och de parter som nämns i 94 i markanvändnings- och byggförordningen. Delgivning av detaljplanen: Den fastställda detaljplanen sänds till de parter som nämns i 95 i markanvändnings- och byggförordningen Myndighetssamråd Detaljplaneändringen förutsätter inget myndighetssamråd enligt 66 2 mom. i MBL. Planarbetets innehåll behandlades vid förhandlingar med myndigheterna Mål för detaljplanen Målet för planarbetet är att undersöka möjligheterna att ändra området som ägs av sökandena och som enligt detaljplanen är parkområde till AO-kvartersområde samt undersöka frågor som rör byggnadsskydd.. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Genom detaljplaneändringen bildas en del av kvarter 1301 samt gatuområde i stadsdel > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 15

16 5.1.1 Dimensionering Planområdets totalareal är ca 9,3 hektar. För AO-kvartersområdet har anvisats byggrätt enligt exploateringstalet e = 0,20 och det största tillåtna våningstalet är två Service För planområdet anvisas ingen service. På norra sidan om planområdet finns en skola. 5.2 Områdesreservationer Kvartersområden KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS (AO) Övriga områden GATUOMRÅDE 5.3 Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön I detaljplaneändringen förses områdets byggnader och stengärdsgård, som av museimyndigheten karakteriserats som kulturhistoriskt och/eller arkitektoniskt värdefulla, med skyddsbeteckningen sr-1 (byggnad som ska skyddas) resp. ska (stengärdsgård som ska bevaras) Konsekvenser för naturen och naturmiljön Det område som i detaljplanen har avsetts för park men som inte har förverkligats enligt detaljplanen ska anslutas till tomterna genom detaljplaneändringen. 5.4 Störande faktorer i miljön I miljön finns inga betydande störande faktorer utöver det som finns i normal stadsmiljö. 5.5 Beteckningar och bestämmelser i detaljplanen Beteckningarna och bestämmelserna framgår av detaljplanekartan. > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 16

17 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Detaljplanen kan börja genomföras när den har vunnit laga kraft. KARLEBY Jouni Laitinen Planläggningschef > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 17

18 BLANKETT FÖR UPPFÖLJNING AV DETALJPLANEN > Tjänster > Planläggning och fastigheter > Planläggning > Detaljplanläggning > Övriga detaljplanearbeten 18