I huvudet på mina elever när de samspelar och lär sig spanska

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle ULV-projektet Examensarbete 15 högskolepoäng I huvudet på mina elever när de samspelar och lär sig spanska Analys av ordinlärningsstrategier hos gymnasieelever och läroböcker In my students minds when they interact and learn Spanish. Analysis of word learning strategies on students and textbooks Jenny Casahuga Lindström Lärarutbildning 90hp Examinator: Haukur Viggòsson Handledare: Ann-Elise Persson

2 Abstract / Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna om de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer också att vara ett syfte i detta arbete. STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlärningsstrategier för elever som läser moderna språk, är presenterat i en bok som heter I huvudet på en elev (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och på samma sätt så har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet när de lär sig ord och fraser på spanska, alltså om de är medvetna om hur de lär sig spanska och vilka strategier använder de när de lär sig ord och fraser. Genom olika övningar har jag också börjat en process med eleverna för att hjälpa dem i deras väg att bli mer strategimedvetna när de lär sig spanska, och visat olika sätt att lära sig ord och fraser på. Till sist presenteras en innehållsanalys av läroboken Caminando 3 och lärarhandledningen som hör till boken. Där granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjälpa eleverna att upptäcka olika sätt att lära sig spanska på och bli mer medvetna på de olika strategier som finns för att lära sig ord och fraser. Denna studie visar att det finns fortfarande många elever som inte har reflekterat över deras språkinlärning och att en majoritet använder gloslistor för att lära sig ord och fraser, som är ett ytligt sätt som gör att man glömmer snabbt orden man har lärt sig. Det finns dock ett litet antal elever som redan har börjat fundera över vilka olika strategier finns för att lära sig ord och fraser och som man kan använda som lärare för att de ska dela med sig och sprida sina kunskaper. Denna studie har också visat att det är positivt att börja en process med språkgrupperna för att hjälpa dem att lära känna olika strategier för att lära sig ord, och att eleverna uppskattar det och lär sig att bli bättre språkinlärare. I både läroboken och lärarhandledningen Caminando 3 finns en rad tips på olika strategier, men de är inte tillräckligt tydlig presenterade så att lärare och elever kan lära sig att använda dem. Nyckelord: gymnasieelever, inlärningsstrategier, läroböcker, moderna språk, ordinlärning, spanska 2

3 3

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställningar Studiens avgränsning Studiens upplägg LITTERATUR- OCH FORSKNINGSGENOMGÅNG Styrdokument STRIMS-projektet Språkinlärningsstrategier Ordinlärning Ordinlärningsstrategier Formativ bedömning Läroböcker i moderna språk-undervisning Teori METOD OCH MATERIAL Enkät Urval Genomförande av enkäten Bearbetning Etik Förändringsarbete Genomförande av förändringsarbetet Material RESULTAT OCH ANALYS Resultat av enkäten Vad tycker eleverna är lätt Vad tycker eleverna är svårt Hur tror eleverna att de lär sig ord och uttryck Hur vill eleverna lära sig grammatik Hur utnyttjar eleverna bilder som finns vid texten Vad minns eleverna bäst Hur svårt är spanskan Särskilda minnesknep Nytta av andra språk Resultat av förändringsarbetet Resultat av lärobok- och lärarhandledningsanalysen Inlärningsstrategier i läroboken Caminando Övningar för att lära sig ord och fraser i Caminando Resultat av elevenkäten om läroboken Lärarhandledningen Caminando Analys Analys av enkäten om inlärningsstrategier Analys av förändringsarbetet Analys av läroboken Analys av lärarhandledningen SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Diskussion av resultaten

5 5.2. Metoddiskussion Tillämpning Fortsatt forskning REFERENSER BILAGA 1: Elevenkät BILAGA 2: Inlärningstips i Caminando BILAGA 3: Lära sig 17 verb BILAGA 4: Sammanställning av resultat från verbtest för grupp BILAGA 5: Frågor om inlärningsstrategier

6 6

7 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Att kunna olika språk ses idag som en viktig kompetens för att kunna ta del av den globala kommunikationen. Blir man flerspråkig så har man flera nya dörrar som öppnas: man kan lära känna folk och få vänner som bor andra sidan jordklotet, man kan resa och uppleva sina semestrar på ett mer intensivt sätt, det kan hjälpa ens karriär och man kan förstå och uppleva andra kulturer. Man kan sammanfatta det som att man breddar sina egna horisonter (Europeiska Unionen, 2010:4). Kursplanen i moderna språk beskriver fördelarna med att lära sig ett nytt språk: det ökar människors möjligheter till att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv, det ger nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. (Skolverket 2011). Men hur går man till väga när man vill lära sig ett nytt språk? Vad ska man lära sig och hur? Kan alla lära sig ett andraspråk? Vad behöver man göra som elev för att lyckas med sin språkinlärning? När man har undervisat i spanska några år så börjar man att fundera över alla de här frågorna och speciellt vilka är de viktigaste faktorer som förklarar varför några elever lyckas bättre med språkinlärningen, och vad kan man göra som lärare för att hjälpa alla elever att hitta deras bästa sätt att bli goda behärskare av spanskaspråket. Det är därför detta arbete kommer att ha eleverna i fokus, och jag kommer att undersöka mina 53 stycken gymnasieelever som läser spanska i steg 3. Per Malmbergs bok (2000), I huvudet på en elev Projektet STRIMS (Strategier vid Inlärning av Moderna Språk) är den största och mest omfattade svenska studie som har analyserat (på senare åren) elevernas sätt att lära sig språk och deras tillvägagångssätt när de försöker lösa språkliga uppgifter. Målet i mitt examensarbete har varit att, utifrån projektets STRIMS frågor, analysera vad mina spanska elever har i huvudet angående inlärningsstrategier för att se om det har hänt några förändringar i elevernas medvetenhet om deras språkstrategier efter tretton år av publiceringen av Malmbergs bok. 7

8 Analysen kommer inte att stanna med att diagnostikera var mina elever befinner sig inlärningsstrategimässigt, utan jag vill följa Malmbergs råd om att varje lärare borde börja en process med sin klass för att hjälpa eleverna med deras sätt att lära sig språk (Malmberg, 2000:233). Mina spanska elever kommer att få svara på en kortare version av STRIMS enkätformulär, och sedan kommer jag att följa dem i arbetet med att medvetengöra inlärningsprocessen när det gäller ord och fraser. Då kommer jag att ha som referens Tornbergs goda råd: För att hjälpa våra elever med detta måste vi som lärare delge dem det vi vet om minnet. Vi måste emellertid också ge dem sådana uppgifter, övningar och förhör eller prov som gör att de måste genomgå inlärningsprocessens alla steg (Tornberg, 2000:96). Och de stegen ska inte eleverna göra på ett enskilt sätt, utan inlärningsstrategier ska diskuteras i grupp, för det är via samspelet mellan eleverna som kunskaperna förvandlas till lärandet (Dysthe, 2001:31). För att lyckas i sin väg mot att bli behärskare i spanska språket, måste eleverna också förstå och bli medvetna om vad det innebär att lära sig ett främmande språk, och vilken viktig roll de själva har i det. Enligt Rubin & Thompson (1994:3) är språkeleven den mest viktiga faktorn i själva språkinlärningsprocessen. Eleverna måste förstå detta vikten och lära känna sig själva som språkinlärare, bli medvetna om deras styrkor och svagheter, för att kunna jobba mot dem. Undervisningen i moderna språk använder många olika sorters material: internet, tidningar, tidskrifter, sånger, skönlitteratur, osv. Men det framgår i olika studier att läroboken har fortfarande idag en huvudroll (Skolverket, 2006:25). Fördelarna som både lärare och elever anger är att med lärobokens hjälp så säkrar man på det viset att kursplanen följs, den ger en helhet och trygghet, det är ett stöd för lärarna och ett redskap för elever att kunna arbeta mer självständiga (Skolverket, 2006:26). På grund av den viktiga rollen läroboken har idag, så kommer det att analyseras i detta examensarbete ett läromedel, med målet att granska om det finns ett tydligt budskap i boken om just inlärningsstrategier. Det finns många språkböcker som gymnasieskolorna använder i spanskundervisning, men den jag kommer att analysera i detta arbete är Waldenströms, Westerman och Wik-Bretz lärobok (2009a) och lärarhandledning (2009b) som hör till den, inriktat till steg 3 från förlaget Natur och Kultur. Med detta i åtanken, mitt mål är att kunna besvara frågan vad har eleverna i huvudet alltså vilka inlärningsstrategier använder de sig av när de lär sig ord och fraser. Jag vill 8

9 fördjupa mig i vilka inlärningsstrategier finns det för att lära sig ord och fraser inom ett andraspråk, analysera om textböcker sprider denna kunskap, och forska om elever känner till dem och använder dem. Det är just inlärningsstrategier för att lära sig ord och fraser som kommer att analyseras i detta arbete, för vikten av just denna del av språket. Malmberg (2000:234) uttrycker det på följande vis: Sammantaget kan vi säga att ordkunskapen har en så central betydelse för all språklig kommunikation att det finns all anledning att söka göra själva ordinlärandet effektivare Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna av de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer att vara också ett syfte genom något som jag har kallat för förändringsprocess. Frågeställningar som leder detta examensarbetet kommer att vara: 1. Är gymnasieeleverna medvetna om deras språkinlärning? Vilka strategier använder gymnasieeleverna när de lär sig ord och fraser i spanska? Är de medvetna om att det finns flera olika sätt att lära sig ord och meningar? Hur många olika inlärningsstrategier känner dem till? Är de medvetna om vilka strategier som passar dem bäst? 2. Kan man förbättra deras sätt att lära sig ord och fraser? Kan man hjälpa dem att bli mer strategimedvetna? 3. Har spansktextböcker en tydlig funktion att lära ut elever hur man lär sig spanska? Finns det en tydlig linje som presenterar olika inlärningsstrategier? Och i så fall vilka sorts strategier fokuserar dem på? 4. Har lärarhandledningar för lärare en viktig del att hjälpa läraren i arbetet med inlärningsstrategier? 1.3. Studiens avgränsning Det skulle vara intressant att analysera de inlärningsstrategier som eleverna använder sig av i de fyra färdigheter: läsförståelse, hörförståelse, muntligt och skriftligt. Men 9

10 tyvärr så måste man avgränsa arbetet så att man får givande resultat och är möjligt att genomföra med den tiden som står till förfogande. Det är därför avgränsningen blir att studera inlärningsstrategier för att lära sig ord och fraser Studiens upplägg Detta arbete är indelat i fem avsnitt. Det första avsnittet kommer att behandla en litteratur- och forskningsgenomgång, där STRIMS-projektet (Malmberg, 2000) kommer att ha stor vikt. Fortsättningsvis kommer det att presenteras de metoder som ska användas för att ta svar på mina frågor. Sedan, under Resultat och Analys, kommer det att visas vad jag har fått ut av enkäten som gymnasieeleverna har svarat på inom ordinlärningsstrategier, hur har förändringsarbetet gått för att hjälpa eleverna att bli mer medvetna om hur de lär sig spanska, och hur behandlar läroböcker just dessa strategier. Avslutningsvis ges en diskussion av resultaten och en metoddiskussion. 10

11 2. LITTERATUR- OCH FORSKNINGSGENOMGÅNG 2.1. Styrdokument I skolverkets kurs och ämnesplaner i moderna språk för gymnasium från 2011 under Ämnes syfte hittar man två referenser till inlärningsstrategier. Den första är: Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen. Och den andra: Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang (Skolverket, 2011:1). Det betyder att en av moderna språks syfte måste vara att hjälpa eleverna i deras väg mot att lära sig ett nytt språk genom att visa dem olika språkliga strategier och genom att medvetengöra deras språkinlärning hjälper vi eleverna att lära sig språket både på lektionerna och utanför. Andra syftet är att eleverna ska kunna använda sig av olika strategier när de läser, skriver, pratar eller hör språket. Föregående syften finns också detaljerad i det centrala innehållet (Skolverket, 2011:3). För steg 1 under reception: Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse. Och under produktion och interaktion: Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel omformuleringar, gester och frågor. Kunskapskraven för steg 1 upplyser också det i två tillfällen (Skolverket, 2011:3): 1) För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna väljer och använder eleven strategier för lyssnande och läsning. 2) Dessutom väljer och använder eleven strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eftersom detta examensarbete har som målgrupp elever som läser steg 3, refererar jag också till vad som står på detta steg (Skolverket, 2011:9). Under reception kan man läsa: 1) Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte. 2) Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk. Och under produktion och interaktion: 11

12 1) Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar och förklaringar. 2) Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ta initiativ till interaktion, lyssna aktivt och avsluta på ett artigt sätt. På kunskapskraven kommer samma fraser som på steg 1. Sammanfattningsvis kan man konstatera att styrdokumenten fokuserar på två olika vägar när det gäller strategier: den första är kopplat till språkinlärning och kommer bara med under ämnets syfte. Eleverna ska bli medvetna om att det finns olika strategier att ta till sig ett nytt språk. Den andra är kopplat till språkanvändandet och finns med under ämnets syfte, centralt innehåll och kunskapskraven. Eleverna ska kunna olika strategier som hjälper dem lösa olika språkliga situationer STRIMS-projektet Detta examensarbete kommer att ha som huvud teoretisk bakgrund Malmbergs (2000) bok som heter I huvudet på en elev Projektet STRIMS (som står för Strategier vid Inlärning av Moderna Språk). Detta projekt har haft som syfte att undersöka svenskelevernas inlärningsstrategier när de lär sig främmande språk, och spanskan har analyserats på gymnasieelever. Slutsatserna från STRIMS när det gäller ordinlärningsstrategier var att eleverna jobbar på ett väldigt traditionellt och mekanisk sätt och använder huvudsakligen den så kallad ordlistemodellen. Alltså, de gymnasieelever som läste spanska på gymnasiet och deltog i STRIMS projektet lärde sig ord genom att lära in listor av glosor: de har orden översatta och håller för den ena spalten tills de kan översätta, eller de skriver ner eller läser högt tills de kan orden. Problemet låg inte att de studerade på ett traditionellt sätt utan att de flesta orden glömdes bort rätt snabbt. STRIMS-projektet förklarar elevernas val av ordinlärningsstrategi genom att påstå att det kan vara lärarens sätt att förhöra orden som har påverkat elevens val att lära in dem. Att ändra på elevernas ordinlärning var inte en lätt uppgift, var en av studiens slutsats. Det betyder då att för att lyckas behöver man jobba mycket med det. Angående STRIMS-projektet så tycker eleverna att lära sig ord är något lätt och roligt. Men de strategier som används är inte så framgångsrika eftersom orden glöms efter ett tag, så för att förbättra ordinlärningsstrategier hos eleverna inom moderna språk, 12

13 STRIMS-projektet rekommenderar följande: 1) ha en diskussion i klassrummet med eleverna om vad det innebär att lära sig ord på ett främmande språk. 2) Medvetengöra elevernas inlärningsstrategier och visa olika strategier för ordinlärning. 3) Förklara hur minnet fungerar (korttidsminnet och långtidsminnet) och arbeta med olika minnesknep. 4) Arbeta aktivt och kontinuerligt med inlärningsstrategier Språkinlärningsstrategier Strategier är ett begrepp som uppmärksammas mer och mer inom språkinlärning och definieras som det man gör som inlärare när man lär sig och när man använder språk. Skolverkets extramaterial (Skolverket, 2012) definierar inlärningsstrategier på följande vis: Strategier är något som alltmer kommit att uppmärksammas i diskussionen om språklig kompetens. Det är ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation. (Skolverket, 2012:1) Forskning inom språkinlärningsstrategier har klassificerat de olika strategierna inom tre kategorier och här nedan presenteras dem (Skolverket, 2012:4): - De metakognitiva strategierna: när man reflekterar över hur man lär sig (till exempel: planerar, genomför, utvärderar och korrigerar sig själv). Ett material man kan använda sig av är Europeisk portfolio. - De kognitiva strategierna: när man analyserar, löser problem, bearbetar (tar anteckningar, associerar, klassificerar, drar slutsatser). - De socio-affektiva strategierna: används när man kommunicerar eller samarbetar och det är därför viktigt att inlärare känner sig bekväma i en klassrumsituation så att de vill och vågar prata på språket de håller på att lära sig. Exempel på sådana strategier är att lyssna på vad andra ska säga, fråga efter hjälp, ge feedback Ordinlärning Det första man behöver fråga sig är vad det innebär att kunna ett ord. Det första svaret man kommer på är att man ska kunna översätta det. Men funderar man lite djupare så förstår man att kunna ett ord är ett komplex process som innebär att kunna översätta det men också att kunna stava, kunna uttala, kunna böja, kunna första när man ska använda 13

14 den, kunna använda den själv (Tornberg, 2000:91). Ett viktigt arbete med eleverna är just att medvetengöra vad de får ut av att lära in ord och fraser med den traditionella metoden ordlistemetoden där de har listor på två språk och de täcker för ena spalten och sen den andra. Ord behöver man sätta in i olika sammanhang för att kunna lära sig dess olika betydelse, och det kan man inte lära sig via den metoden (Tornberg, 2000:96). Det man också behöver vara medveten om när man lär sig ord och fraser på ett nytt språk är hur minnet fungerar. Tornberg (2000:92) refererar till minnesforskningen för att förklara det. Korttidsminnet är ett arbetsminne som varar tills vi anser att vi behöver den, men sen glöms det. Men där varken lagras det eller kodas in information, så längre fram kommer man inte att kunna plocka fram informationen. Om man lär sig ord genom ordlistemetoden är väldigt sannolikt att orden hamnar i korttidsminnet och att de glöms efter att förhöret är avklarat. Så, vad behöver man göra för att minnas orden efteråt? Svaret är att den måste hamna i långtidsminnet och vi behöver hjälpa hjärnan med inkodning, lagring och framplockning. Inkodning är en medveten strategi för att minnas. Lagring är var information finns i hjärnan efter att ha kodats in. Framplockningen är en rekonstruktion av inkodningen, där man aktiverar de ledtrådar vi använde när vi lagrade informationen för att kunna ta fram den. Detta är det vi borde lära våra elever att göra angående Tornberg (2000:96): 1) att koda in orden med hjälp av textsammanhanget, verkningsfulla bilder, egna meningar eller andra personliga koder som de föredrar, 2) att plocka fram orden på samma sätt som de kodats in åtminstone i ett första steg, 3) att analysera och öva orden på ett sådant sätt att de kan användas i nya sammanhang. Eftersom elever lär sig annorlunda, alltså har olika inlärningsstilar, är det viktigt att visa olika sätt att lagra, koda in och framkalla informationen. Tornberg (2000:97) utgår från Howard Gardners sju intelligenser för att sammanfatta olika sätt elever kan koda in information på: 1) Den lingvistiskt intelligente eleven: skriver meningar eller historier, gör ordsketcher, använder ordbehandlare, tillverkar ordkort och tillverkar spel 2) Den logistiskt-matematiskt: gör ordlistor eller ordprogram på datorn, söker ordstammar och avledningar, experimenterar med orden i nya sammanhang, drar slutsatser från ett ord till ett annat och tillverkar egna prov. 3) Den visuellt-spatiale: kombinerar ord och bild, använder mindmapping, färg eller grafik. 4) Den musikaliskt: använder musik för att rappa och rimma. 14

15 5) Den kroppsligt-kinestetiskt: förknipa orden med kroppsrörelser, spela ordkort eller spel, dramatisera. 6) Den sociala: arbeta i grupp 7) Den intuitiva: arbeta på egen hand. Tornberg (2000:98) föreslår fyra steg som lärare kan använda för att hjälpa eleverna att bli medvetna ordinlärare. Den första är att ställa frågan i klassrummet om vilka problem finns det när man lär sig ord. Sedan kan man diskutera de olika problem och dela med sig som elev av olika minnesknep. Sedan kan man göra ett experiment som Tornberg presenterar och som heter minneskedjan där eleverna ska lära sig ett antal lösryckta ord med hjälp av att visualisera med personliga bilder och skapa ett sammanhang. Efteråt ska man diskutera med eleverna hur det gick till och dra slutsatser. Då blir det ett perfekt tillfälle att berätta för klassen om hur minnet fungerar. Andra steget är ett experiment med ordsammanhang. Där ska man låta eleverna lära sig ord utifrån två olika listor: den första bara en efter den andra, och den andra grupperad efter betydelse. Sedan kan man diskutera vad lättast var att komma ihåg, och hur sammanhanget påverkar vårt minne. Det tredje steget är att presentera för eleverna Gardners sju intelligenser, be eleverna identifiera sig med vilken eller vilka intelligenser de tror de har och sedan be de lära in ord på de sätt som passar dem bäst. Sedan ska man diskutera i grupp hur allt gick till, om alla lyckades med inkodning, lagring och framplockning, och vilka slutsatser kan man dra. Tornberg föreslår som sista steg att presentera för eleverna sex övningstyper som representerar olika inkodningsstrategier från de intelligenstyperna (skriva en parallell text, konstruera ett eget prov i grupp, gruppera orden, locimetoden där man placerar ord i rummet, använda musik och dramatisering, ordpantomim) Ordinlärningsstrategier När det gäller att lära sig ord och fraser, presenterar Rubin & Thompson (1994:79) de strategier elever borde använda sig av. Författarna beskriver de två viktigaste sätt man lär sig ord på: direkta och indirekta strategier. Man använder direkta strategier när man aktivt lär sig ordförråd, och de indirekta strategier är när man lär sig ord genom att läsa 15

16 eller lyssna på språket. Här kommer det en sammanfattning av de direkta strategier som finns med på Rubin & Thompsons bok (1994:80): - Satsa för 100 procent och kolla av vad du minns (eftersom det är bevisad att man glömmer en del med tiden är det bra att satsa för att kunna 100 procent av de ord och fraser man studerar, och att efter några dagar kolla av vad man minns). - Ha orden ihop med en definition, och en exempelmening så att man ser hur använder man ordet i ett sammanhang. Skaffa dig kort med bilder för olika ordförråd. - Säg orden högt och skriv dem om och om igen, men ändra på ordningen av orden för man glömmer först de som hamnar i mitten av listan. - Använd orden i olika meningar med olika sammanhang (och kolla av med läraren att orden passar bra med alla sammanhang). - Om du lär dig lättare genom att lyssna, spela in orden och deras definition och lyssna på det så mycket det behövs. - Om du lär dig lättare genom att se, använd olika färger för att markera de orden du har svårare för (kom ihåg att substantiver är lättare än adjektiver, och adjektiver är lättare än verb). Om du använder kort, separera korten du har svårare för så att du ägnar mer tid åt dem. - Använd mnemonics, alltså olika tekniker som underlättar memoreringen, och prova olika sorter så att man hittar de som passar en bäst. Här kommer det några exempel: o Använd rim. Orden som rimmar är lättare att komma ihåg. Hitta egna rim med nya ord. o Använd allitteration. Orden som börjar på samma bokstäver eller ljud borde memoreras ihop. o Associera orden med det fysiska. Använd mentala bilder på hur ordet är i verkligheten (färg, storlek, lukt, form). o Associera orden med deras funktioner, alltså med hur man använder dem (alla möbler som man sitter på, alla möbler som man ligger på, osv.) eller hur man använder dem i samtal (ord för att tacka, ord för att hälsa). o Använd ordassociationer (synonymer och motsatser). o Lär dig sorter av ord (veckodagar, månader, färger). o Lär dig relaterade ord (med samma rot- condición, condicionar). Det är bra att lära sig prefix och suffix för då kan man gissa sig fram). 16

17 o Gruppera ord som är av samma grammatiska sort (substantiver, adjektiver) o Associera orden med kontextet (om du brukar äta köttfärsås hemma hos din farmor, tänk ordet i den kontexten, då kommer det att vara lättare att ta fram orden om du tänker på det sen) Formativ bedömning Den traditionella bedömningen i skolan kallas för summativ bedömning och karakteriseras för att mäta vad eleverna har lärt sig. Det görs i slutet av ett moment. Formativ bedömning görs dock under undervisningsprocessen och har som syfte att hjälpa både eleven och läraren att gå vidare i lärandet. Tanken är att formativ bedömning ska hjälpa eleverna att fånga upp problem innan det är för sent, och att ge råd till eleverna så att den kan hitta en strategi eller ny lösning för att ta till sig det den lär sig. När man jobbar med formativt bedömning har man inte längre fokus på att få bra betyg, utan man fokuserar på lärandet för lärandets skull (Skolverket, 2003). Och en del av lärandet är att hjälpa eleverna att hitta de inlärningsstrategier som passar just dem. Skolverket refererar till den länken mellan bedömning och inlärningsstrategier på följande sätt: I formativ eller lärande bedömning spelar reflektion, självbedömning och inlärningsstrategier fortsatt en stor roll. (Skolverket, 2012:3) Läroböcker i moderna språk-undervisning Innan 1991 hade staten en mer kontrollerande och styrande roll när det gäller läromedel. Idag är det målen som styr, och lämnas uppgiften att välja undervisnings material till lärarna (Skolverket, 2006:13). I en tid där man har lättare tillgång till riktigt material där språket talas (på internet finns tv, tidningar, intervjuer, filmer, serier, osv och via program som skype kan man till och med prata med personer som är andra sidan jorden) och när staten inte styr vilken material man behöver använda, kan man börja fundera om läroböcker är fortfarande viktiga och används i moderna språkundervisning i den svenska skolan. I verkligheten ser vi att läroböcker/tryckta läromedel fortfarande har en mycket stark ställning i skolundervisningen. Få lärare väljer att arbeta helt utan läroböcker (Skolverket, 2006:20). Sammanfattningsvis kan man konstatera att flera studier visar att läroböcker/ 17

18 tryckta läromedel nu liksom tidigare är ett dominerande läromedel i skolan. De används fortfarande av lärare på ett antal områden i deras planerings- och undervisningsarbete, framför allt som källa till stoff att presentera i undervisningen. Läroboken, och särskilt elevens bok, tycks också ha en legitimerande funktion såtillvida att lärarna anser att följer man den, så följer man också läroplanen. (Skolverket, 2006:25). Forskningen (Skolverket, 2006:14) visar att användningen av läromedel varierar beroende på vilken sorts ämne det gäller. De ämnena som matematik, No-ämnen och språk där innehållet är mer strukturerad och kunskaperna bygger på varandra brukar använda mer läroböcker. Men det visar sig att läroböcker använder man inte på samma sätt i undervisningen, utan att lärarens undervisningsstil är den som styr hur man använder boken: som källa, som utgångspunkt eller för övningar och uppgifter (Skolverket, 2006:21). Forskningen är dock överens om att läroboken har en stark styrning roll i undervisningen, och här sammanfattas de viktigaste punkter (Skolverket, 2006:26): Läroboken har en kunskapsgaranterande-auktoriserande roll: lärarna anser att om de följer en lärobok så kan man vara säker på att man följer läroplanens mål Läroboken har en gemensamhetsskapande-sammanhållande roll, både tankemässigt-ideologiskt och praktiskt: För lärare och elever, läroboken ger trygghet och en syn av helhet. Läroboken underlättar utvärderingen av eleverna och deras kunskaper för lärarna: läroboken blir ett underlag vid utvärdering Läroboken underlättar i övrigt arbetet och livet först och främst för lärarna, men också för eleverna: lärarna slipper bli egen läromedelproducent, den underlättar planeringen och organiseringen av arbetet. För eleverna kan vara bra att ha bara ett material som man kan jobba med både på skolan och hemma. Läroboken har slutligen en disciplinerande roll: eleverna blir sysselsatta och vet vad de ska läsa, skriva, osv för att kunna det som krävs. En viktig fördel som poängteras med lärobokanvändning är att den kan hjälpa eleverna att arbeta mer självständigt (Skolverket, 2006:12). Men eftersom läroboken antar en så stor roll, blir det viktigare att lärare och elever får lära sig att välja och granska materialet de jobbar eller ska jobba med (Skolverket, 2006:11). Det man behöver också tänka som lärare är att man måste variera undervisning och vara flexibel, så att man gynnar olika elever (Skolverket, 2006:138). 18

19 2.8. Teori När man vill studera elevernas medvetenhet om inlärningsstrategier, står elevernas lärande i centrum. Men att kunna förstå vad som försiggår i elevens huvud när de lär sig är ingen lätt uppgift. Dysthe uttrycker det på följande vis: Ett problem är att det är så mycket lättare att dokumentera undervisning än att dokumentera lärande. Det är exempelvis enkelt att påvisa hur tiden fördelas mellan föreläsning, grupparbete och individuellt arbete, hur skicklig läraren är som föreläsare och vilka slags ämnesstoff som behandlas på olika sätt, men det är svårt att påvisa vilka konsekvenserna blir för lärandet. Förhör och test kan upplysa om vad som har fastnat av mätbara kunskaper men ger inte svar på hur själva lärprocessera går till (Dysthe, 2001:7). Det kognitiva perspektivet har bidragit med forskning just om elevernas inre processer och med begreppet metakognition som är: förmågan att reflektera över sitt eget tänkande, sin förståelse och sitt lärande och bli medveten om hur man lär sig bäst (Dysthe, 2001:37). Detta perspektiv har dock blivit kritiserat för att ha en alltför insnävad individcentrering där fokus på lärandet begränsas på den mentala biten (Dysthe, 2001:38). Det sociokulturella perspektivets syn på lärandet är att eleverna lär sig under interaktion, samverkan och samspelets gång. Och att kunskap är beroende av en kultur, som äger rum i en kontext (Dysthe, 2001:34). Sociokulturella perspektiv bygger på en konstruktivistisk syn på lärande men lägger största vikt vid att kunskap konstrueras genom samarvete i en kontext och inte primärt genom individuella processer. Således betraktas interaktion och samarbete som helt avgörande för lärande, inte bara som ett positivt element i lärarmiljö. Att kunna ligger i sociokulturell inlärningsteori mycket nära praxisgemenskapen liksom individens förmåga att delta där. Att delta i social praktik där lärande äger rum är därför det väsentliga. (Dysthe, 2001:41) Enligt Dysthe (2001:41) de två forskningslinjerna, det kognitiva och det sociokulturella, har slutat att utvecklas separat, och nu kan man se en början på en teori där man försöker föra samman social interaktion och kognitiva processer. Det är precis i den linjen mellan individen och gruppen som detta examensarbete har sin teoretiska bakgrund. Man kan inte glömma att ämnet av detta examensarbete är spanska, alltså ett språk. Och språk lär man sig inte på ett individuellt sätt, utan samspelet med andra människor är jätte viktigt. Det är därför också viktigt att poängtera att när vi vill att våra elever lär sig ordförråd, det kan inte bara vara på ett individuellt sätt. 19

20 Malmbergs (2000) bok om strategier vid inlärning av moderna språk är den som har inspirerat mig mest på hur jag ska gå till väga när jag vill närma mig elevernas sätt att lära sig språk, och som kommer att vara min utgångspunkt. I boken kan vi se den dubbla perspektivet jag har precis presenterat. Alltså att forskarna kom till slutsatsen att det inte gick att forska om inlärningsstrategier om inte eleverna kunde prata åtminstone i par och berätta om deras inlärningsstrategier: Även om vi i första hand avsett att ägna vårt intresse åt elevernas individuella strategier, kunde vi inte undgå att notera den roll det sociala samspelet spelar för en framgångsrik språkinlärning (Malmberg, 2000:11). Och det visade sig att genom interaktion eleverna kunde lära sig mycket av varandra och så ökade deras språkmedvetenhet (Malmberg, 2000:218). Här visas slutsatserna Malmberg kom fram till om nyttan eleverna hade av pararbetet (Malmberg, 2000:18): - De använder många socio-affektiva strategier - De uppmuntrar varandra och också sig själva - De ber om hjälp och förtydliganden - De kompletterar, hjälper och bekräftar varandra - De samarbetar och visar ofta stark vi-känsla - De ger intryck av och säger själva att de finner pararbete meningsfullt och också roligt - De använder många metakognitiva strategier - De diskuterar hur de ska lösa uppgiften - De gör bedömningar under arbetets gång - De utvärderar det förslag / det resultat de kommit fram till 20

21 3. METOD OCH MATERIAL Denna studie har behandlat tre olika sorters metoder. Den första metoden har varit en enkät, för att undersöka elevernas syn på ordinlärningen. Den andra metoden är ett arbete i grupp som jag har kallat för förändringsarbete eftersom den har haft som viktigaste syfte att medvetengöra eleverna om deras inlärningsstrategier och hjälpa dem att hitta nya vägar när det gäller att studera spanska. Den har också avslutats med en liten enkätundersökning. Den tredje metoden är en kvalitativ innehållsanalys med syfte att granska de ordinlärningsstrategier som finns i Waldenströms m. fl. (2009a) lärobok och lärarhandledning Caminando 3 (2009b). En del av eleverna har också blivit undersökta om deras åsikter om läroboken de använder Enkät Utgångspunkten av mitt examensarbete var att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning och att kartlägga gymnasieelevernas medvetenhet när det gäller deras språkinlärningsstrategier och deras användning av strategier när de lär sig ord och fraser. För att kunna få en snabb bild på det, var en enkät det metoden som passade bäst för att få veta svaren på så många elever på kort tid (Holme & Solvang, 1996:76). Dessutom, enkäten som delades ut till eleverna har jag inte skapat själv utan har använt den som finns i Lärarhandledning Caminando 3, som är en kopia på de frågor som fanns med i STRIMS-projektet och som heter: Funderingar kring språkinlärning. Malmberg (2000:233) rekommenderar lärare att använda deras enkät som ett sätt att lyfta upp i språkundervisning en reflektion bland elever på hur de lär sig språk. Att använda en enkät som redan finns och är prövad har hjälpt mig att spara tid och hoppa över pilotstudie och att ha en garanti på dess validitet och tillförlitlighet. En av nackdelarna med enkäter är att man inte får djupa svar, men just denna enkät har bara öppna frågor med en låg grad av strukturering (Patel & Davidson, 2003:73), så att man kan få mer kvalitativ information. Det försvårar och förlänger dock analysprocessen, för då krävs det en kategorisering av svaren. 21

22 Urval Undersökningen är genomförd på två olika gymnasieskolor till elever som läser steg 3 i spanska och som går i tre olika grupper. Grupp nummer ett är 22 elever, grupp nummer två är 28 elever och båda två tillhör samma gymnasieskola. Grupp nummer tre är 20 elever och tillhör en annan gymnasieskola. Den dagen enkäten genomfördes så var antalet elever 53 stycken (17 elever från grupp ett, 19 elever från grupp 2 och 17 elever från grupp tre) Genomförande av enkäten Enkäten (se Bilaga 1) genomfördes under första lektionen på höstterminen 2013 till de tre klasser som jag har i spanska steg 3, som den dagen var sammanlagt 53 elever. Alla elever läser högstudieförberedande program. Två av klasserna går på en kommunal gymnasieskola (en av klasserna är elever som läser ekonomi med 17 elever- och den andra klassen läser de flesta naturvetenskap och några få läser estet 19 elever-). Den tredje gruppen går på en friskola med idrottsinriktning och samtliga (17 stycken) läser samhällsprogrammet. Klasserna blev informerade att enkäten var konfidentiell och hade som syfte att analysera deras inlärningsstrategier när de lär sig spanska och att detta skulle användas i min forskning om hur elever lär sig ord och fraser på spanska Bearbetning Enkätsvaren som hade direkt koppling till inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser har bearbetats och resultaten kommer att redovisas fråga för fråga, med målet att kartlägga elevernas sätt att lära sig spanska i början av läsåret för de tre olika grupper som läser steg 3 i spanska. Eftersom hela enkäten har bara öppna frågor så har bearbetningsprocessen inte följt den typiska kvantitativa processen, utan mest sett ut som en kvalitativ bearbetning, dvs. att jag har läst upprepade gånger alla svaren för varje fråga för att kunna hitta ett mönster i svaren och kunna på det viset skapa olika kategorier (Patel & Davidson, 2003:121). För att visa innehållet av kategorierna så har presenterats ibland några direkta citat från elevernas svar för att exemplifiera och illustrera kategorin (Patel & Davidson, 2003:122) Etik Denna enkät följer de forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 1990). Första princip kallas för informationskravet och innehåller kravet att informera deltagare i en 22

23 enkätundersökning om studiens syfte. Den princip följdes, samt samtyckeskravet, som säger att deltagare får välja om sin medverkan. Den tredje principen heter konfidentialitetskravet, och det har följts eftersom alla personuppgifter har behandlas så att ingen kan ta del av dem. Sista principen, nyttjandekravet, har preciserats att uppgifterna kommer att endast användas för forskningsändamål och som grund till ett förändringsarbete för att hjälpa eleverna att bli mer medvetna om deras inlärningsstrategier, som kommer att beskrivas i nästa avsnitt Förändringsarbete När första stadiet av arbetet var avklarat, alltså en kartläggning av vilka strategier eleverna använder sig av som kom fram med enkätundersökningen, började andra stadiet. Dvs. ett arbete med de tre grupperna för att lära känna sig bättre på hur de lär sig spanska och ge exempel på olika strategier så att de skulle bli mer medvetna och förbättra deras sätt att lära sig spanska. Pga. tidsbrist så har detta arbete börjats med alla grupper men bara kunna avslutas med en av grupperna: grupp nummer Genomförande av förändringsarbetet Redan första lektionen började arbetet med att medvetengöra elevernas inlärningsstrategier (se Bilaga 3). Eleverna har två lektioner per vecka och en timme och femton minuter varar varje lektion, och detta arbete innebar att vi ägnade en del av den tiden för att göra olika övningar som hade som syfte att eleverna skulle reflektera och bli mer medvetna om deras sätt att lära sig spanska. Under de tre första lektionerna av läsåret fick eleverna arbeta på olika sätt med en lista av nya verb. Vi började med att de fick fem minuter på sig bara för att kunna så många som möjligt, för att efteråt berätta för gruppen hur de hade gjort för att lyckas med det, så att alla skulle reflektera på hur de brukar lära sig ord och fraser och sedan för att få tips från andra elever på andra sätt man kan använda sig av när de vill lära sig nya spanska ord. Efter de tre första lektionerna så upphörde arbetet med just de verben, och i lektion nummer 9 både grupp 1 och grupp 2 fick en test där de skulle visa hur många verb och definitioner de kom ihåg från de första lektionerna. Efter några lektioner, visades resultatet av testerna, och mycket hade glömts, så detta ledde till en ny diskussion om hur vi ska göra för att lära oss och inte glömma, och vad innebär egentligen att kunna ett ord. Jag berättade om hur minnet fungerar, om hur man kan göra för att de nya orden inte ska hamna på 23

24 korttidsminnet utan på långtidsminnet, och då presenterades en rad minnesknep som jag hade sammanfattad från Rubin & Thompson (1994). För att kunna testa de nya sätten att lära sig ord och fraser så började vi ett läsprojekt. Först gjorde vi en övning från Tornbergs bok (2000:95) som visar vilka strategier kan man använda sig av när man ska läsa en text, och sen fick eleverna i grupp 1 läsa introduktionen och kapitel 1 av den lättlästa boken och använda de strategier för att kunna komma ihåg de nya orden och kunna återberätta det de hade läst. Projektet avslutades med en liten enkätundersökning med fyra öppna frågor där eleverna skulle beskriva vad de hade gjort för att komma ihåg de nya orden. Denna enkät har också bearbetats på ett kvalitativt sätt, och har följt de forskningsetiska principer på samma sätt som första enkäten Material Det material som har analyserats i detta examensarbete är en lärobok avsedd för steg 3 och som heter Caminando 3 och dess lärarhandledning. Det är ett läromedel i spanska inriktad för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Det är en så kallad allt-i-ett-bok, dvs. en bok som inkluderar textbok, och arbetsbok i en och samma bok. Caminando 3 är indelad i ett introduktionskapitel, som är tänkt som repetition från föregående steg, och sex kapitel till. Den har också följande delar: minigrammatik, grammatisk lathund, självdiagnoser med facit, facit till övningarna, texterna översatta till svenska, ordlistor (svensk-spansk och spansk-svensk), musik och extratexter. Varje bok är rustad med en elev-cd, där man kan lyssna på alla texter och man kan öva själv på hörföståelseuppgifterna. Valet av boken att analysera har gått på följande sätt: i första hand undersöktes vilken bok används i de sex gymnasieskolor som finns i min kommun för gymnasieelever som läser spanska steg 3. Alla skolor hade Caminando 3 som lärobok. I andra hand, för att det verkar vara en lärobok som används i stor grad och i andra sammanhang än gymnasiet. Det är en bok som används för vuxenutbildning och för distansutbildning. Till exempel, Nationellt centrum för flexibelt lärande har skapat en hemsida med internetövningar som komplettering till Caminando 3. 24

25 Och sist men inte minst, eftersom mina elever som är de som analyseras i detta examensarbete använder boken Caminando 3. För alla de anledningar har jag valt den boken som grund för min analys. Genom en kvalitativ innehållsanalys, kommer jag att granska om det finns ett tydligt mål att lära ut elever olika inlärningsstrategier när det gäller ord och fraser i Waldenströms m. fl. (2009a) lärobok och lärarhandledning Caminando 3 (2009b). 25

26 4. RESULTAT OCH ANALYS 4.1. Resultat av enkäten I detta kapitel kommer jag att presentera de resultat jag har kommit fram med elevenkäten som delades ut till de tre grupper som läser spanska steg 3 på gymnasiet, och som egentligen har samma frågor som STRIMS-projektet. Grupp 1 och grupp 2 är två grupper från en kommunal gymnasieskola där den första läser alla elever ekonomiprogrammet, och det andra naturprogrammet. Grupp 3 är från en friskola och läser samhällsprogram. Antal elever som svarade på enkäten i varje grupp var: grupp 1 17 elever, grupp 2 19 elever, grupp 3 17 elever. Målet med denna enkät var att göra en kartläggning om hur mina elever tycker de lär sig spanska, och mer specifikt hur de gör för att lära sig ord och fraser. Det är därför det kommer inte att analyseras hela enkäten utan bara de delar av den som har direkt koppling till mitt examensarbetes mål Vad tycker eleverna är lätt Första svar som analyseras är vad eleverna tycker är lätt med språket. Av tabell 4.1 framgår det att för både grupp 1 och 2 det som är lättast är att lära sig ord, eller som eleverna uttrycker det: att lära sig glosor. Grupp nummer 3 skiljer sig i svaren eftersom det är bara två elever som tycker att glosor är det som är lättast. Om vi sätter ihop böjningar av verb och grammatik då är nästan hälften av gruppen som tycker att det är det lättaste. Grupp nummer 3 är den gruppen med mera heterogena svar, eftersom det inte finns en stor majoritet som tycker något utan det är rätt mycket uppdelat. Grupp nummer 2 har också grammatik som en av de lättaste saker att lära sig (den hamnar i position nummer två med nio elever som tycker det). Om vi ser det totala resultaten, när man sätter ihop alla svaren från de tre grupper så hamnar glosorna i första kategorin och grammatik i den andra. Alltså lite mer än hälften av alla elever (30 av 53) tycker att glosor och grammatik är det lättaste, och 33 procent (18 av 53) tycker glosor är det lättaste. 26

27 Tabell 4.1: Vad är lätt? Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 TOTALT 7 glosor 9 glosor 5 böjningar av verb 18 glosor 3 läsa 9 grammatik 3 lyssna 12 grammatik 2 prata 5 läsa 2 glosor 10 läsa 2 jobba i grupp 4 prata 2 läsa 7 prata 2 lyssna 2 skriva 3 grammatik 7 lyssna 1 lekar 2 lyssna 2 skriva 5 skriva 1 skriva 2 det mesta 2 det mesta är svårt 1 grammatik 1 förstå 1 prata 1 allt 1 lekar 1 översätta meningar 1 inget 1 uttal 1 kunna mindre texter utantill 1 kolla på film 1 uttala 1 vet inte Vad tycker eleverna är svårt När det gäller motsatsen, alltså vad tycker eleverna är svårt när de lär sig spanska så är det bara fyra stycken som svarar något relaterat till att lära sig ord (i grupp 2 en svarar få så bra ordförråd som möjligt och en till svarar ord, och i grupp 3 två elever svarar att kunna många ord ). Och två av de fyra är mer inriktad att det som är svårt är att kunna många ord och inte så mycket om att lära sig ord. Det som eleverna tycker är svårt är prata, skriva, grammatik och att förstå. Det är speciellt att grammatik kommer upp både som det lättaste och det svåraste, men det är en konsekvens av att grupperna är rätt heterogena och har eleverna som tycker rätt olika. I grupp nummer ett kan vi se i tabell 4.2 att 10 elever (lite mer än hälften) tycker att skriva och prata är svårt och det hamnar längst upp i listan. Prata är just det som mer än hälften i grupp 2 tycker att det är svårt. Vi kan se igen att grupp 3 är den mest heterogena gruppen där det finns mer variation i svaren. Här hamnar grammatik, skriva och förstå längst upp i listan, men just prata, är det bara två elever som tycker det är svårt. Eftersom frågan var öppen så kunde eleverna svara mer än en sak de tyckte var svårt, så det är därför totalen för varje grupp inte motsvarar totala elever per grupp. 27

28 Tabell 4.2: Vad är svårt? Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 TOTALT 6 skriva 10 prata 5 grammatik 16 prata 4 prata 5 grammatik 4 skriva 12 skriva 3 förstå 3 förstå 4 förstå 12 grammatik 3 böjning av verb 2 uttal 2 böjning av verb 10 förstå 2 grammatik 2 sätta ihop meningar 2 prata 5 böjning av verb 2 Inget 2 skriva 2 kunna många ord 4 uttal 1 komma ihåg allt komma ihåg alla 1 undantag 1 uttala 1 ordföljd 1 få så bra ordförråd 1 det mesta 1 dialekter 1 stava 1 lära mig texter 1 uttal 1 läsa 1 ord Hur tror eleverna att de lär sig ord och uttryck Fråga nummer tre av enkäten lyder: Hur tror du att du lär dig ord och uttryck? Den frågan är av stor vikt för arbetet för här får vi en bild på om eleverna är medvetna på vad de gör när de lär sig ord, om de använder någon eller några strategier för det och vilken typ av strategier är det. Det första att framhäva från tabellen är att grupp 2 är gruppen som mest svar ger på denna fråga (40 svar på hur de lär sig ord och uttryck), följt av grupp 1 som svarar 31 sätt och grupp 3 är de som minst svar ger i denna fråga (bara 20 sätt att lära sig ord på, eftersom tre svarade att de inte visste). Ser man på de totala svaren, då har flest elever svarat att de skriver ner orden för att lära sig dem, de studerar orden som glosor, de läser, hör och repeterar orden. Om vi börjar med gruppen som hade mest svar på denna fråga, alltså grupp 2, då ser man att det som eleverna gör mest för att lära sig ord och fraser är också att skriva ner orden, studera glosor, repetera dem, läsa och höra. Från den gruppen får vi andra förslag som går lite längre än ordlistemetoden som till exempel att relatera orden till andra språk, att tänka orden i huvudet, att göra lekar med orden och att använda orden i meningar. En elev svarar en indirekt strategi, alltså att den lär sig ord när den tittar på spanska filmer. I grupp 1 är också de flesta svar typiska sätt, men sex elever ger andra svar som: associera, använda i sammanhang, relatera till andra språk och hitta liknande ord. I grupp 3 får vi också liknande svar som de andra grupper, och bara ett svar är lite utanför det traditionella sättet: att tänka orden i huvudet. 28

29 Tabell 4.3: Hur lär eleverna sig ord och uttryck 31 Grupp 1 40 Grupp 2 23 Grupp 3 TOTALT 5 läsa 8 skriva ner 8 skriva ner (många gånger) 20 skriva ner 4 skriva 6 glosor 3 höra de ofta 11 glosor 3 glosor 4 repetera 3 vet inte 9 läsa 3 använda i sammanhang 3 läsa 2 glosor 9 höra 3 höra 3 höra 2 repetera 9 repetera 3 repetera 3 plugga 1 tänka dem i huvudet 3 se 1 tänka dem i huvudet 1 läsa flera gånger 2 prata 1 lekar 1 få tid till att öva 1 relatera till andra språk 1 relatera till andra språk 1 glosboken 1 associera 1 prata 1 läsa högt 1 tittar och lyssnar på läraren 1 någon förhör mig 1 hitta liknande ord 1 nöta 1 traggla 1 genomgångar 1 titta på film 1 se 1 exempel 1 läsa texter och översätta 1 i olika meningar 1 vet inte Hur vill eleverna lära sig grammatik Att beskriva hur eleverna lär sig grammatik var inte en del av detta examensarbete, men jag visar resultatet på just denna fråga för den visar sättet på hur eleverna brukar lära sig språk. I frågan, när du ska lära dig ny grammatik, vill du själv försöka gissa regeln utifrån givna exempel eller vill du att läraren ska presentera regeln först och sedan ge exempel, så är 79 procent av eleverna som tycker att de vill att läraren ska förklara regeln först. Min teori som förklarar detta är att eleverna är så vana att lära sig språk med en uppåt neråt strategi, alltså att läraren visar hela tiden hur man gör så de inte ens kan tänka sig att ett språk egentligen är mycket självarbete och självupptäckande. En av eleverna från grupp ett svarade så här på att gissa regeln själv: Ja, det hade varit kul. Alltså som något som inte brukar hända, men ändå den eleven förstår vitsen med det. 29

30 Tabell 4.4: Hur lär sig eleverna grammatiska regler Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Totalt % Läraren ska förklara regeln % Spelar ingen roll % Gissa regeln själv % Efteråt, när jag presenterade de här resultaten för eleverna och tog upp just det svar för att den var så extremt enhetlig, så förstod jag på deras svar att de inte var vana vid det och att de inte kunde tänka sig ens att lära sig spanska på det viset. Men när jag förklarade ett exempel (med verbet att gilla gustar ) så tyckte eleverna att det var ett bra sätt att lära sig grammatiska regler på Hur utnyttjar eleverna bilder som finns vid texten Den här frågan behandlar inte heller något specifikt om hur man lär sig ord och fraser, men jag har valt att ha med den i arbetet för den kan visa om elever använder sig av bilder som en strategi i deras förståelse. Angående just hur frågan har blivit formulerad i detta fall så kan det ha haft en stor påverkning av svaren. Det kanske finns elever som inte hade reflekterad över vad den gör med bilderna som hör till en text, men frågan har vägledit den till att svara på ett speciellt sätt. Trots de här formella frågetecknen, så kommer här resultaten från denna fråga. Tabell 4.5: Hur utnyttjar eleverna bilder Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Totalt % Ser koppling % Tänker inte på det % Inte alls % Vet ej % Man ser att 78 procent av elever erkänner använda bilderna som en strategi för att hitta samband eller kopplingar mellan text och bild för att kunna förstå bättre texten de läser. 32 procent av eleverna erkänner använda sig inte av någon strategi alls, och det finns tre elever som skriver att de inte tänker att de kan få hjälp av bilden. En av eleverna uttrycker detta så: Har aldrig tänkt att man kan utnyttja bilderna. 30

31 Vad minns eleverna bäst I frågan om vad de tycker de minns bäst, det de ser eller hör, så ser vi att i alla grupper tycker en majoritet att de minns bäst genom att se. Totalt så ser vi att 72 procent minns bäst det de ser. Bara 9 procent tycker de minns bäst det de hör, och 9 procent tycker att det funkar lika bra med båda. Om vi slår ihop de två sista, så har vi att en 28 procent minns bra när de hör, och det behöver vi som lärare ha hänsyn när man planerar och arbetar på lektionerna, och när man ger förslag på vilka olika sätt eleverna kan lära sig ord och fraser. Tabell 4.6: Vad minns eleverna bäst Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 TOTALT % Ser % Hör % Båda % Hur svårt är spanskan När man analyserar svaren på denna fråga så ser man direkt att grupp 3 svarar på ett väldigt annorlunda sätt än grupp 1 och 2. De flesta elever i de två första grupperna tycker att spanska är ett lätt ämne eller lika lätt än de andra ämnen. Grupp 1 är en 69 procent (9 elever av 17) som tycker det och grupp 2 en 58 procent (8 elever av 19). I grupp 3, dock, tycker bara en 19 procent av eleverna att spanskan är lätt. Tabell 4.7: Hur svårt är spanskan Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Lätt Lika som andra Svårt Väldigt svårt Svårare än andra Svårast av alla Särskilda minnesknep Den här frågan är speciellt viktig för mitt arbete. Om eleverna hade en stor medvetenhet om deras inlärningsstrategier, och använde olika sätt att lära sig spanska på så borde det finnas många bra svar på just denna fråga. Men tyvärr så är inte fallet. 31

32 Tabell 4.8: Hur många minnesknep kan eleverna rekommendera Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Totalt % Ja % Nej % Bara 38 procent av alla elever rekommenderar någon minnesknep. Om man tittar på de olika grupper, så ser vi att grupp 2 utmärker sig här för att vara den enda som ja-svaren är mer en nej-svaren. De minnesknep eleverna rekommenderar är följande: Från grupp nummer 1, trots att det är bara tre elever som skriver någon minnesknep, så är det inte den traditionella sätt att lära sig glosor på. Tabell 4.9: Minnesknep från grupp 1 Liknande ord Skapa berättelser Använda så många sinnen som möjligt samtidigt glosor.eu Från grupp numer 2, den gruppen vi har fått mest svar på, så får man som traditionella förslag på minnesknep att läsa upprepade gånger, att läsa och skriva ner och göra det många gånger. Vi får som lite mer avancerade förslag att koppla orden till saker, att koppla det till andra språk, att använda en hemsida som heter glosboken.se, att planera i tid (inte dagen innan) och en referens till motivationen som hjälper att lyckas med att lära sig ord (finna sig själv och sitt intresse för ämnet). Det är också intressant att en elev som erkänner ha lätt för spanskan inte kan beskriva hur den gör. Ibland kan vi som lärare ha en uppfattning att de elever som lär sig snabb och har lättare för språket är mer medvetna om sina inlärningsstrategier, men det behöver inte vara så jämt. Tabell 4.10: Minnesknep från grupp 2 Två elever: läsa flera gånger Två elever: koppla orden till grejer, bilder, minnen, saker Två elever: Koppla till engelska eller svenska Läsa och skriva ner Gör det många gånger Glosboken Inte dagen innan Finna sig själv och sitt intresse för ämnet Vet ej, har lätt men vet inte vad jag gör 32

33 Och från grupp nummer 3, sex elever svarar på denna fråga och vi får också som svar att skriva upprepade gånger och det traditionella sättet att ha en lista med ord och hålla för det ena språket och sen hålla för det andra språket, det som vi har kallat innan för den ordlistemodellen. Två av svaren kan man klassificera som mer avancerade: hemsidan glosboken och göra lekar, alltså lära sig ord genom olika lekar. Till motsatsen från grupp 2, här är en elev inte så medveten att det behövs tid och upprepning för att komma ihåg orden, och svarar att man ska studera kvällen innan man har ett prov. Tabell 4.11: Minnesknep från grupp 3 2 skriva ner många gånger, hålla för Glosboken Göra lekar Plugga kvällen innan prov Brukar göra lite olika Nytta av andra språk Att man kan ha nytta av andra språk för att förstå och lära sig spanska är det en stor majoritet som inser det i alla grupper, så totalt är det 96 procent. I grupp nummer ett svarar några elever att det är engelskan och franskan som de använder. Att kunna flera språk är ibland något som inte hjälper, eftersom det är en elev som säger: Man har nytta av andra språk, men just tyskan förstör. I grupp nummer 2 säger de flesta att det är både engelskan och svenskan de kan ha hjälp av, och två elever säger arabiska och italienska. I den tredje gruppen sägs också engelskan, och en elev säger också albanska. Tabell 4.12: Hur många elever har nytta av andra språk Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Totalt % Ja % Nej % Vet ej % 4.2. Resultat av förändringsarbetet Förändringsarbetet genomfördes med de tre grupper gymnasieelever med målet att hjälpa eleverna att bli mer medveten om deras sätt att lära sig spanska, och speciellt att lära sig och komma ihåg spanska ord och fraser. Första övningen med det målet såg ut så här: 33

34 - Jag hade valt 17 olika nya verb som kom på första avsnittet av läroboken Caminando 3 (och som eleverna skulle behöva förstå och använda lite längre fram). Jag skrev de huller om buller på tavlan med översättning under och vad eleverna att på 5 minuter använda sitt eget sätt för att lära sig så många som möjligt. - Efter fem minuter skulle de sitta i grupper av 4 elever och fick ett papper med alla verb på spanska. Tillsammans skulle de skriva först översättning till svenska på baksida. När de var klara med det, skulle de vända pappret och göra tvärtom, alltså att kunna översätta orden från svenskan till spanskan. - Nu var det dags att använda verben i ett sammanhang, så eleverna fick i varje grupp skriva ner en mening med varje verb. Sedan fick de läsa högt för hela klassen de meningar som de valde själva. - Alla grupper klarade av uppgiften. Efter detta, började vi att diskutera tillsammans deras inlärningsprocesser, alltså vad var varje eleverna gjorde för att kunna komma ihåg de orden. De strategier som de själva hade använt för att lära sig kan man sammanfatta så här: skriva orden i en lista med översättning bredvid och täcka över först den ena och sen den andra spalten, skriva ner många gånger, läsa högt upprepade gånger, var i par och förhöra varandra, skriva orden i glosboken.se och göra övningar därifrån, koppla till engelska (votar vote, aprobar aprove, necessitar necessary). På det sättet fick de ha en första reflektion på att det finns många olika sätt att lära sig ord på och de fick också höra hur andra elever gör för att lära sig ord på spanska. Andra lektionen fortsatte detta arbete med övning 2 på följande vis (se Bilaga 3): - I par skulle eleverna försöka para ihop de verben vi hade jobbat med på första lektionen med deras definition på spanska. På det sättet så fick de mer förståelse av varje verb. Listan med verb och definitionerna fick de som läxa. - Sedan skulle vi repetera hur man böjer regelbundna verb i presens, och då använde vi självklart de regelbundna verb som fanns i listan för att både förklara regeln framför tavlan och för att de själva skulle träna på hur man böjer verb. - Och då fick de göra en övning som finns på Caminando 3 (sida 28, övning 9) där man skulle sätta in de verb i meningar, i rätt böjdform och som hjälp så fanns det 34

35 också ett korsord för att veta hur många bokstäver behövde man för varje verb (se Bilaga 4). Tredje lektionen började vi med att sitta i grupper av 4 elever och vi jobbade med verben igen på följande sätt: - Varje grupp fick 17 kort med alla 17 verb på spanska. De skulle tillsammans komma ihåg vad de betydde och skriva definitionerna. Arbetet just med verben upphörde under några lektioner, och vi jobbade inte mer med det förens lektion nummer 9. Då började vi lektionen med ett test för att se hur mycket eleverna kom ihåg av både verben och definitionerna. Den här uppgiften gjordes bara med grupp 1 och grupp 2. Svaren sammanställdes och på lektion nummer 14 presenterades resultaten för grupp 2 (se Bilaga 4), där många kom ihåg verben men bara en blev godkänd på definitionerna. För grupp 1 har jag inte haft tid för att genomföra detta pga. inställda lektioner och lov. Målet med uppgiften var att visa hur snabbt man glömmer ord och fraser som man har studerat som glosor med ordlistemetoden, och att presentera hur minnet fungerar och visa olika strategier att lära sig ord och fraser på. I grupper fick eleverna diskutera vad betyder att kunna ett ord, och de kom själva fram till att för att kunna ett ord räcker det inte med att kunna översätta orden utan att man behöver kunna uttala, stava, böja, förstå i olika sammanhang och kunna använda det. Denna övning kopierades från STRIMSprojektet (Malmberg m.fl., 2000:91). På samma sätt som i STRIMS-projektet, grupperna kom fram själva med att kunna ett ord är ett komplicerad och lång process som innebär många olika steg, och att gloslistan hjälper bara med en del av punkterna men inte med alla, så det krävdes flera sätt för att lära sig ord. Då visades de sista två sidor av presentationen med förslag på minnesknep och strategier för att lära sig ord och fraser, med forskarna Tornberg (2000:96) och Rubin & Thompson (1994:79) som teoretiskbakgrund. Lektion nummer 15 delades ut en lättläst bok som eleverna ska läsa denna termin, men innan de skulle börja läsa det så skulle vi först göra en övning för att hjälpa dem med lässtrategier, som finns med i Tornbergs bok (2000:95). Den går ut på att dela ut en text på holländska om airbags för skidåkare med målet att identifiera 10 stycken ord (skidåkare, denna, snöre, inom, luft, stor, kvävning, snö, nackdel, släpas med). Eleverna 35

36 jobbade i par och de flesta lyckades att gissa sig fram och hitta de 10 orden. Sedan diskuterade alla elever vilka strategier de hade använt för att förstå orden på holländska (ett språk som de inte kan alls), och vi skrev de på tavlan. Sedan presenterades de olika förkunskaper som man kan använda sig av och som Tornberg föreslår (2000:96): Vilka förkunskaper hade du mest nytta av? a) kunskaper från andra språk? b) kunskaper om sammanhanget? c) bilden? d) kunskaper om lavinolyckor e) logisk slutledning? f) syntaktiska kunskaper? g) kunskaper om ord bildning? Eleverna kom fram till slutsatsen att egentligen är det en kombination av de strategier som är det bästa att använda sig av om man vill förstå en text. Lektion nummer 16 avslutades projektet. Då upprepades en sammanfattning av de strategier eleverna kunde använda sig av när det gäller att förstå en text och att lära sig ord och fraser på spanska, och så började eleverna att läsa den lättlästa boken de hade fått lektionen innan. De fick läsa introduktionen till boken och första kapitlet, och försöka arbeta med de nya orden på de olika nya sätt som hade presenterats. I slutet at lektionen fick de eleverna som ville, svara på fyra frågor om det arbetet med inlärningsstrategierna (se Bilaga 5). Tretton stycken elever svarade på frågorna och här kommer det en sammanfattning. Fråga 1: Vilka strategier har du använt för att lära dig de nya orden från Kapitel 1 i boken Vacaciones al sol? Fem elever hade läst texten och sedan skrivit ner de nya orden de ville fokusera på att lära sig. Men för att komma ihåg dem så använde de olika sätt: en använde glosboken.se där man kan förhöra sig själv, en annan hade försökt få in dem i sammanhanget, en annan hade inte bara skrivit ner orden utan också de meningar de är i och en annan hade försökt läsa texten och översatt den i huvudet och försökt återberätta helheten av kapitlet genom att använda de nya orden. De resterade sju elever läste texten men skrev inte ner orden utan en läste texten flera gånger, sex elever använde styckeordlistan (en försökte hitta de i texten, en annan översatte de i huvudet fram och tillbaka) och en markerade de nya orden i texten så att den kunde ha mest fokus på just dessa ord. Fråga 2: Har det hjälpt dig att vi har pratat om inlärningsstrategier på lektionerna? På vilket sätt? 36

37 Sextiofem procent av eleverna (alltså åtta elever) svarade att arbetet hade hjälpt dem att utveckla deras studieteknik, att de hade fått mer förståelse för hur man lär sig och att det var intressant att lära sig om det. Här är exempel på några svar: Ja absolut, man utvecklar sin studieteknik och får lära sig hur man ska lära sig. Det känns jätte viktigt. Ja, man har fått veta nya tips på hur man kan lära sig. Det har hjälpt mycket både för att man får större förståelse för hur man lär sig och även för det är intressant. Ja, det får mig att göra läxan på ett roligt och på ett sätt man lär sig på. Ja, jag har börjat fundera mer över hur jag ska göra för att lära mig mycket. En elev uttryckte att det inte hade hjälpt den än, men att det kanske skulle kunna göra det i framtiden. Här är elevens svar: Inte än men jag ska tänka på det vi gick igenom. Tjugofem procent, alltså tre elever, tyckte inte att det hade hjälpt dem antingen för att de redan kände till de olika strategier, eller för att de tycker att de har redan ett bra sätt att lära sig ord på. Här är två av svaren: Nja, inte så mycket. För att man har ju hört allting och känner till alla inlärningsstrategier. Nej, jag vet redan hur jag på bäst sätt lär mig. En elev svarade inte på frågan. Fråga 3: Tror du att du kommer att ändra på ditt sätt att lära dig ord och fraser? Hur? Fem elever påstod att de skulle ändra på sättet de lär sig ord och fraser på, så att de kunde förbättra det som de gör nu så att de kommer ihåg orden efter ett tag. Så svarade några elever: Ja, använda ett bättre sätt. Ja, det tror jag. Utveckla det så att jag kommer ihåg dem. Lite, i så fall genom att blanda orden. Tre elever skrev av de kanske skulle ändra på sättet att lära sig ord och fraser på, att det var tidigt nu att säga det. Här är två exempel på svar: Kanske, genom att använda olika sätt att öva på. Kanske, vi får se sen fram emot slutet. 37

38 Fyra elever tyckte inte att de skulle ändra på sitt sätt att lära sig ord och fraser för de tyckte att deras sätt fungerade redan bra. Här är två exempel på deras riktiga svar: Nej, jag har redan hittat ett bra sätt. Nej, det funkar bra som jag gör. En elev svarade inte på frågan. Fråga 4: Om du skulle rekommendera de bästa sätt för att lära sig ord och fraser på (inlärnings- eller minnesknep), vilka borde dem vara? Det finns fortfarande två elever som i svaren på denna fråga visar att de föreslår traditionella sätt att lära sig ord på, och att de inte riktigt har greppat vad de ska göra för att förbättra deras sätt att lära sig ord. Båda elever hade erkänt att de skulle försöka prova nya inlärningsstrategier, men här visas att de inte ser riktigt klart hur de ska göra det. Eleverna svarar så här på denna fråga: Att skriva ner i sin bok. Täcka över ordet och skriva ner det, upprepa det några gånger varje dag i en vecka. Sista svaret, trots att det är den traditionella glos sättet, så har eleven förstått att upprepning under olika dagar kan hjälpa att minnas orden. Gloslistan är ersatt för en app, där man kan öva på orden på ett mer varierad sätt en bara täcka för orden. En elev beskriver detta så här: Finns en app som heter glosboken, den är väldigt bra. Öva och repetera. Tre elever föreslår att använda orden, i vardagen, i meningar och i olika sammanhang. Här är exempel på två av svaren: Det viktigaste av allt är att använda dem i vardagen, så att man får en bra känsla av att kunna dem. Skriv ner orden och lär dig hur de stavas och uttalas och använd dem i olika sammanhang, repetera dem så mycket och ofta som möjligt för att inte glömma bort dem. I sista svaret ser vi att den har förstått vikten av att inte bara kunna översätta orden utan att lära sig att stava och uttala orden. Det finns två elever till som också har förstått vikten av att ha olika sätt för att lära sig ord: Skriva, prata, lyssna. Att skriva, träna, skriva, mejla, träna, skriva, pausa, måla upp bilder. Tre elever föreslog att hitta samband mellan orden, kopplingar till andra ord eller till bilder och saker. Se deras svar: 38

39 Försöka bilda kopplingar till olika ord (detrás trasan ligger bakom kranen). Genom att koppla orden till bilder och saker. Två elever svarade inte på frågan Resultat av lärobok- och lärarhandledningsanalysen Det första som har analyserats är läroboken Caminando 3, eftersom det är materialet som eleverna använder när de lär sig spanska. Syftet med analysen är att se om det finns en tydlig avsikt i boken att lära ut olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig nya ord och fraser, och i så fall analysera strategierna som presenteras. Sedan har jag analyserat på vilket sätt presenteras nya ord och fraser och vilka olika sorts uppgifter finns i boken för att lära sig ord och fraser. Inledningsvis kan man säga att strukturen av boken är genomtänkt för att främja självstudierna inom eleverna och att de ska ta ansvar för sitt lärande. Det kan man påstå genom att se att det finns följande delar i boken: - Facit till alla övningar, eleverna jobbar inte för att lämna in till läraren så att den ska rätta, utan varje elev har ansvaret att göra övningarna och kolla upp den rätta svaren, - Självdiagnoser, så att eleverna kan testa själva deras kunskaper inom varje kapitel, - Cd-skiva där man kan lyssna på texterna och till och med göra hur många gånger man vill hörförståelseuppgifterna, - Att alla texterna är översatta till svenska hjälper eleverna som inte riktigt förstår delar av texten att själv kunna förstå, - Minigrammatik delen på svenska hjälper eleven att kunna fördjupa sig i helt själv att förstå de grammatiska regler som styr spanskaspråket Inlärningsstrategier i läroboken Caminando 3 Läroboken börjar med en inledning som heter Till dig som ska arbeta med Caminando. Där presenteras boken med de olika enheter och redan i sida 4 finns det två sidor ägnade åt inlärningsstrategier som har följande rubriker: inlärningstips, så här 39

40 kan du lättare lära dig nya ord och fraser, så här kan du arbeta med texterna och så här kan du arbeta med bilder (se BILAGA 2 för mer detaljer). Under inlärningstips ser vi dock att istället för inlärningsstrategier, kommer det en lista med tips på hur man använder de olika delar av boken. Till exempel: Utnyttja innehållsförteckningen. Med hjälp av den hittar du snabb i boken. Eller: Kom ihåg att det finns facit till nästan alla övningar (Waldenström m.fl., 2009:4). Den ända inlärningstips som verkligen är en sådan är den sista: Så fort du stöter på ett geografiskt namn, sök upp platsen/berget/floden etc. på en karta. Att ha omvärldskunskap och geografisk kännedom hjälper dig att förstå texten. Här rekommenderas vad som ska göras (söka efter geografiska namn) och varför (det hjälper att ha förkunskaper om innehållet för att förstå det man läser). Avsnittet med tips för att lära sig nya ord och fraser presenteras genom att förklara skillnaden på ordförståelse och ordproduktion, och en lista på några strategier för varje. Under ordförståelsen kommer följande tips: lista ut ord utifrån sammanhang, använd rubriken och bilderna, hitta likheter med andra språk. Under ordproduktionen så får man som tips: att använda bildassociationer, skriva egna ordlistor med färger och teckningar, hitta på rim, göra en tankekarta, hitta synonymer och motsatser, gruppera ord, hitta egna minnesknep för de svåra orden, göra ordlistor med meningar till, använda de nya orden i meningar, berätta om gamla texterna innan man börjar med nya, återberätta texter med de nya orden, lyssna på cd:n och repetera högt. Det står också att man ska hitta som elev vilken strategi som passar en bäst. Arbeta med texter -delen har också en rad med tips för att kunna lära sig ord och fraser när man jobbar med texterna. Här kommer några exempel: berätta om personerna i dialogen i tredje person, gör fem frågor på innehållet, spela in dialogen och lyssna på den, översätt texten till svenska och jämför med översättning, skriva upp de orden man inte kan, skriva en sammanfattning. Avsnittet Arbeta med bilder ger sex olika tips på olika övningar man kan göra med dem bilderna som kommer i boken, som till exempel: säga ord som kan kopplas till varje bild, skriva frågor kring bilden och fråga en kamrat, återberätta bilden. 40

41 Övningar för att lära sig ord och fraser i Caminando 3 Läroboken är indelad i ett repetitionskapitel och 6 avsnitt eller unidades. Under innehållsförteckningen kan man läsa innehållet för varje kapital, och det är indelat i tre kategorier: kommunikation, grammatik och realia / ordförråd. Att realia och ordförråd hamnar i samma kolumn blir lite missvisande för man kan inte riktigt förstå vad är vad. Första repetitionskapitel står inget under realia/ordförråd trots att där ska eleverna repetera: beskrivningsadjektiver, färger, kläder, boendesorter, frågeord, geografiord, väder, fritidsintressen, skolämnen. Eftersom repetitionskapitlet är lite annorlunda uppbyggt än resten så analyseras här bara de 6 unidades eller avsnitt. Varje avsnitt är indelad i a, b och c. Under a och b brukar det vara liknande struktur och under c är det jämnt en längre text där det brukar vara lite svårare ordförråd. A-delen och b-delen börjar med en text som behandlar kapitlets tema, och bredvid står det en styckeordlista och några läsförståelse uppgifter. Bilder spelar en viktig roll men bara i första kapitlet, både för att visa vad kapitlet handlar om och också som strategi för att visa ordförråd. Till exempel: man kan se bilder på olika köksaparater, sedan står det vad det heter, och sist ska man hitta rätt definition. Sedan finns det jämt rutor med grammatikförklaringar (till exempel, hur man bildar perfekt, osv.) och rutor med ordförråd klassificerad per ämne (exempel: tidsuttryck i dag, i morse, osv.). Och sist kommer en del med övningar för att träna på både avsnittstemat, ordförråd och grammatiken. För att analysera om läroboken Caminando 3 (2009a) har specifika övningar för att träna på de olika strategierna för att lära sig ord och meningar, har jag skapat en tabell med en sammanfattning av Rubin & Thompsons (1994:80) direkta strategier. Syftet är då att hitta följande strategier i bokens övningar. I tabellens vänstra spalt hittar man de olika direkta strategier och i högra spalten de olika övningar som finns i boken där det behövs användas en strategi för att lära sig ord och fraser, och sidan där man kan hitta övningen i boken. 41

42 Tabell 4.13: Strategier i läroboken Caminando 3 DIREKTA STRATEGIER CAMINANDO 3 OCH MNEMONICS a) Ord, definition, exempelmening (ha ord med sin definition och en mening som exempel. Ha kort) Matord: bild med namn (s.34) och skriva sina egna matvanor utifrån matorden som finns på bilderna (s.37) Köksapparater: para ihop bild med namn, definition och svensk översättning (s.38) Kroppsdelar: bild med namn (s.41) Småord: gör kom-ihåg-lista, översätt, sätt i meningar b) Höra på orden Lyssna på dialoger och känn igen kroppsdelar (s.43) Lyssna på en berättelse om en resa och skriv vilka adjektiv man hör utifrån en lista med adjektiver (s.59) Lyssna på orden som är lika svenska/engelska men som har betoningen annorlunda (s.68) c) Koppling till andra språk d) Orden i olika meningar (för att testa olika sammanhang) e) Spela in ord och definition (sedan lyssna på det) f) Använd färger för att markera svåra ord g) Rim (hitta på egna rim) h) Alliteration (memorera ihop ord som börjar på samma bokstäver) i) Fysiskassociering (färg, storlek, lukt, form) j) Funktionassociering (hur man använder orden) k) Ordassociationer (synonymer, motsatser) l) Sorter av ord (månader, färger, osv) Utifrån en lista med ord på engelska, hitta de orden på spanska i en text (s.58) Politiskt ordförråd: jämföra orden på spanska, svenska och engelska (s.133) Skapa meningar från en lista med pronomen, verb, adverb (s.68) Småord som ska passa in i meningar (s.75) Ingen Ingen Ingen Lyssna på ord med uttalet g (s.37) Lyssna på ord med uttalet c (s.51) Ingen Lista med uttryck med verbet pasar (s.43) Leta efter uttryck i en text och sedan sätt in i meningar (s.52) Leta efter uttryck i en text (s.53) Lista med uttryck för tyckande och åsikter (s.56) Leta efter uttryck i en text och sedan sätt in i meningar (s.69) Kitord i ett samtal (kom igen, det är så att, ) ska sättas i meningar (s.75) Lista med verb om kärlek och hat (s.83) Leta efter uttryck i en text (s.94) Lista med olika betydelser av verbet quedar (s.104) Leta efter uttryck i en text, skriv sedan egna meningar med dem (s.105) Para ihop orden med sin motsats (s.51) Para ihop synonymer (s.58) En lista med adjektiv motsatser (s.84) Korsord med adjektiv där man ska skriva motsatsen (s.86) Lista med tidsuttryck (s.36) De kommer i rutor med svensköversättning: Kläder, frågeord, boende, väder, skolämnen, tidsuttryck, uttryck med verbet pasar, ett verb med många betydelser quedar Leta i texten ord av olika kategorier: jordbruk, väder, resor (s.69) Gör egna ordfält av ord om konst som kommer på en text (s.94) Ropa, calzado, materiales (översättas och placeras i grupper) s.106 Lista med tidsutryck (s.131) 42

43 Tabell 4.13: Strategier i läroboken Caminando 3 DIREKTA STRATEGIER CAMINANDO 3 OCH MNEMONICS m) Relaterade ord (samma rot) n)gruppera grammatisk sort (substantiv, adj, osv) o) Associera med egen kontext (tänk orden i en kontext) p) Översättning (finns inte med i listan som direkt strategi) Förvandla substantiv till verb (s.51) Förvandla infinitiv till substantiv eller tvärtom (s.94) Fylla i luckor E med verb (som kom på en text) (s.37) Lista på reflexiva verb (s.42) En lista på verb i presens, skriv deras form i infinitiv och preteritum (s.52) Blandade verb i presens och preteritum, para ihop med rätt översättning (s.52) Para ihop samma verb i presensform och preteritumform (s.68) Hitta verb R med översättning, och sedan sätta in i meningar (s.69) Använda frågeord för att ställa frågor till en text (s.74) Korsord med verb, som man ska klura ut genom att sätta in i meningar (s.76) En lista med verb i presens som ska förvandlas till infinitiv och preteritum (s.85) Hitta verb R med översättning (s.86) Korsord på verb (s.104) Hitta verb D med översättning (s.132) Ingen Översätt frågor om matvanor (s.37) Översätt frågor i perfekt (s.39) Översätt frågor om vanor (s.43) Para ihop reflexiva verb med rätt översättning (s.43) Översätt frågor i preteritum (s.52) Översätt frågor om att åka utomlands (s.68) Översätt frågor (s.74) Översätt frågor om varför (s.75) Översätt meningar till svenska (s.85) Översätt frågor till svenska (s.105) Översätt meningar med verbet quedar (s.107) Översätt meningar till spanska (s.126) Översätt följande tidsuttryck till spanska (s.132) Översätt frågorna till spanska (s.132) Av tabellen kan man dra för slutsatser att översättnings övningar är de som framkommer mest i läroboken Caminando 3 (14 stycken), men just de finns inte med i Rubin och Thompsons bok om direkta strategier. Näst kommer övningar som man ska gruppera orden i grammatisk sort (strategi n). Det är 12 stycken övningar, men det som är anmärkningsbar är att elva av 12 är för att gruppera i bara en sorts grammatisk kategori: verb, och den trettonde för att gruppera frågeord. Nästa mest använda strategi i bokens övningar är att klassificera orden utifrån sort (som till exempel: kläder, matord, väder, skolämnen, osv.). Sen har vi funktionsassociering, där man ska associera orden till dess funktion, som till exempel fraser för att uttrycka sina åsikter. Som det har precis beskrivits, boken använder sig av olika strategier för att lära sig ord och meningar i sina övningar, men det är inte förens sida 94 som det kommer ett 43

44 strategiråd innan man ska göra en uppgift: I texten 4b hittar du många ord som har med konst att göra. En bra strategi för att lära sig nya ord är att samla dem i ordfält, som i uppställningen nedan. Översätt till spanska och gör din egen samling av ord som hör ihop (Waldenström m. fl., 2011:94). Det är fem stycken strategier som inte kommer alls i boken: spela in ord och definition för att kunna höra, markera svåra ord med olika färger, använda sig av rim, fysisk associering och associering med egen kontext Resultat av elevenkäten om läroboken För att kunna analysera vad eleverna tyckte om läroboken, tilldelades en liten enkät med frågor just om boken Caminando 3. Denna undersökning har bara gjorts på en av grupperna pga. tidsbrist. Tretton elever från grupp 2 har svarat på tre frågor om boken. Fråga 1: Vad tycker du är bra med boken Caminando 3? Tre elever tycker att boken är bra för den har svensk-spansk och spansk-svensk ordlista. Tre elever till tycker att den har bra och lagom svåra texter med mycket text, som man förstår med glosorna. Tre till tycker att den har bra övningar, och tre till att det är inbjudande med mycket bilder och rutor med viktiga saker i. Två elever tycker att det är bra att den har en minigrammatikdel. Två tycker att det är bra att det finns facit och ordlista så att man kan rätta sig själv och en tycker det är bra för man kan jobba självständigt med den. Två tycker att den har en tydlig uppdelning och en att allt som eleverna ska lära sig finns där. En tycker att det är bra att texterna finns på svenska, och en till att den ligger på en lagom nivå. Fråga 2: Vad tycker du är dåligt med boken Caminando 3? Fem elever tycker att boken är rörigt och jobbigt strukturerad (med övningar här och där), och det gör att det är svårt att hitta. Fyra tycker att texterna kan vara lite svåra, och att gloslistan är för kort och innehåller inte alla svåra ord. En tycker att boken är för lång, och en annan elev att den har för lite texter En elev svarar att den inte vet vad som är dåligt med boken, och en annan elev att det finns ingenting dåligt med den. Fråga 3: Har du läst sidorna 4 och 5 i boken om inlärningstips? Bara två elever påstår ha läst sidorna 4 och 5, en elev skriver att den har läst bara det lite, och tio elever svarar nej på frågan. 44

45 Lärarhandledningen Caminando 3 Lärarhandledningar är det materialet avsedd för lärarna som hjälp och stöd för att planera undervisningen med en särskild lärobok. I den här delen av arbetet kommer jag att analysera lärarhandledningen till läroboken Caminando 3 (Waldenström m.fl., 2009b). Redan i bokens introduktion, när den berättar om bokens pedagogiska grundsyn är två stycken punkter av sju inriktade till inlärningsstrategier: Vår syn på lärande och inlärning kan uttryckas på följande sätt: medvetenhet om hur språkinlärning går till, ansvar för den egna inlärningen (Waldenström m.fl., 2009b:4). Varje av de här sju punkter beskrivs på ett detaljerat sätt och under den första om att öka medvetenheten kan vi läsa: En viktig uppgift för läraren är att hjälpa eleven att öka sin medvetenhet om hur inlärningen går till (Waldenström m.fl., 2009b:6). Författarna erkänner att uppgifterna i boken är skapade för att stimulera de fyra sorters av elever (kinestesiska, taktila, visuella och auditiva) och för att främja användandet av flera sinnen, och uppmuntrar lärarna att använda deras enkät, som vi har använt för att kartlägga hur eleverna lär sig spanska (Waldenström m.fl., 2009b:6). Att den enkäten finns i lärarhandledningen och att den innehåller många av de frågor som STRIMS-projektet använde, visar att författarna hade som en av deras mål med läroboken Caminando 3 att hjälpa eleverna i deras väg mot att bli språkmedvetna språkinlärare. När det gäller att hjälpa eleverna att bli medvetna på hur man lär sig ord och fraser, säger författarna: Ett område där eleven redan på detta stadium kan ta stort ansvar och själv lägga upp sitt arbete är att hitta på system för hur man bygger upp ett stort ordförråd. (Waldenström m.fl., 2009b:6). Författarna poängterar också att det finns texter och dialoger om vardagliga teman, för att hjälpa eleverna att utöka deras ordförråd och kunna kommunicera: För att prata måste de ha ett ordförråd som passar och därför finns dialoger i små rutor och korta texter utifrån vilka eleverna har underlag för att samtala om sitt eget liv, t.ex. utseende, kläder, boende, studier eller fritid (Waldenström m.fl., 2009b:9). Man kan också läsa några råd till eleverna om studieteknik och just om ordinlärning står det: att arbeta aktivt med ordförråd, t.ex. göra egna meningar för att minnas och att hemma efter lektionen gå igenom anteckningarna så att man förstärker inlärningen (Waldenström m.fl., 2009b:10). 45

46 När författarna beskriver hur övningarna i boken är uppbyggda berättar dem vad de hade i åtankarna när det gäller att lära sig ord och fraser: För att lära sig många ord och också kunna använda dem aktivt behöver eleverna behärska olika strategier. Några av dessa går ut på att ordförrådet samlas i temaområden, ordfält eller chunks. En del ordförrådsövningar utgår från de kunskaper eleverna har i engelska. Andra tränar omskrivningar och förklaringar, en viktig strategi för kommunikation på målspråket. [ ] Många övningar är konstruerade så att elevernas kreativitet används. De får bruka de nya orden och strukturerna i situationer de själva skapar, t.ex. parallelldialoger eller dramatiseringar (Waldenström m.fl., 2009b:14). Innan lärarhandledningen går i detalj att beskriva hur man kan arbeta med varje kapitel, hittar vi ett avsnitt med förslag till olika lekar, och författarna beskriver att det är ett bra sätt att låta eleverna leka sig in i talet så att de kan kommunisera på ett avslappnat sätt (Waldenström m.fl., 2009b:17). Här borde det stå någon referens till ordinlärning, eftersom lekar är ett utmärkt sätt att kunna lära sig nya ord och utöka sitt ordförråd på. Bara ibland kommer det en kommentar under lekens namn. Av dem lekar som förklaras, är speciellt bra för att träna sitt ordförråd: bildlek med lägesord, födelsedagsorm, fruktsallad, knä mot knä, ge mig en förklaring, rita-gissa-spring, den fullständiga texten, skrivstaffet. Under introduktionskapitlet finns det råd till läraren att skriva upp på tavlan ord i olika ordfält (kläder, utseende, osv.) och att be eleverna att skriva orden på det viset i sitt anteckningsblock. Ett till tips är att rita en teckning bredvid de nya orden för det gör enklare att minnas. Det finns ett helt område där det handlar om just hur man ska arbeta med ordförrådet för att kunna svara på elevernas frågor om hur man gör för att minna orden. Där hänvisas till läroboken finns det två sidor ägnade just åt detta (sidor 3 till 5) (Waldenström m.fl., 2009b:28). Flera tips är att låta eleverna träna på ord i par eller i grupp, repetera innan man börjar nytt och be eleverna att skapa en gloslista som de fyller upp under lektionerna. Det finns ingen övning i läroboken som ber eleverna att använda sig av olika färger för att visualisera bättre det man vill lära sig. Men det finns ett råd i lärohandledningen just om verböversikt: För att underlätta inlärningen av verben rekommenderar vi att eleverna själv gör en uppställning med verbparadigmen i olika tempus. För att få god överblick är det bäst att använda sig av papper i A3-format, gärna i olika färger (Waldenström m.fl., 2009b:30). 46

47 Lärarhandledning föreslår att lyssna på inspelningarna när man läser en text och sen läsa texten i kör med hela klassen. Sedan ska eleverna stryka under de orden de kan från texten, så att eleverna fokuserar på det istället för det de inte kan, som vanligtvis brukar hända. Här kommer det förslag på någon förståelsestrategi, som genom att jämföra med svenska, engelska eller internationella uttryck (Waldenström m.fl., 2009b:36). I alla kapitel föreslås arbeta på ett liknande sätt när det gäller läsförståelse av texterna. Man låter eleverna lyssna på skivan med stängda böcker första gången. På det sättet främjas de eleverna som har lättare att lära sig via hörseln. Andra gången kan man ha boken öppen och körläsa. Sedan ska eleverna arbeta parvis och högläsa för varandra, och kanske översätta texten också (Waldenström m.fl., 2009b:39, 46, 56, 61, 66, 76, 84). När det gäller de nya orden som kommer i varje text får man som förslag att börja med dem innan man lyssnar på texterna. Och i kapitel 4 får vi följande tips att göra med de nya orden Försök beskriva dem med andra ord eller skriv dem i meningar. Förklarar man orden på olika sätt får eleverna också träning i omskrivningsstrategier (Waldenström m.fl., 2009b:66). I första kapitlet som handlar om mat och hälsa, finns som förslag att ta med sig en frukostbricka för att på det viset konkret presentera vad en frukost brukar innehålla (Waldenström m.fl., 2009b:38). Det hjälper eleverna att förknippa de nya spanska orden med deras namn. För att lära sig olika tidsuttryck, läser vi rådet att skriva på tavlan en drill med tidsuttryck, olika personer och infinitiver och låta eleverna bilda meningar med de nya orden. När det gäller att lära sig verb, så kan vi läsa: Vi har observerat att det är bra att samla ihop och träna mer på de verb som använts aktivt i enheten. Inför skrivningen på enheten kan det dessutom vara bra med en uppmaning till varje elev att göra en egen lista över de verb som finns på enheten. (Waldenström m.fl., 2009b:40). Här ser vi en direkt uppmaning att arbeta aktivt med en grupp av ord, verb, och be eleverna att arbeta på ett speciellt sätt, alltså att göra sina egna listor med nya verb. För att lära sig nya ord om köksmöbler en intressant övning som de föreslår är att ta med sig tidningar med bilder på olika kök och låta eleverna beskriva de för varandra (Waldenström m.fl., 2009b:41). Här ser vi ett exempel på hur man kan jobba med ord och bilder. Andra delen av kapitlet (1b) handlar om att vara sjuk, och det rådet man hittar om just ordinlärning handlar igen att samla ord från en text i olika ordfält: Det finns många ord 47

48 i texten som har att göra med sjukdom, värk och bottemedel. Samla gärna ihop dem tillsammans med eleverna och fyll på ordfältet vid behov (Waldenström m.fl., 2009b:43). I de resterande kapitel får vi följande tips när det gäller att arbeta med ord och fraser: - När det kommer många nya ord i en text och eleverna frågar vilka ord man ska lära sig så föreslår Waldenström m.fl. (2009b:47) att bara de som behövs för att svara på frågorna som finns till texten. - Likheterna mellan språk hjälper oss att förstå ord på spanska, men det kan också försvåra uttalet och stavningen. Det är därför det finns ett par övningar för att arbeta just med dem orden (Waldenström m.fl., 2009b:53, 58). - Vi blir påminda om att skapa övningar som låter eleverna röra på sig lite, och det passar bra att ha lekar eller enkätundersökningar mellan eleverna (Waldenström m.fl., 2009b:57). På det sättet främjas eleverna som lär sig bättre på ett kinestetiskt sätt. - Använda tävlingar för att öka ordkunskaperna, till exempel om olika adjektiv för att beskriva personlighet (Waldenström m.fl., 2009b:68) Analys I detta avsnitt kommer det att analyseras resultaten som har precis presenterats av enkäten, förändringsarbetet och läroboken och lärarhandledningen Analys av enkäten om inlärningsstrategier Första enkäten har gjort möjligt att kartlägga var eleverna befann sig när det gäller inlärningsstrategier. På samma sätt som i STRIMS-projektet så tyckte eleverna att lära sig ord och fraser är en lätt del av språkinlärningen (för två av de tre grupper, så var att lära sig ord det som kom i första plats och ses som lättast att lära sig i spanskan). Några få elever (fyra stycken) svarade att lära sig ord var svår, men svaren var mer riktade att visa svårigheten med att få ett brett ordförråd. Diagnostiken är rätt likt den som kommer i STRIMS-projektet när det gäller användning av olika strategier: de flesta använder traditionella sätt att lära sig ord på, 48

49 som har som nackdel att orden glöms rätt snabbt. Men det finns i alla grupper en del av elever som redan har arbetat eller som är medveten om hur de lär sig. Av de tre grupperna så ser man att grupp nummer två, elever som läser ett naturvetenskapligt program, är de som mest medvetna verkar vara på hur de lär sig: de ger flest svar på olika sätt de lär sig ord och fraser, och är också den gruppen som flest förslag på minnesknep ger. Då får vi som förslag på strategier: relatera till andra språk, göra lekar med orden, använda orden i meningar, använda de i olika sammanhang, hitta liknelse med orden, associera. Nästan alla ser nyttan man har av att kunna andra språk (96 procent) och nästan tre fjärdedelar (68 procent) erkänner använda bilderna som kommer ihop med en text för att gissa sig fram och få hjälp för att förstå texten. Ett tecken till som kan visa att eleverna har lärt sig spanska på ett traditionellt sätt är svaren på frågan om hur de vill lära sig grammatik, genom att läraren berättar regeln eller genom att upptäcka den själva. Det är slående att 79 procent svarar att de vill att läraren ska berätta regeln. Det ger signaler att eleverna är vana att få allt berättad från läraren när det gäller grammatik, och att de inte riktigt vet hur man lär sig språk genom självupptäckande och självarbete. I grupp nummer 3 hittar vi flest elever som tycker att ämnet spanska är svårt (81 procent) och det är just i den gruppen där man får minst svar på hur de tror att de lär sig ord och fraser. Grupp nummer 3 är elever från ett idrottsgymnasium (friskola) som läser ett samhällsvetenskapligt program. Den gruppen verkar ha de elever som är minst medvetna om vad det är som krävs för att lära sig ord och fraser på spanska, och som inte riktigt har reflekterat över vilka strategier som finns för att lära sig språket. De resultaten från enkäten gav en bra anledning att fortsätta med nästa steg, dvs. att börja ett förändringsarbete för att hjälpa eleverna i deras väg att bli medvetna språkinlärare Analys av förändringsarbetet Efter första enkäten för att diagnosticera var eleverna befann sig i början av läsåret när det gäller ordinlärningsstrategier, så börjades en process som jag har kallat för förändringsarbete som har varat under hela höstterminen. Syftet med den var att forska om man kunde förbättra elevernas sätt att lära sig och om det var möjligt att hjälpa eleverna att bli mer strategi medvetna. Både i Malmbergs (2000) och Tornbergs bok 49

50 (2000) hittades rådet att just en sådan process var ett bra sätt att hjälpa eleverna med att öka deras språkliga medvetenhet, visa olika strategier, berätta hur minnet fungerar och arbeta kontinuerligt med det. Dessutom i moderna språk styrdokumenten (Skolverket, 2011:1) kan man också läsa att ett syfte med ämnet är att hjälpa eleverna att utveckla deras språkliga medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk för att de ska kunna använda språkliga strategier både inom språkinlärning och inom språkanvändning. Förändringsarbetet har möjliggjort att presentera att det finns olika typer av språkinlärningsstrategier: metakognitiva, kognitiva och socio-affektiva, att det finns mer än den traditionella ordlistemetoden, att det är viktigt med sammanhang, att det hjälper att förstå hur minnet fungerar och att eleverna är annorlunda och lär sig då på annorlunda sätt. Den har också hjälpt eleverna att reflektera över vad innebär att kunna ett ord, att det är ett komplex process. Men vi har också kunnat visa att processen att bli språkmedveten är inte bara individuellt, utan gruppen spelar en stor roll för att inlärningen ska ske (Dysthe, 2001:41). För det är under interaktion och grupparbete när eleverna delar med sig av sina kunskaper, reflekterar högt om sitt sätt att lära sig och blir medvetna om de olika strategier de använder. I enkäten som har gjorts bara på en av grupperna där 13 elever svarade, kan vi se att 65 procent av eleverna tyckte att arbetet hade hjälpt dem att reflektera över hur de lär sig, och de resterande elever som svarade att det inte hade hjälpt dem, var för att de redan kände till strategierna och tyckte att de hade redan hittat ett bra sätt att lära sig ord och fraser på. Trots att i STRIMS-projektet påstås att det inte är lätt att ändra på elevernas sätt att lära sig ord, i vår enkät kan vi se att nästan hälften av eleverna säger att de tänker ändra på deras sätt att lära sig ord. Och de som inte vill ändra på det är för att de tycker de redan har ett bra sätt. Under läsuppgiften kunde eleverna i grupper testa och reflektera efteråt på vilka olika sätt de kunde förstå en text, alltså vilka olika strategier det fanns och behövdes för att ta till sig en text på spanska. I enkätfrågan om vilka strategier de hade använt för att komma ihåg de nya orden från texten kan man se att eleverna använder sig av flera olika: glosboken.se där man kan förhöra sig själv, en få in dem i sammanhanget, skrivit ner orden i de meningar de var i, läsa texten och översatt den i huvudet och försökt återberätta helheten av kapitlet genom att använda de nya orden, markera de nya orden i texten så att den kunde ha mest fokus på just dessa ord. 50

51 Man kan konstatera att börja liknande förändringsarbete med språkgrupper är inte bara något positivt för att hjälpa eleverna att bli bättre språkinlärare, utan något nödvändigt för att ge svar till två syften som finns i styrdokumenten. Dessutom om man har hänsyn till nya bedömningstendenser, den så kallad formativ bedömning, där fokus har ändrats från resultat till själva processen, så är det ett perfekt sätt att upplysa eleverna om vad de behöver göra för att förbättra, och inlärningsstrategier är de redskap vi lärare ska ge eleverna för att kunna förbättra sig Analys av läroboken När man analyserar läromedlet Caminando 3 man kan hitta flera olika argument för att påstå att den har som mål att visa eleverna hur man lär sig spanska. I första hand är den strukturerad på ett sätt som främjar ett självständigt arbete, och det ser man speciellt med tre delar: facit, självdiagonser och minigrammatiken. Det hjälper eleverna att inte vara beroende av lärarens svar, prov eller grammatik förklaringar, eftersom den har facit till alla övningar, självdiagnoser så att eleverna själva kan studera och kolla av att de lär sig och förbättrar, och grammatik förklarad på svenska. I andra hand, så hittar man många övningar i boken som man behöver använda olika strategier för att lära sig ord och fraser. De tre strategier som behövs användas mest i övningarna är: att gruppera ord i grammatisk sort, att klassificera orden utifrån sort och funktionsassociation. I tredje hand, det finns två sidor i början av boken ägnade åt inlärningsstrategier. Trots att i resultaten har vi visat att allt som kommer i de sidorna är inte riktigt inlärningsstrategier, de strategier som nämns just för att lära sig ord och fraser är väldigt bra, som till exempel: hitta likheter med andra språk, använda bildassociationer, skriva egna ordlistor med färger och teckningar, hitta på rim, göra en tankekarta, hitta synonymer och motsatser, gruppera ord, hitta egna minnesknep för de svåra orden, göra ordlistor med meningar till, använda de nya orden i meningar, berätta om gamla texterna innan man börjar med nya, återberätta texter med de nya orden, lyssna på cd:n och repetera högt. Alla är direkta strategier som man kan hitta i Rubin & Thompsons bok (1994). Det som är anmärkningsvärd är att listan med strategier för att lära sig ord och fraser är lång, men sen kan man inte se alla de förslag av strategier inom bokens övningar. De fem strategier som inte tränas med bokens övningar var: spela in ord, markera svåra ord med olika färger, hitta rim, göra fysisk associering och associera med egen kontext. Men åtminstone kommer de som förslag i början av boken. Problemet med det är att om eleverna inte har läst de sidorna så missar de en del viktiga sätt att lära 51

52 sig ord och fraser på. Och om vi tittar på enkäten om boken Caminando 3, så hade en majoritet erkänt (10 av 13) att de inte hade läst de sidor. Man kanske tänker att läraren skulle kunna ha en tydlig roll att hjälpa eleverna att både läsa de strategier och förstå vilken strategi som ligger bakom varje övning, men då främjar inte boken självständigheten i lärandet som den gör med andra delar av boken. Sedan har vi också berättat i bakgrunden att hur man använder läroböckerna beror mycket på lärarens undervisningsstil (Skolverket, 2006:21). Ännu en anledning till att inte låta denna punkt bara till läraren, utan ge möjligheterna till eleverna att själva kunna läsa och använda de olika inlärningsstrategierna. Om man har ett forskarperspektiv och analyserar om läroboken Caminando 3 har en tydlig funktion att lära ut hur man lär sig spanska, och om den har en tydlig fokus på att visa de olika inlärningsstrategier som finns för att lära sig ord och fraser, så kan man påstå att man kan hitta de strategier i boken. Men om man har ett elevperspektiv och tänker att det är just de som ska använda boken som ska se på ett lätt och tydligt sätt tips på hur man kan lära sig ord och fraser, så är svaret inte så entydigt. För att hjälpa eleverna att bli medvetna om deras egna sätt att lära sig, så räcker det inte att skriva en lista med strategier i början av boken och sedan göra olika övningar men inte berätta vad det är för strategi de ska använda. Det är bara en gång, på sidan 94, där man hittar en övning med förklaring. För att förverkliga bokens avsikter och hjälpa eleverna på ett mer direkt sätt med deras sätt att lära sig spanska, så borde boken vara mycket tydligare. Istället för att samla strategierna i början av boken, de borde antingen spridas i de olika övningar där det fanns en förklaring av strategierna, eller vara kvar i början men referera till varje strategi på varje övning Analys av lärarhandledningen Lärarhandledningen till boken Caminando 3 visar många tecken på att det finns en tydlig linje för att presentera olika inlärningsstrategier för läraren, och olika råd för att hjälpa den i arbetet med att medvetengöra inlärningsstrategierna för eleverna. Redan på introduktionen specificeras lärarhandledningens pedagogiska grundsyn med två punkter som handlar om inlärningsstrategier: medvetenheten om hur språkinlärning går till och ansvar för den egna inlärningen. I det avsnittet kan man också läsa flera råd om studieteknik som läraren ska dela med sig i klassrummet och många specifika råd och övningar för att hjälpa eleverna att förbättra ordinlärningen (hur kan man arbeta med 52

53 ordförrådet, hur man kan upprepa det man har lärt sig, osv). Dessutom finns det en elevenkät som boken uppmuntrar att använda i början av en kurs för att lära känna eleverna, deras sätt att lära sig och deras medvetenhet när det gäller språkinlärningen. Just den enkäten är den som vi har använt i detta examensarbete och den som användes i STRIMS-projektet. Det måste betyda att författarna till lärarhandledningen kände till projektet och att de godkände det sättet att arbeta med eleverna och deras språkinlärning. Alltså man kan påstå att lärarhandledningen till Caminando 3 har för avsikt att hjälpa läraren att arbeta i klassrummet med inlärningsstrategier, och att det finns flera tips på hur man kan förbättra sitt sätt att lära sig ord och fraser på. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att lärarhandledning skulle hjälpa läraren ännu mer. Det saknas en integrerad och mer komplett sätt att presentera hur man ska arbeta med det i klassrummet. Till exempel: när det gäller elevenkäten, det ända man kan hitta i lärarhandledningen om den är att man kan arbeta med den för att ge stimulans till de olika inlärarna (kinestetiska, taktila, visuella och auditiva elever). Och i själva enkäten står i början: Svara på frågorna nedan, så diskuterar vi sedan vad du kommit fram till (Waldenström m.fl., 2009b:171). Men det finns ingen beskrivning på när man ska göra detta, hur man kan diskutera om resultater efteråt, vad innebär om eleverna svarar på ett sätt eller ett annat. 53

54 5. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 5.1. Diskussion av resultaten Syftet med denna uppsats var att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna av de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser har också varit ett syfte genom något som jag har kallat för förändringsprocess. För att kartlägga var eleverna befann sig när det gäller inlärningsstrategier så har de blivit undersökta i början av läsåret med en enkät från lärarhandledningen Caminando 3 som var baserad på enkäten från STRIMS-projektet, den mest omfattande studie om inlärningsstrategier inom moderna språk. Från enkäten ser man att eleverna tycker att just lära sig ord och fraser är en lätt del av språkinlärningen men de flesta, på samma sätt som i STRIMS-projektet (Malmberg, 2000:21), använder den traditionella ordlistemetoden där de lär sig en lista ord genom att täcka för den ena språket först och sedan den andra. Problemet med detta sätt är att orden hamnar i korttidsminnet och då glöms de rätt snabbt. Däremot finns det en del elever som redan visar att de använder andra typer av strategier för att lära sig ord (relatera till andra språk, göra lekar med orden, använda orden i meningar, använda de i olika sammanhang, hitta liknelse med orden, associera) och verkar vara medvetna om hur de lär sig. Slutsatserna man kan dra från enkäten är att några elever har börjat deras resa i att förstå hur de lär sig spanska och använder olika strategier för att lyckas i deras väg mot att bli språkbehärskare, men att det behövs ett aktivt och kontinuerligt arbete, både för att vidga de som redan har börjat inse det, och för att hjälpa eleverna som inte riktigt har hittat en passande väg för dem. Eftersom moderna språk lärare har som syfte från styrdokumenten (Skolverket, 2011:1) att hjälpa eleverna att bli mer strategi medvetna, varje lärare borde börja en liknande process som den vi har beskrivit i detta examensarbete som jag har kallat för förändringsarbete. Eftersom kunskap konstrueras genom samarbete (Dysthe, 2001:41) detta förändringsarbete har haft flera olika gruppövningar där mina spanskelever som 54

55 läser steg 3 har undervisats i olika direkta strategier för att lära sig ord och fraser (Rubin & Thompson, 1994:79), har fått förklarad hur minnet fungerar (Tornberg, 2000:91), har reflekterat tillsammans på hur varje elev gör och har kunnat testa flera olika sätt att lära sig ord och fraser på. Trots att bara en av grupperna har blivit undersökta, så tycker majoriteten att det hade hjälpt dem att reflektera över hur de lär sig och de flesta svarar att de kan tänka sig ändra på sättet att lära sig ord och fraser. I motsatsen till STRIMSprojektet, kan man påstå att det inte är så svårt att ändra på elevernas sätt att lära sig ord och fraser. Och det visar sig efter att ha arbetat med olika lässtrategier så ser man direkt att eleverna använder ett mer varierat sätt för att komma ihåg orden. Alltså det är genom att arbeta kontinuerligt med strategier som vi lärare kan hjälpa eleverna att förbättra deras sätt att lära sig ord och fraser, och att bli mer strategimedvetna. När det gäller läromedlet för spanska steg 3 Caminando 3 kan man dra för slutsatser att lärarhandledning både uttrycker ha en pedagogisk grundsyn där inlärningsstrategier är viktiga, och kommer med många förslag på övningar för att hjälpa läraren i arbetet med ordinlärningsstrategier. Det som dock skulle kunna förbättra lärarhandledningen ännu mer är att ha ett mer holistisk sätt att presentera arbetet med inlärningsstrategier, i stället för att ha sprida råd lite överallt. Ett exempel hittar man med elevenkäten som hjälper läraren att förstå var eleverna befinner sig inlärningsstrategimässigt. Den kommer med i lärarhandledning men det saknas en beskrivning på hur man kan arbeta med den, och vad kan man göra beroende på vilka resultat man får av enkäten. I läroboken Caminando 3 syns också att författarna vill sprida inlärningsstrategikunskaper för man kan hitta i början av boken två sidor ägnade åt att hjälpa eleverna med hur de lär sig spanska, och också specifikt om tips på hur de kan arbeta med att lära sig ord och fraser. Dessutom många övningar är tänkta för att eleverna ska träna på någon speciell strategi, och de strategier som mest förstärks med övningarna är: översätta texter, gruppera orden för grammatisk sort (nästan bara verb), klassificera ord utifrån sort och funktionassociering. Vi hittar dock tre nackdelar med läroboken. För det första, fem viktiga strategier kommer inte alls i övningarna (spela in ord och lyssna efteråt, markera ord med färger, använda rim, fysiskassociering och associering med egen kontext). För det andra, det finns ingen beskrivning där eleverna får veta vilken strategi de håller på att träna med övningen. Och för det tredje, eleverna kanske missar läsa de två sidor om strategier, som vi har sett att majoriteten av mina 55

56 undersökta elever inte hade läst dem. Därför kan man dra som slutsatser att trots att författarna verkade ha som avsikt att hjälpa eleverna med olika strategier för att lära sig spanska, om man har ett elevperspektiv, så kan man inte påstå att läroboken har en tydlig funktion att visa eleverna hur de kan göra för att lära sig ord och fraser. Eleverna blir tyvärr beroende av läraren för att kunna förstå de olika strategier, och forskning (Skolverket, 2006:21) visar att läroböcker används på många olika sätt beroende på vilken undervisningsstil läraren har. Om läraren inte fokuserar på inlärningsstrategierna så blir det svårt för eleverna själva att förbättra deras sätt att lära sig ord och fraser Metoddiskussion Denna studie har behandlat tre olika sorters metoder: en enkät för att kartlägga var eleverna befinner sig inlärningsstrategimässigt, ett arbete i grupp som jag har kallat för förändringsarbete för att hjälpa elever att upptäcka inlärningsstrategier och bli mer medvetna om deras sätt att lära sig ord och fraser, och en kvalitativ innehållsanalys för att analysera innehållet i läromedlet i spanska för steg 3 Caminando 3. De två sista metoder har också avslutats med en liten enkätundersökning om hur förändringsarbetet har gått och elevernas syn på läroboken Caminando 3. Första enkäten gjordes första lektionen på läsåret och detta gjorde möjligt att verkligen se hur eleverna befann sig innan de började spanskakursen. Resultaten man fick av den gav en bra bild på vilka strategier de kände till och på vilket sätt de lärde sig spanska. Enkäten med öppna frågor försvårade lite bearbetningsprocessen men möjliggjorde att inte påverka svaren så mycket, få mer information än slutna frågor och få eleverna att reflektera mer över de olika frågorna. Förändringsarbetet dock kunde ha sett ut på ett annorlunda sätt. En nackdel med den processen var att undersökningen bara kunde göras med en av grupperna pga. tidsbrist, och att vi måste basera våra slutsatser på bara tretton svar. Dessutom för att förstå hur förändringsarbetet hade påverkat eleverna, gjordes en liten enkätundersökning med öppna frågor. Där skulle man ha fått mycket bättre diskussioner och få en mer grundlig förståelse på hela processen om man hade i stället gjort fokusgrupper. Det är en undersökningsmetod där en grupp personer tillfrågas om ett ämne samtidigt och uppmuntras till diskussion. 56

57 Slutligen, innehållsanalysen hjälpte att få en bild om läromedels syn på inlärningsstrategier. Den bilden kan dock vara partiell eftersom jag baserade analysen från de direkta strategier som kom i Rubin & Thompsons bok (1994) Tillämpning Detta examensarbete har visat vikten av att arbeta med inlärningsstrategier i klassrummet för att hjälpa eleverna att förstå hur de lär sig språk så att de kan förbättra deras språkinlärning. Många elever upptäcker för sig själva vilka olika strategier finns för att lära sig språk, men det finns en del som behöver hjälp på vägen. Det är därför jag uppmuntrar alla språklärare att kartlägga hur deras elever lär sig språk och att börja en process för att hjälpa dem att förstå hur minnet fungerar, att använda olika övningar i grupp för att låta eleverna reflektera tillsammans och dela med sig på vilka trick de använder när de ska lära sig språk, och visa vilka olika strategier som finns Fortsatt forskning Mer forskning inom språkinlärningsstrategier behövs för att kunna hjälpa elever att bättre lyckas i deras väg mot att bli språkbehärskare. Det skulle hjälpa lärare att kunna ha flera olika övningar, både individuellt och i grupp, där man arbetade aktivt för att förbättra språkinlärningen. Andra nya forskningsprojekt skulle kunna undersöka lärarens roll i det hela. Man skulle kunna forska vilken kännedom finns bland språklärare om inlärningsstrategier och i vilken omfattning arbetar lärarna med att hjälpa eleverna att bli språkmedvetna och känna till olika strategier. 57

58 REFERENSER Dysthe, O. (Red.) (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Europeiska Unionen (2010). Så kan du lära dig språk. Luxedmburg: Europeiska Unionens Publikationsbyrå. Holme, I.M & Solvang, B.K (1996). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Malmberg, P. (Red.) (2000). I huvudet på en elev - Projektet STRIMS: Strategier vid inlärning av moderna språk. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. Patel,R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Rubin, J. & Thompson, I. (1994). How to be a more successful language learner: toward learner autonomy. USA: Heinle and Heinle Publishers. Skolverket Om strategier i engelska och moderna språk. [www]. < Publicerat Hämtat 23 september Skolverket Ämnesplan för moderna språk för gymnasieskola. [www]. < Hämtat 23 september Skolverket Läromedlens roll i undervisningen. Grundskolläraresval, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport 284. Stockholm: Fritzes. Skolverket Kunskapsbedömning. Hur, vad och varför. Stockholm: Fritzes. Tornberg, U. (2000). Språkdidaktik. Kristianstad: Gleerups Förlag. 58

59 Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Waldenström, E., Westerman, N. & Wik-Bretz.M. (2009a). Caminando 3. Stockholm: Natur och Kultur. Waldenström, E., Westerman, N. & Wik-Bretz.M. (2009b). Lärarhandledning Caminando 3. Stockholm: Natur och Kultur. 59

60 BILAGA 1: Elevenkät Enkät till gymnasieelever i spanska steg 3 60

61 61

62 BILAGA 2: Inlärningstips i Caminando 3 62

63 63

64 BILAGA 3: Lära sig 17 verb Ejercicio 1 - Övning 1: a) På 5 minuter försök lära dig så många av följande verb som möjligt: dibujar ganar adivinar teckna vinna gissa perder aprobar desayunar förlora bli godkänd äta frukost suspender creer votar bli underkänd tro rösta detestar mentir necesitar avsky ljuga behöva venir romper amar komma ta sönder älska gastar spendera querer vilja b) I grupper av fyra försök skriva översättningen av alla verb på svenska. Skriv översättning på baksidan: dibujar ganar adivinar perder aprobar desayunar suspender creer votar detestar mentir necesitar venir romper amar gastar querer c) Vänd sidan nu, och gör tvärtom, alltså skriv vad heter alla verb på spanska. d) Skriv en mening med varje verb. e) Diskussion. - Vilka strategier använde ni för att komma ihåg verben? - Jämför med klasskamraterna. Vilka strategier var mest framgångsrika? 64

65 Ejercicio 2 - Övning 2: Verbos y sus definiciones (verb och dess definitioner) a) Para ihop verb med sin definition. Detestar, gastar, mentir, querer, suspender, adivinar, creer, desayunar, amar, ganar, romper, perder, venir, dibujar, votar, necesitar, aprobar Contestar bien a las preguntas en los exámenes Ser el mejor en una competición Comer por la mañana No decir la verdad Pensar Utilizar lápices y colores Puedes hacerlo cuando cumples 18 años Contestar mal a las preguntas en los exámenes Comprar con dinero Descubrir algo Tener amor Ser el peor en una competición Cuando algo no te gusta nada El contrario de ir Desear Tener necesidad Destrozar b) Verbböjning: repetition av regelbundna verb i presens (ar, er, ir). c) Verbos en frases (verb i meningar). Uppgift från Caminando 3 (sida 28, n.9) 65

66 Test verbos y definiciones 66

67 BILAGA 4: Sammanställning av resultat från verbtest för grupp 2 67

68 68

69 69

70 70