gvwud 1\ODQGV I UEXQG 6LEER NRPPXQ 785,60(1, 6,%%2 6.b5*c5'6 2& c'(1 SLUTRAPPORT 2007

Transkript

1 gvwud1\odqgvi UEXQG 6LEERNRPPXQ 785,60(1,6,%%26.b5*c5'6 2& c'(1 SLUTRAPPORT 2007

2 SAMMANDRAG 3 1 INLEDNING 4 2 VERKSAMHETSMILJÖN FÖR TURISMENS UTVECKLING Strategier som påverkar utvecklingen Trenderna och konkurrenssituationen inom turism och fritidsverksamhet Turismen i Östra Nyland De ekonomiska effekterna av turismens utveckling 6 3 ANALYS AV TURISMENS NULÄGE I SIBBO Befolkningen och fritidsbosättningen i Sibbo Skärgårdstrafiken Nuvarande serviceutbud 11 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR TURISMEN I SIBBO Fyrfältsanalys Vision Mål Strategier för uppnående av målen UTVECKLINGSÅTGÄRDER SKAPANDE AV EN VERKSAMHETSMILJÖ Utvecklingsprojektet för skärgården Regionala helhetsplaner Utvecklingsplan för Norrkullalandet Sibboviken INVESTERINGAR OCH PRODUKTUTVECKLING Bättre tillgänglighet Utveckling av serviceutbudet UTVECKLING AV SAMARBETE OCH MARKNADSFÖRING Utveckling av samarbetet Utveckling av marknadsföringen SAMMANDRAG 24 BILAGA 1: INTERVJUADE/SEKTORER BILAGA 2: BAKGRUNDSUPPGIFTER OM TURISMEN BILAGA 3. KARTA 2

3 6$00$1'5$* Vision för turismen i Sibbo skärgård: 6LEERVNlUJnUGRFKNXVWlUnU HWWK JNODVVLJWWXULVPRFKUHNUHDWLRQVRPUnGH PHGHWWORNDOWVHUYLFHXWEXGVRPlUPnQJVLGLJWRFKIXQJHUDQGH Sibbo skärgård är det lättast tillgängliga skärgårdsområdet i Finland. Genom rätta strategiska val och övervägda utvecklingsåtgärder kan området utvecklas som ett unikt turistmål och tryggas även för kommande generationer. De regionala och riksomfattande strategiska programmen stöder utvecklingen av Sibbo skärgård. Selektiv turism och special interest kundgrupper är karaktäristiska för skärgården. Sommargästerna och framförallt sibboborna är också viktiga målgrupper. Den gamla villabosättningen är en mycket potentiell kundgrupp när det gäller mångsidiga och övergripande tjänster. Det ökande antalet sibbobor ställer i framtiden ett tryck på rekreationsmöjligheterna och även på utbudet av olika lokala tjänster. Gemensamt för alla är det ökande behovet av huvudsakligen avgiftsbelagda tjänster samt vikten av betoningarna gällande kraven på säkerhet och kvalitet. I ljuset av framtidstrenderna är utvecklingsmöjligheterna goda. Det nuvarande utbudet av tjänster i Sibbo skärgård är dock bristfälligt och efterfrågan kan inte tillfredsställas ens på lokal nivå. Skärgården erbjuder goda möjligheter att utveckla affärsverksamheten. Investeringarna som behövs för utvecklingen påverkar sysselsättningen. En 1 miljons investering har en sysselsättande inverkan på 15 årsverk. Enligt en utredning som gjordes år 2001 spenderar turisterna ca 80 euro per dag på olika tjänster i Sibbo. Båtfolkets beräknade konsumtionen är ännu större, ca 160 euro. Sibbo skärgård har många styrkefaktorer, varav läget och kulturen är de mest betydande. Den nuvarande infrastrukturen och servicekapaciteten kan anses vara en svaghet. Ett övergripande klustertänkande ger möjligheter i framtiden. Att bevara skärgårdsidentiteten och kulturen är, förutom miljöfrågorna, också en utmaning i framtiden. Strategiska tyngdpunktsområden vid utveckling är att fördela resurser, skapa en verksamhetsmiljö och koncentrera utvecklingsobjekten. De konkreta utvecklingsåtgärderna är att starta utvecklingsprojekt, att bilda ett skärgårdskluster, att utarbeta en övergripande regional plan (master plan), att utveckla tillgängligheten och serviceutbudet samt att utveckla samarbetet och marknadsföringen. Valda tyngdpunkter gällande utvecklingen på fastlandet: Storören Sibboviken Kalkstrand Spjutsund och i skärgården: Norrkullalandet Simsalö 3

4 ,1/('1,1* Sibbos läge vid kusten nära huvudstadsregionen samt den kraftigt ökande folkmängden i kommunen förorsakar ett tryck på att utveckla utbudet på turism- och rekreationstjänster i Sibbo skärgårds- och kustområden. Avsikten med denna plan är att påvisa utvecklingsbehoven såväl på kort som på lång sikt. Målet med projektet har varit att utreda möjligheterna att öppna Sibbo skärgård och göra den känd bland turister som kommer till området. Dessutom vill man undersöka möjligheterna att utveckla växelverkan mellan kusten och skärgården. Utredningen är en översiktlig helhetsplan som också beaktar hur Borgå och Helsingfors inverkar på turisttjänsterna. Utredningen består av:.duwoljjqlqjdyghwqxydudqghxwexghwsnwxulvwwmlqvwhu Som utgångspunkt analyseras verksamhetsmiljön och nuläget. Analyserna tjänar som grund för hela den övriga planeringen. Analyserna baserar sig på forsknings- och statistikmaterial. Materialet har kompletterats med intervjuer med nyckelpersoner (26 personer), såsom centrala aktörer på området, markägare, turismföretagare, beslutsfattare och tjänstemän. En förteckning över intervjuade personer framgår av bilaga 1. 9LVLRQHQI UWXULVPHQVIUDPWLGRFKVWUDWHJLHUQDI UDWWXSSQnYLVLRQHQ En SWOT-analys har gjorts utgående från analysen av nuläget. I SWOT-analysen behandlas de nuvarande styrkorna och svagheterna i Sibbo skärgård samt möjligheterna och hoten för utvecklingen i framtiden. I arbetsskedet anordnades ett arbetsseminarium. I seminariet deltog tiotals personer som var intresserade av utvecklingen i Sibbo skärgårds- och kustområden. På basis av seminariediskussionerna anges utvecklingsmålen och strategierna för att uppnå dem. cwjlugvsurjudpi UXWYHFNOLQJHQDYWXULVPHQ I åtgärdsprogrammet ges konkreta förslag till utveckling av turismen i Sibbo skärgårdsoch kustområden. En bedömning har gjorts om åtgärdsförslagens genomförbarhet och potentiella användarmängder samt om de ekonomiska effekterna (inkomster, sysselsättning, skatteintäkter) av investeringarna och tjänsterna. Dessutom ges ett förslag till under vilken tid och vilka sektorer som förverkligar åtgärderna. Östra Nylands förbund och Sibbo kommun (fritidssektionen/kulturväsendet) har finansierat projektet. Projektet inleddes i november 2006 och avslutades i juni Suunnittelukeskus Oy har på uppdrag av Sibbo kommun gjort utredningen i samarbete med PM Dialog Ky Kb. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av: - Anne Laitinen, kulturdirektör, Sibbo kommun, styrgruppens ordförande - Rita Lönnroth, planerare, Sibbo kommun - Per-Stefan Nyholm, intressebevakningschef, Östra Nylands förbund - Margareta Rintala, turism- och bibliotekssekreterare, Sibbo kommun - Pekka Söyrilä, markanvändningsingenjör, Sibbo kommun - Tom Sundbäck, idrottsdirektör, Sibbo kommun Djupintervjuerna påvisar att företagen och samfunden i Sibbo vill och har förmåga att utvidga sin verksamhet och att dessa önskar samarbete med andra företagare. Seminariet den 23 april och grupparbetena vid seminariet bekräftar den privata sektorns till- 4

5 växtinriktade vision och vilja att förbättra företagsförhållandena i Sibbo tillsammans med kommunsektorn. Ett lättare och snabbare förfarande vid planläggning och vid beviljande av bygglov ansågs vara centralt när det gäller kommunens verksamhet. Det ansågs också vara viktigt att bygga servicekoncentrationer Arbetsgruppen tackar alla som har ställt upp för intervjuer och deltagit i informationsmötena. 9(5.6$0+(760,/-g1)g5785,60(16879(&. /,1* Utvecklingen av turismen i Sibbo skärgård och kustområden har nära anknytning till turismens verksamhetsmiljö och förändringarna som sker i den. Efterfrågans trender och förändringarna i utbudet inverkar på målområdet. I analysen av turismens verksamhetsmiljö beskrivs trenderna som inverkar på turismefterfrågan samt nuläget. Riksomfattande och regionala utvecklingsstrategier inverkar också väsentligt på utvecklingen av turismen i Sibbo skärgård. 6WUDWHJLHUVRPSnYHUNDUXWYHFNOLQJHQ o Produkter med anknytning till vattenområden är ett av topptemana i Finlands turismstrategi. o Utvecklingen av skärgårdens turismtjänster är en av tyngdpunkterna när turismen i Östra Nyland utvecklas. o Ett av åtgärdsförslagen i Skärgårdsdelegationens skärgårdsprogram är att utveckla skärgårds- och vattenturismen och utöka antalet arbetsplatser inom servicen. Strategiernas och programmets centrala innehåll framgår av bilaga 2. 7UHQGHUQDRFKNRQNXUUHQVVLWXDWLRQHQLQRPWXULVPRFK IULWLGVYHUNVDPKHW Turismen är alltjämt en av världens snabbast expanderande industrisektorer. Megatrenderna styr efterfrågan på turismservicens mängd och kvalitet. Megatrenderna baserar sig på förändringar i naturmiljön, politiska faktorer, demografisk och ekonomisk utveckling samt på kulturförändringar 1 Turismens allmänna trender framgår av bilaga 2. 7XULVPHQLgVWUD1\ODQG Läget i Östra Nyland som baserar sig på fritidsresor i det egna landet och i vilka ingår avgiftsbelagda övernattningar 2 : Inkvarteringarnas (antalet rum/stugor) kapacitet uppgick år 2006 till sammanlagt 605 stycken. År 2004 fanns det sommarstugor i Östra Nyland. Samma år uppgick antalet sommarstugor i hela Finland till stycken. 1 UNWTO World Tourism Organisation 2 Finländarnas resor 2005; Turismstatistik

6 Sammanlagt övernattningar registrerades år 2005 vid inkvarteringarna i Östra Nyland, av dem 86 % i Borgå. Jämfört med året innan hade övernattningarna i Östra Nyland ökat drygt 6 %, vilket är mer än på riksnivå. 47,8 % av övernattningarna i landskapet var fritidsrelaterade. Cirka utlänningar övernattade i Östra Nyland. 20 % kom från Ryssland, 11 % från Sverige, 10 % från Tyskland och 7 % från Storbritannien. I Östra Nyland var hotellrummens beläggningsgrad 47,2 %. Inkvarteringenskapaciteten i Östra Nyland i början av år 2006 fördelade sig enligt följande:,qnyduwhulqjdu 5XP %lggdu ([WUDElG GDU &DUDYDQ SODWVHU Lovisa Borgå Sibbo VDPPDQODJW 'HHNRQRPLVNDHIIHNWHUQDDYWXULVPHQVXWYHFNOLQJ Utvecklingen av turismen ger två slag av ekonomiska effekter. När investeringsplanerna förverkligas uppstår sysselsättningseffekter och när efterfrågan på turisttjänster ökar uppstår inkomst- och sysselsättningseffekter för företagen. Kommunernas skatteintäkter ökar också av de pengar som turisterna och sommargästerna spenderar. Ekonomiska effekter av investeringarna Investeringarnas sysselsättningseffekter kan bedömas med hjälp av Statistikcentralens regionala insats- och produktivitetstabeller (arbetsinsats och insatskoefficienter år 2004). Insats- och produktivitetstabellerna beskriver branschernas totala del av den totala produktionen. Investeringsprojekten är huvudsakligen byggprojekt. En 1 miljon euros satsning på byggande betyder en sysselsättning på 15 årsverk inom samtliga branscher. De direkta sysselsättningseffekterna är 8 årsverk och de indirekta 7 årsverk. De direkta sysselsättningseffekterna berör byggandet. De indirekta sysselsättningseffekterna berör övriga branscher, exempelvis inom byggnadsverksamhet berör sysselsättningseffekterna också trafik, handel, finansieringsverksamhet etc. En del av sysselsättningseffekten stannar inom Sibbo, men en del riktas till andra orter i Finland. Inkomst- och sysselsättningseffekterna av turismefterfrågan Den ökade efterfrågan som uppstår av utvecklingsåtgärderna kan mätas med inkomstoch sysselsättningseffekter inom turismen. Turismens direkta effekt (försäljningsintäkter, behov av arbetskraft) riktas till företag som säljer sina produkter och tjänster. De indirekta effekterna uppstår däremot när företagen som uppfyller kundernas efterfrågan gör upphandlingar hos andra företag (bl.a. inkvartering, restauranger, detaljhandlar) Turismens ekonomiska effekter styrs sålunda också till branscher utan direkt anknytning till turismen. 6

7 Enligt en utredning som gjordes år 2001 uppgick den totala behållningen av turismen till ca 158 miljoner euro. +HODODQGVNDSHW %RUJnQHMGHQH[NOXVLYH%RUJn Inkomst från turismen totalt Löneinkomsteffekt Skatteintäkter XULVPHQVWRWDODEHKnOOQLQJ Arbetsplatser inom turismen Enligt samma undersökning spenderade en turist i Sibbo sammanlagt ca 80 ¼, fördelat enligt nedan. ¼SHUVG Övernattning 35 Restauranger/caféer 9 Programtjänster 1 Evenemang 4 Sevärdheter 1 Inköp 27 Övrigt 2 6DPPDQODJW En utredning som har gjorts i Dragsfjärds kommun utgör ett exempel på de ekonomiska effekterna av fritidsbåtar. I utredningen, som behandlar gästhamnen i Dalsbruk, studeras fritidsbåtarnas ekonomiska effekter. Enligt utredningen utgjorde övernattningarna i hamnen en konsumtionsökning på 160 euro. Sysselsättningseffekterna utgjorde sammanlagt 8 arbetsplatser. 7

8 $1$/<6$9785,60(1618/b*(,6,%%2 %HIRONQLQJHQRFKIULWLGVERVlWWQLQJHQL6LEER Befolkningen i Sibbo kommun uppgick år 2006 till sammanlagt invånare, varav folkmängden i skärgården utgjorde 190 personer, d.v.s. cirka 1 % av hela kommunens befolkning. Cirka 60 % av befolkningen har finska och ca 38 % svenska som modersmål. Bebodda holmar utan vägförbindelse i Sibbo och invånarmängderna på dem år 2005: Bergarholmen 1 Björkholmen 2 Granö 7 Kamsholmen 8 Komsalö 4 Majholmen 2 Norrkullaholmen 14 Opanholmen 7 Röysö 4 Sandholmen 2 Simsalö 34 Stora Svedjeholmen 7 Söderkullaholmen 4 6DPPDQODJW SHUVRQHU Enligt Statistikcentralens Sommarstugestatistik 3 fanns det i slutet av år 2004 i Finland fritidshus. Fritidsbosättningen är tätast i kustkommunerna i södra Finland. Enligt statistikcentralens definition avses med sommargäst en person som hör till ett bostadshushåll som äger en fritidsbostad utanför den kommun där sommargästen är fast bosatt. Genomsnittsuppgifter om sommargäster: Ägande bostadshushåll består i medeltal av 2,1 personer Över 35 % av de ägande bostadshushållen består av två vuxna 15 % av de ägande bostadshushållen är familjer med barn under 18 år Ägaren är i medeltal 59 år 8 % av ägarna är under 40 år Knappt en tredje del är åldringsbostadshushåll I medeltal spenderas ¼år (1 100 ¼ ¼ Fritidsbostaden används i medeltal 72 dygn per år och gruppen består av 2,1 personer. Antalet fritidsbostäder i Sibbo år 2004: Fritidsbostäder totalt st. Ägaren från en annan kommun st. Ägda av samfund 466 st. Ägda av sibbobor 263 st. Sommargästerna från andra kommuner år 2004 utgjorde 13,8 % av den fasta befolkningen. Antalet sommargäster från andra kommuner var då Statistikcentralen (2005). Fritidshus Statistikcentralen (2005). Fritidshus

9 0 B TURISMEN I SIBBO I SKÄRGÅRDS- OCH KUSTOMRÅDEN Nedan presenteras några nationella statistiker över fritidsboende 5. Enligt undersökningen använder sommargästen i sin stugkommun drygt euro (nationellt medeltal) för olika inköp. ) *+ * H : !1 9: $-!$ %';&( <=* + + * *?!'" $ %@@#&A( E * ) + )LJXU,QN SHQ LPHGHOWDO SHUnU VRP HQ VRPPDUJlVW IUnQHQ DQQDQ NRPPXQ Sommartid och speciellt juli månad är populärast när det gäller vistelse på stugan. Användningsdygn Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec SAMTLIGA Ej vinterbonad Vinterbonad )LJXU6WXJRUQDVDQYlQGQLQJVG\JQLPHGHOWDO%HUlNQDWHQOLJWIXOODG\JQ H[HPSHOYLVIUnQIUHGDJNYlOOWLOOV QGDJNYlOOlUWYnDQYlQGQLQJVG\JQ 5 Skärgårdsdelegationen 9

10 6NlUJnUGVWUDILNHQ Staten har årligen beviljat bidrag för förbindelsetrafiken i Sibbo. Sibbo kommun köper transporttjänster av en företagare som sköter de allmänna transporterna under menförestider och skoltransporterna. Antalet passagerare på dessa transporter, som stöds av kommunen, var år 2005 och år Besökshamnarna i Sibbo: Högsholmsören Fagerö Gumbostrand Björnsö Storören ) UELQGHOVHWUDILNEU\JJRU 9lJEU\JJRU 6WRU UHQ *XPERVWUDQG 6LPVDO.DONVWUDQG.DPVKROPHQ 6SMXWVXQG 6 GHUNXOODODQGHW 1RUUNXOODODQGHW 3 UW %RG 6YHGMHKDPQ 10

11 1XYDUDQGHVHUYLFHXWEXG Serviceutbudet inom turismen i Sibbo är förknippat med kultur, natur och aktiviteter. Nedan uppgifter om serviceutbudet i Sibbo skärgård och kustområden. 6HYlUGKHWHUL6LEEREOD Lämningarna av vallarna som byggdes kring fornborgen Sibbesborg. Sibbo Hembygdsforskningsförening rf äger Sibbesborgs område. Hembygdsmuseet Sibbesgården ligger i Gesterby, som är en av Sibbos äldsta byar. På museiområdet finns det många gamla byggnader, som visar hur man levde i Sibbo förr Massby skolmuseum är inrymt i f.d. Massby folkskola i södra Sibbo. I museet finns ett klassrum som är inrett i gammaldags stil: pulpeter, kateder, orgelharmonium, ribbstolar, skåp etc. Östersundom kyrka är en av Finlands äldsta träkyrkor som ännu är i bruk. Kyrkan byggdes sannolikt i slutet av 1600-talet. Turistguiderna i Sibbo anordnar guidade turer och exkursioner till sevärdheterna i Sibbo..XOWXURFK YULJDHYHQHPDQJL6LEER Kalkstrand Jazz i kalkfabriken. På Söderkulla gårds friluftsscen uppförs sommarteater och anordnas andra evenemang. Borgå motorbåtsklubb anordnar racerbåttävlingen Offshore Race vid gästgiveriet Kalkkirannan Kievari. I tävlingen ingår alla offshoreklasser som körs i Finland, samt varmansklassen och V50-klassen. Kitöloppet i juli. )ULOXIWVRFKUHNUHDWLRQVRPUnGHQDL6LEER Molnträsk är kommunens badstrandsområde i mellersta Sibbo. På området finns bl.a. bord och bänkar, en grillplats, gungor, bryggor, omklädningshytter och toaletter. Sommartid verkar en kaffestuga på området. Abborholmen, Furuholmen och Östholmen, Vilstrand på Söderkullalandet, Möholmen och Bastuholmen samt ett område på Norrkullalandet är kommunens friluftsområden i skärgården. I Söderkulla och Spjutsund finns belysta motionsslingor och/eller utstakade motionsstigar..rqvwrfkkdqwyhunvi UVlOMQLQJVDPWXWVWlOOQLQJDU Blå Vargen, Krabbvägen 8 B i Östersundom Kultursmedjan Lill-Bengts Torken, konsert- och utställningslokal Sommartid hantverksförsäljning på Simsalö skola Smedjan Taika i Östersundom gårds gamla smedja. 11

12 $NWLYLWHWVWMlQVWHURFKEnWUHVRUL6LEER Seasong Travels Oy Ab anordnar sightseeing och beställningskryssningar i Sibbo skärgård med m/s Seasong. Fartyget är registrerat för 80 personer. Dags- och kvällskryssningar körs enligt tidtabell, på beställningskryssningarna kan också serveras mat. Granö Sjötransport, båtresor och transporter i Sibbo skärgård P-G Strand, båttaxi i Sibbo skärgård X-rent hyr ut båtar och annat materiel: Buster och Marino pulpetbåtar, samt Vihe båttrailers. X-rent verkar inom Stor-Helsingfors och Östra Nyland, verksamhetsplatsen finns i Kalkstrand Nevas Golf Nevas Mönkijäpark Oy, ett 150 hektars område för fyrhjulingar nära Nevas gård gyuljdwxulvwwmlqvwhu Bertas Bad, minispa, företags- och festservice Elämyspaja Tulus, äventyrs- och utfärdstjänster Kikkapakka, äventyrs-, mötes- och utfärdstjänster Majvik Gårdsbutik, biodynamiskt odlade produkter Kimmo af Ursin Oy, ugglesafari Augur Kalastuspalvelu Oy, Erik Herlevi Bengt och Harriet Lindström, Simsalö, försäljning av färsk och rökt fisk, samt matoch festservice,qnyduwhulqjvwmlqvwhul6leer B&B Nature och B&B Bluemoon stuginkvarteringsverksamhet, Juhlamenot Oy Lill-Bengts B & B Nykulla stuginkvarteringsverksamhet, Harriet och Reijo Nurmi Kesäkoti Kallioniemi, Lomakotien Liitto ry Sopukka, Ensi- ja turvakotien liitto Kuntokallion kurssikeskus 0DWRFKUHVWDXUDQJWMlQVWHU Neste Motorest Sibboviken Café Lilla Björn, Östersundom Café Storören, Storörens båthamn, Östersundom Kiosken Ruokapaikka, Östersundom Kalkkirannan Kievari, Kalkstrand Restaurang Bark, Söderkulla Restaurang Nevas, Söderkulla Söderkulla gård, Söderkulla 12

13 .LRVNWMlQVWHU Gumbon kioski /Gumbo kiosk, Gumbostrand Kiosken Ruokapaikka, Östersundom R-kioski Söderkulla Strandtugg Ab, Kalkstrand 'DJOLJYDUXEXWLNHUQDL6LEER K-Supermarket, Söderkulla Sale Box, Box Sale Kallbäck, Söderkulla Siwa, Östersundom Winberg & Winberg, Östersundom Winberg & Winberg, Butiksbåten Christina Market Vesterskog 6NlUJnUGVVRSVWDWLRQHUQDL6LEERVNlUJnUG Storören Gumbostrand Kalkstrand Spjutsund %LOG6HUYLFHXWEXGHWL6LEERVNlUJnUG 13

14 14

15 879(&./,1*63/$1)g5785,60(1,6,%%2 Utvecklingsplanen för turismen i Sibbo omfattar en vision, mål och åtgärder för att utveckla turismen. )\UIlOWVDQDO\V Utgångspunkterna för och möjligheterna att utveckla bedöms med hjälp av fyrfältsanalysen nedan. Analysen bygger på intervjuer med områdets aktörer. 1XYDUDQGHVW\UNRU /ljhwqludkxyxgvwdgvuhjlrqhqrfk GHQLQWHUQDWLRQHOODIO\JVWDWLRQHQ Det bäst tillgängliga skärgårdsområdet i Finland 1DWXUHQRFKVNlUJnUGHQ Skiljer sig från skärgårdshavet p.g.a. det landsbygdsbetonade kulturlandskapet Skärgården är Finlands pärla.xowxu Gamla kulturområden, unika byhelheter från olika tidevarv, starka traditioner, hantverkare, yrkesfiskare, sibbobor, villaägare och villakultur,qiudvwuxnwxu Den existerande infrastrukturen gör det lättare att inleda verksamheten Sibbos inre farled 5HNUHDWLRQVRPUnGHQ Erbjuder ett lätt alternativ när fritidens betydelse ökar 0 MOLJKHWHUWLOOKREE\HU Fiske, paddling, båtliv, jakt, långfärdsskrinning 1XYDUDQGHVYDJKHWHU,QIUDVWUXNWXU Det saknas en badstrand, få parkeringsplatser, serviceutrustningen/serviceutbudet otillräckligt, strandhuggsplatser, hamn på öarna (Simsalö, Norrkulla), bryggor (kryssnings- och beställningstrafik) Storören, Gumbostrand, Kalkstrand, hamnar med full service 3DUWHUQDVROLNDVWnQGSXQNWHU Rekreationsbruket, mark- och vattenägarna, företagarna, kommunen, invånarna, sommargästerna Ovillighet att planera, ingenting händer Byråkrati /ljhw Sibbo ligger för nära, läget å andra sidan avlägset från båtrutterna (från havet) Sibbo kommuncentrum ligger inte vid havet 0DUNDQYlQGQLQJ Prisnivån är hög på markområden, planläggningsprocessen är långsam, stränderna bebyggda, få fria stränder 6HUYLFH Endast lite kommersiell service 7UDILNI UELQGHOVHU Förbindelserna mellan fastlandet och öarna. Endast de som har en egen båt kan röra sig i skärgården 6NlUJnUGVWXULVPHQVVlVRQJYDULDWLRQHU På sommaren mångdubblas folkmängden i Sibbo skärgård i och med sommargästerna och efterfrågan på service, parkering etc. ökar väsentligt 15

16 0 MOLJKHWHUQDLIUDPWLGHQ (IWHUIUnJDQ NDUGHWEHK YVPHUDVHUYLFH Det behövs företagare: inkvartering, upplevelser, programtjänster, uthyrning, transporter, villa- och båtservice )OHUDDWWUDNWLYDSODWVHURFKHYHQHPDQJ Produktutveckling, investeringar, marknadsföring 6DPDUEHWH Borgå, Helsingfors, kommun/företag/samfund Alla aktörer inom turism deltar företagen, kommunen, invånarna markanvändning 6RPPDUJlVWHU Skapar ny inkomstmöjligheter för sibboborna, sommargästerna använder allt mer service.rqfhqwuhulqjdyixqnwlrqhuqd Service- och turismkoncentrationer, möjligheter när markanvändningen planeras 6NlUJnUGVNOXVWHUWlQNDQGHW Service, byggnad, vakttjänster etc. d.v.s. serviceklustret (QEDODQVHUDGKnOOEDUXWYHFNOLQJ En miljömässig, social och ekonomisk aspekt 8WPDQLQJDUQDLIUDPWLGHQ 9LVLRQ Visionen beskriver olika intressegruppers och aktörers gemensamma vilja, d.v.s. vad man önskar av framtiden. Visionen är ett mål på lång sikt som utmanar och som man närmar sig för varje år som går. När visionen fastställs bör man beakta verksamhetsmiljön och vilka förändringar som kan förutses. Utgångspunkterna samt marknads- och konkurrensläget bör även noteras. Riskerna Kunderna Verksamhetsmiljön Nuläget Konkurrensen Marknaden Företagen Övriga akt örer Riskerna Kunderna VISIONEN Målen $WWEHYDUDVNlUJnUGVLGHQWLWHWHQRFK NXOWXUHQ Innehåll, äkthet, attraktion 9HUNVDPKHWVPLOM QI UI UHWDJVDP KHW Att skapa och utveckla verksamhetsmiljön 1RUGVM KDPQ Inverkan på föreställningar, turism och rekreation 0LOM I URUHQLQJDU Blågröna alger Oljekatastrof gyhuehodvwqlqj Fritidsbyggnation, naturen gndgironplqjg Service, rekreationsmål, kommunservice Markägarna Intressegrupperna Samarbet sparterna Riskerna Kunderna Investeringarna Produktutvecklingen Förfaringssätten 16

17 Visionen kan vidare indelas i mål och för att målen skall kunna uppnås upprättas ett åtgärdsprogram som exempelvis behandlar investeringar samt produktutveckling eller annan utveckling. 6LEERVNlUJnUGRFKNXVWlUnU HWWK JNODVVLJWWXULVPRFKUHNUHDWLRQVRPUnGH PHGHWWORNDOWVHUYLFHXWEXGVRPlUPnQJVLGLJWRFKIXQJHUDQGH 0nO Strategiska mål Genom att beakta servicens kvalitet, mångsidighet och tillgänglighet samt principer för hållbar utveckling i planeringen, skapas ett högklassigt område för turism och rekreation. I och med nya trafikförbindelser och utbyggd trafikinfrastruktur har trafikframkomligheten i skärgården blivit bättre. På grund av större efterfrågan och den ökande folkmängden i Sibbo är det ekonomiskt och ekologiskt motiverat att utveckla trafiken. Servicen i Sibbo skärgård är också i kommersiellt hänseende lätt tillgänglig, eftersom serviceutbudet presenteras i lämpliga elektroniska distributionskanaler. Utvecklingsåtgärder har vidtagits inom tyngdpunktsområdena i Sibbo skärgård. De sociala, ekologiska och ekonomiska specialvillkoren har beaktats i åtgärderna. Servicecentrum har placerats på området där företagen och andra aktörer året runt erbjuder befolkningen och turisterna kvalitativa tjänster. Serviceutbudet, företagen och aktörerna har bildat nätverk med turismutbudet i Sibbos övriga delar, i Borgå och i huvudstadsregionen. Kommuninvånarna och sommargästerna utgör de interna kunderna i Sibbo skärgårdsoch kustområden. De övriga kunderna består av turistgrupper och för dem satsar man på kvaliteten, inte på mängden (ingen massturism). Verksamhetsförutsättningarna för områdets näringar är goda. Konkreta mål Tillräckliga resurser anvisas för utvecklingen av Sibbo skärgård genom att reservera ekonomiska medel (projektpengar) Turismen (inkl. fritidsboendet) beaktas i kommunens näringsprogram och planer Man bildar ett skärgårdskluster/skärgårdsforum (fritidsbosättningen, markägarna, kommuninvånarna, näringslivet) I Sibbo finns det tillräckligt med kvalitativ hem- och gästhamnskapacitet, inklusive kompletterande tjänster och funktioner På rekreationsområdena har man förberett sig på effekterna av ökad efterfrågan, bl.a. när det gäller serviceutrustningen Utbudet på inkvartering ökar mångsidigt Skärgårdskulturen förs fram och värnas om Utbudet på programservice och kryssningar görs mångsidigare Nätverken utvecklas för att skapa servicehelheter 17

18 Ett planerat och målinriktat marknadsföringssamarbete inleds med regionorganisationen (inkl. www-sidor). 6WUDWHJLHUI UXSSQnHQGHDYPnOHQ Strategier som inriktar verksamheten och fördelar resurserna bör utses för att uppnå målen. De centrala strategierna är: ) UGHOQLQJDYUHVXUVHUQD - Egna resurser - Externa resurser Såväl personresurser som ekonomiska resurser skall ställas till förfogande för att stöda utvecklingen. Det behövs m.a.o. arbetsinsatser och pengar. Kommunen bör ställa egna resurser till förfogande för verksamheten, men verksamheten kan också förvekligas som projekt. Finansiering kan ansökas exempelvis inom ramen för programmet Central Baltic. 6NDSDQGHWDYYHUNVDPKHWVI UXWVlWWQLQJDU - Definiering av Sibbo skärgårdskluster Ett kluster som omfattar mer än enbart turism och fritidsverksamhet bör avgränsas för Sibbo skärgårds- och kustområden. Med hjälp av klustret kan nyttan med utvecklingen för företagsverksamheten och kommunekonomin påvisas, exempelvis för kommunens invånare, beslutsfattare och tjänstemannaledning. Utvecklingsåtgärderna för turismen och fritiden inverkar exempelvis på detaljhandeln och byggnadssektorn. 9DODYW\QJGSXQNWHU - Prioritering (konsekvenser, snöbollseffekt ) - Stora frågor/frågor på företagsnivå Tyngdpunkterna för utvecklingen måste prioriteras eftersom alla åtgärder inte kan inledas på en gång. Projekt med betydande effekter och som eventuellt kan åstadkomma en snöbollseffekt bör främjas. Man bör lägga märke till att det finns stora frågor som berör verksamhetsmiljön och där kommunens roll är stor, men också små frågor på företagsnivå, där kommunen har en stödjande roll. Skärgårdskoordinator (projekt, ex. 1) Att bilda ett skärgårdskluster Utvecklingsobjekt Parkeringsplatser, bryggor, trafikförbindelser Serviceutbud Samarbete Tyngdpunkter Inkvartering, Tillgänglighet restauran- Verksamhetsmiljö, produktutvec- Gateway (en port till skärgården) Destination (huvudmål) Utvecklingsmål Kommunen / Tema för utvecklingen PPP,Borgå, Helsingfors Storören (ex 3.) Norrkullalandet Enskilda mål Enskilda mål 18

19 Genom att välja tyngdpunkter för utvecklingen eftersträvas en port eller gateway till skärgården. Samtidigt bör man också utveckla en plats i skärgården som kan ta emot och betjäna t.o.m. stora kundmängder. När folkmängden i Sibbo ökar bör det finnas beredskap att på lång sikt utveckla flera portar i anslutning till goda trafikförbindelser, exempelvis hela Storören, Spjutsund, Kalkstrand. Förbättrad tillgänglighet samt utveckling av serviceutbudet och samarbetet är också föremål för utvecklingen. Förbättrad tillgänglighet avser trafikförbindelser samt parkerings- och båtplatser. Det är främst företagen som utvecklar serviceutbudet. Utvecklingen av samarbetet berör såväl den offentliga som den privata sektorn i Sibbo, i dess grannstäder och i hela landskapet. 879(&./,1*6c7*b5'(5 Utvecklingsåtgärderna har i rapporten indelats i skapandet av en verksamhetsmiljö, i investeringar och produktutveckling samt i samarbete och marknadsföring. De konkreta områdena som bör utvecklas har beskrivits på en karta i bilaga 3. 6.$3$1'($9(19(5.6$0+(760,/-g 8WYHFNOLQJVSURMHNWHWI UVNlUJnUGHQ Motiveringar Eftersom det krävs aktivt arbete för att uppnå målen bör resurser ges för exempelvis ett två års projekt för att utveckla Sibbo skärgård. Projektets främsta syfte är att utveckla Sibbo skärgård och kust till en livskraftig verksamhetsmiljö, såväl för invånarna som för företagarna. En kunnig projektchef, som är förtrogen med de lokala förhållandena och accepterad av alla parter, bör anställas för utvecklingsprojektet. Projektchefens uppgift är att sköta intressebevakningen gentemot de lokala och regionala myndigheterna. Projektchefens skall bl.a. att: - Starta och samordna skärgårdsklustret - Ta fram projekt och aktivera utvecklingsverksamheten i skärgården - Koordinera samarbetet med markägarna, kommunen och företagen - Anskaffa finansiering samt locka kommersiella investerare med för att utveckla skärgården - Planera och genomföra marknadsföringen. Kostnadsförslag Kostnadsförslagen för projekt av motsvarande typ är cirka euro. Finansieringskällorna är EU, staten, landskapet, kommunen och privata. Östra Nylands förbunds utvecklingspengar för skärgården är en eventuell källa. Tidsplan Ansökningstiden, exempelvis i projektet Central Baltic, torde inledas hösten 2007, varvid projektverksamheten kunde inledas i början av år Projektet pågår preliminärt i två år. 19

20 5HJLRQDODKHOKHWVSODQHU Motiveringar Efterfrågan på fritidstjänster ökar såväl i skärgården som i kustområdena. Troligtvis behövs det under kommande år betydligt mera båtplatser och båtservice. Framtida behov bör beaktas när funktionerna och markanvändningen för övrig service och verksamhet planeras. Numera är det vanligt att utarbeta Master Planer för turistcentrum och turistkoncentrationer. I en Master Plan dras linjerna upp för områdets framtid och en planmässig och förnuftig utveckling säkras. Dessutom bestäms utvecklingsmålen och ett konkret åtgärdsprogram upprättas för att uppnå målen. En Master Plan fungerar också som ett marknadsföringsinstrument för investerare och aktörer. En Master Plan för Storören bör i det första skedet utarbetas eftersom den största efterfrågan riktas till detta område. I följande skeden utarbetas planer för Kalkstrand och Spjutsund. Kostnadsförslag Kostnadsförslaget för helhetsplanen är, beroende på projektet och planens innehåll och omfattning, ca euro. Ifall flera planer utarbetas samtidigt uppstår det synergi och kostnadsinbesparingar. I den nationella turismstrategin förordas en planmässig utveckling av turismkoncentrationer. I exemplen har planerna finansierats bl.a. med verksamhetsmiljöstöd, som TE-centralerna har beviljat. Tidsplan När finansieringen är säkrad. Skede I: Master Plan för Storören Skede II: Master Plan för Kalkstrand Skede III: Master Plan för Spjutsund 8WYHFNOLQJVSODQI U1RUUNXOODODQGHW Motiveringar Det behövs ett attraktivt resmål i Sibbo skärgård. Platsen skall ha förmågan att ta emot större mängder kunder. På Norrkullalandet finns en spirande företagsverksamhet och kommunen äger där ett betydande område. Förutom den planerade företagsverksamheten kan det också etableras andra verksamheter på området. När området planeras bör särskild uppmärksamhet fästas vid skärgårdsnaturens särdrag och hur de inverkar på dimensioneringen av nya funktioner. Kostnadsförslag Kostnadsförslaget för utvecklingsplanen är ca euro. Planeringen av området betjänar också direkt områdets företagare, varvid planen också bör få företagsfinansiering. Tidsplan Planeringen kan inledas genast när finansieringen har klarlagts. 20

21 6LEERYLNHQ Motiveringar Med hänsyn till tillgängligheten är Sibbovikens område ur skärgårdsturismens synvinkel Finlands bästa port mot havet. Läget vid motorvägen Åbo-S:t Petersburg, nära huvudstadsregionen, är enastående. De existerande trafiklösningarna (planskild anslutning till motorvägen, en bensinstation med övrig service, förbindelserna till vägnätet i Sibbo) samt tillgängligheten sjövägen möjliggör till och med en omfattande utveckling av verksamheten. Genom en mer detaljerad planering kan man skapa ett attraktivt område för olika slag av investerare och operatörer. Området lämpar sig bl.a. som en lokaliseringsplats för ett Skärgårdscentrum och/eller ett hotell/spa. En storskalig verksamhet har multiplikatoreffekter för servicenäringarna i omgivningen. I närheten kan dessutom etableras företag/tjänster som stöder och utnyttjar den ovan nämnda verksamheten. Kostnadsförslag En idéplan, förplanering, kostnadsförslag euro. Tidsplan Planeringen kan inledas genast när finansieringen har klarlagts. Målet är att med helhetsplanens markanvändningsdel kunna styra den mer detaljerade, juridiska markanvändningsplaneringen.,19(67(5,1*$52&+352'8.7879(&./,1* %lwwuhwloojlqjoljkhw Bättre tillgänglighet hör till de primära, konkreta åtgärderna som kräver investeringar. Till dem räknas utvecklingen av hamnfunktionerna och parkeringsmöjligheterna. Det lönar sig att koncentrera utvecklingen på att utvidga existerande platser och förbättra dem. Kalkstrand, Kallbäck, Söderkulla, Sibboviken, Spjutsund, Storören och Eriksnäs hör till de utvecklingsobjekt som behandlades i intervjuerna och på informationsmötena för allmänheten. Storören, Kalkstrand, Spjutsund och Sibboviken har anvisats som speciella utvecklingsobjekt. Utvecklingsbehovet är betydande när det gäller bryggornas och parkeringsområdenas kapacitet. 8WYHFNOLQJDYVHUYLFHXWEXGHW Serviceutbudet bör utvecklas såväl kvalitativt som kvantitativt. Det är främst företagen som bär ansvaret för att utveckla serviceutbudet, men kommunen ansvarar för utvecklingen av de offentliga rekreationstjänsterna. Rekreationsutbudet Det bör reserveras tillräckligt med rekreationsområden för kommunens nuvarande befolkning och för befolkningstillväxten i framtiden. Bristen på en allmän badstrand vid havet har tagits upp som ett problem. Dessutom bör övriga tjänster för allmänheten, såsom olika rutter, lägereldsplatser, strandhuggsplatser, toaletter etc. upprätthållas och utvecklas. Genom att styra efterfrågan till högklassiga, kvalitativa och lätt tillgängliga 21

22 områden minskar de negativa konsekvenserna för miljön och socialt liv, exempelvis slitage och nedskräpning i naturen, konsekvenserna för skärgårdsbefolkningens och sommargästernas privatliv. Inkvarterings- och restaurangtjänster Inkvarteringsutbudet i Sibbo skärgård bör utvecklas. Inkvarterings- och restaurangtjänster med skärgårdsprägel, exempelvis stugor, bed & breakfast samt ett skärgårdshotell, lämpar sig synnerligen väl på området. För närvarande planeras stuginkvartering på Norrkullalandet. Ett hotellprojekt har dessutom föreslagits i Eriksnäs och idéer har lagts fram om ett Spa hotell på Sibbovikens område. När kunderna ökar och konsumtionsvanorna ändrar erbjuder området möjligheter till affärsverksamhet också för nya restauranger, exempelvis Söderkulla sommarcafé med båtfolk som potentiella restaurangkunder. Besöksmål I huvudstadsregionens omedelbara närhet finns det t.o.m. internationell efterfrågan på platser i skärgården, som presenterar skärgårdskultur. Ett besöksmål som går under arbetsnamnet Saaristolaiskoti eller Fiskarhemmet kunde etableras t.ex. på Simsalö. Olika evenemang (exempelvis traditionsevenemang, företagsevenemang) skulle arrangeras och platsen skulle också vara ett mål för en dags kryssningar. En Timmerkoja, som enligt motsvarande koncept representerar skogskultur, kunde byggas i anslutning till Sibbo storskog. I Östra Nyland planeras ett skärgårdscentrum. Med hänsyn till tillgängligheten och läget skulle Sibbovikens område vara ett potentiellt område för dylik verksamhet. Det lönar sig dock inte att förverkliga ett konkurrerande centrum, utan man bör i stället samarbeta med Östra Nylands förbund och Borgå stad. Båthamnsfunktioner Förutom de egentliga bryggkonstruktionerna (tillgänglighet) bör också kompletterande tjänster, inklusive investeringar, utvecklas både för båtfolk och för båtar. I anslutning till båthamnarna bör det finnas utrymmen för service och reparation av båtar samt lämpliga områden för vinterförvaring. En förnuftig placering av funktionerna bör särskilt beaktas i markanvändningsplaneringen. De kommersiella verksamhetsmiljöerna som möjliggör en utveckling av företagsverksamheten, exempelvis förvaring av båtar, övervakning av bryggområdena etc. bör utvecklas. Produkter Förutom investeringar behövs det produktutveckling för att skapa innehåll i turism- och rekreationsupplevelserna. Produktutvecklingen ökar områdets attraktion och förbättrar de kommersiella resurserna. Exempel på dylika är att utveckla kryssnings-/båt- /paddlingsrutter, t.ex. Storören-Norrkullalandet-Kalkstrand samt att utveckla ett en dags paket tillsammans med researrangörerna, varvid resan görs med beställningsbuss (eller arrangerad) från Helsingfors till Sibbo kustområde och med båt/fartyg tillbaka till Helsingfors. Resan kan också göras i omvänd ordning. Naturturismen är en stor outnyttjad, efterfrågad potential. Guidetjänsterna samt samarbetet med de övriga turismföretagen, t.ex. i Sibbo storskog, bör beaktas när naturturismen i skärgården och kustområdena utvecklas. 22

23 879(&./,1*$96$0$5%(7(2&+0$5.1$'6 )g5,1* 8WYHFNOLQJDYVDPDUEHWHW Motivering I intervjuerna behandlades behovet att förbättra samarbetet såväl mellan områdets aktörer som med aktörer utanför området. Sibbo skärgårdskluster, som tidigare har beskrivits, kunde utgöra grunden för samarbetet. Turismen utvecklas i samarbete med invånarna, markägarna, kommunen samt företagen, vilket är i enlighet med principerna för hållbar utveckling. Företagen och organisationerna i Östra Nyland och Borgå samt i Nyland och Helsingfors skall idka samarbete inom turismservicen vid såväl produktutveckling, marknadsföring som försäljning. Projektchefen för utvecklingsprojektet i skärgården skall inneha en stor roll när samarbetet inleds och i dess första skede. Målet skall dock vara att samarbetet är inifrån verkande och att områdets aktörer är medvetna om nyttan för sin egen verksamhet. Utvecklingen av samarbetet kan också leda till organiserad verksamhet, exempelvis en förening. Kommentarer från intervjuerna och informationsmötena gällande samarbetet: Uthyrning av privata fritidsbostäder, en sammanslutning bildas För hugade ägare till fritidsbostäder utvecklas ett koncept för uthyrning av bostaden. Ett välorganiserat östnyländskt turismsamarbete Behovet att utveckla Regionorganisationen för turismen i Östra Nyland har utretts och målet är att verksamheten skall utvecklas. Samarbetet kring olika teman (Finska vikens kust) är också viktigt. Markägarna skall beaktas när turistmålen planeras Markägarnas behov, förväntningar och specialvillkor för planeringen skall beaktas enligt ovanstående princip. Kostnadsförslag I inledningsskedet kan samarbetet aktiveras utifrån inom ramen för skärgårdsprojektet. Ett kostnadsförslag för samarbetet kan inte göras. Tidsplan Utvecklingen av samarbetet har inletts vid ett informationsmöte för allmänheten våren Verksamheten kan fortsätta genom att t.ex. med ett halvt års mellanrum anordna ett utvecklingsseminarium för Sibbo skärgård. 8WYHFNOLQJDYPDUNQDGVI ULQJHQ Motiveringar Behovet att göra utbudet i Sibbo skärgård och kustområden mera synligt har kommit fram i utredningen. De föreslagna åtgärderna är bl.a: 23

24 www-sidorna för Sibbo skärgård Strukturen för Sibbo kommuns www-sidor skulle ändras så att servicen i skärgården kommer tydligt fram/är lätta att hitta. Helt egna webbsidor för skärgården har också nämnts som ett alternativ. Oberoende av vilken lösning man väljer bör utbudet länkas till turismorganisationernas sidor. En kontaktperson som ansvarar för turismen och turistinformationen i Sibbo kommun Enligt den allmänna uppfattningen lönar det sig inte för en mindre kommun att anvisa turismen alltför stora resurser. I Sibbos fall kan tjänsterna för produktutveckling, marknadsföring, försäljning och information produceras av en regional organisation eller av ett företag. Skärgårdsprojektets ledare ansvarar också för turismärendena. Kommunens resurser bör styras till utvecklingen av turismens verksamhetsmiljö. Turistinformationstavlor bl.a. på Storören och vid Sibboviken Enskilda informationsskyltar fyller på ort och ställe behovet av uppgifter och vägledning. Olika kundgrupper och kundströmmar bör beaktas när tavlorna planeras och placeras ut. En marknadsföringsplan upprättas Marknadsföringen av skärgården skall vara planmässig och långsiktig. Marknadsföringsplanen drar upp linjerna för åtgärderna och rollinnehaven mellan olika aktörer och samordnar åtgärderna. Marknadsföringsplanen kan också utgöra en del av landskapets marknadsföringsplan. Kostnadsförslag Marknadsföringsplanen upprättas tillsammans med områdets aktörer och med regionorganisationen. Marknadsföringsplanen upprättas som en del av skärgårdsprojektet. Den privata sektorns aktörer deltar också i finansieringen av de praktiska åtgärderna. Tidsplan Genomförs samtidigt med utvecklingsprojekten i skärgården. 6$00$1'5$* Sibbo skärgård har förstklassiga möjligheter att utvecklas till ett attraktivt och framgångsrikt område för turism och rekreation. Efterfrågan på rekreationstjänster ökar då kommunens folkmängd ökar. Den nationella och internationella efterfrågan på turism antas öka i framtiden. Finlands natur, och skärgården som en del av den, är trumfen inom turismen i Finland. Konsumenterna uppskattar fritiden i allt högre grad och de är beredda att satsa på den. Sibbo skärgård erbjuder existerande och nya företag möjlighet till affärsverksamhet. Utvecklingen skall bygga på efterfrågan. Hoten mot utvecklingen av Sibbo skärgård är huvudsakligen externa och förknippade med miljösituationen, en eventuell miljökatastrof samt utvecklingen av Sköldvik hamn och Nordsjö hamn. Turismens och rekreationens negativa konsekvenser för miljön kan minskas med en hållbar planering. 24

25 Sibbo och sibboborna har nycklarna till utvecklingen. Tillräckliga resurser skall anvisas för utvecklingen. Om resurserna är begränsade måste man välja tyngdpunkterna för utvecklingen. Rollfördelningen mellan kommunen och företagen bör dessutom beaktas. Kommunen bör utveckla verksamhetsmiljön för företagsamhet och boende, exempelvis tillgängligheten. Företagens uppgift är att utveckla sin affärsverksamhet. Valda tyngdpunkter på fastlandet: Storören Sibboviken Kalkstrand Spjutsund och skärgården Norrkullalandet Simsalö Servicen och möjligheterna i Sibbo skärgård bör marknadsföras aktivt, tillsammans med samarbetsparterna, genom att utnyttja moderna och effektiva marknadsföringskanaler. Utvecklingen av skärgården berör många parter; skärgårdens fasta befolkning och sommargästerna, markägarna, företagen och samfunden, kommunens beslutsfattare och tjänstemän samt många intressegrupper utanför kommunen. Att parterna har en gemensam åsikt och vision om utvecklingslinjerna är ett villkor för att utvecklingen skall lyckas. 25

26 %,/$*25 26