KOMMUNFASTIGHETER I ÖREBRO MILJÖINVENTERING AV LUNDBYSKOLAN I ÖREBRO

Transkript

1 RAPPORT KOMMUNFASTIGHETER I ÖREBRO MILJÖINVENTERING AV LUNDBYSKOLAN I ÖREBRO

2 2(15) Innehållsförteckning UPPDRAGSINFORMATION... 3 BAKGRUND... 3 UTFÖRANDE... 4 OMFATTNING... 4 RESULTAT... 4 Generellt... 4 Opalen/ Rubinen... 5 Entré/ Kapprum... 6 PP 30 Yttervägg... 6 PP 32 Klassrum... 8 PP 37 Kapprum... 8 Textilslöjd... 8 PP 2012:1 Fuktmätning i korridor... 8 PP 2012:2 Fuktmätning i korridor... 9 Kristallen... 9 PP 4, PP 5 och PP 6, Matsal Kristallen PP 7 Lekrum Kristallen PP 2 och PP 3 Entré/ Kapprum Kristallen Fuktindikering Kristallen PP 2012:3 Fuktmätning i lekrum Bedömning och Åtgärder Bilagor Mikrobiell analys Fuktmätningsprotokoll

3 3(15) UPPDRAGSINFORMATION Uppdragsgivare: Futurum Fastigheter Göran Fredriksson Örebro Utredare: Byggnadsmiljö Kajsa Söderberg Tfn Mobil Objekt: B Lundbyskolan, Örebro Fastighetsägare: Uppdrag: Besiktningsdag: Kommunfastigheter Örebro Att utifrån byggnadsmiljös tidigare miljöinventering göra en kompletterande bedömning av inne miljön på Lundbyslolan idag. I uppdraget ingår även att för programnämnden barn och ungdom göra en utvärdering av de byggåtgärder Futurum Fastigheter skall göra, innan nämnden tar något beslut. Kompletterande besiktning och provtagning utfördes BAKGRUND Byggnadsmiljö har tidigare utfört en miljöinventering av Lundbyskolan. Inventeringen var slutfört 2008 och utfördes med avseende på miljöfarligt avfall och riskkonstruktioner inför en kommande ombyggnad. Skolan består av två huskroppar byggda på 70-talet Opalen och Rubinen är uppförd med trästomme ovan platta på mark. Takkonstruktionen på Opalen/ Rubinen är ett pappklätt sadeltak. Byggnaden ventileras med ett FT-system. Kristallen är uppförd med trästomme ovan platta på mark samt ansluten till skyddsrum ovan mark. Takkonstruktionen på Kristallen är låglutande och klätt med gummiduk. Byggnaden ventileras med ett FT-system.

4 4(15) Skolan har sedan inventeringen 2008 drivits med övertryck för att minska belastningen på innemiljön från konstruktionen. När detta beslut fattades angavs även 2012 som slutår för när skolan betraktades som utkänd. Frågeställningen är nu om det är säkert att använda skolan fram till ungefär 2014 när en ny /renoverad skola beräknas vara klar. Samt om de föreslagna åtgärderna bedöms vara tillfredställande för att komma till rätta med de konstaterade innemiljöproblemen. UTFÖRANDE OMFATTNING En enklare undersökning har utförts med rapporten från den tidigare undersökningen som grund. Fuktmätning har utförts på 3 punkter i norrbyskolan. I viss mån har kontroll av de tidigare provpunkterna utförts. RESULTAT Generellt Utifrån den genomförda undersökningen stämmer fortfarande rapporten från 2008 i huvudsak. För vidare info se Miljöinventering av Lundbyskolan i Örebro, daterad Nedan presenteras resultat som avviker från den tidigare utredningen och eller har kontrollerats mer än översiktligt även vid denna besiktning Klagomål på unken dålig lukt förekommer i vissa utrymmen. Vid besiktningstillfället har unken lukt kunnat kännas i enstaka utrymmen. Framförallt är detta koncenterat till mittsektionen av opalen/rubinen samt lärarexpedition och mysrum i kristallen. Vid besöket påtalade flera lärare att de upplever problem med såväl dålig lukt som ohälsa i skolan. Under helger och längre frånvaro från skolan uppgavs problemen minska och eller försvinna helt. Konditionen på fönster är varierande och bitvis mycket dåliga.

5 5(15) OPALEN/ RUBINEN PP 2012:2 PP 30 PP 32 PP 2012:1 PP 37 Konstruktionsingrepp i ytterväggar har visat att de är konstruerade i enlighet med k-ritningarna. Se detaljen sid 7. Fuktindikeringar har generellt varit högre i centrum av huset, vilket stämmer väl med förväntat värde. Fuktindikeringsvärden Ingen risk Fuktindikeringsvärden Något förhöjda Fuktindikeringsvärden Förhöjt Vid besiktningen erhölls något lägre fuktindikeringar än vid den ursprungliga inventeringen. De gula områdena på bilden ovan var nu någon stans mellan ingen risk och något förhöjda. De röda områdena visade nu värden i det lägre spannet av förhöjt.

6 6(15) Ytterväggsyllen är tryckimpregnerad och skyddas av en mineralullsremsa Uttagna prover visar på unken lukt i syllisolering, syll, väggisolering, papp och plastfolie. Det luktar också av tryckimpregnering och om asfaboarden. Ytterväggssyllen är av tryckimpregnerat virke. Genomförda konstruktionsingrepp i yttervägg på flera ställen i skolan visar på riskkonstruktioner. Se bilderna ovan. Entré/ Kapprum I entrén (kapprum på ritning nedan) bredvid slöjden luktar det mikrobiellt. Uttagna prover har analyserats och påvisar mikrobiell påväxt. Uttaget prov 001 på PVC mattan har analyserats och det visar på asbest (krysotilasbest). Lukten var tydlig vid besiktningen PP 30 Yttervägg Konstruktionsingrepp har utförts i yttervägg. Ytterväggskonstruktionen är lika konstruktionsdetaljen på sidan 7 och 8. Vid okulärbesiktning i ytter väggen kunde det konstateras att plattan är spräckt. Detta medför att det strömmar upp unken jordluft som blandas med den mikrobiella lukten. Prov 014 har tagits på mineralull under ytterväggssyll, provet avgav unken lukt. Prov 015 har tagits på gipsskiva, analysen visade riklig påväxt av mögelsvamp. Prov 016 har tagits på gummisockel + väv, analysen visade riklig påväxt av mögelsvamp. Prov 017 har tagits på plastfolie, analysen visade riklig påväxt av mögelsvamp och aktinomyceter (bakterier). Prov 018 har tagits

7 7(15) på mineralull i vägg, provet avgav unken lukt. Prov 019 har tagits på asfaboard, analysen visade måttlig påväxt av mögelsvamp. Se vidare bil 1Analysprotokoll. Se ritning nedan. PP 30 PP 30 Kapprum 24 Fuktkvots kontroll i den tryckimpregnerade ytterväggsyllen visar på 16,3 % fuktkvot. Mätningen är gjord i syllens yttre nederkant. Anm: Gränsen för mikrobiell tillväxt går vid ca. 15% fuktkvot viket motsvarar ca % RF. Fuktkvotsmätning i syll Spricka i BTG-platta vid upplag Skador i väggkonstruktion Kontroll av provpunkten utfördes , statusen bedömdes vara lika tidigare inga nya prover togs.

8 8(15) PP 32 Klassrum I provpunkten PP 32 i arbetsrum/klassrum har konstruktionsingrepp gjorts. Väggkonstruktionen är lik den i kapprum 24 (se detalj på sidan 7 och 8), med tryckimpregnerad ytterväggssyll. Uttagna prover luktar starkt från asfaboarden och den tryckimpregnerade ytterväggssyllen. PP 32 Kontroll av provpunkten utfördes , statusen bedömdes vara lika tidigare inga nya prover togs. PP 37 Kapprum Vid besiktningstillfället kunde en avvikande lukt av mikrobiell karaktär kännas. Luktproblemet uppmärksammades i samband med miljöinventeringen på Kristallen Kontroll av provpunkten utfördes , statusen bedömdes vara lika tidigare inga nya prover togs. Textilslöjd Vid besiktningen kunde en tydlig unken lukt kännas framförallt längs ytterväggen i textilslöjden. PP 2012:1 Fuktmätning i korridor Fuktmätning utfördes i nedre delen av korridormitt där förhöjda till något förhöjda fuktindikeringar erhållits. Fuktmätningen utfördes i den översta centimetern under linoleummattan. Vid provpunkten var mattan torr och spröd (mattan gick sönder i bitar vid provtagningen). Från undersida linoleummmatta kunde en tydlig unken lukt kännas. Prov på mattan togs och skickades

9 9(15) till Anozona för mikrobiell analys. Analysen visade något förhöjd förekomst av mikrobiell påväxt på baksida matta. Mätning av biologisk aktivitet visade på något förhöjda värden. Den relativa fuktigheten i ytan uppmättes till 85,1 ±2 % RF vid 20,7ºC. PP 2012:2 Fuktmätning i korridor Fuktmätning utfördes i mitten av opalens korridor utanför M5 där förhöjda till något förhöjda fuktindikeringar erhållits. Fuktmätnngen utfördes i den översta centimetern under linoleummattan. Samt 1-3 cm under ytan. Vid provpunkten var mattan torr och spröd (mattan gick sönder i bitar vid provtagningen). Från uttaget prov på linoleummatta kunde materilalukt kännas, ingen avvikande lukt. Den relativa fuktigheten i betongen uppmättes till 85,1 ±2 % RF vid 20,7ºC i provet från 0-1 cm. I provet från 1-3 cm uppmättes 90,1 ±2 % RF vid 20,6ºC. KRISTALLEN

10 10(15) PP 4, PP 5 och PP 6, Matsal Kristallen Tidigare takläckage vid vägg mot Korridor (se rödmarkering på ritning nedan) har resulterat i skador på innerväggen. Konstruktionsingrepp har gjorts i mellanvägg mot kapprum (se PP 4, PP 5 och PP 6). Prov 101 har tagits på gipsskiva vid PP 4, analysen visade riklig förekomst av sporer hyffragment av mögelsvamp. Prov 103 har tagits på masonitskiva vid PP 4, analysen visade sparsam förekomst av sporer och hyffragment. Prov 105 har tagits på gips och lim bakom gummisockel vid PP 5, analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Prov 106 har tagits på gummisockel vid PP 5, analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Prov 107 har tagits på gipsskiva + masonit vid PP 6, analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Se vidare under bilaga 1 Analysprotokoll. Kontroll av provpunkterna utfördes , statusen bedömdes vara lika tidigare inga nya prover togs. Förhöjda fuktindikeringar erhölls på golvet framför pelaren. Prov har tagits på PVC-matta vid PP5. Limmet under PVC-mattan var kladdigt och luktade av nedbruten mjukgörare.

11 11(15) PP 7 Lekrum Kristallen Lekrummet luktar unket mikrobiellt. I rummet finns sprickor i hörnen på väggar och tak. Undersökning med rök visar att det drar in luft från dessa sprickor. Dessutom är fönstret ett gammalt kopplat fönster med otätheter och rötskador. Ytterväggens konstruktion liknar den på Opalen/ Rubinen (typ ritning finns på sidan 5) och det luktar kraftigt från asfaboarden, isoleringen och den tryckimpregnerade ytterväggssyllen. Konstruktions ingrepp har gjorts på misstänkt städskada. Se ritning nedan. Prov 108 har tagits på gipsskiva, väv och papp vid PP 7 analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Se vidare under bilaga 1 Analysprotokoll. Fuktkvotsmätning i ytterväggssyllen visar på 10,6% fuktkvot i trä. Mätningen gjordes på insidan av syllens nederkant. Anm: Gränsen för mikrobiell tillväxt går vid ca. 15% fuktkvot viket motsvarar ca % RF. Se ritning nedan.

12 12(15) Fuktkvotsmätning i syll Vid besiktningen var lekrummet omgjort till personalkotor. En kraftig mögellukt kunde kännas i kontoret. PP 2 och PP 3 Entré/ Kapprum Kristallen Vid kontroll under mattor (PP3 och PP2) kunde ingen avvikande lukt kännas vid besiktningstillfället. Låga fuktindikeringsvärden erhölls mot golv. Kontroll av provpunkten utfördes , statusen bedömdes vara lika tidigare inga nya prover togs. Fuktindikering Kristallen Nedan pressenteras en överblick av huset och de fuktindikeringar som är gjorda. Det förekommer kraftigt förhöjda fuktindikeringar i förrådet i skyddsrummet till höger (119 i fuktindikering), det är även ganska höga värden i det andra skyddsrummet till vänster. Matsalen visar höga värden runt den skadan som har varit i samband med takläckaget mot kapprummet.

13 13(15) Höga värden har vi i mysrummet. I mysrummet ligger ett stengolv och på stengolvet ligger en matta med gummi baksida, detta tros göra de höga värdena. I mysrum kristallen noterades synlig påväxt nederkant vägg vid besiktningen Inga förhöjda fuktindikeringar erhölls i anslutning till påväxten. PP 2012:3 Nedan pressenteras sifferintervall för fuktindikering där 101 visar ingen risk och 120 visar hög risk för skador p.g.a. för höga fukt- indikeringar. Markeringen på ritningen ovan följer denna skala. Fuktindikeringsvärden Fuktindikeringsvärden Fuktindikeringsvärden Ingen risk Något förhöjda Förhöjt Fuktindikeringarna ungefär lika de som uppmättes PP 2012:3 Fuktmätning i lekrum Fuktmätning utfördes ett av Kristallens lekrum (skyddsrum) där förhöjda fuktindikeringar erhållits.

14 14(15) I rummet ligger en PVC-matta som har släppt på sina ställen. När mattan öppnades kunde en tydlig avvikande lukt från nedbruten mjukgörare kännas. Limmet under mattan var kladdigt och förtvålat. Den relativa fuktigheten i betongen uppmättes till 94,9 ±2 % RF vid 20,6ºC i provet från 0-2 cm. I provet från 2-4 cm uppmättes 94,0 ±2 % RF vid 20,7ºC. BEDÖMNING OCH ÅTGÄRDER Utifrån den genomförda undersökningen stämmer fortfarande rapporten från 2008 i huvudsak. För vidare info se Miljöinventering av Lundbyskolan i Örebro, daterad De genomförda fuktindikeringarna visar att fuktnivåerna i opalen/rubinen är lägre än vid undersökningarna Den relativa fuktigheten i provpunkterna är så pass låg att risken för nya fukt och mikrobiella skador i matta limskikt är mycket liten. Att fuktnivåerna är lägre i golvet i dag än 2006 bedöms bero på torrare städmetoder samt att polishbehandlig av linoleummattorna inte utförs längre. Betydligt lägre fuktbelastning ovanifrån i kombination med avsaknad av polish (gör mattan öppnare för fukttransport) främjar uttorkning av betongytan. I kristallen är en större del av golvmattorna av PVC (betydligt tätare för fukttransport) och där har inte denna uttorkning kunnat noteras. Fuktmätningen i lekrum (skyddsrum) uppvisar både höga fuktvärden och tecken till förtvålning av mattlimmet. De förslag till åtgärder som Örebrobyggstatik presenterat bedöms som tillfredställande för att åtgärda de problem som vi hittat i våra undersökningar. Detta förutsatt att om skador förekommer på kvarvarande bärande delar skall dessa bytas ut alernativt säkerställas att emissioner ej kan nå rumsluften. Tex kan fukt och emissioner från en betongplatta hindras att nå rumsluften genom ett mekaniskt ventilerat övergolvsystem. Förslag på att använda ett sådant (i detta fall Sysem Platon) ligger i Örebrobyggstatiks åtgärdsförslag. Den lösning som Örebrobyggstatik och Futurum fastigheter föreslagit är ur fukt och innemiljö synpunkt på sätt och vis att föredra framför rivning

15 15(15) och nybyggnation. Genom att taket sparas och användande av prefabricerade vägg element blir risken för fuktskador under byggnationen minimal. Problem med väderskydd och inläckande regnvatten är annars inte försumbart i samband med nybyggnation. Gällande bedömning av hälsopåverkan från byggnaden skall all sådan bedömning utföras av läkare och inte av byggnadsingenjörer. Byggnadsmiljö har därför rekommenderat Futurum fastigheter att ta hjälp av miljömedicin vid USÖ för denna bedömning. En innemiljö enkät enligt Örebromodellen kommer därför genomgöras av Previa och analyseras av miljömedicin vid USÖ. Örebro tisdag den 8 maj 2012 Byggnadsmiljö Mellansverige AB Kajsa Söderberg