KOMMUNFASTIGHETER I ÖREBRO MILJÖINVENTERING AV LUNDBYSKOLAN I ÖREBRO

Transkript

1 RAPPORT KOMMUNFASTIGHETER I ÖREBRO MILJÖINVENTERING AV LUNDBYSKOLAN I ÖREBRO

2 2(28) Innehållsförteckning Bilagor... 3 UPPDRAGSINFORMATION... 4 BAKGRUND... 4 UTFÖRANDE... 4 OMFATTNING... 5 RESULTAT... 5 Generellt... 5 Opalen/ Rubinen... 6 Entré/ Kapprum... 7 PP 30 Yttervägg... 7 PP 31 Kapprum... 8 PP 32 Klassrum... 9 Telerum PP 33 Klassrum PP 34 Korridor PP 35 och PP 36. Korridor 30 och Klassrum PP 37 Kapprum Kristallen Fönster på Kristallen PP 4, PP 5 och PP 6, Matsal Kristallen PP 15, Matsal Kristallen PP 16, Förråd innanför matsal Kristallen PP 7 Lekrum Kristallen PP 14 Hemvist/ Hemkunskap Kristallen PP 8 och PP 9 Wc/ Dusch (personal) Kristallen PP 10 och PP 11 Personal/ Lek Kristallen PP 2 och PP 3 Entré/ Kapprum Kristallen PP 12 och PP 13 Rörelselek och Förråd Kristallen Fuktindikering Kristallen Utvändigt Bedömning och Åtgärder GENERELLT Opalen / Rubinen Kristallen MILJÖFARLIGA/MILJÖSTÖRANDE ÄMNEN Hg, Kvicksilver PCB Lysrörskondensatorer Oljeavfall Pb, Bly Cu, Koppar... 27

3 3(28) Cd, Kadmium PVC Asbest Miljöfarliga/miljöstörande ämnen, sammanfattning Handikappanpassning Övrigt Bilagor Rumsvis inventering Analyser ( mikrobiella, asbest,) Ritningar

4 4(28) UPPDRAGSINFORMATION Uppdragsgivare: Kommunfastigheter i Örebro Stein Fossan Örebro Utredare: Byggnadsmiljö Kajsa Söderberg Mathias Johansson Tfn Mobil Objekt: Lundbyskolan, Örebro Fastighetsägare: Uppdrag: Besiktningsdag: Kommunfastigheter Örebro Att utföra en miljöinventering av Lundbyskolan i Örebro. I uppdraget ingår även att genomföra provtagning och mätningar avseende negativ inomhusmiljö. Undersökningarna har utförts under perioden 2006-Opalen/ Rubinen och Kristallen. BAKGRUND Byggnaden skall miljöinventeras med avseende på miljöfarligt avfall och riskkonstruktioner inför en kommande ombyggnad. Skolan består av två huskroppar byggda på 70-talet Opalen och Rubinen är uppförd med trästomme ovan platta på mark. Takkonstruktionen på Opalen/ Rubinen är ett pappklätt sadeltak. Byggnaden ventileras med ett FT-system. Kristallen är uppförd med trästomme ovan platta på mark samt ansluten till skyddsrum ovan mark. Takkonstruktionen på Kristallen är låglutande och klätt med gummiduk. Byggnaden ventileras med ett FT-system. UTFÖRANDE Vid inventeringen har en kombinerad checklista för miljöinventering och rums redovisning använts. Vid inventeringen har materialprover på

5 5(28) misstänkt asbestförekomst samt mögelskadat material tagits ut stickprovsvis. Materialproverna har sänts till AIMEX AB i Stockholm för analys. Lysrörsarmaturer har blivit utbytta 2006 på skolan, därför har ingen hänsyn tagits till PCB risk på kondensatorer i lysrörsarmaturer. Riskkonstruktioner har okulärbesiktigats och i viss mån fuktindikerats. OMFATTNING Att utföra inventering av Lundbyskolan med avseende på miljöfarligt avfall, I. miljöstörande ämnen och riskkonstruktioner. I inventeringen har tyngdpunkten lagts på riskkonstruktioner. Takkonstruktionen är inte inventerad i detta skede. Tak beläggningen på Kristallen är utbytt efter ett antal tak läckage till gummimatta. Ventilationen är ej kontrollerad med avseende på asbest. Funna material och konstruktioner är erhållna vid okulärbesiktning. RESULTAT Nedan redovisas inventeringsresultat översiktligt. För mer detaljerad information se den bifogade rumsvisa inventeringsredovisningen. Generellt Klagomål på unken dålig lukt förekommer i vissa utrymmen. Vid besiktningstillfället har unken lukt kunnat kännas i enstaka utrymmen. Se vidare under respektive avdelning samt i den rumsvisa beskrivningen. Personalen upplever höga ljudvolymer, drag och dåligt planerade lokaler. Ingen personaltoalett och bara två toaletter till 50 barn. Planteringar förekommer i direkt anslutning till fasaden. Där det inte förekommer planteringar av något slag ligger det asfalt i anslutning till fasaderna på både mellanstadiet och lågstadiet. Marken lutar på flera ställen in mot fasaden. Vid kraftigt regn stänker det upp vatten på fasaderna med nedsmutsning och rötskador som följd. På innergården i Kristallen lutar marken från den befintliga brunnen in mot fasaden på flera ställen. Se vidare under rubriken Kristallen. Samtliga ytskikt i Opalen/ Rubinen är generellt sett mycket slitna. I Kristallen har om och tillbyggnader inneburit att ytskikten är mera blandade mellan mycket slitna och nästan helt nya. Konditionen på fönster är varierande och bitvis mycket dåliga.

6 6(28) I korridorer, arbetsrum/grupprum och klassrum ligger det Linoleum och PVC-mattor. Det förekommer asbest i en del av de äldre PVC-mattorna samt på vissa delar rikligt med mögelsvamp under linoleummattorna. Se vidare under resp. rum och provpunkt. I wc och andra våtutrymmen ligger generellt PVC-mattor, prov har inte tagits på dessa golvmaterial. I duschutrymmen ligger nya fogfria massagolv med hålkärl, prov har inte tagits i duschutrymmen. Radonmätningar på Lundbyskolan pågår och svar väntas till sommaren. Generellt sätt har små mängde miljöfarliga/miljöstörande ämnen konstaterats. OPALEN/ RUBINEN PP 30 PP 32 PP 31 PP 34 PP 33 PP 37 PP 36 PP 35 Konstruktionsingrepp i ytterväggar har visat att de är konstruerade i enlighet med k-ritningarna. Se detaljen sid 7. Fuktindikeringar har generellt varit högre ii centrum av huset, vilket stämmer väl med förväntat värde. Fuktindikeringsvärden Ingen risk Fuktindikeringsvärden Något förhöjda Fuktindikeringsvärden Förhöjt

7 7(28) Ytterväggsyllen är tryckimpregnerad och skyddas av en mineralullsremsa Uttagna prover visar på unken lukt i syllisolering, syll, väggisolering, papp och plastfolie. Det luktar också av tryckimpregnering och om asfaboarden. Ytterväggssyllen är av tryckimpregnerat virke. Genomförda konstruktionsingrepp i yttervägg på flera ställen i skolan visar på riskkonstruktioner. Se bil nedan Entré/ Kapprum I entrén (kapprum på ritning nedan) bredvid slöjden luktar det mikrobiellt. Uttagna prover har analyserats och påvisar mikrobiell påväxt. Uttaget prov 001 på PVC mattan har analyserats och det visar på asbest (krysotilasbest). PP 30 Yttervägg Konstruktionsingrepp har utförts i yttervägg. Ytterväggskonstruktionen är lika konstruktionsdetaljen på sidan 7 och 8. Vid okulärbesiktning i ytter- väggen kunde det konstateras att plattan är spräckt, detta medför att det strömmar upp unken jordluft som blandas med den mikrobiella lukten. Prov 014 har tagits på mineralull under ytterväggssyll, provet avgav unken lukt. Prov 015 har tagits på gipsskiva, analysen visade riklig påväxt av mögelsvamp. Prov 016 har tagits på gummisockel + väv, analysen visade riklig påväxt av mögelsvamp. Prov

8 8(28) 017 har tagits på plastfolie, analysen visade riklig påväxt av mögelsvamp och aktinomyceter (bakterier). Prov 018 har tagits på mineralull i vägg, provet avgav unken lukt. Prov 019 har tagits på asfaboard, analysen visade måttlig påväxt av mögelsvamp. Se vidare bil 1Analysprotokoll. Se ritning nedan. PP 30 PP 30 Kapprum 24 Fuktkvots kontroll i den tryckimpregnerade ytterväggsyllen visar på 16,3 % fuktkvot. Mätningen är gjord i syllens yttre nederkant. Anm: Gränsen för mikrobiell tillväxt går vid ca. 15% fuktkvot viket motsvarar ca % RF. Fuktkvotsmätning i syll Spricka i BTG-platta vid upplag Skador i väggkonstruktion PP 31 Kapprum

9 9(28) Kapprummet på ritningen nedan fungerar som generellt kapprum då samtliga kapprum ser lika ut och har samma typ av konstruktion. I kapprum och wc ligger mestadels pvc-mattor. Provtagning har gjorts enligt rödmarkering på ritningen nedan. Prov 006 har tagits på PVC-matta, analysen visar på asbest. Prov 007 har tagits på PVC-matta, analysen visar sparsam förekomst av sporer. Prov 008 har tagits på PVC-matta, analysen visar på inga synliga sporer eller hyfer. Se vidare bil. 1 Analysprotokoll. PP 31 Det förekommer förhöjda fuktindikeringar på golven i kapprummen med limförtvålning som följd. PP 32 Klassrum I klassrum ligger övervägande linoleum golv. Prover har tagits på olika ställen och vissa har analyserats (se bilaga 1 Analysprotokoll). I provpunkten PP 32 i arbetsrum/klassrum har konstruktionsingrepp gjorts. Vägg konstruktionen är lik den i kapprum 24 (se detalj på sidan 7 och 8), med tryckimpregnerad ytterväggssyll. Uttagna prover luktar starkt från asfaboarden och den tryckimpregnerade ytterväggssyllen.

10 10(28) PP 32 Telerum 108 Vid besiktningstillfället kunde rötskador ses genom en inspektionslucka i taket (luckan saknades). Missfärgningar på gips och trä, vid besiktningstillfället var det torrt. PP 33 Klassrum Klassrum/arbetsrum enligt ritning nedan har småskador i mellanvägg, detta förekommer i nederkant de flesta mellanväggar mot kapprummen. Prov 012 har tagits på gipsskiva, analysen visade måttlig förekomst av sporer och hyffragment. Prov har tagits vid rödmarkeringen på ritningen nedan. Se vidare bil. 1 Analysprotokoll. PP 33 PP 34 Korridor 30 I korridoren innanför kapprummet som beskrivs ovan har provtagning skett ovan undertak. Prov 009 har tagits på takbjälke, analysen

11 11(28) visade riklig påväxt av mögel- och blånadssvamp. Prov 010 har tagits på takbjälke, analysen visade riklig påväxt av mögel- och blånadssvamp. Prov 011 har tagits på takbjälke, analysen visade riklig påväxt av mögel- och blånadssvamp. Området är markerat med rött på ritning nedan och provtagningsytan är ca. en meter lång. Se vidare bil. 1 Analysprotokoll. PP 34 PP 35 och PP 36. Korridor 30 och Klassrum På flera ställen förekommer det skador på linoleummattorna i korridorer och runt diskbänkar i klassrummen. Uttaget prov har tagits vid två punkter. Prov 004, har tagits på linoleummatta vid PP 35 analysen visade på riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Prov 004, har tagits på linoleummatta vid PP 36 analysen visade riklig påväxt av mögelsvamp. Se vidare under bil. 1 Analysprotokoll. PP 35 PP 36

12 12(28) PP 37 Kapprum Vid besiktningstillfället kunde en avvikande lukt av mikrobiell karaktär kännas. Luktproblemet uppmärksammades i samband med miljöinventeringen på Kristallen KRISTALLEN Fönster på Kristallen Fönstren på Kristallen är av olika typ. Flertalet är av isolerglas typ men det förekommer även kopplade fönster också. De kopplade fönstren har rötskador, är otäta och fönsterkitt har torkat och ramlat bort på många ställen. Tre fönster är av typen Scanglas 72. Dessa misstänks innehålla PCB. Se vidare ritning samt typbilder på gamla fönster nedan.

13 13(28) Fönsterkitt har torkat och viss rötskada kan ses på fönster.

14 14(28) Rötskada kan ses i hörn på fönster. Dessa typer av skador gäller generellt för de äldre fönster som inte är av isolerglas typ. PP 4, PP 5 och PP 6, Matsal Kristallen Tidigare takläckage vid vägg mot Korridor (se rödmarkering på ritning nedan) har resulterat i skador på innerväggen. Konstruktionsingrepp har gjorts i mellanvägg mot kapprum (se PP 4, PP 5 och PP 6). Prov 101 har tagits på gipsskiva vid PP 4, analysen visade riklig förekomst av sporer hyffragment av mögelsvamp. Prov 103 har tagits på masonitskiva vid PP 4, analysen visade sparsam förekomst av sporer och hyffragment. Prov 105 har tagits på gips och lim bakom gummisockel vid PP 5, analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Prov 106 har tagits på gummisockel vid PP 5, analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Prov 107 har tagits på gipsskiva + masonit vid PP 6, analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Se vidare under bilaga 1 Analysprotokoll.

15 15(28) Förhöjda fuktindikeringar erhölls på golvet framför pelaren. Prov har tagits på PVC-matta vid PP5. Limmet under PVC-mattan var kladdigt och luktade av nedbruten mjukgörare. PP 15, Matsal Kristallen Altandörren som leder ut från matsalen till gräsmattan är rötskadad i nederkant dörren, är otät samt svår att öppna och stänga. Plåtblecket på utsidans nederkant är skadat så regn kan tränga in under dörren (se bild nedan). Plåtbleck skadat under altandörr.

16 16(28) PP 16, Förråd innanför matsal Kristallen I förrådet innanför matsalen har ett gammalt takläckage förekommit Det luktar kraftigt mikrobiellt i rummet och det syns en missfärgning samt färgsläpp i taket runt en vindsträva av stål (se foto på missfärgningen i taket nedan). Inga förhöjda fuktindikeringar har erhållits mot tak eller väggyta i anslutning till skadan. Inget uttaget prov har gjorts p.g.a. rummet är fyllt med stolar, bord och piano. Fuktindikering mot underkant tak visade normala värden. PP 7 Lekrum Kristallen Lekrummet luktar unket mikrobiellt. I rummet finns sprickor i hörnen på väggar och tak. Undersökning med rök visar att det drar in luft från dessa sprickor. Dessutom är fönstret ett gammalt kopplat fönster med otätheter och rötskador. Ytterväggens konstruktion liknar den på Opalen/ Rubinen (typ ritning finns på sidan 5) och det luktar kraftigt från asfaboarden, isoleringen och den tryckimpregnerade ytterväggssyllen. Konstruktions ingrepp har gjorts på misstänkt städskada. Se ritning nedan.

17 17(28) Prov 108 har tagits på gipsskiva, väv och papp vid PP 7 analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Se vidare under bilaga 1 Analysprotokoll. Fuktkvotsmätning i ytterväggssyllen visar på 10,6% fuktkvot i trä. Mätningen gjordes på insidan av syllens nederkant. Anm: Gränsen för mikrobiell tillväxt går vid ca. 15% fuktkvot viket motsvarar ca % RF. Se ritning nedan. Fuktkvotsmätning i syll

18 18(28) PP 14 Hemvist/ Hemkunskap Kristallen I rummet Hemvist/Hemkunskap ligger det en kork och plastmatta. Det luktar tydligt av fenoler från kork och plast mattan. Inga förhöjda fuktindikeringar uppmättes vid besiktningstillfället. Ljudnivån i rummet är kraftig dels ifrån ventilationen som brummar väldigt tydligt. Personalen upplever problem med ljudvolymen vid undervisningen. Slammer från kastruller, stolar och bord etc. gör ljudvolymen mycket hög. Fläktkåpa saknas över spis. Rummet beskriv som PP14 enligt ritning nedan. PP 8 och PP 9 Wc/ Dusch (personal) Kristallen Personalen har klagat på lukter i wc (PP9), vid besiktningstillfället kunde ingen avvikande lukt kännas i wc. Kontroll med fuktindikerings instrument på golv och nederkant vägg visar på något förhöjda fuktindikeringar. Vid kontroll av duschen bredvid wc (PP8) kunde en unken avloppslukt kännas, detta används som förråd idag. Detta leder till att vattenlåset i duschen står och torkar.

19 19(28) PP 10 och PP 11 Personal/ Lek Kristallen Vid betongväggen mot förrådet sticker det upp ett avloppsrör som bara är proppat med en sten (PP10), det luktar avlopp från röret. Konstruktionsingrepp i ytterväggen är gjord vid PP11, ytterväggskonstruktionen liknar typen som återfinns på sidan 5. Uttaget prov är gjort med anledning av misstänkt städskada. Prov 110 har tagits på gipsskiva, papp, väv och plastfolie analysen visade riklig förekomst av sporer och hyffragment av mögelsvamp. Se vidare under bilaga 1 Analysprotokoll. Det luktar från den tryckimpregnerade ytterväggssyllen och asfaboarden. Se ritning ovan. PP 2 och PP 3 Entré/ Kapprum Kristallen Vid kontroll under mattor (PP3 och PP2) kunde ingen avvikande lukt kännas vid besiktningstillfället. Låga fuktindikeringsvärden erhölls mot golv. PP 12 och PP 13 Rörelselek och Förråd Kristallen Vid undersökning under mattorna (PP 12 och PP 13) kunde en stark kemisk lukt kännas vid besiktningstillfället. I PP 12 var limmet kladdigt och luktade av nedbruten mjukgörare. I rörelselek och förråd kunde höga fuktindikeringsvärden konstateras vid besiktningstillfället. Se vidare fuktindikering.

20 20(28) Fuktindikering Kristallen Nedan pressenteras en överblick av huset och de fuktindikeringar som är gjorda. Det förekommer kraftigt förhöjda fuktindikeringar i förrådet i skyddsrummet till höger (119 i fuktindikering), det är även ganska höga värden i det andra skyddsrummet till vänster. Matsalen visar höga värden runt den skadan som har varit i samband med takläckaget mot kapprummet. Höga värden har vi i mysrummet. I mysrummet ligger ett stengolv och på stengolvet ligger en matta med gummi baksida, detta tros göra de höga värdena.

21 21(28) Nedan pressenteras sifferintervall för fuktindikering där 101 visar ingen risk och 120 visar hög risk för skador p.g.a. för höga fukt- indikeringar. Markeringen på ritningen ovan följer denna skala. Fuktindikeringsvärden Fuktindikeringsvärden Fuktindikeringsvärden Ingen risk Något förhöjda Förhöjt

22 22(28) Utvändigt Taken på de båda byggnaderna har inte besiktigats. Det är omlagt på Kristallen till ny gummiduk efter ett antal tidigare takläckage. Planteringar förekommer i direkt anslutning till fasaden. Marken lutar även på flera ställen in mot fasaden. På innergården lutar marken från den befintliga brunnen in mot fasaden på flera ställen. Se bilder nedan. Fasad mot matsal Fasad mot kök Fasad mot skyddsrum Uteredskap Hörn mot rörelselek Fasad mot rörelselek Hörn mot rörelselek Fasad mot förråd entré sida Innergård

23 23(28) Man kan se att det stänker upp vatten på fasaden när det regnar, detta gäller för båda husen. Träpaneler under fönsterpartier är hårt ansatta med rötskador i nederkant på den liggande träpanelen (se bild nedan). Skärmtakets avvattning på innergården saknar stuprör därför rinner regnvatten ned på betongplattorna och orsakar uppblötning av träpanelen under fönstren till lärarrummet (se bild nedan).

24 24(28) BEDÖMNING OCH ÅTGÄRDER GENERELLT Utifrån de genomförda undersökningar som utförts framgår att det finns skador från gamla takläckage som aldrig har blivit sanerade. Marken lutar på många ställen in mot husliven. Det medför att vatten kan rinna in under husen istället för ut från dem. Träpaneler som är skadade under fönster bör bytas ut för att förhindra skador längre in i väggen. Ytterväggskonstruktionen med skalmur, asfaboard, mineralull och tryckimpregnerad syll bedöms som en riskkonstruktion ur fukt-, luktoch mögelsynpunkt. Skalmurens ventilationsspalt är vanligtvis fylld med brukstuggor som möjliggör transport av fukt till asfaboard och väggkonstruktion vid slagregn. Syllisolering av mineralull ger ett otillräckligt fuktskydd. Detta leder till stor risk för fukt och mögelskador i ytterväggskonstruktionen. Även om ingen fuktskada skett i väggen gör materialdofter från asfaboard och syll att unken lukt bildas i väggen. Det är därför mycket viktigt att undvika luftinträngning från ytterväggen in i rummet. Rum med klagomål på mikrobiell lukt hade vid kontroll med rök synliga inläckage från yttervägg in i rummet. För att minska risken för ytterväggsluften att tränga in i rummet bör samtliga synliga sprickor i vägg samt golv- och takvinklar tätas. Om det inte räcker för att komma tillrätta med luktproblemet måste omfattande konstruktiva åtgärder vidtas. De kopplade fönstren som sitter runtom på skolan är i så pass dåligt skick att planering för utbyte/ renovering bör ske. Utifrån de synliga skadorna på fönstren finns misstankar om att det kan finnas följdskador i väggarna. Städskador har påträffats i samtliga rum där konstruktionsingrepp har utförts. För att komma tillrätta med problemet bör de skadade sockellisterna samt gips och allt synligt skadat material bakom bytas ut. Enklaste sättet att byta är att skära av gipsväggen i väggens nedre kant ovan sockel, återmontera nytt material och täta i golv- väggvinkeln. Samt täcka av med en ny sockellist. Kontroll bör göras av att städning fortsättningsvis utförs med torra och fuktiga metoder. För att blöta städmetoder ska kunna användas krävs en helsvetsad matta med uppvik. Limmad gummisockel är ej tillräckligt.

25 25(28) Opalen / Rubinen I Kapprum 24 (PP 31) konstruktionsingrepp har visat på omfattande skador i väggen. Luktproblemen i kapprummet bedöms härröra från skadat material blandat med jordluft som kommer upp från den spruckna betongplattan. För att komma tillrätta med problemet och förhindra att skadan uppstår igen bör väggen öppnas och allt skadat material tas bort. Först när väggen är frilagd kan man säkerställa orsaken till skadan och åtgärda den. Den spruckna plattan bör lagas så det inte läcker upp jordluft i rummet. Skadade linoleummattor bör bytas ut i anslutning till diskbänkar i klassrum. Byte till ett mer fukttålig ytskikt är att rekommendera. Kristallen I vissa rum på Kristallen har man problem med för höga fuktindikeringar i golven. Stickprovkontroll under matta har visat att där förhöjda fuktindikeringsvärden (se röda områden på skissen sidan 21) erhållits har limmet under mattan varit kladdigt till förtvålat och lukt av nedbruten mjukgörare har kunnat kännas. Vid kontroll under matta i områden med normala till något förhöjda fuktindikeringar (se gröna och gula områden på skissen sidan 21) har inget avvikande konstaterats. Vid byte av ytskikt och eller för att förhindra att problem med inomhusmiljön uppstår bör en fuktokänslig konstruktion som förhindrar att kemiska emissioner från betongen når rummsluften. En sådan lösning är en mekaniskt ventilerad fuktspaltbildande matta typ platon, hälsomatta eller motsvarande. Matsalen har utsatts för takläckage, detta har orsakat skador i innerväggen mellan matsalen och kapprum. För att komma tillrätta med problemet och bör väggen öppnas och allt skadat material tas bort. I förrådet innanför matsalen luktar det starkt mikrobiellt. Vid en okulär besiktning syns en missfärgning och färgsläpp i taket vid genomföringen av en vidsträva. Skadan bedöms vara orsakad av ett gammalt takläckage. För att komma tillrätta med problemet bör väggen och en del av innertaket öppnas och allt skadat material tas bort. Avloppsrör vid PP 10 som idag är proppat med en sten, bör tätas på ett mer korrekt sätt. I Wc PP 9 har personalen klagat på dålig lukt. Rummet bredvid är ett duschrum PP 8, detta används som förråd och därför bör man täta golvbrunnen i duschen. Lukten i wc:t bedöms komma från det torkade vattenlåset i duschen.

26 26(28) På innergården ligger det betongplattor på marken, dessa har sjunkit med åren och lutar på sina ställen in mot husliven. För att komma tillrätta med avrinningsproblem på innergården bör plattorna tas upp och läggas om med fall mot markbrunnen i mitten av innergården. MILJÖFARLIGA/MILJÖSTÖRANDE ÄMNEN HG, KVICKSILVER Lysrörsarmaturer har blivit utbytta i stor utsträckning och arbetet pågår. Uttjänta lysrör samlas in och tas om hand enligt Kommunfastigheters rutiner för farligt avfall. Presostater och nivåvippor kan förekomma i styrutrustning. All sådan utrustning skall vi utbyte behandlas som elektronikskrot och lämnas in till en av miljö och hälsoskyddskontoret godkänd anläggning, mot inlämningskvitto. En översiktlig inventering visar att det finns ca. 55 misstänkta branddetektorer och ca.85 misstänkta termostater. Kvicksilver var tillåtet i termostater och branddetektorer fram till Vid rivning skall sådan utrustning samlas in och behandlas som elektronikskrot. PCB LYSRÖRSKONDENSATORER Misstänkt PCB-haltiga lysrörskondensatorer har inte hittats vid inventeringen. PCB i kondensatorer och isolerglas utgör ingen fara på plats, det är först vid rivning av de aktuella komponenterna som de måste tas i beaktande och behandlas som miljöfarligt avfall. OLJEAVFALL Lysrörskondensatorer med mineralolja har inte hittats vid inventeringen. I motorer och kondensatorer förekommer mineralolja. Utrustning som innehåller mineralolja skall vid skrotning tappas på oljan. Oljan skall sedan hanteras som miljöfarligt avfall. Äldre motorer och kondensatorer innehåller ofta fler miljöfarliga ämnen och därför bör därför lämnas in för fraktionering mot inlämningskvitto. PB, BLY Blykabel kan förekomma men har inte påträffats vid miljöinventeringen. I Bly förekommer i glödlampor varför dessa skall separeras från övrigt avfall och lämnas i därför avsedd fraktion. ( Bly kan även förekomma som stabilisator i äldre PVC-material och bör kontrolleras vid rivning).

27 27(28) CU, KOPPAR Koppar förekommer i värme- och vattenrör samt i elledningar. I de fall koppardetaljer rivs skall de samlas in och läggas i en särskild fraktion, alternativt läggas i & aktionen för metallskrot. CD, KADMIUM Kadmium och andra tungmetaller förkommer bland annat som stabiliseringsmedel i äldre PVC-material. Cd har även använts i vissa röda/ orangea färgpigment. Cd förekommer i orangea avloppsrör av PVC. Cd och andra tungmetaller anrikas i näringskedjan varför spridningen av tungmetaller bör minimeras. För närvarande sorteras dock all PVC i den brännbara fraktionen eftersom det mesta renas bort i rökgasreningen. PVC PVC förekommer framförallt i mattor, avloppsrör, kring rörisolering, samt elkablar. PVC är ett miljöstörande ämne som vid förbränning bildar bland annat dioxiner. För närvarande sorteras dock PVC i den brännbara fraktionen eftersom det mesta renas bort i rökgasreningen. I äldre PVC-material förekommer ofta tungmetaller som bly och kadmium som stabilisatorer och färgämnen. ASBEST Branddörrar har kontrollerats i två fall. Dessa är märkta med Dahlstedt & Johansson 73BDE 143 och 73BDE 157. Daloc slutade använda asbest i sina branddörrar Därför föreligger ingen misstanke om asbest i branddörrarna på Lundbyskolan. Prov har ej tagits för analys. Gamla PVC-mattor har konstaterats i Kapprummen på Opalen/ Rubinen Prov nr. 001, 006 och i personalrum Kristallen prov nr , analysen visade förekomst av krysotilasbest. Övriga mattor av samma typ bedöms lika, vid en sanering kan prov på varje matta tas för att eventuellt utesluta vissa mattor. Asbestisolerade rörböjar kan förekomma men har inte påträffats vid miljöinventeringen.

28 28(28) MILJÖFARLIGA/MILJÖSTÖRANDE ÄMNEN, SAMMANFATTNING De olika ämnena/komponenterna som uppkommer vid ombyggnaden samlas in i respektive fraktion. Miljöfarliga ämnen och elektronikskrot lämnas in mot mottagningskvitto till en av miljö- och hälsokontoret godkänd anläggning. EI- och tele-apparatur som skrotas skall behandlas som elektronikskrot och lämnas in för upparbetning/ skrotning mot inlämningskvitto. Plåtskåp sorteras i fraktionen för metallskrot och proppar läggs på deponi. Styrenheter till installationer så som termostater, tryckgivare, termometrar och motorer innehåller ofta miljöfarliga ämnen så som kvicksilver, PCB och mineralolja. Det är därför viktigt att de lämnas in för fraktionering mot inlämningskvitto. Observera att många av komponenterna är ömtåliga. Det är därför viktigt att beakta varsamhet vid demonteringen för att inte av misstag sprida miljögifter. Asbest saneras enligt reglerna för asbestsanering. HANDIKAPPANPASSNING Lundbyskolan är anpassad för rörelsehindrade. Byggnaderna är enplanshus och saknar trösklar. Enstaka rum och toaletter är Ej anpassade fullt ut för rullstolar. ÖVRIGT Om så önskas kan Byggnadsmiljö hjälpa till med utarbetandet av ett åtgärdsprogram samt kontroll och uppföljning av åtgärder. Örebro fredag den 15 februari 2008 Byggnadsmiljö Mellansverige AB Mathias Johansson Kajsa Söderberg