GHB. - gränsen mellan kick och andningsstopp är hårfin

Transkript

1 GHB - gränsen mellan kick och andningsstopp är hårfin Seminariedokumentation Biograf Roy Göteborg, 29 oktober 2009

2 Eftermiddagens fyra föreläsare är alla överens få droger skapar ett beroende på så kort tid som GHB. För att ge ett bättre stöd till de unga som drabbas behöver kunskapen kring GHB öka och samarbetet mellan sjukvård, socialtjänst och polis bli starkare

3 Innehåll Inledning 3 Tecken på GHB-påverkan, M. Jörnelius 3 Frågor och kommentarer 5 Därför är det så viktigt att agera i tid, M. Basualdo-Raneskog 6 Frågor och kommentarer 8 Hur mår patienten under abstinensbehandlingen, U. Sammels 9 Fallbeskrivning, U. Sammels 10 Nära samtal med klienter inom ramen för FoU, K. Persson 14 Frågor och kommentarer 16 Paneldiskussion 17 Bakgrund GHB

4 Inledning Karin Patriksson, alkohol- och drogsamordnare på Prevu, Social resursförvaltning och moderator för dagen som hålls i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland. Vid ett seminarium om GHB för chefer i berörda verksamheter tidigare i år framkom behov av ökad kunskap om GHB. Därför har vi samlats här i dag. Intresset har varit mycket stort, endast hälften av de drygt 600 som anmält har fått en plats i biografen Roys salong. Tecken på GHB-påverkan Mika Jörnelius, kriminalkommissarie vid Länskriminalpolisen i Västra Götaland Sedan ett 15-tal år tillbaka används GHB som ett rusmedel i Sverige. Det tas som vätska och är förhållandevis lätt att framställa av vatten, kaustiksoda och lösningsmedlet GBL. Recept finns på nätet. Eftersom tillverkningsprocessen är enkel kokar många hemma. Koncentrationen av det GHB som finns på marknaden varierar kraftigt (mellan 20 och 40 procent). Färdigkokt lösning förvaras i PET-flaskor och tas korkvis. Målet är att få till något som smakar okej, inte fräter för mycket och funkar, säger Mika Jörnelius, polis vid länskriminalpolisen i Göteborg och dagens första talare. En rätt tillblandad lösning smakar lite salt och jämförs ofta med smaken av salta tårar. Dosintervallet mellan rus och medvetslöshet är mycket snävt för GHB. Det gör drogen särskilt svårdoserad och naturligtvis mycket farlig. Att koncentrationen mellan olika lösningar på marknaden varierar ökar risken ytterligare. Drogen bryts ner förhållandevis snabbt i kroppen och erfarenheten visar att det är svårt att påvisa drogen i drogtester med de analysmetoder som finns tillgängliga i dag. I Sverige narkotikaklassades GHB i januari De närbesläktade substanserna GBL och butandiol klassificerades som hälsofarlig vara i september I pdf:en Lakartidningen läser du mer om GHB, GBL och butandiol

5 Effekter av GHB Efter intag når GHB det centrala nervsystemet på kort tid, passagen över hjärnans naturliga skydd mot främmande ämnen, virus och bakterier (blodhjärnbarriären) är snabb. En måttlig dos verkar uppiggande efter 5 till 30 minuter och blir sedan sömngivande. Det man söker och får är eufori, minskad oro och minskade hämningar. Killar blir mer killar, vågar prata med tjejer och göra sådant de inte vågar göra annars, säger Mika Jörnelius. Så länge intaget är måttlig lämnar ett enskilt GHB-rus få spår efter sig. Det innebär att det går utmärkt att säga hej då till mamma och pappa vid tio på kvällen för att sedan ta gobbe, vara lite påverkad, hinna nyktra till och komma hem klockan ett, precis som överenskommet, utan att lukta alkohol, säger Mika Jörnelius. Beroende utvecklas snabbt Toleransutvecklingen till GHB är stor. I praktiken innebär det att den som missbrukar GHB med tiden behöver ta större dos med tätare intervall för att uppnå önskad effekt. De som håller igång som värst korkar varannan timme dygnet runt för att må bra. Då vaknar man flera gånger på natten och behöver fylla på, säger Mika Jörnelius. Drogen ger snabbt ett fysiskt och psykiskt beroende, Mika Jörnelius minns särskilt en flicka som vid första anblicken såg frisk och vältränad ut till det yttre. Tre veckor senare mötte han henne i samband med ett tvångsomhändertagande, hopkurad som en liten boll i sängen i det närmaste oigenkännlig. Min känsla är att GHB är lika beroendeframkallande som heroin. Brist på drogen ger ett extremt sug, fortsätter han och berättar om ytterligare ett möte som etsat sig fast i minnet. En tjej vi just möter tar oss först för socialarbetare. I handen håller hon en sliten flaska. Efter några sekunder står det klart för henne att personen framför henne är polis, trots det gör hon sig inte av med flaskan. Det mest naturliga hade naturligtvis varit att kasta flaskan. Jag ser att hon överväger men hon vill så gärna behålla den, trots att hon vet att det är kört. Jag tycker händelsen är väldigt målande, det säger en hel del om beroendet, säger Mika Jörnelius - 4 -

6 Frågor och kommentarer Går det att se att en person GHB-påverkad? Ett kännetecken är att man svettas väldigt mycket. Kroppsrörelserna blir ryckiga, särskilt händerna, säger Mika Jörnelius. Han poängterar vikten av se till helheten snarare än att leta efter specifika tecken. Pupillstorlek är till exempel inget tillförlitligt tecken på GHBpåverkan. Den som vaknar ur medvetslöshet efter ett GHB-rus kan reagera med kraftigt våld. Mika Jörnelius vittnar om flera händelser av skadegörelse och grovt våld på Sahlgrenska Universitetssjukhus akutmottagningar. Ett GHB-missbruk kan se olika ut, vissa missbrukare har förlorat möjligheten att sköta ett arbete och sociala kontakter, medan andra hanterar missbruket lite vid sidan om det vanliga livet. De senare är ofta män i årsåldern som inte tar andra droger. Utåt tycks GHB mest göra dem effektiva och pigga på jobbet. Mika Jörnelius har ofta frågat sig varför GHB börjar användas i vissa kretsar eller områden. Frågan är fortfarande obesvarad. Mycket kretsar kring geografiska platser som Torslanda och övriga Hisingen samt Lindome och övriga Mölndal. Läs mer om straffpåföljd för bruk och innehav av GHB och GBL i Mika Jörnelius powerpointpresentation. Hur mycket GHB tar missbrukaren i genomsnitt? Det går korkar på en centiliter. De första gångerna tar man kanske en eller två korkar. Vanemissbrukaren tar mellan fem och sex korkar. Drogen går ur kroppen ganska snabbt, inom två till fyra timmar. Missbrukaren fyller på varannan eller var tredje timma, säger Mika Jörnelius

7 Därför är det så viktigt att agera i tid Maribel Basualdo-Raneskog, myndighetsutövande socialsekreterare på Enheten för vuxna i Biskopsgården Under dagens föreläsning belyser Maribel Basualdo-Raneskog GHBfrågan ur ett socialtjänstperspektiv, dels utifrån egna erfarenheter men också utifrån uppgifter från kollegor och enhetschefer. Inom Göteborgs Stads individ- och familjeomsorg har man arbetat med GHB-frågan sedan slutet av 1990-talet. År 2004 ansökte Ungdomsteamet Hisingen (nuvarande Mini-maria Hisingen) om projektmedel för att kartlägga GHB i Göteborg. Projektet genomfördes av Mattias Gullberg. Under arbetets gång stod det klart att vårdkedjan behövde bli bättre. Arbetet mynnade bland annat ut i rekommendationer för sjukvård och socialtjänst som sammanställdes i skriften Agera i tid rädda liv. Rekommendationer om GHB för sjukvård och socialtjänst. Göteborgs Stads kommunstyrelse antog sedermera rekommendationerna som vägledande för hur socialtjänst bör arbeta med frågan. Ett problem som kvarstår är att akutsjukvården missar att anmäla till socialtjänsten när en människa inkommit med akut förgiftning till sjukhus. Det finns klienter som förgiftats ett tiotal gånger utan att sjukvården signalerat via en anmälan, säger Maribel Basualdo-Raneskog. Något som Ulf Sammels biträdande vårdenhetschef på avdelning 306, Unga vuxna bekräftar. En akut intoxikation ska alltid föranleda en anmälan och vi är lika arga som ni på att det inte görs vid varje tillfälle, säger Ulf Sammels. Samtidigt måste socialtjänsten bli bättre på att avvikelserapportera när man upptäcker att en klient blivit akut omhändertagen för förgiftning utan att detta anmälts, poängterar Maribel Basualdo-Raneskog. Stöd till klienter som missbrukar GHB När en orosanmälan som innefattar GHB har nått oss gäller det att snabbt starta en utredning. Det primära är att beakta de effekter avgiftningen har på kropp och psyke. I ett senare skede är det aktuellt att resonera kring reflektion, nyorientering och förändrade beteenden. Om insatser för att stödja nyorientering och beteendeförändring inleds för tidigt är det lätt att det ställs orimliga krav på individen som är på väg ur ett missbruk. Vi får inte glömma att detta är en skör, sårbar tid som ofta innebär omhändertagande, säger Maribel Basualdo-Raneskog. Ett återfall efter en tids drogfrihet ökar markant risken för dödsfall, eftersom kroppen inte tål samma koncentrationer av drogen som den gjorde när man befann sig i ett aktivt missbruk

8 När det gäller personer missbrukar GHB är samverkan med övriga inblandade myndigheter och anhöriga särskilt viktigt, enligt Maribel Basualdo-Raneskog. Var inte rädd för att dra nytta av patientens eget nätverk i arbetet. De behöver också stöd och hjälp för att kunna hjälpa. God kunskap om GHB A och O Enskilda handläggare har ofta god kunskap och kompetens att ta hand om klienter som missbrukar GHB, enligt Maribel Basualdo-Raneskog. Det är lika viktigt att cheferna har samma kunskapsnivå. Ett GHB-beroende hos klienten skapar ofta en oro hos socialsekreteraren. Man inser att det krävs stora insatser. Ofta är det bråttom. Klienten kan ju dö nästa dag. Då är det otroligt viktigt att ha en bra uppbackning av sin egen chef, eftersom insatsen som krävs ibland hamnar utanför det konventionella, säger Maribel Basualdo-Raneskog. Hennes tips är att försöka ligga steget före. Ta upp GHB i arbetsgrupperna, dela tips och erfarenheter, fundera kring hur gruppen ser på GHB och om det går att arbeta utifrån gängse rekommendationer. Trots allt finns många goda berättelser. Lyckade samarbeten mellan olika professionella och där klienten beskriver socialsekreteraren som fruktansvärd och samtidigt livräddande

9 Frågor och kommentarer Angående att GHB snabbt lämnar kroppen och därmed är svår att spåra. Även om det är meningslöst att spåra GHB kan det ändå vara bra att drogtesta i syfte att spåra andra droger, poängterar en av dagens åhörare. Angående informationsutbyte mellan socialtjänsten och sjukvården Det hade kunnat ske mycket mer om man haft ett upparbetat samarbete även med polisen, menar en av åhörarna. Förs det en diskussion på socialkontoren angående LVM eller är det tabu? Maribel Basualdo-Raneskog: Nej, jag upplever inte att det är tabu. Det förs en diskussion utifrån frågan

10 Hur mår patienten under abstinensbehandlingen? Ulf Sammels, biträdande vårdenhetschef SU/Östra, Unga vuxna, avdelning 306. Avdelningen är regional och tar emot ungdomar mellan 15 och 21 år. Våra patienter tillhör inte den grupp som brukar GHB. Våra patienter har ett GHB-beroende. Precis som Mika Jörnelius sa tidigare i dag, upplever jag att heroin och GHB uppvisar likheter i sin beroendepotential. Man brukar säga att en heroinist skulle kunna sälja sin mor för sista silen, precis samma är med den som är GHB-beroende, säger Ulf Sammels. Beroende Det finns flera definitioner av begreppet beroende, en av dem myntades av Jan Otto Ottoson, numera professor emeritus i psykiatri. Han beskriver beroende på följande sätt: Medicinskt icke motiverad användning av en drog man själv inte kan avsluta. DSM-IV-TR är ett amerikanskt diagnos- och klassifikationssystem av psykiska sjukdomstillstånd. I Sverige används systemet parallellt med ICD-10, som är världshälsoorganisationen WHO:s klassifikation av sjukdomar. DSM-IV definierar beroende på följande sätt: Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt Abstinensbesvär när bruket upphör Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol och narkotika Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador Enligt DSM-IV föreligger beroende om tre av ovanstående kriterier uppfylls

11 Läs mer om definitioner av missbruk och beroende i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård, på sidorna Se pdf:en N riktlinjer Abstinens av GHB-beroende Abstinens av alkohol, bensodiazepiner och GHB kan innebära en fara för livet om patienten inte får rätt behandling. Typiskt för abstinensfasen är att man upplever en symtombild som är drogens motsats. Istället för att bli avslappnad, upprymd och självsäker dominerar ångest, blir man sluten och får en försämrad självbild. Känslan av att inte kunna avstå från drogen är mycket stark. Andra typiska kännetecken under abstinensen är synhallucinationer. Patienterna beskriver ofta att färger i tavlor flyter ihop. Närminnet är starkt försämrat. Psykiskt beroende kvarstår under lång tid Det är viktigt att skilja mellan ett fysiologiskt och ett psykiskt beroende, menar Ulf Sammels. Det psykiska beroendet har sin grund i upprymdhet, frihet från smärta och ångest. Sådana erfarenheter fungerar sedermera som en positiv förstärkare. Fysiskt inverkar drogen på flera basala funktioner, bland annat vakenhet, sömn, temperaturreglering, aggressivitet och sexualdrift, fortsätter han. Under abstinensen är rastlöshet, sömnstörningar och svåra cirkulatoriska störningar typiska. Puls och blodtryck skenar, man får kraftiga svettningar, blir aggressiv och upplever ofta psykotiska symtom. Den psykiska ångesten är mycket tydlig när det gäller GHB. Det fysiska beroendet sitter i tre till fyra veckor medan det psykiska beroendet kan sitta i under månader upp till ett halvår. Tänk er att gå igenom den medicinska abstinensbehandlingen och efter avslutad vård återvända hem utan fortsatt hjälp. Att släppa någon i ett sådant i det skicket är att svika. Personen har störst chans att lyckas när det finns ett behandlingshem att komma till direkt efter utskrivning, särskilt när det gäller GHB-beroende. Därför vill vi att ett LMV-intyg ligger och väntar på avdelningen när abstinensbehandlingen är fullföljd. Där avdelningens ansvar tar slut ska familjehemmet eller behandlingshemmet ta vid. Boendet ska helst ligga långt bort från staden och ge en tidsfrist på flera månader för att ge ungdomarna bästa förutsättningar för att sedan komma tillbaka. När det gäller eftervård har cirka 65 procent av patienterna med GHBmissbruk gått till behandlingshem eller blivit omhändertagna, vår önskan är att det ska vara 100 procent, säger Ulf Sammels. För ytterligare statistik se Ulf Sammels powerpointpresentation

12 Fallbeskrivning Jag tänkte ge en fallbeskrivning av en patient med GHB-missbruk, det är ett ganska normalt fall, varken de svåraste eller lättaste jag mött: En ung man söker akuten för att han mår dåligt. Blir dock inte inlagd utan skickas hem. Anledningen till det känner jag inte till. Han kontaktar avdelningen och får en akut bedömningstid dagen efter och kommer dit tillsammans med socialtjänsten för att träffa vår läkare. Mannen berättar att han är GHB-beroende sedan fem år tillbaka och dricker nu mellan 1,5 och 2 deciliter per dygn. Han har ett tufft liv, vaknar på nätterna för att gå upp och korka. GHBdäckar ofta den senaste tiden, uppger att han lever under dödshot, har skulder och vädjar om hjälp. Han fryser och skakar, ser konstiga saker, färg som flyter och tavlor rör sig, säger att han varken tagit bensodiazepiner, THC eller amfetamin. Han är diagnostiserad med ADHD, en diagnos som sedan visas vara felaktig. Han är dömd för flera brott. Dag 2 är patienten mycket dålig, orolig hotfull, ska slå huvudet av oss om han inte får mer medicin. Han får ett omvårdnadsvak, det innebär att en person finns i hans närhet hela tiden, för att skydda de andra ungdomarna på avdelningen och honom från sig själv. Patientens dåliga närminne ställer till det. En halvtimme efter att han talat med sin mamma i telefon minns han ingenting av samtalet. Mannen fortsätter att synhallucinera, får antipsykotisk medicin (olanzapin, Zyprexa) för att motverka dessa symtom. Han står sedan första dagen på ett tungt Stesolidschema. Pulsen ligger på 70 slag per minut. Hans ångest formligen kladdar av sig på medpatienterna. Det räcker att titta på honom för att man själv ska må dåligt. Han sover dåligt. Dag 3 har patienten svårt att andas, ont i hjärtat. För säkerhets skull tas ett EKG och en lungröntgen för att säkerställa att han inte har lunginflammation. En missbrukare som däckar vid upprepade tillfällen får ofta mat eller dryck i luftstupen, något som kan leda till infektioner. Därför är man extra uppmärksam på lunginflammation. På röntgen ses inga tecken på infektion. Nu ökar pulsen så smått och mäts till 96 respektive 110 och 110 slag per minut. Han är förvirrad, ser saker som fladdrar, närminnet mycket dåligt, han minns inte läkarsamtal. Han vill att personal ska sitta hos honom tills han somnar. Nu ser vi den fysiska abstinensen komma

13 Dag 4 Patienten vill skriva ut sig och socialjouren informeras. Jag får rycka in på samtal. Patienten glömmer snart att vi pratats vid. Han har burit sig illa åt och hotar och skrämmer personal. Han vårdas fortsatt enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), det vill säga är inlagd frivilligt. Puls ligger mellan slag per minut. På kvällen och natten är han ledsen och gråter mycket. Vill gå hem. Personalen sitter hos honom tills hans somnar. Dag 5 mår han fortsatt mycket dåligt, har mer ångest, är paranoid. Allmänt förvirrad, gapar och skriker. Han skrämmer avdelningens yngre patienter. Pulsen ligger på 110 och 108 slag per minut. Bakjouren tillkallas. Höjer medicineringen ytterligare, ger Stesolid 90 mg och Zyprexa 30 mg. Han somnar klockan fyra på morgon med personal sittande bredvid sig. Dag 6 är han orolig ångestfylld, 112 i puls. Får Remeron (mirtazapin) som förbättrar möjligheten att sova. Somnar på kvällen och sover till tre på morgonen. Överlag sover han 4-5 timmar om dygnet och är vaken resterande tid. Sitter inte stilla långa stunder. Dag 7 uppger patienten att han är sämre, ständigt abstinent, vill skriva ut sig. Pulsen ligger mellan 85 och 105, trots 90 mg Stesolid. Han ser saker. Somnar klockan tre på morgonen. Dag 8 börjar han bli lugnare, är lite avledbar. Tjatar inte längre om sin abstinens 20 timmar om dygnet. Medpatienterna är rädda för honom, när han sätter sig vid teven försvinner de andra. Dag 9 är han än mer avledbar. Det går att spela kort en stund. Han är sluddrig, har synhallucinationer och paranoida idéer. Pulsen ligger på 80 slag per minut. Vaknar klockan två på morgonen och måste prata om sitt sug och saknad efter GHB. Somnar vid med personal sittande bredvid sig. Pulsen stabiliserar sig, den fysiska abstinensen börjar så sakta klinga av. Dag 10 är han fortsatt avledbar men mycket drogsugen och abstinent. Vill ha hjälp med behandling. Klagar på för lite uppmärksamhet och sover till fem på morgonen. Dag 11 är han avledbar. Hotar lite smått om att skriva ut sig. Försöker villkora sin avgiftningsperiod. Socialtjänsten informeras igen. Puls 78. Vi fortsätter att sänka läkemedelsdoserna. Den fysiska abstinensen minskar

14 Dag 12 infaller vårdplaneringsmöte men patienten är i för dåligt skick, varvar upp och blir riktigt hotfull. Har ett mycket start sug efter GHB. Vi behöver ett LVM annars kommer han att lämna avdelningen. Vi köper oss lite tid och säger att han måste prata med läkare innan han kan gå. Samtidigt ordnar socialtjänsten snabbt beslut om omedelbart LMV och handräckningsbegäran. Patienten packar sina väskor. Polisen kommer samtidigt som jourläkaren. När patienten lämnar oss har han ett Stesolidschema på 40 mg per dygn. Om han hade stannat kvar skulle han ha behövt vård i ytterligare 14 dagar. Normalt trappas läkemedlen ner 5 mg per dag över åtta dagar. Därefter blir patienten medicinfri. Vi vill gärna behålla patienterna några dagar på avdelningen för att se om det fungerar utan mediciner. Det stora problemet är att väldigt få patienter orkar stanna så länge som krävs för att den fysiska abstinensen ska klinga av. Den psykiska abstinensen däremot tar månader att bli fri från. Så länge kan man inte stanna på en sjukvårdinrättning. Får patienterna däremot ingen eftervårdsbehandling alls är återfallsrisken 100 procent! Den som avgiftats från GHB löper enorm risk att dö i en överdos när han eller hon börjar korka igen. Under avgiftningen har kroppens tolerans mattats av och samma doser som krävdes för en kick före avgiftningen kan nu vara dödliga. Det psykiska beroendet har däremot inte hunnit mattas av ännu, dörr-till-dörr-principen är därför är det enda som hjälper dessa patienter

15 Erfarenheter av GHB i Mölndals kommun Kicki Person har tidigare arbetat i Mölndal under många år. Hon är sjuksköterska i botten och vidareutbildad i psykiatri. I slutet 1990-talet mötte jag en grupp killar från Lindome som missbrukade någonting, vi visste inte vad. Runt dessa killar fanns flera tjejer som tydligt for illa. Tjejerna var inte benägna att söka hjälp och polisen kunde inte ingripa förrän i slutet av januari 2000, då GHB narkotikaklassades. Strax efter initierade Kicki Persson ett samverkansprojekt med polisen i Mölndal. Jag jobbade på Rådgivningsbyrån i Mölndal. Vi bestämde oss för att sträcka kalendern för att kunna ta emot ungdomarna. Polisen grep sju ungdomar som var påverkade av GHB, ytterligare ett par ungdomar greps för innehav av GHB. Strax efter försvann allt blåfärgat nagellacksborttagning medel från affärerna det visade sig innehålla GBL. Då förstod jag verkligen att GHB är beroendeframkallade, säger Kick Persson. Körkort stark motivation GHB narkotikaklassades, som tidigare nämnts, i början av år Den som ertappades påverkad eller innehade GHB löpte därefter en risk att bli av med körkortet, det förenklade Kicki Perssons möjligheter att komma i kontakt med, framförallt unga killar, som missbrukade GHB. I Mölndal, Kållered och Lindome är bilar och körkort jätteviktigt för ungdomarna. De lägger ner stor möda och kraft på sina Volvo 242-or. Tonade rutor, kjolar och booster till högtalarna, säger Kicki Persson. Innan ungdomarna fick körkortet tillbaka efterfrågade Länsstyrelsen upprepade urinprovstester. Ungdomarna försökte sluta på egen hand men trots motivationen återföll de ständigt i GHB-missbruk. Till slut kände jag mig ensam, problemet borde ju rimligen finnas även utanför Mölndal tänkte jag, fortsätter Kicki Persson Nära samtal inom ramen för FoU Hon sökte sig till en FoU-cirkel för att få träffa andra som arbetade med GHB-missbruk. Inom ramen för cirkeln bestämde hon sig för att genomföra djupintervjuer med fem av de unga killar hon mött. Jag valde att intervjua personer som jag kände att jag hade bra en relation till. Min känsla är att det krävs en bra relation för kunna ställa de svåra frågorna och för att kunna få svar, berättar Kicki Person. Killarna berättelser rullades upp, en efter en. Alkohol hade kommit in i bilden förhållandevis sent, i 16- eller 17-års ålder. Nu präglades vardagen av ett ständigt korkade, dag som natt

16 Det var tydligt att ungdomarna hade fått sina normer och värderingar från andra unga killar, inte från de vuxna. Låg självkänsla var en gemensam nämnare. Med GHB i kroppen vågade man snacka med tjejer, ragga lite och självkänslan steg. Från att ha blivit skitfulla av alkohol, ganska odrägliga och nobbade av tjejerna blev de kungar störst, bäst och vackrast, berättar Kicki Persson. Alla killarna hade jobb. Till en början arbetade man utan att ha GHB i kroppen. Efter några månader blev det en kork i bilen innan de åkte hem efter jobbet. Körde sedan genom Tingstadstunneln, längs hela leden och utsatte därmed både sig själva och andra för livsfara. Allt eftersom intensifierades missbruket. En kork direkt på morgon, för att orka stiga upp. En halv kork när det körde ihop sig på jobbet. Man kunde fortfarande sköta sitt arbete men när arbetsdagen var slut korkade man bara på, mätte inte ens upp på natten utan klunkade i sig. Skuld och skam Parallellt utvecklade ungdomarna ett sexmissbruk, sexet är väldigt centralt i GHB-missbruket. De här killarna är stora, välbyggda och solariebruna, har tighta T-shirtar med slingor i håret. I stället för att samlas till tipsextra, med öl och chips korkade killarna GHB och tittade på porr. Efter någon timme eller två skulle alla ut med målet att hitta en tjej. Ju yngre desto bättre. Med i bilden finns unga tjejer som blir sexuellt utnyttjade. Så levde dessa killar, säger Kicki Persson Hon berättar att flera av killarna i efterhand upplevde stor skuld och skam inför det som hänt. Att tala om det mildrade lite. Kick Persson understryker att det är något man måste våga beakta och fråga sina klienter om. För henne själv blev berättelserna tunga att ta emot och tunga att bära. Ska man polisanmäla? Hur bevisar man något man hört? Jag mådde illa, kände mig förbannad! Läs mer om Kicki Persson FoU-arbete i den bifogade pdf:en GHB FoU. Arbetet utgörs av djupintervjuer med fem personer utifrån följande tema: bakgrund, missbruksdebut, missbruket, konsekvenser och framtiden. Fyra av intervjupersonerna var drogfria och en missbrukade fortfarande GHB vid tiden för cirkeln. Olika stadier av GHB-missbruket De killar Kicki Persson mött beskriver tre stadier av GHB-missbruket; finlirarstadiet, äckelstadiet och däckarstadiet. I finlirarstadiet tar missbrukaren GHB för att komma ifrån verkligheten, en halvkork till natten eller när det är bråkigt i relationen. Många vill sluta men vet inte

17 hur man ska hantera jobbiga upplevelser utan GHB. Samtidigt finns en finns en stor rädsla för abstinensen. De flesta killar som avgiftar sig tar till bensodiazepiner eller Remeron (mirtazapin - ett läkemedel som förskrivs vid sömnsvårigheter). Den som befinner sig på äckelstadiet är ute och snurrar med tjejer, kör bil snabbt och vårdslöst, slafsar pizza och storkonsumerar porr, berättar Kicki Persson. I det tredje stadiet, däckarstadiet, hamnar man titt som tätt i medvetslöshet. Eftersom dosintervallet mellan kick och medvetslöshet är snävt och koncentrationen av det GHB man köper på gatan varierar kraftigt är ett missbruket alltid förenat med mycket stor fara. För den som befinner sig i däckarstadiet hänger livet i varje rus på en skör tråd. Den risken finns också för dem som missbrukar GBL. Eftersom det tar längre tid innan ruset inträder hos dem som tar GBL är risken särskilt stor här, säger Kicki Persson. Fråga: Det låter som om killarna har kvar sitt körkort? Ja, finlirargruppen har sina körkort kvar, svarar Kicki Persson

18 Paneldiskussion Dagens talare samlas för en gemensam diskussion och frågestund. Hur gick det för mannen som hamnade på LVM-hemmet? Han var en synnerligen charmig pojke. Han hamnade på ett hem norröver. Lyckades manipulera en anställd så att de rymde tillsammans. Sedan var det visst en eldsvåda, det var det sista jag hörde om honom, säger Ulf Sammels. Angående att bensodiazepiner är en del i abstinensbehandlingen: Hur stor är risken att utveckla ett bensodiazepinberoende istället? Om behandlingen pågår i två till tre veckor är risken att utveckla ett sådant beroende förhållandevis liten, säger Ulf Sammels. I dag har det talats mycket om att det krävs mer forskning för att vi ska komma till rätta med GHB-problemet. Vad är det vi behöver veta mer om? Bland annat vilken eftervårdsbehandling som är lämplig och vad som är ett bra behandlingshem. Vi behöver gemensamma riktlinjer för hur man bäst vårdar dessa patienter, säger Ulf Sammels. Maribel Basualdo-Raneskog: Informationen om vilken vård som finns att tillgå och vad som har fungerat behöver bli bättre. Kicki Persson: Från egna erfarenheter vet jag att det finns GHB-missbrukare som blivit fria från drogen. Samtidigt saknas det sådan dokumentation. Vi behöver också veta mer om vad som behövs inom sjukvården och socialtjänsten. Kommer närminnet tillbaka när man är drogfri? Kicki Persson: Ja, jag tycker att det kommer tillbaka. Killen jag beskrev förut hade ett stort behov av att göra bot när minnesbilderna om vad han hade ställt till med återvände. Ulf Sammels: Min bild är också att det blir successivt bättre. Bilden är naturligtvis inte hundraprocentig eftersom vi bara ser dem under en månads tid. Får man fysiska men efter att ha missbrukat GHB? Mig veterligen finns inga sådana studier gjorda och patienterna har inte uppgett några skador. Men med upprepade intoxer finns det anledning att misstänka en ökad risk för hjärnskador. De frätskador som uppstår riskerar förmodligen också att ge permanenta skador, säger Ulf Sammels

19 Kan man stötta upp rastlösheten hos patienterna? Rastlösheten kvarstår längre än den fysiska abstinensen pågår. Läkemedel är till för den akuta fasen, att behandla rastlösheten med läkemedel på lång sikt är förmodligen inte lösningen, säger Ulf Sammels. Min bild är att samarbetet fungerade bättre förut, menar en av dagens åhörare. Kicki Persson: I Mölndal har vi fått det att fungera bra. Här finns en socialsekreterare som åker med ungdomarna för att sedan ringa och rapportera, det har blivit mycket mer flexibelt. Finns abstinensbehandling för dem som är över 21 år? Avdelning 242 på Mölndals sjukhus är mycket bra på avgiftningar. Här görs såväl planerade som akuta inläggningar av vuxna GHB-patienter. Vi prioriterar akuta patienter, berättar en av åhörarna. Hur ser det ut i Europa? Se bifogad pdf-filen GHB och GBL Europa

20 Bakgrund GHB - kuriosa GHB (gamma-hydroxybutyrat) konstruerades för första gången i början av 1960-talet. Dess upphovsman, den franske kirurgen Henri Laborit var egentligen på jakt efter nya bedövningsmedel. Han forskade på signalsubstansen GABA, ett ämne känt för att dämpa retbarheten i nerver. Teoretiskt borde den egenskapen göra GABA till ett utmärkt narkosmedel men i studier på människa gick det trögt. Snart visade det sig att GABA har problem att ta sig in i människans hjärna över blodhjärnbarriären. Fast besluten att studera narkoseffekten av GABA på människa bestämde sig Laborit för att konstruera en molekyl med liknande effekter och som kunde ta sig över barriären, resultatet blev GHB. Historien förtäljer inte i vilken utsträckning GHB faktiskt kom att användas som narkosmedel (Läkartidningen, 2001;38 (98)). På 1980-talet salufördes GHB i amerikanska hälsokostaffärer. Pulvret hade fått rykte om sig att sätta fart på kroppens tillväxtshormoner, något som intresserade kroppsbyggare. Kommande år rapporterades ett stort antal GHB-förgiftningar i USA, några med dödlig utgång. År 1990 förbjöds försäljning i USA (Läkartidningen, 2001;38 (98)). Effekter och symtom av GHB är tydligt kopplat till släktskapet mellan drogen och GABA - läs mer om hur i Kicki Perssons FoU-arbete (bifogad pdf GHB två FoU arbeten )