GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

Transkript

1 GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

2 Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos, hsl/lpt.(ej lvu/lvm) I huvudsak planerade inläggningar men även akuta I nära samverkan med socialtjänsten och övriga nätverk Ca 2 veckors vårdtid och alltid minst ett vårdplaneringsmöte Dörr-till-dörr-lösningar

3 Vad är GHB? GBL är ett lösningsmedel som används bl.a vid klottersanering. I människokroppen omvandlas GBL till GHB. 1,4 Butandiol är ett industriellt lösningsmedel som används vid tillverkning av diverse plaster, omvandlas till GHB i kroppen (hallon/blåbärs gobbe). GBL som blandas/kokas med natriumhydroxid (kaustiksoda/lut) blir GHB.

4 GHB-fakta GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra, är en kroppsegen substans som förekommer i de flesta av kroppens vävnader. GHB passerar snabbt blodhjärnbarriären och ger en centralnervös påverkan inom 20 min. och påverkar en rad centrala funktioner såsom vakenhet, sömn och temperaturreglering liksom känslor som aggressivitet och sexualitet. GHB ger upphov till berusning, dåsighet och eufori. GHB leder till snabbt fysiskt och psykiskt beroende, samt har snabb toleransutveckling. Överdosering av GHB leder till medvetslöshet, kramper, oro, aggressivitet, andningsdepression och kan, i kombination med alkohol och/eller benzo, i värsta fall leda till döden. 3

5 Hur vanligt är GHB i Göteborg? Mellan var ca. 10% av slutenvårdplatserna på avd. 242 och avd. 306 inom Beroendekliniken belagda av GHB-patienter blev samtliga GHB-patienter placerade på behandlingshem enligt Sol eller Lvm, antalet har dock minskat sedan dess. Möjligen kan detta kopplas till den globala ekonomiska krisen. GHB-patienter är oftast väldigt rädda för avgiftning eftersom de vet hur jobbigt den är. Därför väljer de ofta att läggas in samtidigt som andra GHB-missbrukare. Det kan gå ett halvår utan att avd. 306 har någon GHB-patient, för att plötsligt få 2-3 nästan samtidigt. Ca. 80% av GHB-patienter är män. Mellan 5-10 stycken dör till följd av GHB i Vg-regionen varje år. Lika många som bland heroinister. 4

6 Viktigt att tänka på: Alla GHB-patienter skall Lvm-anmälas. Alla GHB-patienter skall prioriteras p.g.a. hög dödlighet. GHB-patienter bör få en kontakt med barnmorska, kvinnor p.g.a. utsatthet och män för att testa sig. Regelbunden kontakt mellan sjukvård och socialtjänst under inneliggande vård är av stor vikt. Redan uppgjord handlingsplan från socialtjänsten, p.g.a. den stora risken/sannolikheten att patienten avbryter sin vård i förtid. Minst 3 och upp till 6 veckors inneliggande vård kan behövas. Dörr-till-dörr-lösningar. 5

7 Positiva effekter av GHB Ökat välbefinnande och självkänsla (macho). Känsla av avslappning, lugn, ökad verbalitet. Inget bakrus. Ökad sexualitet. 6

8 Abstinens Kroppens reaktion på att inte längre ha tillgång till drogen, symtomen blir värre och värre med tiden. Symtomen kan vara både psykiska och fysiska och i vissa fall vara dödliga( Etyl, Benzo, GHB). Skillnaden på en vanlig bakfylla och abstinens är att bakfylla är ett tecken på att man fått för mycket av drogen, och man blir snabbt bättre. Abstinens är ett tecken på att man fått för lite av drogen, och man blir sämre och sämre. Fysisk abstinens: Kroppen reagerar cirkulatoriskt på att inte längre ha tillgång till drogen (även psykosgenombrott). Psykisk abstinens: Man känner sug, ångest, oro och längtan utan att vara fysiskt dålig. 7

9 GHB-abstinenssymptom: Ångest Rastlöshet Sömnstörningar Cirkulatoriska störningar Aggressivitet Psykotiska symtom Försämrat närminne 8

10 Beroende Användning av en drog, som inte är medicinskt motiverad och som man inte själv kan upphöra att använda. Enligt DSM IV definieras beroende som; Ett starkt behov ("sug") eller tvång att ta substansen. Svårigheter att kontrollera konsumtionen av substansen. Förekomsten av abstinenssymtom. Toleransökning. Tilltagande ointresse av andra saker p.g.a. substansen. Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador. Det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket. 9

11 Psykiskt & fysiskt beroende Kan ha sin grund i upprymdhet (eufori), frihet från ångest och smärta, skärpt vakenhet, avslappning lugn eller drömska fantasitillstånd. Erfarenheter runt drogen ger mersmak och fungerar som positiv förstärkare. Kardinalsymtomet är abstinens, negativa effekter vid utsättning eller vid minskning av drogen. Abstinenssymtomen är i stort sätt det motsatta drogens positiva effekter. Återställarbehov. Oförmåga att avstå. 10

12 Samverkan Samverkan mellan sjukvården och socialtjänsten är en av de viktigaste frågorna som måste lösas om man skall kunna nå framgång i vården av en GHB-patient. Vården skall alltid påbörjas inom sjukvården och avslutas inom socialtjänsten. Helst frivilligt, men med tvång om det behövs. Patienten måste vara kontrollerat drogfri från 6 upp till12 månader innan han/hon ens kan tillgodose sig en strukturerad eftervård. 11

13 Samverkansexempel Vårdplaneringar/nätverksmöten är bra exempel på samarbetet mellan avd. 306/Unga vuxna och socialtjänsten i syfte att ge ungdomarna bästa tänkbara vård och eftervårdsbehandling Avd. 306/Unga vuxna bjuder in socialtjänst, föräldrar/förälder eller andra i nätverket runt patienten till ett planerat möte i syfte att tillsammans med avdelningens kurator, kontaktman och patienten prata om hur man bäst skall tillgodose hans/hennes behov. I genomsnitt har vi 1,5 vårdplaneringsmöten/nätverksmöten per patient. Vi kan se en tydlig skillnad i antal vårdplaneringar/nätverksmöten utifrån om patienten kom till avdelningen planerat eller akut. 12

14 BEHANDLING GHB-avgiftning på avd. 306/Unga vuxna En fallbeskrivning: 13

15 Dag 0-1 Pat. 20 år söker på akuten p.g.a. dåligt mående och abstinens. Blir ej inlagd. Följande dag kommer pat. för bedömning på avd. 306, träffar läkare. Pat. uppger GHB-beroende sedan 15 års ålder. Dricker dagligen, ca. ½-1 dl per dygn. GHB-däckar i princip varje dag (senaste tiden). Har skulder och dödshot. Vädjar om hjälp. Fryser, skakar, sover inte, ser konstiga saker. Inte tagit droger på ett dygn. Tar även Benzo, amfetamin, samt röker Thc. Dömd gånger flera. ÅTGÄRD: blir akut inlagd på avd Påbörjar tungt stesolidschema (40 mg per dygn samt vb) PLANERING: Oklart, men pat. vill till familjehem. Socialtjänsten inställda på behandlingshem med principen dörr till dörr. 14

16 Dag 2-3 Pat. mycket dålig, orolig och hotfull. Pat. får omvårdnadsvak både för sin egen skull och medpatienternas. Detta vak kvarstår vårdtiden ut. Dåligt närminne. Läkarundersök: Muskelvärk, ångest och oro, synhallucinationer (ser färgfläckar) Blir insatt på anti-psykotisk medicin. Puls 70. Natten: sover dåligt, mycket oro. Kräver mer läkemedel. Läkarundersök: klagar över andningssvårigheter, trötthet, ångest och oro. (EKG + lungröntgen = UA). Puls , 110 Kvällen/natten: Är förvirrad, ser saker som fladdrar. Kommer ej ihåg läkarsamtalet. Personal får sitta bredvid pat. tills han somnar några timmar senare 15

17 Dag 4-5 Kuratorn: Bokar VPL-möte med Socialtjänsten. Socialjouren skall kontaktas om pat. går. Samtal: pat. mår dåligt, beter sig illa mot personal och medpatienter. Pat. vårdas enligt HSL. Kommer ej ihåg att vi haft liknande samtal tidigare. Puls 90, 105. Kvällen/natten: Ångestfylld, ledsen och gråter. Är drogsugen och vill gå hem. Personal sitter med pat. tills denne somnat. Pat. mår dåligt, har ångest, hallucinationer, börjar bli paranoid. Inget närminne, allmänt förvirrad. Skrämmer medpatienter. Kräver läkarsamtal ang. mer läkemedel. Puls 100, 108, 110, 100. Bakjouren: pat. fått 70 mg. Stesolid + 20 mg. Zyprexa (schema+ vb) per dygn sedan inläggningen. Ej psykotisk, ej suicidal, men upplever starkt sug. Höjer Stesolid dosen till 90 mg. + Zyprexa till 30 mg. per dygn för att få pat. att orka kvarstanna. Kvällen/natten: ångestfylld, somnade först 04:00 med personal sittande bredvid sig. 16

18 Dag 6-7 Pat. återigen orolig, ångestfylld och vill skriva ut sig. Kräver mer läkemedel. Puls 112, 85. Bakjour: Pat. blir insatt på Remeron för att förbättra nattsömnen. Kvällen/natten: sovit till 03:00, sedan vaken. Orolig. Pat. uppger att han mår sämre, ständigt sug efter GHB. Har synhallucinationer i form av färgfläckar. Kräver mer läkemedel. Vill skriva ut sig. Puls 85,100,92,80,84. Bakjour: Pat. kräver mer Stesolid, annars går pat.. Pat. får välja mellan att kvarstanna frivilligt eller bli konverterad till tvångsvård. Pat. kvarstannar frivilligt. Kvällen/natten: somnar efter 03:00 17

19 Dag 8-9 Pat. lite lugnare i dag, men fortsatt orolig och medicinkrävande. Skrämmer medpatienter. Puls 88 Fortsatt orolig, mycket ångest, drogsug, men mer avledbar. Läkarundersök: klagar över dåsighet, insomningsbesvär, är sluddrig, har fortsatta synhallucinationer, samt paranoida idéer. Läkemedlen sänks ett snäpp. Puls 80 Kvällen/natten: Vaknar 02:00 och måste prata om sitt drogsug. Somnar 04:30 med personal bredvid sig. 18

20 Dag Avledbar till stor del, men fortsatt ångestfylld och drogsugen. Får hjälp med bank och postärenden. Puls 86 Kvällen/natten: är väldigt arg på kvällen, har inte fått den uppmärksamhet han tycker han skall ha, lugnar sig efter en stund och går och lägger sig. Sover till 05:00. Avledbar i större utsträckning. Småhotar om att skriva ut sig om han inte får som han vill. Hanterbar ångest. Socialtjänsten informeras. Puls 78 Kvällen/natten: Bara vaknat 1 gång under natten, sedan sovit. 19

21 Dag 12 VPL-möte med pat. och socialtjänsten. Under e.m. börjar pat. varva upp igen, är hotfull mot medpatienter och personal. Ställer villkor för att kvarstanna på avdelningen. Uppger ett mycket starkt sug efter GHB. Läget blir så allvarligt att vi inte kan ha pat. kvar på avdelningen under dessa former. Pat. är ej längre LPT-mässig så det föreligger inget sådant hinder för pat. att gå. Socialtjänsten kontaktas och de delar vår uppfattning om att pat. bör omhändertagas enligt LVM. Puls 80, 84. Bakjour: Bedöms ej som LPT-mässig. Pat. kan ej släppas ut då det föreligger mycket stor risk för ny GHB-intoxikation som efter avgiftning kan leda till döden. Innan pat. hinner gå kommer polisen med handräckningsbeslut och transport till LVMvård. 20

22 Epilog När pat. blir omhändertagen enligt LVM pågår Stesolid-schemat fortfarande. Pat. har 40 mg. per dygn, vilket motsvarar ett normalt akut tungt schema på vår avdelning. För att ha kunnat slutföra själva abstinensbehandling på avdelningen så hade det behövts minst 14 dagars vårdtid till. I detta fall orkade pat. bara kvarstanna knappt halva behövda vårdtiden. 21

23 Östra Sjukhuset Byggnad IK GÖTEBORG AVDELNING 306/UNGA VUXNA 22