Ljudlandskap för bättre hälsa

Transkript

1 Ljudlandskap för bättre hälsa Beskrivning och sammanfattning av ombyggnadsprojektet i Partille Tor Kihlman, Wolfgang Kropp och Jens Forssén, Chalmers Evy Öhrström och Anita Gidlöf-Gunnarsson, Göteborgs universitet Birgitta Berglund, Mats E. Nilsson och Östen Axelsson, Stockholms universitet och Karolinska Institutet Rapport Chalmers 2010:4, ISSN

2 Innehållsförteckning Förord 3 Introduktion 4 Ombyggnaden och upprustningen 4 Genomförda studier 7 Resultat 7 Bullernivåer före och efter ombyggnad 7 Upplevd ljudmiljö före och efter ombyggnad 8 Upplevda sömnstörningar på grund av vägtrafikbuller före och efter ombyggnad 9 Ljudlandskapsvandringar efter ombyggnad 11 Slutsatser 11 Referenser 12 2

3 Förord Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa har bedrivits i samarbete mellan Teknisk akustik vid Chalmers tekniska högskola, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet och Gösta Ekmans laboratorium vid Stockholms universitet/karolinska institutet. Programmet startade i slutet av 1999 och skulle ha avslutats I programmet ingick att studera ett ombyggnadsprojekt i Partille utanför Göteborg före och efter vidtagna åtgärder. Byggnadsåtgärderna blev dock inte klara förrän efter 2007 och först under 2009 kunde efterstudien utföras. Därmed kan nu Partilleprojektet slutrapporteras. Det kommunala bostadsbolaget Partillebo AB äger de berörda fastigheterna. Företaget har varit mycket tillmötesgående och givit oss möjlighet att medverka med idéer under projekteringsarbetet inför ombyggnaderna och har på olika sätt underlättat våra studier i området före och efter ombyggnaderna. Vi tackar varmt Partillebo för detta. Den utförliga rapporteringen av Partilleprojektet är redovisad i fyra delrapporter; en från vardera av de deltagande forskargrupperna. Den mer omfattande redovisningen av de vetenskapliga resultaten från hela forskningsprogrammet har publicerats på annat sätt (se publikationslistan på hemsidorna och Forskningsprogrammet har finansierats av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Verket för Innovationssystem (Vinnova) och Vägverket. Författarna 3

4 Introduktion Föreliggande rapport redovisar resultaten i bullerhänseende av en omfattande ombyggnad av ett starkt bullerexponerat bostadsområde nära E20 i Partille kommun. Bostadshusen ägs av det kommunala bostadsbolaget Partillebo AB. Studien har ingått som ett viktigt och intressant delprojekt i forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. Vi gavs tillfälle att följa projekteringen av ombyggnaden och där tillämpa de kunskaper som vunnits under forskningsprogrammets fas 1. Studier av bullerförhållandena har kunnat utföras såväl före som efter ombyggnaden. Undersökningsområdet, Partille Stom, är beläget mellan E20 och Gamla Kronvägen nära Kyrktorget i Partille centrum. Figur 1 visar en översikt av bostadsområdet i Partille centrum, vy från övre parkeringsdäck på affärscentrat Allum. Figur 1. Översikt av bostadsområdet i Partille centrum, vy från övre parkeringsdäck på affärscentrat Allum. Ombyggnaden och upprustningen Figur 2 visar schematiskt en plan över bostadsområdet. De byggnader som varit föremål för studien är markerade A-J. Byggnadskropparna A-D ligger utmed E20 på ett avstånd av cirka 20 m från närmsta körfält. Skyltad hastighet är här 90 km/h. Vid vår förstudie 2004 var trafiken cirka fordon per dygn och vid efterstudien cirka fordon per dygn. På den norra sidan om området löper Gamla Kronvägen med icke fullt fordon/dygn, skyltad hastighet 30 km/h. Denna lokalgata ger inte nämnvärt bidrag till bullerförhållandena inom undersökningsområdet. Genom själva området löper Galoppvägen som har en viss om än ringa trafik främst till parkering för de boende. Viktiga för bullerförhållandena är även de båda öppningarna, markerade med öst och väst i figur 2. 4

5 Galoppvägen Öppning (Väst) Bullerskärm 71/63 48/48 E 54/47 54/48 A 55/49 G a m l a 59/58* 59/58* 54/47 B 71/63 k r o n v ä g e n 55/48 58/48 H F Motorväg E20 59/58* 59/58* 49/51* 51/51 53/51 53/51 53/52 54/49 54/47 C 71/63 54/49 54/47 D 71/63 G 61/56 62/56 62/56 64/56 Öppning (Öst) 66/60 I 64/57 64/56 N 64/57 J 65/57 65/57 65/57 66/60 66/60 66/60 Figur 2. Planskiss över det studerade tillämpningsområdet med ljudnivåer före och efter åtgärder. I figuren redovisas även ljudnivåer (L AEq,24h ) för området före och efter åtgärder. Nivåerna L före /L efter [db] gäller för andra våningen (cirka 5 m höjd) och är baserade på mätningar utökade till andra punkter med hjälp av beräkningar. De visade nivåerna är så kallade frifältsnivåer, det vill säga den uppmätta nivån vid fasad är 6 db högre med fasadreflexen. Vissa nivåpar är osäkra på grund av lägre noggrannhet i beräknad källstyrka för lokalgatan (markerade med *). De streckade ytorna markerar de nya huskropparna. Bullerexpositionen av byggnaderna utmed E20 är betydande. I utgångssituationen var samtliga byggnadskroppar fristående, det vill säga det var luckor eller gap mellan byggnaderna A-D, streckskrafferade i figur 2. Genom dessa gap spreds även mycket buller in i området i övrigt. Principen för ombygganden var att täppa till nämnda gap med nya byggnader i fyra våningar för att därigenom åstadkomma en sammanhängande skärmande byggnadskropp (cirka 13 m hög) och därmed en tystare miljö inne i området. Den akustiska miljön har således förbättrats samtidigt som området förtätats. Det var inte möjligt att helt stänga öppningarna åt öster och väster för biltrafik. Den mest kritiska öppningen var den västra; den gjordes så liten som möjligt och tak och väggar utfördes starkt ljudabsorberande. För att även minska bullernivåerna vid fasaderna mot motorvägen anlades en bullerskärm utmed motorvägen. Bullerskärmen är uppförd i betong med överdel i glas (total höjd 4 m) och ger bäst skärmning av de två nedre våningarna, viss skärmning av plan 3 men obetydlig av den översta (fjärde) våningen i nybyggnaderna. Dessutom lades ny vägbeläggning som blev cirka 1 db tystare än den gamla. Ombyggnaderna omfattade också en väsentlig upprustning av de äldre byggnadskropparna med sina lägenheter. I byggnaderna A-D fanns det före ombyggnaderna små enkelsidiga lägenheter ut mot motorvägen. Efter ombyggnaden är nu samtliga lägenheter genomgående med rum mot den numera bättre ljudskuggade innergården. I de nytillkomna byggnadsdelarna 5

6 finns hiss som även betjänar en del av lägenheterna i de äldre husen som helt saknat hissar. Fasaderna mot motorvägen rustades upp med nya fönster och fönsterdörrar med ljudisolering 42 db (Rw+Ctr-värde). De gamla balkongerna byttes ut och glasades in. Figurerna 3 och 4 visar byggnaderna A-D före och efter ombyggnad. En mer omfattande fotodokumentation finns i ref. [3]. På sidan in mot gården har nya balkonger satts upp. Åtgärderna inom bostadsområdet sammanfaller med byggandet av ett nytt köpcentrum (Allum) nära Kyrktorget. Köpcentret invigdes i april Ytterligare bör nämnas att ett kylaggregat med fläkt vars buller inte tidigare varit hörbart nu måste bullerdämpas. Figur 3. Hus A-D vid Galoppvägen år 2004 före ombyggnad. Fasad mot E20 (vänster) och fasad mot gårdssidan (höger). Figur 4. Hus A-D vid Galoppvägen år 2009 efter ombyggnad. Fasad mot E20 (vänster) och fasad mot gårdssidan (höger). 6

7 Genomförda studier Bullerkartläggning utanför bostadshusen före och efter ombyggnadsåtgärderna har genomförts av Avdelningen för teknisk akustik, Chalmers. Kartläggningen har skett dels genom mätningar, dels genom kompletterande beräkningar. Undersökning av upplevelsen av boendemiljön och dess effekter på hälsa och välbefinnande har gjorts av Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, genom enkätstudier både före och efter ombyggnadsåtgärderna. Den första boendemiljöundersökningen genomfördes under perioden april till mitten av juni Den uppföljande efterstudien utfördes under våren Den upplevda boendemiljön utvärderades med ett frågeformulär. Frågorna gällde allmänna frågor om bostad och boendemiljö, frågor om buller från vägtrafik samt frågor om sömn och sovvanor och hälsa och välbefinnande. Plats gavs även för egna kommentarer. Den upplevda boendemiljön har också studerats av Gösta Ekmans laboratorium vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Denna studie utfördes med de psykoakustiska mätmetoder som utvecklats inom forskningsprogrammet i form av ljudlandskapsvandringar utomhus på olika platser i området. Denna delstudie omfattade endast en efterstudie. Resultat Den fullständiga resultatredovisningen återfinns i delrapporterna (ref. [1-4]). I det följande ges här en kort sammanfattning. Bullernivåer före och efter ombyggnad Bullernivåerna före och efter ombyggnadsåtgärderna är översiktligt angivna i figur 2. Bullernivåerna avser våning 2 på cirka 5 m höjd. De olika åtgärderna hade stor effekt på bullernivåer från vägtrafiken för samtliga fastigheter med undantag för Hus H vid Gamla Kronvägen där bullernivån var oförändrad. För de övriga fastigheterna har bullernivån från vägtrafiken vid den mest trafikbullerexponerade sidan minskat med mellan 5 och 10 db utanför våning 1 och 3. Åtgärderna har lett till en väsentlig sänkning av bullret inne i området. Minskningen i ljudnivå jämfört med år 2004 är på gårdssidan 4-10 db beroende på position, där de högsta värdena är för positioner som tidigare hade fri sikt till motorvägen. Det resulterande ljudlandskapet uppvisar därmed en mycket jämnare nivå än 2004, både rumsligt och med avseende på tidsvariationer. På sidan mot gården för Hus A-D är ljudnivån 48 db (fri fält) längst i väster och 47 db längre mot öster. I verkligt fält vid fasaden, det vill säga inklusive fasadreflex, är nivån 6 db högre, vilket betyder 53 db som lägst på gårdssidan. Någon meter från fasaden sjunker ljudnivån med 1-2 db, och når ner till db. Nivåerna uppfyller inte kriterierna för tyst sida, 45 db frifältsvärde, alternativt 48 db, 2 meter från fasad. Det fattas 3-4 db. Bullerläckaget genom det västliga valvet är tydligt hörbart även om dess påverkan på bullernivån endast rör sig om någon db. Den nya vägbeläggningens bidrag till bullerminskningen var endast cirka 1 db. 7

8 Bullerexpositionen på de fasader som vetter mot motorvägen är fortfarande höga. Ovanför skärmen är dygnsekvivalentnivån 71 db vilket är samma ljudnivå som 2004 medan ljudnivån i marknivå innanför bullerskärm har minskat med cirka 10 db till 61 db, dock med en mer lågfrekvent karaktär. Upplevd ljudmiljö före och efter ombyggnad Resultaten redovisas här i mycket kort sammandrag. Det bör påpekas att husen A-D i högre grad än i övriga hus fått nya hyresgäster. Frågeformuläret innehöll sex frågor om hur ljudmiljön upplevdes inomhus och utomhus och de svarande skulle ange i vilken grad de instämde i dessa. Figur 5 visar andelen i % som instämmer helt eller delvis med de olika påståendena; förstudien 2004 (röd linje) respektive efterstudien 2009 (blå streckad linje) uppdelat på de olika fastigheterna. Figur 14. Andel (%) som instämmer helt eller delvis i påståenden om ljudmiljön inomhus 2004 (röd linjrespektive 2009 (blå streckad linje) för de olika fastigheterna. INLEDNING Inom forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa Fas I har man under en 4-års period utvecklat modeller, metoder och verktyg för att kunna mäta och karaktärisera akustiska och upplevda ljudlandskap samt studera hur dessa är relaterade till effekter på hälsa och välbefinnande (Berglund, Kihlman, Kropp & Öhrström, 2004, Öhrström et al., 2006). Den grundläggande idén bakom programmet utgår från att goda ljudmiljöer i urbana bostadsområden kan åstadkommas genom 0 till 10 6 db noggrann stadsplanering och strategiska åtgärder. db En viktig aspekt är bevarande och utveckling av tysta platser och tysta sidor i nära anslutning till bostaden. Resultat från programmet visar ett starkt samband mellan störning och ljudnivå och att tillgång till tyst sida av bostaden har stor betydelse för hälsa och välbefinnande (Öhrström et al., 2006, Öhrström & Gidlöf-Gunnarsson, 2006; Gidlöf- Gunnarsson et al., 2008). Forskningsresultaten visar även att platser utanför bostaden (balkong, uteplats) som dagligen kan utnyttjas och den närmaste omgivningen (grönområden) är viktiga för de boende Föreliggande rapport beskriver ett delprojekt inom Fas II av forskningsprogrammet. Syftet med projektet är att utifrån de resultat och den kunskap som erhölls från Fas I tillämpa ljudlandskapskonceptet vid en omfattande ombyggnation av ett bullerexponerat bostadsområde i Partille kommun (Partille Stom) öster om Göteborg. 4 till 9 db +2 till 2 db Figur 5. 1 till 10 db Andel (%) som instämmer helt eller delvis i påståenden om ljudmiljön inomhus 2004 (röd linje) respektive 2009 (blå streckad linje) för de olika fastigheterna. 8

9 Den största förändringen av den upplevda ljudmiljön inomhus efter insatta bullerskyddsåtgärder har skett för boende i Hus A-D. Här har andelen som anger att de för det mesta hör trafikljud inomhus minskat från 87 % i förstudien till 48 % i efterstudien, möjlighet att uppleva tystnad inomhus har ökat från 32 till 82 %, så även upplevelsen av att ljudmiljön är avkopplande (16 till 68 %). För Hus E samt F-G har också en liten förbättring skett, däremot för Hus H och I-J är upplevelsen av ljudmiljön inomhus i stort sett oförändrad. För den upplevda ljudmiljön utomhus har det skett mindre förändringar. En majoritet anger fortfarande i efterstudien att ljudmiljön utomhus domineras av ljud från trafiken, en viss förbättring kan dock ses bland de boende i hus A-D (från 89 till 56 %) samt i Hus E (från 70 till 43 %). Överlag är det få som upplever ljudmiljön som avkopplande, dock har en viss förbättring skett för gårdshusen Hus E (från 20 till 50 %) och för Hus F-G (från 30 till 50 %). De boende i Hus H och Hus I-J upplever ljudmiljön utomhus i stort sett som oförändrad mellan de båda undersökningstillfällena. Upplevda sömnstörningar på grund av vägtrafikbuller före och efter ombyggnad Frågorna om sömn redovisas i samma form som den avseende upplevd ljudmiljö. Tre frågor berörde olika typer av sömnstörningar relaterat till buller från vägtrafik. Figur 6 visar störning av sömnen (svårt att somna, väcks, sämre sömnkvalitet) vid stängt och öppet fönster vid förstudien 2004 (röd linje) och efterstudien 2009 (blå linje) för respektive fastighet. Sömnstörningarna med stängda fönster har överlag minskat i alla fastigheter efter insatta bullerskyddsåtgärder, förutom i Hus H där störningen i stort är oförändrad. I Hus A-D har andelen störda som har svårt att somna minskat från 53 till 12 %, de som väcks under natten från 45 till 10 % och de som anger sämre sömnkvalitet från 47 till 12 %. I Hus E och F-G har det skett minskningar med mellan 13 och 23 %-enheter och i speciellt Hus E är andelen sömnstörda vid efterstudien låg (14 %). I Hus I-J har det framför allt skett en förbättring av upplevd sömnkvalitet där störningen har minskat från 49 till 15 %. Även för situationen med öppet fönster har sömnstörningarna generellt minskat, men återigen minst för Hus H. Den största förändringen uppvisar Hus E där andelen störda har minskat med mellan 41 och 46 %-enheter till endast 14 % störda efter insatta bullerskyddsåtgärder. I Hus A-D har det också skett en stor minskning (mellan 35 och 44 %-enheter). Resultaten visar dock att mellan 33 och 48 % anger störda sömnaktiviteter i de olika fastigheterna (ej i Hus E) på grund av buller när fönstren är öppna trots genomförda bullerskyddsåtgärder. 9

10 0 till 10 db 6 db 4 till 9 db +2 till 2 db 1 till 10 db Figur 6. Andel (%) som anger olika typer av sömnstörningar vid stängt och öppet fönster i förstudien 2004 (röd linje) respektive i efterstudien 2009 (blå streckad linje) för de olika fastigheterna. Sammanfattningsvis är sömnstörningarna överlag betydligt lägre jämfört med utgångssituationen 2004 vilket tyder på att bullerskyddsåtgärderna och ombyggnationerna haft en positiv effekt, speciellt för de boende i Hus A-D där alla fick sovrum mot gårdssidan. 10

11 Ljudlandskapsvandringar efter ombyggnad Den upplevda ljudmiljön utomhus i bostadsområdet studerades även av Gösta Ekmans laboratorium vid Stockholms universitet/karolinska institutet med den metod som utarbetats inom forskningsprogrammet. Detta omfattade enbart en efterstudie. Under maj 2009 genomfördes ljudlandskapsvandringar med 30 boende. Resultaten av denna studie ligger i linje med Arbets- och Miljömedicins enkätbaserade studier och visar att landskapskvaliteten utomhus i överlag upplevs som dålig av de boende och att en positivt upplevd ljudmiljö inte hade skapats i området. Slutsatser Partilleprojektet visar att det går att avsevärt förbättra en undermålig ljudmiljö, där ett stort antal boende är bullerstörda, särskilt om det sker i samband med en allmän upprustning av bostadsområdet. Det kan som i detta fall ske genom ett samtidigt högre markutnyttjande, det vill säga genom förtätning med hjälp av skärmande huskroppar. Ombyggnadsåtgärderna och övriga bullerskyddsåtgärder har lett till relativt stora förbättringar av ljudmiljön även om åtgärderna inte lett till att en tyst sida skapats inne i bostadsområdet. Ljudnivåerna på den mest trafikexponerade sidan har minskat med 5-10 db. På den största innergården har ljudnivåerna minskat med 4-10 db, med de högsta värdena för positioner som tidigare hade fri sikt till motorvägen. Åtgärderna har lett till ett ljudlandskap med både rumsligt och tidsmässigt lägre variation hos ljudnivån. Överlag anger de boende stora förbättringar av boendemiljön, trivseln med området har ökat, fler uppger att de har tillgång till tysta rum i sin bostad och man anger att trafikmiljön i området blivit tryggare. En påtaglig positiv effekt av åtgärderna är att sömnstörningar av vägtrafikbuller har minskat, framför allt i Hus A-D där alla lägenheter nu har rum även mot gården och i Hus E inne i området. Allmän störning av vägtrafikbuller minskade väsentligt. Boendetiden var dock kort för en majoritet i de ombyggda husen (2-12 månader). Det vore därför värdefullt att upprepa studien efter något år för att undersöka de mer långsiktiga effekterna av bullerskyddsåtgärderna. Resultaten från Partilleprojektet visar att trots nya fönster med god ljudisolering, genomgående lägenheter, bullerskärm och ny asfaltbeläggning på E20 anger hälften av de boende i fastigheterna närmast E20 att de för de mesta hör trafikljud inomhus och upplever det som besvärande att inte kunna ha fönster öppna eller vistas på sin balkong på grund av vägtrafikbullret. Tillgång till tysta platser utomhus och platser där ljudmiljön upplevs som avkopplande är det alltjämt få som anger och en majoritet anser att ljudmiljön utomhus domineras av trafikljud. Projektet visar också på vikten av noggrann planering in i detalj. Ett exempel var den fläkt (nu åtgärdad) som började höras efter bullerskyddsåtgärderna, det vill säga då bullernivån på innergården hade reducerats. Under projekteringen diskuterades frågan om trafiken på innergården. Parkeringen här kunde dock inte tas bort. Det var också nödvändigt att ha en genomfart i väster. Den fick då formen av ett valv med ljudabsorberande beklädnad. Detta är dock inte tillräckligt för att helt hindra ljudläckage in till innergården. Det hade självklart varit bättre om innergården kunnat göras helt trafikfri. Ljudnivån inne på gårdssidan, särskilt den västra delen av gården mellan Hus A-D och Hus E, skulle kunna sänkas ytterligare genom uppförande av bullerskydd mellan husen och motorvägen så att öppningen mot E20 vid underfarten bredvid köpcentrat Allum tillsluts. En stor förbättring skulle kunna åstadkommas med verkligt tyst vägbeläggning på E20 men här saknas fortfarande goda alternativ så länge dubbdäck tillåts. 11

12 Referenser [1] Forssén, J., Kropp, W., Thorsson, P. & Ögren, M. Trafikbuller vid Partille Stom. Rapport S-05-01, Teknisk akustik, Chalmers, Mars [2] Forssén, J. Road traffic noise levels at Partille Stom after gap filling building constructions. Report S-09-02, Teknisk akustik, Chalmers, december [3] Gidlöf-Gunnarsson, A. & Öhrström, E. Tillämpning av ljudlandskapskonceptet i bullerexponerat bostadsområde: Upplevelse av boendemiljön och effekter på hälsa och välbefinnande efter åtgärder i Partille centrum för att skapa goda ljudlandskap. Arbetsoch miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Rapport nr 126 (2009), ISBN , ISSN [4] Axelsson, Ö. Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum, Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning, Stockholms universitet, september