LÄNSSTYRELSEN DALARNA. Medel mot våld. Så gjorde vi i Dalarna Laszlo Birgitta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄNSSTYRELSEN DALARNA. Medel mot våld. Så gjorde vi i Dalarna 2007-2012. Laszlo Birgitta 2013-05-20"

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN DALARNA Medel mot våld Så gjorde vi i Dalarna Laszlo Birgitta Sammanfattande projektbeskrivningar och slutrapporteringar av insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld i Dalarna.

2 Innehållsförteckning Hedersrelaterat våld... 3 Borlänge: Trygga Föräldrar trygga barn... 3 Rättvik: utbildning - hedersrelaterat våld... 4 Borlänge: Insatser för att öka invandrarkvinnors kunskap om och förmåga att använda det svenska skyddsnätet vid våld och förtryck... 4 Rädda Barnen, Dalarna: Det handlar om kärlek... 6 Borlänge: Handlingsplan om hedersförtryck Gagnef: Insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Hedemora: IFO och skolan i samverkan mot hedersrelaterat våld Planeringskonferens, spetskompetensgruppen Länsstyrelsen, Dalarna, Resursteam Heder Insatser och förebyggande insatser för barn och ungdomar Rättvik: Barn till personer med missbruksproblem där våld mellan vuxna förekommer Ludvika och Smedjebacken: Förebygga våld och sexuella trakasserier Insatser för män som utövar våld Falun och Borlänge: Kris- våldsmottagning för män Mora: Förstudie tidiga insatser för män med våldsproblematik Insatser för mottagande av våldsutsatta familjer Säter: Samordnare Kvinnofrid, socialförvaltningen Ludvika: Tidiga och samtidiga insatser för barn och vuxna där det förekommer våld Falun: Kommunalt skyddat boende för våldsutsatta Borlänge: IFO-tjänst samordnare Mora och Orsa: Familjefrid Kvinnojourer Ludvika och Smedjebacken: Tjejjouren webbprojekt Freja 2006 och Falun: Kvinno- och tjejjourer. Nätverk och kompetensutveckling Handledning för kvinnojourerna i länet Malung- Sälen: Ökat välbefinnande hos kvinnor Ludvika och Smedjebacken: Utveckling av Kvinnojouren Falun: Utökning Kvinnojouren Borlänge: Utökning Kvinnojouren Rättviks kommun: Halvtidstjänst, kvinnojouren Dådran Samverkan/nätverk

3 Högskolan Dalarna: Regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarna Gagnef: Samverkansprojekt skyddat boende Säter: Samverkansprojekt skyddat boende Länsstyrelsen Dalarna: Regionalt arbete för kvinnofrid och ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld Leksand: Samverkansprojekt Borlänge: Samverkansprojekt mellan kommunen och kvinnojouren Kompetensutveckling/information Smedjebacken: Arbetsmetoder mot sexuellt våld och sexuell exploatering Leksand: Utbildning Falu kommun: Kompetensutveckling, nätverk kring Kvinnofrid Älvdalen: Projektledartjänst Falun: Lokal samverkan förstärkt kvinnojour och utvecklat stöd Falun: Utvecklingsmedel, Dalarnas kompetenscentrum för arbetet mot våld i nära relationer, DKV Ludvika: Kompetensutveckling inom kvinnofridsområdet Länsstyrelsen Dalarna: Trappan, Att möta barn som bevittnat våld i nära relationer Rättvik: Kvinnofrid och våld i nära relationer Våld mot äldre Länsstyrelsen Dalarna: Startkonferens på temat våld mot äldre med särskilt fokus på äldre kvinnor Falun: Lärandecirklar våld mot äldre

4 Hedersrelaterat våld Borlänge: Trygga Föräldrar trygga barn Anslag 2012: kr Verksamhet: till Pågår (maj 2013) Målsättning Att genomföra ett ettårigt pilotprojekt på Nygårdsskolan i Borlänge Syfte Att skapa ett bättre klimat för skolelever, förebygga hedersrelaterat våld och hedersrelaterade inskränkningar i barns vardag genom att förbättra kontakten mellan skolan och föräldrarna. Bakgrund En god dialog mellan skola och föräldrar är viktigt för att barnen ska trivas och lyckas i skolan. En del föräldrar kanske särskilt föräldrar som inte är födda i Sverige är osäkra på vad skolan förväntar sig av dem. Det kan till exempel vara svårt att få föräldrar att delta i föräldramöten. En undersökning (Eriksson, Lars Lärares kontakter och samverkan med föräldrar en kartläggning 2009) visar att i skolor där majoriteten av eleverna har utländsk bakgrund får föräldrarna mindre kunskap om skolans styrdokument och arbetssätt än föräldrar i skolor där majoriteten av eleverna har etniskt svensk bakgrund. Skolan har ibland problem med att föräldrarna inte vill att deras barn deltar i obligatorisk undervisning som t ex idrott, sex- och samlevnad eller religionskunskap. Det finns elever som lever i hederskulturer med ibland kraftiga begränsningar i sin vardag. I extremfallen finns en risk för hedersrelaterat våld eller påtvingade äktenskap. Detta ställer krav på skolan när det gäller kunskap och medvetenhet om eventuella risker. Det finns olika projekt som belyser eller fungerar förebyggande mot hedersrelaterat våld och som är inriktade på barnen. Men skolan måste också hantera föräldrarna och i bästa fall nå en fungerande dialog mellan hemmet och skolan. En god dialog är grunden för skolans arbete med föräldrarna. Det minskar risken, inte bara för allvarliga händelser, utan även för att barn tvingas leva i en inre konflikt mellan sin skola och föräldrarnas vilja. Skolverket framhåller i skriften Hedersrelaterat våld och förtryck, skolans ansvar och möjligheter att det är viktigt att skolan skapar förtroendefulla kontakter med föräldrarna och därigenom arbetar förebyggande. Rädda Barnen vill med det här projektet stötta skolan att arbeta brett förebyggande med föräldrar och samtidigt nå föräldrar till barn som lever i hederskulturer. Projektets huvudinriktning är att arbeta 3

5 förebyggande mot hedersrelaterade inskränkningar i barnens vardag, men metoden är relevant även för att motverka mobbning och överhuvudtaget skapa en bättre miljö i skolan. Eftersom målgruppen är föräldrar pekas ingen grupp eller individ ut. Pilotprojekt att förebygga hedersrelaterat våld och andra kränkningar av barns rättigheter genom samverkan mellan skola och föräldrar Utbildning och handledning av målgruppen, ledd av Nabila Alfakir, lärare och mångfaldspedagog. Detaljerad tids- och aktivitetsplan tas fram tillsammans med Nygårdsskolan vid projektets början. Målgrupper Föräldrar Resultat Projektet pågår (maj 2013) Kommentarer Projektet pågår (maj 2013) Rättvik: utbildning - hedersrelaterat våld Anslag 2012: kr Verksamhet: till Pågår (maj 2013) Utbildningsdagar om hedersvåld och förtryck hos yrkesverksamma som möter utsatta flickor, pojkar och kvinnor. Borlänge: Insatser för att öka invandrarkvinnors kunskap om och förmåga att använda det svenska skyddsnätet vid våld och förtryck Anslag 2010: kr Verksamhet: september oktober Avslutat: 2011 Målsättning Att öka invandrarkvinnors kunskap om kvinnors rättigheter samt det svenska skyddsnätet 4

6 Att minska stigmatiseringen när det befintliga rättsliga skyddet används av de invandrade kvinnorna Syfte Att minska de långsiktiga sociala konsekvenserna av det våld och förtryck som drabbar dessa kvinnor. Ett långsiktigt hållbart skydd mot våld för kvinnor genom effektiva föreningar som kan fortsätta projektets arbete. Kartläggning av befintliga invandrargrupper, identifiering av tre av framtida samarbetspartners; Somaliska kvinnor för utveckling i Dalarna (SOKUD), UMIS en ideell invandrarorganisation med syfte att underlätta integrering för nyanlända somalier. Organisationen prioriterar familjen och kvinnofrågor. Somaliska ungdomars förening. Kartläggningen ledde till korta kurser för organisationsutveckling och förbättring av strukturerna. Kurserna syftade till ett långsiktigt hållbart skydd för kvinnor genom effektiva föreningar som kan fortsätta det arbete som inletts med projektet. Kartläggningen visade att Det inte finns många fungerande organisationer för invandrarkvinnor i Borlänge, förutom SOKUD De tre organisationer som skulle kunna ha potential att arbeta med att främja kvinnors rättigheter, inte har tillräckliga kunskaper och saknar en effektiv ledningsstruktur. Det ledde till att områdena organisationsutveckling/struktur, ledarskap och demokratiskt styrelsearbete prioriterades i det fortsatta utbildningsarbetet. Tre utbildningar om kvinnorättigheter med hjälp av lokala föreningar genomfördes. Över 80 kvinnor deltog. Projektet organiserade också ett diskussionsforum med ca 240 deltagare, varav 60 % kvinnor, samt en föreläsning Kvinnorättigheter och islam med deltagare från både invandrargrupper och kommunens tjänstemän. Föreläsare: Barni Nor som 2010 fick priset Europas mest inflytelserika muslimska kvinna av tankesmedjan The Institute of strategic dialogue. Projektet använde tre kvinnor med språklig och kulturell kompetens för att underlätta utbildningen. Med tanke på kunskapsnivån hos deltagarna användes olika metoder, inklusive grupparbeten, allmän diskussion och fallstudier. Diskussioner och jämförelser om de olika kulturer som påverkar kvinnors rättigheter gjordes. Ett diskussionsforum arrangerades, där syftet var att ändra den negativa kulturella attityden mot kvinnors rättigheter och minska den sociala konsekvensen för offer för könsrelaterat våld. Forumet genererade diskussioner om kvinnors rättigheter och jämställdhet i samband med islam i invandrargruppen. Nätverk bildades mellan de olika organisationerna som arbetar för kvinnors rättigheter, i syfte att dela information och kompetens: Kvinnojouren i Borlänge, Gemensamma krafter, Tjärnkraft, Rädda Barnen, Somaliska kvinnors förening (SOKUD) och UMIS. Målgrupper Invandrarkvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för våld Resultat Innan utbildningen gjordes en enkät för att fastställa kunskapsnivån om kvinnors rättigheter och skydd, bland deltagarna. Den visade att 90 % av deltagarna inte hade tillräckliga kunskaper om internationella 5

7 kvinnokonventionen. Ingen av deltagarna kände till att andra än polisen arbetade mot kvinnovåld. Samma enkät gjordes efter utbildningen och då visade den att 80 % av kvinnorna som deltagit hade kunskaper om kvinnors rättigheter ur ett internationellt perspektiv, samt om det svenska skyddsnätet. På diskussionsforumet sökte flera skeptiker/kritiker svar från andra religiösa, t ex i frågan om kvinnors rätt att skilja sig. Kvinnan har rätt att skilja sig enligt Koranen men enligt hemlandets kultur och tradition får man inte skilja sig alls. Därför blev det reaktioner när en sheik som är välkänd i den somaliska gruppen beskrev islams syn på skilsmässa. Forumet har inte bara stärkt kvinnors rättigheter, utan också höjt den allmänna positiva uppfattningen om kvinnors rättigheter inom den invandrade gruppen. Kommentarer Utmaningar: Kvinnorna i målgruppen har späckade scheman och det var omöjligt för alla att delta i utbildningarna under vardagar. Därför genomfördes flera aktiviteter på lördagar och söndagar. Frågan är väldigt känslig att diskutera på grund av det kulturella trycket, okunskap om samhället och en osäkerhet kring hur den egna familjen eller gruppen påverkas. Många av deltagarna var analfabeter och det krävs ytterligare utbildningsmetoder som kan anpassas till utbildningsnivån hos deltagarna Lärdomar Deltagandet var högt på grund av att utbildningarna arrangerades i målgruppens bostadsområden med hjälp av befintliga nätverk Individer med akademisk examen och professionella personer med språklig och kulturell kompetens har använts i programmen. Det har gjort de språkliga kulturella hindren lägre och bidragit till konstruktiva diskussioner Det inledda arbetet fortsätter efter projektets slut. SOKUD planerar nätverksmöten två gånger per år. Attitydförändring är ett komplext ämne som kräver kompletterande metoder. Det handlar inte enbart om att öka kunskapen om kvinnor och deras rättigheter, utan också om att arbeta med att förändra attityden när det gäller den allmänna uppfattningen om invandrargrupper. Kunskaperna om den egna kulturen är ibland bristfällig och man blandar ihop kultur, traditioner och religion. Trots framgången är arbetet med kvinnofrågor inom målgruppen mycket komplicerad och det tar lång tid att uppnå attitydförändringar. Projektets utformning speglar en hållbarhet för dessa verksamheter. Rädda Barnen, Dalarna: Det handlar om kärlek Fas 1 Anslag 2010: kr Verksamhet: till Avslutat 6

8 Fas 2 Anslag 2011: kr Verksamhet: till Avslutat Fas 3 Anslag 2012: kr Verksamhet: till Avslutas i maj 2013 Fas 1 Målsättning Att arbeta förebyggande mot barn och unga som far illa av hedersvåld och förtryck genom att informera dem om deras rättigheter utifrån Barnkonventionen och att visa vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp. För att uppnå det övergripande målet är projektet uppdelat i två delmål: Skolkampanj med fokus på barn och ungas rättigheter i Barnkonventionen. Mål att besöka sex skolor i tre Av Dalarnas kommuner under Att synliggöra myndigheters och frivilligorganisationers ansvarsområden, att skapa en symbolisk mötesplats för unga som far illa, så att de myndigheter och organisationer som besöker skolan blir en naturlig väg för unga som är i behov av hjälp. Syfte Att förebygga hedersrelaterat våld Bakgrund Projektmodellen Det handlar om kärlek utvecklades i Norrköping 2009 med Rädda Barnen och Länsstyrelsen i Östergötland som initiativtagare. Huvudfrågan Är kärleken fri? ligger till grund för projektet. Tillsammans med andra myndigheter har modellen tagits fram som ett exempel på förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck bland unga. Projektet finns för näravarande på ett 30-tal orter i Sverige, varav tre i Dalarna: Ludvika, Borlänge och Orsa. Metoden bygger på att representanter för olika myndigheter och organisationer bildar en samverkansgrupp som tillsammans förbereder och planerar en skolvecka på en gymnasie- eller högstadieskola i sin kommun. En samverkansgrupp kan se olika ut i varje kommun men aktörer från polis och socialtjänst bör ingå. Andra aktörer som deltagit i projektet i Dalarna har varit Brottsofferjour, tjejjour, kvinnojour, mansjour, elevhälsa, kriminolog med fokus på brottsofferfrågor, Rädda Barnen, ungdomsmottagning, Missionskyrkan/ungdomspedagog och integrationsenheten i kommunen. 7

9 Rädda Barnen har i varje kommun som besökts startat en samverkansgrupp med aktörer från olika myndigheter och frivilligorganisationer. De har inför skolveckan haft regelbundna möten för att utbyta erfarenheter och förbereda skolveckans upplägg. För att nå ut till ungdomarna på bästa sätt och informera dem om vilka rättigheter de har genomförs projektet i deras egen miljö skolan. Ämnet kärlek ligger till grund för diskussionerna eftersom det är en bred ingång till att prata om mänskliga rättigheter i stort. Det gör att eleverna kan känna sig delaktiga. Elever och skolpersonal får under en vecka träffa representanter från myndigheter och frivilligorganisationer och diskutera rättigheter med utgångspunkt från Barnkonventionen och lagen. Under läsåret har tre kommuner i Dalarna besökts. Projektet har nått ut till cirka högstadieelever fördelat på tre skolor och eleverna har fått information om bl a Barnkonventionen och vart de kan vända sig om de får sina rättigheter kränkta. Att endast tre skolor deltog, istället för planerade sex skolor, beror på att den skola i Borlänge, Maserskolan, som snabbt visade intresse för projektet önskade att extra resurser lades på deras skola eftersom man hade stora problem med just hedersrelaterat våld och förtryck. Därför besöktes den skolan vid två tillfällen, en vecka åt gången. Eftersom projektet genomfördes över tre kommuner gick man inte vidare med att utöka till ytterligare en skola, för att behålla kvalitén i projektet och kunna genomföra de planerade skolveckorna på bästa sätt. Besökta skolor: Kyrkskolan i Ludvika kommun, Maserskolan i Borlänge kommun, Orsaskolan i Orsa kommun. Samtliga skolor är högstadier med årskurserna 7-9. På Kyrkskolan i Ludvika har även elever i å k 6 fått ta del av utställningen. Skolveckornas upplägg: Aulapresentation Filmvisning (Vingar av glas alt The Blind Side), teater, föreläsning Klassrumsbesök med värderingsövningar utifrån begreppet Kärlek Utställning i korridoren kring våld och förtryck, sexuella övergrepp och sexualitet. Broschyrer med information om organisationer och myndigheter, och ett kort i fickformat med lokala och nationella kontaktvägar. MSN-chatt varje vardagskväll under skolveckan. Anonym chatt med olika personer som ansvariga Fortbildning för skolpersonal. En enkät delades ut till elever, skolpersonal och samverkansgrupp efter projektet. Se resultat nedan. Målgrupper Barn och ungdomar som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld Resultat 50 % av eleverna svarade på enkäten. Nära 60 % tyckte att skolveckan varit bra. Drygt 62 % känner bättre till sina rättigheter utifrån Barnkonventionen och lagen, och vet mera om vad Barnkonventionen handlar om än innan skolveckan Lärarnas kommentarer är övervägande positiva. Klassrumsbesöken får viss kritik från både elever och lärare. Anledningen kan vara att de värderingsövningar som gjort ställer höga krav på den som leder dem när det gäller att föra diskussionerna framåt och skapa en bra stämning. Samverkansgruppernas utvärdering visar att det finns behov av uppföljning av skolveckan, för att inte resultaten ska rinna ut i sanden. I övrigt berättar de om positiv feedback från eleverna. 8

10 En positiv effekt är att samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer på skolan ska utvecklas och bli bestående. Kommentarer Projektledarens erfarenhet är bland annat att ju mera man samarbetar och gör skolpersonalen delaktig, desto större effekt får projektet. Att finnas på plats i skolan en hel vecka, liksom samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer ses som en av de största styrkorna i projektet. Fas 2 Målsättning Se fas 1 Dessutom delmål Utveckla en ny modell med ideella lokala ledare för samverkansgrupp och skolvecka Utifrån den nya modellen genomföra projektet i två nya kommuner: Malung-Sälen och Falun Fortsatt utveckling i samarbete med Borlänge kommun, Maserskolan, bland annat genom dialog med föräldrar Genomföra en konferens för hela länet för att öka kunskapen och sprida goda exempel kring hedersrelaterat våld och förtryck Syfte Att förebygga hedersrelaterat våld Bakgrund Se fas 1 Falun, Malung och en fortsättning i Borlänge Maserskolan i Borlänge, Centralskolan i Malung och Hälsingårdsskolan i Falun har deltagit, samtliga är högstadieskolor. Projektet har nått ut till cirka elever. Hälften av dem har fördjupat sig i frågor om kärlek och rättigheter tillsammans med samverkansgruppen, i elevernas klassrum. I Malung besökte samverkansgruppen alla klasser på skolan, samt å k 6, då med en anpassad version för åldersgruppen. Under skolveckan i Falun gjordes en ny omarbetad utställning, med samma innehåll med ny layout och omarbetade texter. I samband med skolveckan har skolpersonal och samverkansgrupp erbjudits föreläsningar i ämnet. För personalen på Maserskolan genomfördes en utbildning tillsammans med ungdomsstyrelsen vid ett tillfälle. Inför skolveckan i Malung erbjöd samverkansgruppen all personal på skolan, samt myndigheter och organisationer en föreläsning om hedersrelaterat våld och förtryck. 9

11 Målgrupper Se fas 1 Resultat Efter skolveckans slut inledde samverkansgruppen i Borlänge en diskussion med personal på en fritidsgård och skolan om att ha samtalsgrupper. Resultatet blev tjejgrupper på temat Det handlar om kärlek i elevens val. I brist på samtalsledare fanns inte möjlighet att starta en motsvarande grupp för killar. I Malung, med den största samverkansgruppen (12 personer), togs initiativ till att sprida projektet till andra arenor än skolan. På kommunens bibliotek visades en liknande utställning som den på skolan och böcker med koppling till temat lades fram. Två ideella ledare rekryterades, men det visade sig att det kan vara ett alltför stort uppdrag, trots ersättning för förlorad arbetsinkomst. Under projektets gång togs beslut att inte ordna en konferens utan istället utbildningar i projektmodellen, för kommuner så att de själva kan driva projekten lokalt. Sju kommuner deltog med 24 deltagare. Det ledde till att Leksand och Avesta kommer att starta projekt. I de kommuner där projektet genomförts kommer man att fortsätta arbeta med Kärleken är fri -metoden, genom samverkansgruppen Fas 3 Målsättning Sprida projektmodellen till flera kommuner i länet Öka kunskapen om rättigheter utifrån Barnkonventionen, hos ungdomar Utveckla samverkan mellan myndigheter och organisationer kring frågor som berör hedersrelaterat våld Sprida information kring kvinnlig könsstympning till personer som kommer i kontakt med unga som har blivit eller riskerar att bli könsstympade, samt sprida information till unga direkt genom skolbesöken Syfte Förebygga hedersrelaterat våld och göra projektet till en naturlig del av kommunernas arbete Att unga tjejer och killar får kunskap om vilka rättigheter de har, framför allt rätten till sin egen kropp och att själv få välja partner vid giftermål Projektet inkluderar alla ungdomar, men riktar sig extra mycket till dem som lever i en så kallad hederskultur och riskerar att få sina rättigheter kränkta utifrån det. Bakgrund Se Fas 1 Metod: se Fas 1 10

12 För att göra projektet till en naturlig del av kommunernas arbete utses någon eller några av aktörerna i samverkansgruppen att vara sammankallande och driva projektet vidare lokalt. Till stöd för de lokala projektägarna kommer en regional samordnare att finnas tillgänglig under projektperioden. Under projektåret sammankallar regionala projektledaren alla drivande aktörer i varje kommun vid två tillfällen för utbyte av erfarenheter och information om projektets framtid på det nationella planet. Uppföljning och stöd till de kommuner som genomför Det handlar om kärlek i sin kommun Fortsatt spridning av projektmodellen till de kommuner som inte redan arbetar enligt modellen En konferens för hela länet, om kvinnlig könsstympning Utvärdering och avslut Målgrupper Se Fas 1 Resultat Ur utvärdering av Det handlar om kärlek, gjord vid Södertörns Högskola Styrkor med samarbetet: Det samlade intrycket från samverkansgruppen visar att de flesta är nöjda med samarbetet. Alla aktörer i projektet hade med sig olika erfarenheter från hedersvåld och förtryck sedan innan. Detta bidrog till att man fick flera olika synvinklar, då till exempel Rädda Barnen hade barnrättsperspektiv, Polisen ett förebyggande perspektiv och Socialtjänsten ett problemlösningsperspektiv. När man förde samman flera olika aktörer med olika kunskaper på området, ökade insynen i ämnet, både bland ungdomarna och aktörerna. Att projektet är nationellt är också positivt, eftersom det leder till att nätverk skapas mellan olika aktörer. Myndigheter och organisationer har dessutom tillsammans fått chansen att berätta för barn och ungdomar vart de kan vända sig ifall de känner sig orättvist behandlade. Att myndigheter och organisationer tillsammans får arbeta på olika arenor utanför sitt vardagliga arbete gör dels att de får en inblick i varandras arbete och roller dels att de får chansen att bilda nätverk för att underlätta kontakten i framtida frågor. Myndigheter och organisationer har även förmedlat en rationell bild till barn och ungdomar om vad polisens och socialtjänstens arbete går ut på. Det kan motverka de fördomar som finns mot dessa myndigheter och förhoppningsvis vågar flera barn ta steget till att få hjälp. Svagheter med samarbetet: Det finns ingen tydlig målbeskrivning om hur, varför och på vilka sätt arbetet i samverkansgruppen ska följas upp. Därför är det viktigt att reda ut vilka de förväntade effekterna av ett samarbete är och därefter upprätta mål efter detta. Alla aktörer hade olika uppfattningar om samarbetet, vilket medförde att utvärderingen och samarbetet var svårt att mäta. 11

13 Det behövs en form av beskrivning till samverkansgruppen. De flesta vet att hedersrelaterat våld och förtryck är ett problem, det svåra är att komma i underfund med hur man egentligen bör agera för att motarbeta detta problem. Samarbete mellan skolan och samverkansgruppen har varit svagt, trots att skolan har en viktig funktion i projektet, som de som ska ge kontinuerlig information till barn och ungdomar om till exempel Barnkonventionen och barnrättsfrågor. Skolan bör få/ta ansvar för att barn och ungdomar utökar sina kunskaper inom barnrättsfrågor innan projektet drar igång, som en form av inledning av projektveckan. Även samarbetet med frivilligorganisationer har varit svagt. De som arbetar ideellt har engagerat sig av ett eget intresse, de har inga direktiv från en högre nivå för att ingå i samverkansgruppen. De har kanske befunnit sig i denna problematik tidigare och vill nu hjälpa andra eller Frivilliga organisationer bör få en större plats i projektet, de är både närmare problemet och har kunskap om problematiken från grunden. Även föräldrar och släkt är viktiga i arbetet och borde ingå som en del av projektet. Projektledaren för Det handlar om kärlek i Falun berättade att de hade erbjudit föräldrarna till ett informationsmöte innan projektveckan men ingen kom på mötet. Den tidigare utvärderingen som skrevs 2011 presenterade en idé om månadens rättighet på skolorna, så att så att arbetet mot hedersrelaterat våld får en naturlig fortsättning. När det gäller dialogen inom samverkansgruppen finns det risk för att fokuserar på ett aktörsperspektiv och utesluter andra perspektiv, exempelvis minoritetens röster. Borlänge: Handlingsplan om hedersförtryck Anslag 2008: kr Verksamhet: från Avslutat: Målsättning Att ta fram en handbok om hedersförtryck och våld, att genomföra utbildningar i ämnet, samt lansera och informera om handboken Syfte Handbokens syfte är att vara ett lättillgängligt redskap för personer som i sin profession kommer i kontakt med hedersproblematik samt att ge kunskap om hedersrelaterad problematik. Dessutom att berörda verksamheter genom handboken ska hitta former för samverkan och förebyggande arbete på både övergripande och individnivå. Målet är att alla barn och föräldrar i Borlänge ska mätas av samma budskap och förhållningssätt när det gäller mänskliga rättigheter samt att ge stöd och skydd till ungdomar och vuxna som utsätts för hedersrelaterat hot eller våld. 12

14 Bakgrund Borlänge kommun har de senaste åren, i förhållande till sin befolkning, haft ett mycket stort flyktingmottagande också från samhällen där hederstänkande och kvinnlig könsstympning förekommer. Många verksamheter kommer i kontakt med problematiken och efterfrågan på kunskap är stor. De senaste åren har alltmer uppmärksamhet riktats mot situationen för ungdomar som lever i en vardag av ofrihet, tvång, hot eller våld och som utsätts för extrem kontroll från sina anhöriga. En del har lovats bort i arrangerade äktenskap redan som barn eller tvingats gifta sig med någon som familjen/släkten valt ut. Andra utsätts för hot eller tvång när de försöker leva som andra ungdomar och blir oerhört utsatt då den närmaste familjen och släkten ofta tar parti mot dem. I Borlänge finns många olika nationaliteter representerade. Oavsett vilken verksamhet man arbetar i, så kommer man sannolikt att någon gång möte ungdomar som riskerar att utsättas för hedersvåld. Genom de flyktinggrupper från bl a afrikanska länder som kommit till Sverige under senare år har frågan om kvinnlig könsstympning blivit alltmer aktuell. En referensgrupp har arbetat med hedersproblematiken i kommunen. Representanter för flera olika myndigheter och verksamheter har deltagit: ungdomsmottagningen, polisen, skolan, socialtjänsten och integrationsenheten. Referensgruppen har utsett en arbetsgrupp, som tagit fram Handlingsplan hedersrelaterat våld. I den ingår även ett avsnitt om könsstympning. Två heldagskonferenser om hederförtryck och våld. Föreläsare: Juno Blom, utvecklinssamordnare vid Länsstyrelsen Östergötland, med fokus på hedersproblematik, samt Bo Lagerqvist, polis med många års erfarenhet av arbete med hedersfrågor. Totalt 220 personer från ett 30-tal verksamheter inom och utanför kommunen deltog. I samband med konferenserna presenterades handboken och alla deltagare fick varsitt exemplar, som finns i både tryckt och digital version. Intresset för konferensen var mycket stort och det fanns inte plats för alla som ville delta. I samhällsorientering för nyanlända har hederproblematik tagits upp genom information om bl a svensk lagstiftning. Resultat Ökade kunskaper om hedersproblematik, förhållningssätt, arbetssätt samt myndigheters arbetssätt. Arbetet med att hitta nya former för samverkan mellan berörda verksamheter har underlättats genom det gemensamma synsätt som handboken förmedlar. Kommentarer Handlingsplanen är skriven ur ett barn- och ungdomsperspektiv, men värnar även om vuxnas välmående. Den handlar också om mäns och kvinnors olika roller, med syftet att öka jämställdheten. Hedersproblematiken förknippas ofta med andra kulturer än den svenska. Handlingsplanen kommer att användas i syfte att sprida kunskap till nyanlända flyktingar om svensk familjelagstiftning och blir på så sätt en del av introduktionen i det svenska samhället. 13

15 Gagnef: Insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Anslag 2008: kr. Avslutat: Målsättning Att upptäcka och förhindra att någon utsätts för eller utsätter någon annan för hedersrelaterat våld eller förtryck Att säkerställa kompetensen kring dessa frågors särskilda problematik inom socialförvaltningen Att höja kunskapen på området hos tjänstemän och förtroendevalda Att erbjuda lämpligt stöd för utsatta och deras familjer Att väcka intresse för frågan bland studieförbunden på orten Bakgrund Ingen person i Gagnefs kommun barn eller vuxen ska utsättas för hedersrelaterat våld och/eller förtryck I Gagnef, med ca invånare, finns omkring 30 nationaliteter med olika kulturell bakgrund. Hedersproblematiken har inte varit särskilt uppmärksammad tidigare med utifrån forskning på området finns ingen anledning att tro att Gagnef skulle vara förskonat från detta. En avhandling från Socialhögskolan (Sara Högdin) visar att 27 % av de svenska flickorna med utländsk bakgrund har restriktioner hemifrån som kan kopplas till hedersrelaterat förtryck. Personal från olika verksamheter träffades för att lägga upp en plan för vilka som skulle ingå i en arbetsgrupp i frågan. En styrgrupp för projektet utsågs Arbetsgruppen, med representanter för olika verksamheter, processade innehållet i förslag till handlingsplan En extern utbildare från Linnamottagningen i Stockholm bjöds in till utbildningsdag där personal från kommunen deltog, tillsammans med politiker, landstingspersonal och polis Målgrupper Barn och vuxna som utsätts eller utsätter någon annan för hedersrelaterat våld eller förtryck Resultat Förslag till handlingsplan och personal som ska arbeta vidare med frågan. I planen framgår tydligt hur man ska förhålla sig som personal och vilka rutiner som tillämpas Personal och politiker från kommunen och andra verksamheter har fått träffas och diskutera arbetssätt, samt deltagit i samma utbildning och knutit kontakter 14

16 Kommentarer Problemet har varit att få till tider som passar flera olika verksamheter och att få den utbildare man önskat. Hedemora: IFO och skolan i samverkan mot hedersrelaterat våld Anslag 2008: kr. Verksamhet: från feb 2009 Avslutat: Målsättning Att utveckla kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck, för personal inom IFO och skola Att utveckla former för samverkan mellan IFO och skola Bakgrund I Hedemora bor människor från 95 olika nationer. Varje år tar Hedemora emot minst 40 kvotflyktingar. Migrationsverket bedriver flyktingförläggning i Hedemora och hyr 100 lägenheter i kommunen. Sammanlagt har Migrationsverket 350 platser på flyktingförläggningen och genomströmningen är ca personer per år. Det behövs mera kunskaper på området hedersrelaterat våld. Studiebesök och föreläsning, Linnamottagningen i Stockholm Föreläsning om att tvingas bryta med sin familj och få ny identitet Studiebesök och föreläsning fryshuset, Elektraprojektet, samt Alma Europa i Stockholm Utbildningsdag i Hedemora för att sprida kunskap till en större publik Målgrupper Kvinnor som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld eller förtryck Resultat Kunskapen om hedersproblematik har ökat inom IFO, skola, BUP och Migrationsverket. Det finns nu en grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och om hur det kan bemötas. Kontakter med externa samarbetspartners har inletts. Vid behov kommer Linnamottagningen, Elektraprojektet och ev Almamottagningen att konsulteras. En dialog inom området har inletts mellan skola, BUP, VUP och Migrationsverket. En överenskommelse har gjorts om att kontakta varandra för gemensamt möte i frågor där flera är delaktiga i samma ärende. Samverkan kommer att utvecklas ytterligare. En handlingsplan ska upprättas 15

17 Planeringskonferens, spetskompetensgruppen Anslag 2007: kr Studieresa och 2 dagars planeringskonferens. Genomfört. Se även nedan Resursteam Heder 2009 Målsättning Formulera syfte och mål för gruppens arbete Utforma en presentation som vi ska använda oss av vid information Kompetensutveckling Fokusera på framtiden och planera kommande årets arbete Syfte Stärka gruppen och klargöra gruppens uppdrag Länsstyrelsen, Dalarna, Resursteam Heder 2009 Anslag 2007: kr Anslag 2008: kr Anslag 2009: kr Avslutat: Målsättning Att utbilda personer från myndigheter i olika län för spetskompetens inom området Hedersrelaterat våld. Syfte Team med spetskompetens inom området i länen. För projekten 2008 och 2009 är syftet att utifrån de utbildningar som genomfördes under 2007 få större geografisk spridning och flera personer med spetskompetens i länen. Bakgrund Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Värmland Västmanland och Örebro län genomförde under 2007 en spetskompetensutbildning inom området hedersrelaterat våld och förtryck. Mellan 10 och 15 deltagare från olika myndigheter i varje län deltog. Syftet var att dessa personer skulle få en spets i sin utbildning och därmed kunna fungera som konsulter för sina arbetskamrater. De bildade sedan resursteam i respektive län, som även samarbetade mellan länen. 16

18 För att få en större geografisk spridning och för att få spetskompetens inom flera myndigheter vände sig länen till Länsstyrelsen i Östergötland med frågan om att utbilda resursteamet Heder 2009 med ytterligare personer från varje län. En projektgrupp med representanter för de medverkande länsstyrelserna sammanställde programmet, som bestod av föreläsningar, grupparbeten och litteraturstudier. Utbildningen har varit kostnadsfri för deltagarna men respektive arbetsgivare har stått för arbetstiden. Utbildning: 1. Grundläggande frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Skolans arbete mot det, och hur man stödjer utsatta ungdomar 2. Fortsättning om skolans arbete. Socialtjänstens ansvar och arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck 3. Fortsättning om socialtjänstens arbete. Skyddat boende samt polisens och åklagarväsendets insatser 4. Hälso- och sjukvårdens roll, arbetet på ungdomsmottagningarna samt frivilligorganisationernas insatser 5. Betydelsen av samarbete över gränserna Målgrupper Kvinnor som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Resultat Ett förslag på uppdragsbeskrivning har tagits fram av Länsstyrelsen i Dalarna för att förtydliga vilket mandat medlemmarna av resursteamen har Samverkan har kommit igång och deltagarna har genom de gemensamma resorna fått tillfälle att diskutera och reflektera. Projektledarna konstaterar att det nu finns mera kunskaper i länen. I flera fall har det fått genomslag inom olika myndigheter. Genom ökad kunskap och även uppmärksamhet i media har ansökningarna för medel ökat. Resurspersonerna med spetskompetens fångar upp signaler på olika arbetsplatser och med det har nya projekt startats. Kunskapsöverföring mellan länen har ökat. Flera olika myndigheter har blivit medvetna om frågan och handlingsplaner har tagits fram. Kommentarer Efter utbildningen 2007 uppstod frågan om vilket mandat deltagarna hade för att sprida kunskap. Inför denna omgång var därför projektledarna noga med att informera arbetsgivarna om villkoren och om vikten av att kunskapen används konkret i den egna verksamheten. Projektledarna anser att det kanske inte bör utbildas flera personer till resursteamen, utan att man bör inrikta sig på att fortbilda de som finns och arbeta vidare med samverkan. Länsstyrelsernas roll skulle vara att stödja spridning av kunskap. Deltagarna efterlyste mera tid för reflektion tillsammans, både länsvis och i grupper med samma profession. De ville också ha mera hjälp med hur de skulle hantera vardagen på sina myndigheter med de enskilda fallen. 17

19 Insatser och förebyggande insatser för barn och ungdomar Rättvik: Barn till personer med missbruksproblem där våld mellan vuxna förekommer Anslag 2009: kr Verksamhet: jan- november 2009 Avslutat: Målsättning Att barnen får: kunskap om alkoholism och annat drogberoende och hur det påverkar alla i familjen dela med sig av sina tankar och känslor om sin situation lära sig att det inte är andras fel att vuxna dricker/tar droger höra att andra har liknande problem och att det finns hjälp att få Bakgrund Projektet är en del av Rättviks kommuns satsning på tidiga insatser för Barn till föräldrar med psykiska problem och/eller funktionsnedsättning Barn till personer med missbruksproblem/barn i familjer där våld och övergrepp förekommer Unga föräldrar Projektet beviljades totalt kr ur 2009 års anslag för Tidiga insatser, varav dessa kr gäller barn i familjer där våld och övergrepp förekommer Två grupper har startats. Under jan-dec 2009 har två grupper träffats varje vecka. En grupp för yngre barn, upp till 9 år, en grupp i åldern 9-12 år. Fem barn i varje grupp. Lika många pojkar som flickor deltog. Grupperna har bl a diskuterat, spelat rollspel och varje träff har haft ett tema, t ex hur man blir stark inuti, hur man säger nej till grupptryck, känslor och försvar, familjeproblem i missbruksmiljöer. Hemterapeut har samordnat och hållit i verksamheten tillsammans med gruppledare. 18

20 Målgrupper Barn till personer med missbruksproblem Barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer Resultat När barnen börjat i gruppen har de fått fylla i ett formulär om vilka mål de har. När terminen avslutas får de göra en egen individuell utvärdering. Sammanställningen av det materialet visar att barnen tyckt att det varit kul och att de lärt sig mycket. Projektverksamheten ingår i ordinarie verksamhet från Broschyrer om verksamheten har tryckts och lagts ut i väntrummet på socialtjänsten, i Rättviks församling, skolor m fl. Information finns på socialtjänstens hemsida, Socialsekreterarna informerar om verksamheten till föräldrar, liksom till Familjerätten och Kvinnojouren. Kommentarer I slutet av höstterminen kom få barn till grupperna. Gruppledarna kan inte se orsaken, men hemterapeuten som samordnar och håller i verksamheten menar att det är svårt för en liten kommun att få igång grupper. Om samverkan kan ske med annan kommun tror hon att det svårt att få föräldrarna att skjutsa till grannkommunerna. Det finns ofta ett motstånd hos föräldrarna mot att låta barnen gå i dessa grupper. Ludvika och Smedjebacken: Förebygga våld och sexuella trakasserier Anslag 2008: kr Verksamhet: till Avslutat Målsättning Att genom påverkan i tjej- och killgrupper påverka attityder och beteenden i skolor Att beskriva arbetet och utveckla metoder på ett sätt som gör det överförbart till andra skolor/verksamheter Att skapa samverkan mellan olika institutioner för ett förebyggande arbete Att föra ut och integrera metoder i det allmänna sex- och samlevnadsarbetet i skolorna Att kritiskt motverka sexualiserade uttryck i media och på Internet Syfte Förebygga sexuellt våld och sexuella trakasserier Påverka attityder och beteende hos gymnasieelever när det gäller stereotyper och sexualiserade våldssituationer Motverka sexualiserande förtryck i media och på Internet. 19

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod

Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod Lokalt projekt i Norrköping 2008 Nationellt projekt 2009 Regeringens handlingsplan Ordinarie verksamhet och en välutvecklad metod Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor rapport "Att bli gift

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås?

En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås? En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås? Det handlar om Kärlek i Västerås under perioden mars 2011 till juni 2012. Sammanställd av Maria Thisell, projektledare. Förord Det

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Att utveckla en handlingsplan i skolan. ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld

Att utveckla en handlingsplan i skolan. ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld Att utveckla en handlingsplan i skolan ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld Arbetsgång Steg 1) Mandat Innan arbetet sätts igång bör det vara väl förankrat hos rektorerna, som sedan ger personalen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld

Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld Juno Blom, utvecklingssamordnare för hedersrelaterat våld och förtryck på Länsstyrelsen Östergötland

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN.

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Sida 1 av 5 INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Odysséteatern har tagit del av undersökningar som gjorts av till exempel Länsstyrelserna och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Inledning Det här temanumret producerades i samband med projektet No More Violence. Det är ett samarbete mellan vänkommunerna Haninge,

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer