Ingenjörsinriktad yrkesträning. WSP Sverige

Transkript

1 Ingenjörsinriktad yrkesträning WSP Sverige Axel Brorson V

2 Sammanfattning WSP är ett teknikkonsultföretag inom samhällsbyggnadsbranschen och jag höll till på byggproduktionsavdelningen i Kalmar under min sommarpraktik. Mina arbetsuppgifter bestod mestadels i att granska, ta fram och revidera ritningar samt i att göra vissa beräkningar. Jag delgavs en hel del ansvar och hade stor frihet i hur jag löste mina uppgifter. Det var en väldigt givande period som gav en kraftigt ökad förståelse hur mitt arbetsliv med stor sannolikhet kan komma att se ut och gjorde så att känner mig bättre förberedd inför min sista tid på Väg- och vattenbyggnadsprogrammet på LTH än vad jag annars skulle ha gjort. Jag kom även underfund med vad man förväntas kunna och vad man har för krav på sig som nyutexaminerad. Syftet med denna rapport är att beskriva mitt arbete under och mina tankar kring min sommarpraktik, från v. 20 till och med v Min förhoppning är att den ska ge en intresseväckande inblick och kanske kan den dessutom på ett eller annat sett påverka undervisningen på LTH till det bättre. Kortfattat om WSP WSP (William Sale Partnership) är ett brittiskt företag som grundades Företaget har funnits i Sverige sedan 2001, då man köpte upp teknikkonsultföretaget J&W och fusionerade med detta. J&W besatt en stor kompetens som sträckte sig så långt tillbaka som WSP Sverige erbjuder konsulttjänster inom verksamhetsområdena Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi. Man är ett av de ledande företagen i sin bransch. Stockholmsarenan, Nya Karolinska och Mackmyras nya destilleri är exempel på pågående projekt som företaget deltar i. Det två första arbetar man med bland annat på Kalmarkontoret. Arbetsuppgifter och aktörer jag haft kontakt med under praktiken Mina arbetsuppgifter har framförallt bestått i att granska och revidera ritningar tillhörande projektet Mattisborgen. Man planerar att bygga två stycken flerbostadshus i det nya bostadsområdet Annedal vid Stockholms stads gräns mot Sundbyberg. Byggentreprenör var från början företaget BM- Impex som anlitade WSP för att utforma betongstommen av prefab- element och ta fram bygghandlingar Allt gick fint till en början men efter ett tag började BM- Impex ekonomi att krångla, enligt vissa källor på grund av ett olyckligt samarbete med IKEA, och i slutet av 2010 begärdes företaget i konkurs. WSP hade då kommit ganska långt i sitt arbete och projektet lades på is. Ny byggentreprenör blev till slut Q- gruppen och de ville gärna att WSP skulle fortsätta där de slutade i sitt framtagande av bygghandlingar. Den ena av de två medarbetare på Kalmarkontoret som hade jobbat med projektet under tiden med BM- Impex hade i det läget lämnat företaget och den andra hade stannat kvar inom WSP men flyttat till Stockholm. De flesta av bygghandlingarna var klara och var i revideringsstadiet. Min uppgift blev att ta reda på hur man låg till i arbetet med Axel Brorson V07 2

3 Mattisborgen undersöka vilka revideringar som gjorts och utföra dem som inte gjorts. Under tiden upptäckte jag även vissa småfel i ritningarna som jag korrigerade. Det fanns dokument med information om vilka ändringar som behövdes göras, kallade PM (promemoria) och ÄTA (ändrings- och tilläggsarbeten). Det första jag gjorde var att gå igenom dessa och sammanställa en lista med de uppgifter som ännu inte var utförda. Totalt sett fanns det omkring 200 Cad- ritningar som tillhörde projektet. De enda gångerna jag hade arbetat med husritningar innan praktiken var i skolan. Då har det kanske rört sig om max fem ritningar så det tog sin lilla tid (en knapp vecka) innan jag hade fått en bra överblick av allt. När jag hade gjort min lista gick jag över till att revidera. Punkt för punkt gick jag igenom listan och allteftersom dök det upp nya problem som behövdes lösas. Flera gånger i veckan hade jag telefonkontakt med Konstantin, han som hade jobbat med projektet tidigare men sedan flyttat till Stockholm. Vi diskuterade hur man skulle lösa vissa problem och han klargjorde vissa saker som jag inte förstått innan. Man kan lugnt säga att jag inte hade klarat mig utan hans hjälp. Efter omkring fem veckors arbete kunde jag, innan semestern på fyra veckor, leverera de färdiga ritningarna som nu hade fått statusen granskningshandlingar istället för bygghandlingar. Om jag bara hade jobbat med Mattisborgen hade det nog blivit ganska enformigt efter ett tag, men dessbättre hittade Kristian på kontoret på en del småuppgifter som jag kunde varva med. Det första jag hjälpte honom med var att räkna på utbredda laster längs bärande väggar för att se hur mycket last som skulle gå ner i varje plint i ett relativt stort grundläggningsprojekt. De utbredda lasterna var redan framtagna. Det jag gjorde var att räkna ut en massa resultanter. Totalt skulle över 500 pålar slås ned i marken, så det tog ett tag innan jag hade räknat hem allt. Nästa projekt jag hjälpte Kristian med rörde ett gammalt flervåningshus. En större håltagning skulle utföras i en bärande vägg på nedersta våningsplanet. Min uppgift var att räkna ut dimensionerande last i håltagningens överkant samt att föreslå lämplig balk att placera där. Till min hjälp när det gällde att ta fram influensareor och egentyngder hos byggelementen hade jag 100 år gamla ritningar och för att dimensionera balkarna använde jag ett dimensioneringsprogram. Till slut blev det två likadana intilliggande balkar för att få ner tvärsnittshöjden. Kristian utformade upplagen för dem. Jag gjorde även ett par tillhörande plan- och sektionsritningar i Cad. En annan sak jag gjorde var att räkna antal meter fasadfog på OKG:s matsal med hjälp av lite gamla bygghandlingar. Efter semestern var det ganska lugnt på kontoret och jag fick prova lite saker som låg utanför konstruktionsavdelningens uppgifter. En dag följde jag med en geotekniker ut och tog lite borrprover, en annan var jag med på en inmätning. Jag tog även fram en förslagsskiss på det nya mark- och geoarkivet och hjälpte till med diverse småuppgifter i cad, exempelvis revideringar och plottning av PDF- filer. Axel Brorson V07 3

4 Sammanfattningsvis kan man säga att jag fick prova på lite av mycket, vilket var väldigt intressant. Mest användbara kunskaper från V- utbildningen Det jag framförallt hade nytta av att ha läst var kursen Cad- teknik och informationshantering, eftersom jag jobbade väldigt mycket med just Cad under praktiken. Jag var bekant med det mesta jag behövde kunna för att klara mina uppgifter, men jag hade aldrig sysslat med externa referenser och blockhantering innan. De gånger jag behövde hjälp var det inga problem att få det på kontoret. Om jag däremot inte hade läst Cad- kursen, som inte är obligatorisk på V, tror jag däremot att jag hade fått ganska stora problem. Vid ett par tillfällen hade jag även nytta av de kunskaper jag fått inom konstruktionsteknik och byggnadsmekanik. Saknade kunskaper i V- utbildningen Utbildningen vi får på Väg- och vattenbyggnadsprogrammet känns för det mesta aktuell, bred och högklassig. Som alltid finns det dock saker som kan förbättras. Något som jag tycker hade varit väldigt bra är om man hade fått lära sig mer om i skolan är hur arbete i projekt brukar gå till i arbetslivet. Det hade varit skönt att veta lite mer om hur ett projekt är uppbyggt - struktur, vilka olika typer av handlingar (granskningshandlingar, förfrågningsunderlag etc.) som finns och rollfördelning mm. Att ha bra koll på de olika sorters handlingar som finns tror jag skulle utgöra en stabil grund att bygga vidare sina kunskaper om de olika skeendena i ett projekt på. Det känns som om det borde gå att få med mer av det här i alla olika projektuppgifter man gör som V- student. Alltså att få projektuppgifterna på V att påminna mer om mindre delar av verkliga projekt. Om man exempelvis ska dimensionera stommen till en större byggnad borde det i uppgiften stå angivet i vilken del av ett projekt som den typen av arbete skulle kunna höra hemma. På så sätt skulle man kunna få hela utbildningen att mer likna arbetslivet. Kursen som ges i projektledning det tredje året ger en del kött på benen men att få in projekttänket i fler kurser tror jag skulle vara väldigt givande. De största lärdomarna Det mest lärorika har helt klart vara att se hur det övergripande arbetet på ett konsultföretag i samhällsbyggnadsbranschen ser ut. I stort sett visste jag ingenting om det innan. Jag har även lärt mig hur man organiserar projekt och hur man på ett tydligt sätt särskiljer de olika aktörerna inom projekt och samtidigt gör det lätt att se vad alla sysslar med, med hjälp av webbaserade portaler för projektsamverkan och standardiserade mappstrukturer. En sak som jag inte hade räknat med var att WSP har egen personal ute i fält som håller på med saker som borrprovtagningar, inmätningar, miljötekniska undersökningar osv. Jag kom även till insikt med ungefär hur mycket man som nyutexaminerad förväntas kunna. När man kommer som helt färsk är inte det viktigaste vilka förkunskaper man har. Det viktiga är att man kan ta till sig nya kunskaper för att på så sätt lösa nya problem något Axel Brorson V07 4

5 man förhoppningsvis har blivit duktig på under sin utbildning. De första åren kommer man att få mycket hjälp och stöd i det man gör och successivt kommer man att gå mot att bli mer och mer självgående. Tips för kommande praktikanter Om jag skulle ge ett par råd till blivande praktikanter skulle det första vara att man måste komma ihåg att det är just det man är praktikant. Huvudsyftet med att man är där är för att man ska lära sig nya saker, inte att man ska prestera på topp hela tiden. Det har troligtvis cheferna koll på men det är viktigt att man själv inte glömmer bort det. Tveka heller inte att ställa frågor om det är något du inte är helt säker på. Ett annat mer självklart råd är att man ska visa att man är intresserad av det man gör och göra klart för alla att man hela tiden vill ha något att syssla med. Det är alltid positivt att visa sitt intresse. Under hela min praktik förde jag dagbok. Inläggen jag skrev var extremt kortfattade, bara ett par meningar varje dag. Eftersom jag höll på med många småprojekt har den varit till stor nytta i efterhand när jag har velat blicka tillbaka på det jag gjorde. Tankar kring ingenjörsinriktad yrkesträning De flesta är nog överens om att branschpraktik är något som de flesta studenter, och även företag, har stor nytta av. Det är en oerhört stor trygghet att veta hur sin kommande arbetsplats kan komma att se ut. Att ha praktiserat ger även förståelse för hur de kunskaper man skaffar sig i senare kurser, kan komma appliceras på yrkeslivet. Det är något som jag tycker är inspirerande nu när jag är mitt inne i fösta läsperioden på konstruktionsinriktningen. Vid flera högskolor och universitet är det en valmöjlighet att praktisera och i vissa fall är det till och med obligatoriskt. Så vitt jag kan förstå har detta även varit fallet på LTH en gång i tiden. Jag anser att LTH:s ledning borde anstränga sig så mycket det går för att få tillbaka detta lysande sätt att bygga broar mellan studenter och näringsliv. Mitt förslag är att man borde införa en under fjärde året valbar praktikkurs på 15, alternativt 7,5 högskolepoäng. Det skulle nog vara väldigt uppskattat av studenterna och förhoppningsvis även av näringslivet. Naturligtvis förstår jag att det ibland skulle bli svårt att garantera praktikplatser till samtliga men det vore likväl ett bra mål att sträva efter. Om det skulle bli fler sökande än antal praktikplatser skulle man antingen kunna lotta ut platserna, låta dem gå ut till de studenter med högst betyg (vilket skulle kunna vara en bra morot i studerandet) eller om resurser fanns genomföra intervjuer eller motsvarande med samtliga sökande. Det borde även fortsatt vara en möjlighet för studenterna att ordna en praktikplats utan skolans hjälp på samma sätt som det går till idag. Axel Brorson V07 5