Sammanfattning. Bryman & Bell - Företagsekonomiska forskningsmetoder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning. Bryman & Bell - Företagsekonomiska forskningsmetoder"

Transkript

1 Sammanfattning Bryman & Bell - Företagsekonomiska forskningsmetoder 1

2 Inledning Bokens syfte ge grundläggande kunskaper om företagsekonomi och hur sådan forskning bör bedrivas och vad den innebär. Affärslivs forskning sätts in i samhällsvetenskapliga discipliner som sociologi och psykologi då sådana faktorer påverkar områden som redovisning och marknadsföring Det huvudsakliga syftet med kap 1 är att vissa överväganden och hänsynstagande blir aktuella då man sysslar med företagsekonomisk forskning. Relation mellan teori och forskning Deduktivt synsätt - teori styr forskningen Induktivt synsätt - teori är ett resultat av forskningen Teori och forskning Teori förklaring av observationsregelbundenheter Slag av teorier: Teorier på mellannivå Ex: varför kvinnor ur etniska minoriteter är underpresenterade i företags ledningar stora teorier (omfattande) Är svår att pröva för forskare då det empiriska underlaget är för stort, det blir alltså svårt att göra tillräckliga kopplingar till verkligheten. ex: kritisk teori Teorier på mellannivå är oftare fokus för empiriska undersökningar än omfattande. Teorier på mellannivå försöker förklara vissa detaljer i samhället detta kallas situationsteori. Deduktiv och induktiv teori Deduktiv teori Hypoteser granskas empiriskt och bekräftas eller förkastas. 2

3 Är den vanligaste uppfattningen av förhållandet mellan teori och praktik (empiri) i samhällsvetenskapen. Processen kan beskrivas enligt följande modell: Teori hypoteser datainsamlingen resultat h y p o t e s e r n a bekräftas eller förkastas teorin revideras Grovt uttryckt handlar deduktion om: Teori Hawthornestudierna är ett exempel på deduktiv forskning. observationer/resultat Induktiv teori teori är resultatet av en forskningsinsatts Den induktiva processen innebär att man drar generaliserbara slutsatser på grundval av observationer. Grovt uttryckt handlar induktion om: observationer/resultat Teori De olika teorierna innehåller drag av varandra. Det kan alltså finnas inslag av induktion i en deduktionsprocess. Iterativ (upprepande) - är rörelse fram och tillbaka mellan data och teori. Forskaren ställer sig frågan om insamlandet av data är tillräckligt för att stödja/förkasta en teori är det ej detta går han tillbaka till datainsamlingen. Vad är positivism Förespråkar en användning av naturvetenskapliga metoder vid studier av social verkligheten. 1. Det är bara företeelser som kan bekräftas via sinnena som ska ses som riktig kunskap detta benämns fenomenalism. 2. Teorins syfte är att generera hypoteser som kan prövas. (deduktivism) 3. man uppnår kunskap genom att samla i fakta som utgör grund för regelbundenheter (induktivism) 4. vetenskapen skall vara värderingsfri (objektiv) 3

4 Kunskapsteoretiska frågor En epistemologisk eller kunskapsteoretisk frågeställning handlar om vad som kan betraktas som godtagbar kunskap inom ett ämnesområde. En viktig fråga i sammanhanget är om huruvida sociala verkligheten skall studeras utifrån samma metoder och principer som naturvetenskapen. Uppfattningen om vikten av att följa naturvetenskapliga metoder kallas positivism. Ontologiska frågeställningar ontologi vad som finns Handlar om sociala tings art och natur. Viktigt är frågan inom ontologin är om sociala ting kan uppfattas som objektiva enheter som besitter en yttre verklighet (objektivism) eller om tinget är en konstruktion som bygger på en individs uppfattning och handlingar (konstruktionism). Objektivism anser att sociala företeelser och kategorisering är oberoende av aktörer. Konstuktionism är en ontologisk ståndpunkt går ut på att sociala företeelser och dess mening är något som hela tiden kommer till stånd av aktörer. Exempel på detta är begreppet manlighet, som kan ses som en konstruktion då manlighet in bygger på något specifikt utan är en allmän uppfattning bland individer om vad som är manligt. Kopplingen mellan kunskapsteori, ontologi och företagsekonomisk forskning Ontologiska antaganden påverkar formuleringen av vetenskapliga frågor och genomförandet av forskning. Paradigm ett kluster av åsikter och påbud som för en vetenskapsman inom en viss disciplin påverkar hur han skall bedriva forskningen och vad som ska studeras. Burrell och Morgans beskriver 4 paradigm som en spegling av de antaganden som forskaren gör om en organisations egenart samt hur man får kunskap om den. 1. Objektivistiskt det finns en extern synvinkel utifrån vilken man kan betrakta organisationen, som består av verkliga och konkreta processer och strukturer. 4

5 2. Subjektivistiskt en organisation kan enbart förstås genom ett grundval av uppfattningar av individer aktiva i organisationen. 3. ett reglerande synsätt meningen med företagsekonomisk forskning är att beskriva vad som sker i organisationen och eventuellt ge förslag till små förbättringar. 4. ett radikalt synsätt - meningen med företagsekonomisk forskning är att värdera och bedöma hur organisationen borde bete sig samt hur de ska göra för att uppnå sina mål. Dimensionering av dessa ger 4 olika paradigmatiska ståndpunkter: 1. ett funktionalistiskt paradigm problemlösande inriktning som leder till rationella förklaringar. 2. ett tolkande paradigm frågor om huruvida organisationen existerar i verklig bemärkelse. 3. ett radikalt humanistiskt paradigm organisationen uppfattas som ett socialt arrangemang. Forskningen skall styras efter förändringsbehovet. 4. ett radikalt strukturalistiskt paradigm organisationen som en produkt av maktrelationer vilka resulterar i konflikt. Forskningsstrategier kvantitativ och kvalitativ forskning Huvudsaklig inriktning när det gäller vilken roll teorin ska spela i relation till forskning? Kvantitativ: deduktiv (prövning av teorier) Kvalitativ: induktiv (teori generering) Kunskapsteoretisk inriktning? Kvantitativ: naturvetenskaplig modell, framför allt positivism. Kvalitativ ett tolkande synsätt Ontologisk inriktning? Kvantitativ: Objektivism Kvalitativ: konstruktionism Kvalitativ forskning lägger vikten på ord och inte kvantifiering vid datainsamling. Kvantitativ forskning betonar vikten av kvantifiering när det gäller insamlandet av data. De olika metoderna skiljer sig tydligt i vilken roll teorin spelar forskare menar dock att båda metoderna kan kombineras med varandra i ett övergripande forskningsprojekt. 5

6 Faktorer som påverkar genomförandet av företagsekonomisk forskning teori Praktisk hänsyn Kunskaps teori Företagsekonomisk Forskning Värderingar ontologi Värderingar speglar forskarens personliga åsikter eller känslor. Det finns flera tillfällen då värderingar kan störa forskningsprocessen. Forskarens värderingar spelar in och kan ge subjektiva bedömningar. Praktiska faktorer praktiska frågor och hänsyn då en undersökning skall göras. Exempel kan vara att forskningsstrategi och metod anpassas efter frågeställningen. 6

7 Kap 2 Undersökningsdesign Man gör två olika val vid sitt val av den taktik som man skall bedriva sin forskning på nämligen vilken undersökningsdesign man ska ha, och vilken undersökningsmetod man ska använda. Undersökningsdesign utgör en ram för insamling och analys av data. En design utgör en struktur som styr och vägleder hur man använder sig av en viss metod. Metod innebär helt enkelt vilken metod man använder. Kriterier för företagsekonomisk forskning De tre viktigaste kriterierna är reliabilitet, replikation och validitet. Reliabilitet innebär tillförlitlighet och rör frågan, om undersökningen skulle göras på nytt skulle då resultaten bli desamma eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser. Används oftast vid kvantitativa undersökningar. Replikation För att en replikation skall kunna göras måste en undersökning kunna upprepas dvs vara replikerbar. Detta görs när t ex resultaten av en undersökning inte stämmer med andra relevanta studier. Validitet Det finns flera olika slags validitet Begreppsvaliditet handlar om huruvida ett mått för ett begrepp verkligen speglar det som begreppet anses beteckna. T ex mäter intelligenstest verkligen skillnad i intelligens? Intern validitet handlar om huruvida en slutsats som rymmer ett kausalt förhållande mellan två variabler eller flera är hållbar eller ej. Extern validitet. Denna form av validitet väcker frågan om huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten. (Urvalsavgörande) Ekologisk validitet. Är samhällsvetenskapliga resultat tillämpliga i människors vardag och i deras naturliga sociala miljöer? Hur naturlig är forskningsansatsen? Relation mellan design och forskningsstrategi Alla dessa begrepp används mest vi kvantitativ forskning och inte vid kvalitativ. Vid kvalitativ forskning används i stället begreppen: Tillförlitlighet motsvaras av intern validitet(inte statistisk sannolikhet) Överförbarhet motsvaras av extern validitet(kan resultaten användas i andra kontexter) Pålitlighet motsvaras av reliabilitet. 7

8 Konfirmering motsvaras av objektivitet. (Är forskaren objektiv?) Kvalitativa studier innebär att forskaren strävar att efter att samla in data i naturligt förekommande situationer och miljöer. Här spelar den ekologiska validiteten större roll än vid kvantitativa studier. roll Problemformulering, frågeformulering och forskningsfråga Problemformulering styr litteratursökning och litteraturgenomgång. Den påverkar också beslut om vilken forskningsdesign man skall använda. Styr också beslut om vilka data som ska samlas in och från vem. Påverkar även analysen och styr hur man beskriver resultatet av analysen. Hindrar en från att göra avvikelser eller hamna i en återvändsgränd. Synpunkter vid val av problemformulering/forskningsfråga -Tydlig -Gå att utforska -koppling till etablerad teori och forskning -Forskningsfrågorna ska ha koppling till varandra -problemformuleringen ska kunna bidra till kunskapen -inte för vid, inte för snäv Typer av undersökningsdesigner Experimentell design Experimentella undersökningar fungerar ofta som kriterium genom att skapa en stark tilltro till handfastheten och trovärdigheten i kausala slutsatser. Egentliga experiment brukar uppvisa hög intern validitet. Innebär att man skapar två grupper som utgör grunden för den experimentella manipulationen av den oberoende variabeln som man vill mäta. En grupp utsätts för någon form av variation och jämförs med en kontrollgrupp som inte utsätts för något. Den beroende variabeln mäts före och efter testet (och jämförs). Syftet med att ha både kontrollgrupp och experimentgrupp är att eliminera hot/effekter till alternativa förklaringar. Sådana effekter kan vara: -Testningseffekt(man lär sig) -mognad(människor förändras) -mäteffekter(om man ändrat något i testet) -bortfall(dödsfall, folk flyttar osv) Det finns några till men dessa är viktigast. Hot mot extern validitet 1. Samverkan mellan urval och behandling. Vilka sociala och psykologiska grupper resultaten gäller för? Gruppindelning, urval etc. 8

9 2. Samverkan mellan situation och behandling. Är vi säkra på att resultaten gäller i andra situationer och miljöer? 3. Samverkan mellan historia och behandling. Kan resultaten generaliseras framåt och bakåt i tiden? 4. Interaktiva effekter av den av den första mätningen(vid T1). Om en grupp gjort ett s.k. pre-test, kan undersökningspersonerna ha påverkats av detta och inte jämföras med grupper som inte genomfört detta förtest. 5. Reaktiva effekter av den experimentella uppläggningen. Man vet att man är med i ett experiment Laboratorieexperiment Fördelar med laboratorieexperiment gentemot fältexperiment är att forskaren i högre utsträckning kan påverka uppläggning och genomförande. T ex lättare att göra en slumpmässig fördelning i ett laboratorium än i en verklig situation(i en organisation t ex). Forskaren har också större kontroll och kan stärka den interna validiteten. Det är också lättare att replikera ett laboratorieexperiment. En av nackdelarna är att det är svårt att bestämma den externa validiteten i och med att man vet att det är en experimentell miljö. Detta gäller också sen ekologiska validiteten. Kvasiexperiment Kvasiexperiment är studier som uppvisar vissa av de drag som kännetecknar experimentell design men inte uppfyller samma krav på intern validitet. T ex att man frångår en slumpmässig urvalsprocess som att alla undersökningspersoner tillhör samma företag men forskningen bedrivs ändå i en naturlig miljö. Tvärsnittsdesign (survey) Utöver survey, kan tvärsnitt även innefatta, innehållsanalys, strukturerade observationer, analys av offentlig statistik och dagböcker. Vad betyder tvärsnittsdesign? Datainsamling från flera olika fall vid en viss tidpunkt som sedan kvantifieras för att slutligen kunna hitta olika slags samband. Olika element i en tvärsnittsdesign Mer än ett fall, målet med metoden är att finna variationer. Förutsättningarna för dessa variationer bygger på att data samlas in från flera fall. (ex. barnfamiljer eller FTG i flera olika länder/städer). En speciell tidpunkt, skiljer sig från klassisk design (som ex. undersöker samma familj vid två skilda tillfällen). Tvärsnittsdesign mäter alla fall en gång, samtidigt och jämför dem sedan sinsemellan. Kvantitativa och kvantifierbara data, genom att samla in standardiserade data underlättas jämförelser mellan de olika fallen. Sambandsmönster, då mätningar bara görs vid ett tillfälle kan inte samband mellan olika variabler förklaras med kausalitet. 9

10 Vad innebär surveyundersökning? Informationsinsamling genom enkäter eller strukturerade intervjuer av flera kvantifierbara variabler där sedan ett samband söks. Reliabilitet, replikation och validitet Reliabilitet och validitet (mätningsvaliditet) rör de mått som används för mätningar i studien. Graden av replikerbarheten bygger på hur pass väl forskaren, i studien, förklarat hur han gått tillväga (urval, frågor, analyser etc.). Intern validitet vanligtvis låg, svårt påvisa kausalsamband. Extern validitet hög om använt slumpmässigt urval, annars låg. Ekologisk validitet ofta låg pga. Att enkäter etc. stör den naturliga miljön. Variabler som inte låter sig manipuleras Ex. ålder, kön, antal anställda, kultur kan inte påverkas. Kan leda till att kausala samband kan anas (men inte bevisas med enbart en mätning i tiden) ex. ålder och lön. Tvärsnittsdesign och forskningsteori Tvärsnittsdesign oftast i kvantitativa forskningar, kan dock ibland användas kvalitativt. Longitudinell design Används för att kartlägga förändringar. Kan sägas vara en tvärsnittsdesign som utförs på samma fall, vid flera tidpunkter (leder till att kausalsamband kan påvisas). Problem bortfall mellan t1 och t2 (folk flyttar, byter jobb etc.) Problem med vilka intervall studierna ska göras Problem en person kan påverkas av att redan ha svarat på samma fråga tidigare Fallstudien som design Detaljerat studium av ex. en viss; person, plats, organisation eller händelse. Vad är ett fall? Syftar på ex. plats, typ av person, typ av företag etc. Fallstudie grundar sig ofta på både kvalitativa och kvantitativa metoder. Fallstudie idiografisk (forskaren vill belysa ett på förhand valt fall) Tvärsnittsdesign monografiskt (forskaren upptäcker under resans gång vad han vill belysa) Reliabilitet, replikation och validitet Ges stor betydelse vid kvantitativitet, och liten/ingen betydelsevid kvalitativitet. Problem extern validitet och generaliserbarhet är svag i fallstudier. Olika typer av fall Det kritiska eller avgörande fallet, forskaren har valt ut ett särskilt betydelsefullt fall som tros ha haft avgörande betydelse för ex. en viss händelse. Det unika fallet, där det bara finns ett fall att studera. 10

11 Det informationsrika eller avslöjande fallet, extra tydliga tendenser eller lättåtkomliga data. Fallstudier som exempel på intensivanalys Utifrån en fallstudie skapas ofta generaliserade teorier som ofta angrips för att brista i kvalitet. Ex. en fallstudie av Ett företag kan sällan generaliseras till alla/liknande företag. Longitudinell forskning och fallstudier Förekommer ofta att forskare ex. studerar visst företag under viss tid eller vid flera tidpunkter. Jämförande design (komparativ) Kvalitativ eller kvantitativ. Genomför exakt samma studie på två vitt skilda ex. företag eller samhällsgrupper för att upptäcka samband genom olikheterna. Reliabilitet, validitet och replikerbarhet är på samma nivå som tvärsnittsdesign då jämförande design kan sägas vara två eller flera tvärsnittsstudier som genomförs samtidigt på olika fall. Lättare att utveckla teorier som håller. Analysnivå De vanligaste nivåerna; Samhälle, Organisation, Grupp, Individ (SOGI-modellen) Problem farligt göra generaliseringar mellan olika nivåer. Att koppla samman forskningsstrategi och forskningsdesign Typiska former av forskning vid en viss design: Forskningsdesign Kvantitativ Kvalitativ Nyckelord forskningsdesign forskningsdesign Experimentell design Kvantitativa jämförelser mellan en experiment- och Ingen typisk form, dock ex. Hawthornestudierna Påverka A men inte B och Tvärsnittsdesign en kontrollgrupp. Surveystudier eller strukturerade observationer av ett urval vid en viss tidpunkt. Longitudinell design Surveystudier av urval, vid mer än ett tillfälle Fallstudiedesign Surveystudier med syfte att visa tendenser i specifika fall. Kvalitativa intervjuer och fokusgrupper vid ett bestämt tillfälle. Kvalitativa intervjuer, etnografisk forskning under en viss tid eller vid flera tillfällen. Kvalitativ intensivstudie av ett enda fall. jämför sedan. Viss tidpunkt Flera tidpunkter som jämförs Specifikt fall djupgående 11

12 Komparativ design Surveystudier som jämför två eller flera fall. Kvalitativ undersökning av två eller flera fall Jämförande av flera fall Viktiga teman i kapitel 2 Det är skillnad mellan forsknings- metod och design. Viktiga begrepp: reliabilitet, validitet (mät-, teoretisk-, intern-, extern- och ekologisk validitet), replikation. De fem huvudsakliga forskningsdesignerna (se tabell ovan). Finns flera problem med validitet i icke-experimentell forskning. Fallstudier kan ha olika form och fallstudiens externa validitet kan ifrågasättas. 12

13 Kapitel 3 Kvantitativ forskning Inledning Allmänt så sägs det att kvantitativmetod handlar om insamling av numeriska data, och att relationen mellan teori och forskning är av deduktivt slag, att det finns en starkare koppling till naturvetenskapen (särskilt positivismen) och att synen på verkligeheten är objektivistisk. (På ren svenska, slut läs o ta dig en kall öl istället) Viktigaste stegen i kvantitativ forskning Det finns 11 huvudsakliga steg inom kvantitativ forskning. Dessa återfinns sällan i sin rena form, men det är en bra utgångspunkt att ha. Stegen är: 1.Teori -> 2. Hypotes -> 3. Undersökningsdesign -> 4. Operationalisering -> 5. Val av forskningsplats -> 6. Val av respondenter -> 7. Tillämpning av undersökningsinstrumenten för datainsamling -> 8. Bearbetninga av data -> 9. Analys av data -> 10. Resultat & slutsatser -> 11. Formulering av resultat & slutsatser -> återkoppling till teori. Modell sid 86. Figur 3.1 Modellen visar på att en hypotes härleds från teorin och sedan prövas steg1-2. En stor del av den kvantitativa forskningen har ingen specifiering av en hypotes, utan teorin fungerar som intresseinriktning som forskaren samlar in data ifrån. Steg 2 återfinns oftast i experimentiella undersökningar. Steg 3, val av design påverkar flera frågeställningar så som resultatens validitet och möjligheten att visa på kausalitet i resultaten. Steg 4, operationalisering omfattar de begrepp som forskaren är intresserad av. Ex på mätning av begrepp, temp lr hastighet. Steg 7 står för handhavande eller administration av valda mätinstrument. I steg 8 görs den insamlade informationen om till data, som i kvantitativ metod går ut på att informationen kvantifieras. Viss information är enklare än annan. Ålder, inkomst, är enkel att kvantifiera, medans andra variabler måste genomgå en kodning, dvs omvandling till siffror för att möjliggöra kvantitativ analys. Inom steg 9 finns flera alternativ för hur forskaren kan analysera sitt material, som att finna relationer mellan variabler osv. Steg 10 skapar de egentliga forskningsresultaten. Får den hypotes som ställts upp något stöd? Vad blir konsekvenserna med tanke på den teoretiska bakgrund som undersökningen hade? I steg 11 så skall detta formuleras i text. Detta skall göras så att läsaren utav rapporten blir övertygad om att slutsatserna är riktiga och hållbara. Begrepp och dess mätning Vad är ett begrepp? Begrepp är teorins byggstenar och är utgångspunkt för företagsekonomiska studier, ex struktur, samhällsklass, kultur & kvinnligt ledarskap. Varje begrepp är en etikett på delar av verkligheten som har liknande drag och som anses viktiga. Begrepp utgör kategorier för en organisering av idéer och iaktagelser enligt Bulmer. För att kunna använda ett begrepp i en kvantitativ undersökning, måste det gå att mäta på något sätt, är det kravet uppfyllt kan variablerna antingen vara beroende eller oberoende. Det kan alltså ge förklaringar till olika aspekter av verkligheten eller stå för det som förklaras. Varför ska vi mäta? Tre huvudorsaker till intresset kring mätproblematiken Mätningen gör att vi kan beskriva små och hårfina skillnader mellan männsikor när det gäller de variabler som är aktuella. Mätningen ger ett konsekvent lr konsistent verktyg för att påvisa sådana skillnader. Ett mått ska inte påverkas av vem som utför mätningen eller när den utförs. Resultaten som genereras skall vara konsekventa 13

14 Mätningarna ligger till grund för mer exakta skattningar eller beräkningar av ev relation mellan begreppen,ex. Sannolikhet. Indikatorer skillnaden mellan indikator och mått Mått handlar för det mesta om kvantiteter som är relativt lätta att räkna på, ex ålder, antal barn, personalomstättning osv. Indikatorer gör det möjlig att mäta ett fenomen som inte är lika enkelt att beräkna. Ex arbetstillfredställelse, här behövs indikatorer som kan förklara begreppet. Ufifrån valda indikatorer kan resultaten kvantifieras och betraktas som ett mått. Forskaren måste ta ställning till om det krävs en eller flera indikatorer till ett begrepp. Anledningen till att använda multipla indikatorer är insikten att det kan bli problem att enbart förlita sig på en indikator. Risk för feltolkningar, missförstånd minskar vid multipla indikatorer. En indikator kanske enbart fångar en del av det bakomliggande begrepp som man är ute efter. Risk för att begreppet generaliseras i för stor utsträckning finns också. De flesta kvantitativa undersökningar har tendensen att det enbart finns en indikator för ett aktuellt begrepp. Det räcker i de flesta fall. Desa studier behöver inte nödvändigtvis vara bristfälliga pga detta. Reliabilitet Reliabilitet handlar om frågor som rör måttens och mätningarnas pålitlighet och följdriktighet. Stabilitet: frågan gäller om måttet över tid är så stabilt att det inte kommer att förändras. Dvs om ett urval respondenter gör om undersökningen ska inte resultaten skilja sig åt i större utsträckning. Intern reliabilitet: detta rör sk multipla indikatorer. Varje svar från en respondent aggregeras med de andra frågorna och ger en totalpoäng. Har en respondent hög poäng på en fråga, bör han ha hög poäng på de andra frågorna om samma begrepp, annars har inte indikatorerna det sambandet vi söker. Detta mäts oftast genom Cronbachs alpha. Där 1.0 är perfekt samband och 0.7 visar på en acceptabel nivå. Se föreläsning. Internbedömarreliabilitet (jävla hitte-på ord):då det rör sig om subjektiva bedömningar, då man ex ska observera eller översätta data till kategorier, finns det risk för att det finns för liten överensstämmelse mellan de personer som genomför tolkningen av kategoriseringen, ex kategorisera öppna frågor från en intervju. Validitet Har att göra med om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga. Ex studenter som menar på att svar på tentamensfrågor inte säger nått om huruvida kursmålen är uppfyllda. Finns flera sätt att mäta validitet. Ytvaliditet: måttet ska kunna spegla innehållet i begreppet som är aktuellt. Kan ex låta andra personer/experter avgöra om måttet enligt deras uppfattning fångar begreppet. Samtidig validitet: forskaren änvänder sig här av ett kriterium som han vet att olika fall skiljer sig åt och att det är releveant för begreppet. Ex om begreppet är 14

15 arbetstillfredställelse, kan ett sådant nytt kriterium vara frånvaro. Då vissa är frånvarande från sitt arbete då de inte är sjuka. Prediktiv validitet: till skillnad från samtidig validitet så väljer man ett framtida kriterium istället för ett nutida. Forskaren kan alltså ta framtida nivåer av frånvaro som ett kriterium. Begrreppsvaliditet: forskaren ska här från teori härleda hypoteser som är relevanta för begreppet i fråga. Ex arbetstillfredställelse och arbetsuppgifternas art. De som har rutinartade uppgifter har låg tillfredställelse medans de som mer sällan har rutinuppgifter har hög tillfredställelse. Utifrån detta kan den teoretiska härledningen granskas genom en studie av tillfredställelse och arbetsuppgifternas art. Konvergent validitet: vissa menar på att man bör bedömma validiteten hos ett mått genom att jämföra dessa med hjälp av ett annat tillvägagångssätt. Ex om en enkät utformas för att mäta en chefers aktiviteter, kan validiteten avgöras om vi gör en observation av ett antal chefers aktiviteter. Kausalitet Kvantitativa forskare har sällan något intresse av att beskriva hur saker och ting är, de vill hellre förklara varför det är på det viset. De vill ex inte förklara arbetsmotivation, utan de vill undersöka orsakerna till arbetsmotivation. Generalisering I vilken utsträckning kan vi säga att den genomförda undersäkningen gäller för hela populationen som undersökningen är baserad på? Till vilken grad kan vi generalisera resultaten till andra grupper och situationer än de som var aktuella i undersökningen? Stor vikt läggs här på hur man får fram ett representativ urval, då det sällan går att intervjua en hel population, stad, organisation. Det är mkt viktigt att urvalet blir så representativ som möjligt för att man skall kunna hävda att resultaten inte är unika för den undersökta gruppen. Det finns risk att man efter en genomförd undersökning drar för långtgående slutsatser, ex om ett urval av IBMs personal görs, försöka påstå att alla liknande organisationer har samma egenskaper. Detta är dock inte helt ovanligt. Replikation För att minimera den påverkan som forskaren som genomför undersökningen har, så gäller det att undersökningen som genomförs i detalj beskrivs, så att andra forskare kan genomföra den, för att på så sätt se om de kommer fram till samma resultat. Så kallad replikation. Det är således oerhört viktigt att noggrant och detaljerat beskriva tillvägagångssättet vid undersökningen. Kritik mot kvantitativa undersökningar Det finns främst fyra former av kritik: Kvantitativa forskare skiljer inte på människor och sociala institutioner och naturens värld. Det riktar sig mot positivismens centrala tes att naturvetenskapliga metodprinciper kan och bör användas på alla företeelser man vill studera. Kritikerna menar på att man ignorerar det aktum att männsikro tolkar de värld de lever i, så är inet fallet med naturvetenskapens objekt sp som molekyler, atomer. 15

16 Mätprocessen rymmer någon falsk känsla av precision och riktighet. Det finns ingen säkerhet att de frågor som ställs uppfattas på rätt sätt. Att man förlitar sig på mätinstrument och mätprocedurer innebär att kopplingen mellan forskning och vardag försvåras. Kvantitativa metoder bygger oftast på att respondenterna utsätts för forskningsintstrument så som strukturerade intervjuer, enkäter osv. Man kan inte veta att alla respondenter är lika medvetna om det som undersöks, ex i en intervju om rasfördomar kan vi inte vara säkra på att alla respondenter är lika medvetna om dessa och hur de yttrar sig. Analysen av relationerna mellan olika variabler leder till statistisk bild av det sociala som inte är beroende av hur människorlever sina liv. Vi kan alltså inte veta om den relation mellan två variabler som uppkommit beror på ett faktiskt samband eller på de personer som berörs av relationen. Kapitel 4 Urval Kapitlet kommer till stor del behandla frågor och problem som rör urvalsförförandet vid en surveyforskning som omfattar strukturerade intervjuer och enkäter. Grundläggande termer och begrepp som rör urvalstekniker Population: Består i grunden av samtliga de enheter som man gör sitt urval ifrån. Enhet används för att det ej behöver handla om människor. Stickprov: Uravl lr sampel, den del av populationen som väljs ut för en studie. Urvalstekniken kan bygga på slumpmässighet lr ett icke-sannolikhetsval. Urvalsram: en uppställning av alla enheter i den population man gör sitt urval från Representativt urval: ett stickprov,sampel som på ett korrekt sätt speglar populationen. Sannolikhetsurval: urvalet har gjorts på slumpmässig grund. Man vet således sannolikheten för att varje enhet i populationen väljs ut. Normalt antas att representativt urval blir följden av ett sannolikhetsurval. Målet är att minimera samplingfelet. Icke-sannolikhetsurval: urvalet tas fram på annat sätt än slumpmässigt, vissa enheter har då större sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalsfel: skillnaden mellan ett urval och den population som urvalet baserar sig på. 16

17 Fel som inte rör själva urvalet: skillnader mellan population och urval som är en följd av: brist i sampling, bristfällig urvalsram, bortfall, olämpliga frågeformuleringar, dålig intervjuteknik, felaktigheter vid bearbetning av data. Bortfall: felkälla som inte rör urvalsprocessen utan som uppstår då individerna väljs ut, ex respondenter vägrar delta. Folkräkning och mantalsskrivning: uppräkning över en hel befolkning. Görs sällan då det kostar oerhört mkt. Tre huvudorsaker till skevhet En icke slumpmässig eller icke-sannolikhetsbaserad urvalsmetod används. Urvalsramen är bristfällig. Om urvalsramen ej är heltäckande, oriktigt utformad eller det finns någon annan brist, är det urval man får fram inte representativt för populationen. Bortfall uppstår, dvs någon respondent vägrar delta osv. Obundet slumpmässigt urval Denna metod är den mest grundläggande formen av sannolikhetsurval, och bygger på att alla enheter i populationen har samma möjlihet att komma med i urvalet. Ex vi vill intervjua ett urval på ett företag med 9000 anställda, 450 skall väljas ut, urvalsfunktionen för att komma med i urvalet är då en på tjugo (1/20), dvs 450/9000. De viktigaste stegen blir då: 1. Definiera populationen. I detta fall 9000 heltidsanställda på företaget, = stora(n) 2. Urvalsramen utformas då, och de som inte är heltidsanställda tas bort ur urvalet 3. Urvalets storlek bestäms, 450 heltidsanställda = lilla (n) 4. En förteckning över alla som ingår i populationen skapas, och satliga får ett nummer mellan Med hjälp av slumpvalstabell eller dator väljs 450 st ut. 6. De anställda vars siffra stämmer överrens med det slumpmässigt balda talen utgör urvalet. Fördelen med detta system är att den mäsnkliga faktorn minimeras, och skevheter minimeras således också. Urvalet av personer som skall intervjuas görs på ett mekaniskt sätt. Systematiskt urval I detta fall använder man sig inte av en slumpvals tabell, utan man tar ex var 20 anställd. Det viktiga vid detta förfarande är att de anställda i urvalsramen inte har någon inbördes ordning eller är systematiserade på någo sätt. Stratifierat slumpmässigt urval 17

18 Om det finns en egenskap som vi vill ska känneteckna vårt urval, ex avdelningstillhörighet, så är sannolikheten att det inträffar i ett obundet urval, samt systematiskt urval väldigt liten. Finns det ex 1800 anställda på försäljnings avdelningen, skall var 20e komma från denna avdelning dvs 90 st. Tillvägagånssättet blir då att man får stratifiera populationen utifrån kriteriet avdelning, och där göra obundet slumpmässigt urval eller systematiskt urval på varje avdelning. Det går att ha flera kriterium i det stratifierade urvalet, så som ålder och kön, men att genomföra sådana urval kommer bli mycket dyrt och tidskrävande. Klusterurval i flera steg Om man vill göra en undersökning som är spridd över ett stort geografiskt område, ex ett land, blir det väldigt dyrt att resa runt o genomföra dessa intervjuer. Ex vi vill ha ett representativt urval på 5000 anställda som arbetar på de 100 största företagen i Storbritannien. Om vi använder obundet systematiskt urval blir det spritt över hela landet=dyrt. Om man istället väljer ett kluster av företag,( 10 st slumpmässigt valda företag i populationen) och sedan ett antal anställda på varje företag, (slumpmässigt 500 anställda från varje företag). För att ytteligare visa på den mångfald som hela populationen visar, kan man dela in de 100 största företagen efter SIC 92, (katogorisering av branscher från A-P) och där slumpmässigt välja eff företag från varje kategori. Utmärkande drag för sannolikhetsurval Anledningen till att sannolikhetsurval är så viktigt, är att det går att generalisera de resultat som man får fram från stickprovet på hela populationen. OBS! Populationsdata och stickprovsdata är inte samma sak! Urvalets storlek Hur stort ett urval skall vara, eller om det är tillräckligt stort kan man inte säga generellt. Det får oftast bli en kompromiss mellan tid och kostnad. Ökningen av stickprovet ökar precisionen, dvs samplingfelet minskar. Från 50 till 100 och 150 ökar precisionen märkbart. Över 1000 personer blir ökningen mindre påtagbar. Absolut och relativ urvalsstorlek Avgörande är att urvalets absoluta, och inte dess relativa storlek som är avgörande. Med det menas att ett sannolikhetsurval på 1000 pers i Sverige kan ha samma validitet som ett likadant urval om 1000 pers i Storbritannien, trots att Sveriges befolkning är mkt mindre. Det betyder också att ju större stickprov desto större precision. OBS att ett stort stickprov inte garanterar en hög grad av precision. Bortfall Nått som onekligen kommer att påverka precisionen i en surveyundersökning är bortfall. Man räknar med att någonstans 20% av stickprovet kommer att försvinna pga ovilja att svara eller inte möjlighet att svara. Alltså måste, i fallet med önskan om att få svar från 450 anställda, ca 550 st tillfrågas, då nära 100 st kommer vägra, och då bli bortfall. Populationens heterogenitet Ytterligare en faktor att ha i åtanke är homo- och heterogenitet i stickrpovet för populationen. Är stickprovet heterogent, dvs det finns variationer i stickprovet, är det stor sannolikhet att även populationen är det. Är populationen homogen, ex en grupp av studenter, är variationen mindre. Desto större heterogenitet, desto större stickprov behöver man alltså ha! 18

19 Analysform Vilken form av analys har forskarana tänkt att göra? Ska de ta fram relationen mellan två variabler, hur de påverkar varandra. Ex prestationsförmåga och utbildning. Skall då samtliga företag i den så kallade SIC-92 modellen,( se klusterval), vara med så kanske man få ta bort kriteriet storlek på företag för att man skall kunna få med samtliga kluster där. Olika typer av icke-sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval Dett är då peroner som för tillfället finns tillgängliga för forskaren. Svarsfrekvensen bör bli hög i ett sådant urval, men möjligheten att generallisera resultaten är liten. Snöbollsurval I viss mening en form av bekvämlihetsurval. Forskaren tar kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningens tema, dessa personer används för att komma i kontkat med ytterligare respondenter av instresse, där av namnet. Problemet med snöbollsurvalet är att det är osannolikt att det blir represenativt för populationen. Kvoturval Målet är att dela in populationen i termer av kategorier som speglar populationen, så som kön, ålder, etnisk bakrund osv. Det är forskaren själv som väljer vilka som skall vara med i undersökningen, dvs inte slumpmässigt på något sätt. När antalet kategorier är bestämmt, anges hur många individer som skall intervjuas i varje kategori. Detta görs exempelvis via folkräkningsdata hur många som skall finnas i varje subgrupp. Fördelar: Billigare o snabbare Det krävs inga återbesök hos de som inte svarar första gången Då det är snabbare än riktiga urvalsmetoder, används det ofta, som när media vill veta hur det går i nästa val, eller när man vill ha ögonblicklig bild av en fråga, ex reaktioner på 9/11. Nackdelar: Inte representativt ur sannolikhetssynpunkt, De personer som finns i forskarens närhet vid intervjutillfället behöver inte varatypiska Intervjuaren gör sannolikt olika bedömmningar om ex, egenskaper hos intervjupersonen, ofta ålder. Ex om en person egentligen passar in i en icke fylld ålderskvot, så kan intervjuaren avstå från att intervju då denne ser äldre/yngre ut än vad de är. Kvotgruppen samhällsklass, som är vida använd, är synnerligen svår att säkerställa att respondenten kommer från just den samhällsklassen. Gränser för generalisering Återigen är det oerhört viktigt att komma ihåg att inte dra för långtgående slutsatser utav resultat från ett stickprov. Att generalisera slutsatser från stickprovet till populationen är riskabelt. 19

20 Nu följer inte mindre än 19 fantastiska steg i genomförandet av en surveyundersökning!! 1. Beslut om vilket tema lr områden som sak utforskas 2. Genomgång av litteratur/teorier som har koppling till området 3. Formulering av forskningsfrågor(problemformulering) 4. Är surveydesign lämplig? (annars välj nått annat dumjävel) 5. Fundera över lämplig population 6. Vilken urvalsdesign passar? 7. Finns det någon urvalsram som kan användas? 8. Beslut om admin av instrument för insamling av data(face2face, telefon, enkät) 9. Utveckla frågor (ev svarsalternativ) 10.Granskagrågorna och bedöm ytvaliditet 11.Utformning av pilotfrågor 12.Revidera frågor vid behov 13.Slutlig utformning av frågor/enkät 14.Gör urvalet i populationen 15.Administrera enkät till respondenter(skicka iväg fanskapet) 16.Omvandla informationen till data, dvs kodning och kvantifiering 17.Analysera data 18.Tolka resultat 19.Fundera över konsekvenserna av resultaten för problemformuleringen 20

21 Sammanfattning Kapitel 5 Strukturerade intervjuer Bara en av flera vetenskapliga intervjuade men den mest använda inom surveystudier. Målet är att utfrågningen ska vara så standardiserad som möjligt så utfallen av de olika intervjuerna blir så snarlika som möjligt, kallas därför ibland för en standardiserad intervju. Alla som intervjuas möter samma frågeformulär för att svar ska kunna jämföras. Frågorna är oftast detaljerade och de måste under alla intervjuer följa samma schema, ofta finns det olika svarkategorier. Att den är vanligast är att den är enkel utifrån frågandet samt att det är lätt att strukturera, kategorisera svaren. Då allt är standardiserat och strukturerat så beror olikheter inte på intervjun utan på verkliga skillnader. Dock kan fel i intervju uppstå genom oklar fråga, tonfall, missförstånd, den intervjuade minns fel samt hur informationen bearbetas. Sann variation som alltid finns, de som inte finns inom en naturliga skillnader. Variation = sann variation + den variation som beror på felaktigheter. Betydelsen av standardiseringen gör att om alla fel i intervjun är borta och det ändå finns variation så kan slutsatsen dras att det är en sann variation. Finns individuell variation: intervjuaren är inte konsekvent i sina intervjuer. Terindividuell variation: när det finns två, fler intervjuare som inte är konsekventa. Frågorna är oftast slutna vilket innebär att det ofta finns två eller flera svartalternativ för den intervjuade att välja mellan. Fördel är att variationen minska, nackdelen är dock att all information som kanske framgått i öppna frågor inte framkommer. En nackdel med öppna frågor är att det blir en tidsödande process att koda svaren så att de kan bearbetas och chansen att fel ska uppstå är lätt. * Semi-strukturerad intervju: standardiserade frågor med följden kan ändras, samt att dt finns möjlighet att ställa ytterliggare frågor. * Ostrukturerad intervju: finns bara teman på frågor, inga specialiserade. Intervjusituation Vanligast är att intervjuaren sitter ihop med respondenten och skriver, spelar in svaren. Det finns dock andra alternativ. Vid gruppintervjuer finns fler än en respondent på plats vilket är bra då det finns fler personen med liknande ansvar och som tillsammans kan ge en rättvis bild. Det finns också intervjuer där det finns fler än en intervjuare, doch tenderar dessa att bli ostrukturerade intervjuer. Telefonintervjuer: vanliga vid olika undersökningar men är ändå vanligare med direkt intervjuer (ansikte mot ansikte). Fördelar med telefon: 21

22 Bortsett från allt annat är de billigare, lättare att hantera som intervjuare, variationer i svar kan undvikas då respondenten iblan kan påverkas av intervjuarens ras, kön, ålder, klass mm. Nackdelar med telefon: De som inte kan kontaktas med telefon uteblivs ur urvalet. Intervjuaren kan inte se respondenten vilket gör att de kan missa olika reaktioner hos den utfrågade. De intervjuaren ofta inte känner den som ska utfrågas kan egentligen vem som helst ta respondentens plats utan att det märks. Dataintervjuer: har med data under intervjun och skriver in in svaren direkt under frågorna. Genomföra intervjuer Innan en intervju genomförs så ska man kunna frågorna och schemat för dessa för att inte skapa en känsla av osäkerhet. Det är även viktigt att man innan intervjun beskriver intervjun syfte. Det som bör tas upp är ens namn, ens roll, vad forskningen går ut på, undersökningens syfte, varför respondenten valts ut, allt ska vara konfidentiellt samt ge tillfälle för respondenten att ställa frågor. Det är av yttersta vikt att skapa en tillförlitlig situation, bra relation till den utfrågade. Att ställa frågor Viktigt vid en strukturerad intervju är att ordningsföljden, tonfall, ord blir samma i alla intervjuer. Samma gäller när svaren skrivs ner, de ska vara så likartade nerskrivna som möjligt. Viktigt är att intervjuarna vet schemat och vilka som är filterfrågor, dessa frågor ska inte ställas till alla och de måste vara markerade så dessa behandlas för sig. Exempelvis kan man inte ställa frågan om hur länge de har arbetat om hälften av de intervjuade är arbetslösa vilket då blir en filterfråga. Frågorna är då till för att filtrera bort de som är arbetslös. I ett schema syns detta med: om ja på denna fråga fortsätt till fråga 5. Genom att numrera frågorna är det lättare att följa schemat som frågorna måste ställas i, detta minskar risken för att det glöms bort frågor. Det finns många forskningar på hur frågorna ska ligga i schemat men det finns inget konkret, dock visar det sig att om exempelvis fråga 2 handlar om att det borde göras mer av skatten så blir det svårt för respondenten att svara om fråga 3 sen handlar om man tycker att man betalar för mycket i skatt. Viktigt är dock att följden alltid är samma och att ha i åtanke att frågorna kan påverka varandra. Dock ska frågorna i början vara i direkt anslutning till undersökningen, de frågor som anses viktiga för respondenten ska vara så tidigt som möjligt, generande, känsliga frågor ska komma först senare, vid lång intervju bör frågorna grupperas efter område samt att generella frågor ska komma före specifika frågor. Om en respondent egentligen redan svarat på en fråga ska den tas igen för att inte störa schemat. Om det är tvunget med uppföljningsfrågor ska aven dessa vara standardiserade exempelvis, kan du tydliggöra det? Det är viktigt att vara artig och tacka för intervjun när det är dags att avsluta. Om respondenten vill starta en diskussion efter intervju om dess syfte så försök undvika eftersom denna kan berätta vad den hört till andra respondenter. 22

23 Utbildning av intervjuare är av yttersta vikt. Genomgång av hur de ska kontakta, hur frågor ska formuleras, hur uppföljning, registrering ska göras. Utbildning kan ske genom att spela in intervjuer på band och lyssna på, ett annat sätt är rollspel. Komplimenterande tekniker till strukturerade intervjuer: 1. critical incidents Intervjuaren ber respondenten att berätta kritiska händelser som ger intervjuaren en uppfattning om de sannolika effekterna för händelsen, detta för att skapa en bild. Handlar om beteendestrategier för hantering av krissituationer. 2. projektiv teknik Respondenten presenteras av många olika stimuli för att intervjuaren sedan ska tolka individens respons för att se bakomliggande faktorer. Exempel är collage, skisser, synonymer som visas för respondenten och som den ska reagera på. Se på exempelvis en svart, vit rörig bild och sen säga vad man ser, svaret ska sen tolkas. 3. tänka högt Man ber respondenten att tänka högt under tiden den utför något för att få fram hur denna tänker när problem ska lösas. 4. repertory grid Hur en individ konstruerar sina meningar. Hur en individ bygger mening i omgivningen för att hantera kommande händelser. Exempelvis under en arbetsintervju, hur den utfrågade klara krav och svara på frågor Problem med strukturerade intervjuer Ett problem är att intervjuaren påverkar respondenten. Det finns dock inget generellt men faktorer som kön, etnisk bakgrund och status kan påverka. Ett vanligt problem är response set, svararens skevhet eller tendenser vilket ger variationer. Detta är vanligt när respondenten svarar på ett batteri med relaterade frågor. De här tendenserna kan delas in i två grupper: * ja- och nejsägare (acquiescence) Att man kan se hos vissa personer att de konsekvent håller med eller står emot. Detta kan synas då en person svarat att den helt håller med på alla frågor medan dess kollegor kankse svarat sällan. * social önskvärdhet (social desirability) En effekt att man som respondent vill ge en bra bild av sig själv, man vill vara socialt önskvärd. Svaren styrs utav dess vilja att vara social. 23

24 En annan kritik är att strukturerade intervjuer inte har med den mening som finns gemensamt hos en grupp människor. Frågorna tar endast upp vanlig kommunikation med gemensamma uppfattningar och tolkningar och inte meningen, målet för gruppen. Kapitel 6 Enkäter Enkäter är ett dokument med frågor som respondenten själv fyller i, vanligast är de som skickas med pappers-, eller elektronisk post. Tillsammans med strukturerade intervjuer är det i huvudsak så här information, data samlas in med hjälp av surveydesign. Enkät och strukturerad intervju är likartade på flera sätt, en stor skillnad är att det inte finns någon intervjuare vid enkäter. Detta gör att de måste vara lätt att förstå då ingen kan förklara dem för respondenten. Enkäter har färre öppna frågor, lätt utformning, vara korta för att inte ge enkättrötthet. Fördel med enkät jämfört med strukturerad intervju * är billigare att administrera framför allt om urvalet är stort med stora geografiska område. * enkäter är snabbare att administrera. Lätt att skicka ut många och lätta att registrera. * Enkäter medför ingen intervjuareffekt. Det finns inget som påverkar respondenten. * Ingen variation när det gäller formulering av frågor. Ingen intervjuare som formulera frågorna på olika sätt. * Enkäter kan lättare anpassas efter respondentens behov. Nackdelar med enkäter jämfört med strukturerad intervju. * Kan inte hjälpa respondenten med tolkningar av frågor eller ställa följdfrågor. * Kan inte ställa uppföljningsfrågor. * Kan inte ställa för många frågor då respondenten blir trött. * Alla frågor passar inte i en enkät, oviktiga frågor kommer inte respondenten att svara på. * Respondent kan se hela enkäten. Då kan den besvara frågor lite efter hand så de passar ihop. * Ingen säkerhet i vem som svarar på frågorna. * Kanske inte kan få med all information. * Större bortfall än vad som hänt vid intervjuer. Åtgärder för att minska bortfallet Då bortfall påverkar resultatet validitet så finns stor forskning hur detta ska kunna minskas. Åtgärder: * Introduktionsbrev som förklarar syftet med enkäten. 24

25 * Postenkäter kan innehålla frankerat svarskuvert för att underlätta. * Se vilka som tidigare inte besvarat enkäten och inte skicka fler dit. * Korta enkäter visar mindre bortfall så håll dem korta. * Tydliga instruktioner och attraherande layout minskar bortfall. * Börja med frågor som kan intressera respondenten. * Innehålla så få öpnna frågor som möjligt då bortfallet ökar när det ska skrivas en massa. * Mindre bortfall då det erbjuds gåva som biobiljett för att svara. Utformning av enkäten * Enkäten får inte vara för tät för att det inte ska se jobbigt ut för svaranden. Dock är det en tunn gräns mellan att vara luftig och inte vara för lång då det gör att bortfallet ökar. * Det ska finnas en tydlig presentation. Layouten ska vara lockande så man vill svara. Man kan ändra typsnitt, storlek, fet, kursiv. * Ska man ha vertikala eller horisontella svarsalternativ. Gäller att välja och bestämma en sak så inte respondenten blir förvirrad. * Det måste finnas tydliga instruktioner för hur den svarande ska svara och gå tillväga. Vara klar och tydlig så inte bortfall uppstår på grund av fel ifyllda enkäter. * Det är viktigt att fråga och svarsalternativ kommer på samma sida. Dagbok som en form av enkät * Dagbok som en metod för datainsamling Forskaren utformar strukturer för hur dagboken ska fyllas i och ber sedan ett antal respondenter att fylla i den. * Dagbok som en källa. Dagboksanteckningar skrivs spontant, utan anvisningar från forskaren. * Dagbok som en loggbok för forskarens verksamhet. För att skapa ordning, struktur på sin forskning, minneskatalog. 25

26 Kap 7 Att ställa frågor Här ska diskuteras hur en fråga ska ställas eller formuleras vid strukturerade intervjuer och enkäter. Surveyundersökningar ligger fortfarande i fokus. Ska frågan ställas på ett öppet eller slutet sätt? På en öppen fråga kan respondenterna svara fritt, och på en sluten presenteras de för ett antal fastställda svarsalternativ som de ska välja mellan. Öppna frågor Det innebär problem att bearbeta svar på en öppna frågor. Det gör att man oftare föredrar slutna. Men det finns både för och nackdelar med öppna frågor för surveyforskare. Några fördelar är: - Respondenterna kan svara med sina egna ord. - Öppna frågor lämnar utrymme för ovanliga eller oförutsedda svar eller reaktioner. - Frågorna leder inte in respondenternas tankar i någon viss rikting. - De passar bra för utforskning av nya områden eller sådana teman som forskaren inte är insatta i. Nackdelar: - Tidsödande för intervjuarna. Respondenten pratar längre än om man valt en sluten fråga. - Svaren måste kodas och det tar tid och det kan ge upphov till skevheter genom att man kodar svaren på olika sätt och då skapas ett mätfel. - Finns risk för att intervjuarna ställer frågorna på olika sätt, inte registrerar svaren likadant och det kan vara svårt att få ner de exakta svaren. Slutna frågor Fördelar: - Lätt att bearbeta svaren. - Slutna frågor ökar jämförbarheten i svaren. - De kan klargöra innebörden av en viss fråga för respondenterna. - Slutna frågor är lätta för en intervjuare att ställa och lätta att besvara för en respondent. - Vid strukturerade intervjuer gör slutna frågor att risken för variation minskar, då intervjuarna registrerar svaren. Nackdelar: - Det finns ofta ett stort mått av spontanitet i respondenternas svar. Det kan hända att de hade velat svara ett svar som inte finns. Det kan vara bra att ha med en rubrik Övrigt eller annat och be dem skriva vad de menar med svaret. - Det kan vara svårt att få de olika svarsalternativen som presenteras att vara ömsesidigt uteslutande. - Det kan vara svårt att få uttömmande svarsalternativ. - Slutna frågor kan irritera respondenterna om de inte tycker att det finns något alternativ som passar in. 26

Sammanfattning Reviderad version 1.2 Anton Brunnberg. Bryman & Bell - Företagsekonomiska forskningsmetoder

Sammanfattning Reviderad version 1.2 Anton Brunnberg. Bryman & Bell - Företagsekonomiska forskningsmetoder Sammanfattning Reviderad version 1.2 Anton Brunnberg Bryman & Bell - Företagsekonomiska forskningsmetoder - Vidrigheten personifierad (Låt inga jävla freeriders åtnjuta vår sammanfattning som vi tillsammans

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016 Urval och insamling av kvantitativa data SOGA50 16nov2016 Enkät som datainsamlingsmetod Vad skiljer enkäten från intervjun? Erfarenheter från att besvara enkäter? Vad är typiskt för en enkät? Olika distributionssätt

Läs mer

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov Angreppssätt Vilka är våra studieobjekt? 4:1 Population och stickprov Population = en mängd enheter som vi vill studera egenskaper & attityder för Ram = register eller annan förteckning över populationens

Läs mer

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16 EXJOBBSINTRODUKTION FORSKNINGSMETODER Vad är vetenskap? En process i vilken vi undersöker kända och okända storheter i vår värld Forskare undersöker och drar slutsatser på basis av sina observationer.

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Leif Ruckman och Christina Andersson Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Vad är statistik? 1. Statistiska uppgifter. T ex som underlag

Läs mer

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!! TENTA Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Ansvarig lärare: Uta Sailer (786 1700) Tentamensdatum: 26/09/2011 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Population. Antal tänder. Urval

Population. Antal tänder. Urval Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21 Urvalsmetoder Population Urval Urval Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke

Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke + Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3 Wieland Wermke + Tillförlitlighet: validitet och reliabilitet n Frånvaro av slumpmässiga fel: hög reliabilitet. n Måttet är stabilt och pålitligt, inte svajigt

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod:

Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: GSJUK12h SSK11 VHB 7,5 Hp (2hp) Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015-02-20 Tid: 09-12 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare

Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare MIKROEKONOMETRI Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå Tvärsnittsdata och/eller longitudinella data o paneldata Idag större datamänger än tidigare Tekniska framsteg erbjuder möjligheter till

Läs mer

Forskningsdesign. Experiment

Forskningsdesign. Experiment Forskningsdesign Experiment 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Forskningsdesign Metoder (tekniker) för datainsamling, analys och validering Creswell

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2013-03-28 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, VT 2013 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C Tentamen ges för: Tentamensdatum: 140325 Tid: 09.00-14.00 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Att försöka fånga människors erfarenheter och den mening de intervjuade ger åt den erfarenheten.

Att försöka fånga människors erfarenheter och den mening de intervjuade ger åt den erfarenheten. Jan Ove Eriksson Intervjumetodik (Företrädelsevis s k samtalsintervjuer) Avsikten med intervjuer? Att försöka fånga människors erfarenheter och den mening de intervjuade ger åt den erfarenheten. Att försöka

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Kvalitativ intervju Från Tal till text Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Olika former av urval vid kvalitativa undersökningar Olika typer av icke sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval

Läs mer

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Tentamen i psykologi

Tentamen i psykologi Tentamen i psykologi Kurskod: pc1307/pc1546 Kursnamn: Kurs 7 - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Bengt Jansson (031-786 1696; 076-71 345 27) Tentamensdatum:

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Skrivning i Sociologisk analys, Sociologi I, 7,5hp

Skrivning i Sociologisk analys, Sociologi I, 7,5hp SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Skrivning i Sociologisk analys, Sociologi I, 7,hp Lördagen den 6 februari (Omtenta II för HT) Viktig information läs noga! Denna salstenta består av fyra

Läs mer

Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Enkätmetodik felkällor Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Försök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Försök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar. KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:

Läs mer

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Fö 2 Problematisering och design Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Agenda Syftet med föreläsningen är att du ska börja förstå och få överblick över forskningsprocessen vid en studie eller

Läs mer

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder för kundorderprocessen för beställningsartiklar En fallstudie på Fredells VVS-, El- & Kakelavdelning Författare: Tobias Gill Civilekonomprogrammet

Läs mer

Kritisk granskning av forskning

Kritisk granskning av forskning Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Några begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar

Några begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Några begrepp F1 Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Element, enhet, individ, unit, object, individual, subject Människor, bilar, företag, olika händelser, Population En mängd av enheter

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod

Beteendevetenskaplig metod Beteendevetenskaplig metod Experiment och fältexperiment Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Experiment - hypoteser om orsakssamband - beroende variabler och oberoende

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund

Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Syfte och forskningsfrågor Datainsamlingsmetod

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer