BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN

Transkript

1 RAPPORT BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN En studie av spridningseffekter i sysselsättning vid etablering inom besöksnäring På Stockholmsstrategin Länsstyrelsen i Stockholms Län uppdrag av: och På uppdrag av: Stockholmsstrategin och Länsstyrelsen i Stockholms Län

2 Studien har genomförts av Tyréns avdelning för Samhällsanalys: Cecilia Örtendahl, Robin Svensén, Martin Ström, Mia Wahlström,

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Vad är besöksnäring Besöksnäring och stadsutveckling Spridningseffekter Uppdraget Förstudie och huvudstudie Syfte Mål Avgränsningar avseende branscher Geografiska avgränsningar Avgränsningar avseende spridningseffekter Metod raps Kommunfördelningsmodell Avgränsningar i raps Scenarier Nuläge Resultat Övergripande resultat Resultat vid olika storlekar på etableringen Resultat över tiden Resultat per bransch Resultat per kommun Vidare studier Investeringseffekt Efterfrågeeffekten Utbudseffekten Fördjupningar av den här studien Bilaga 1: Flödesschema för metoden Bilaga 2: Kommunfördelningsmodell Specifikation Bilaga 3: Transkribering SNI2007 till raps branschindelning för besöksnäring Bilaga 4: Ord- och begreppslista

4 1 Sammanfattning Tyréns har undersökt hur många jobb som kommer att skapas indirekt vid en besöksnäringsetablering i Stockholm. Vi har studerat etablering inom de tre branschkategorierna Arena och Konferens, Sport och Kultur samt Hotell och Restaurang. Studien visar att om man etablerar en verksamhet inom Arena och Konferens som är i den storleken att den sysselsätter 100 personer, skapas ytterligare 53 jobb för boende i länet. Det sker genom att besöksnäringsetableringen skapar arbetstillfällen hos sina underleverantörer och de som får jobb kan konsumera mer inom regionen och på så vis skapa fler jobb. På samma sätt skapar en etablering inom Sport och Kultur, som sysselsätter 100 personer, också 53 jobb ytterligare för boende i länet. En etablering inom Hotell och Restaurang, som är av den storleken att den sysselsätter 100 personer, skapar 19 ytterligare jobb. Studien visar också att en etablering inom Arena och Konferens eller Sport och Kultur till stor del skapar jobb inom sina egna branscher samt inom Hotell och Restaurang. Hotell och Restaurang skapar i större utsträckning jobb inom andra branscher såsom livsmedelsindustri, detalj- och partihandel. Samtliga besöksnäringsetableringar som Tyréns undersökt skapar jobb inom utbildningsväsendet, hos företag som sköter administrativa uppgifter, i fastighetsbranschen samt byggindustrin. Resultaten visar sig vara proportionerliga vid olika stora etableringar vilket gör att man kan använda resultaten som en multiplikatoreffekt: Varje jobb inom Hotell och Restaurang ger 1,19 sysselsatta inklusive spridningseffekter. 100 anställda i Hotell och Restaurang ger en spridning på 19 personer, 200 anställda ger en spridning på 38 personer och så vidare. Arena och Konferens samt Sport och Kultur har båda en multiplikator på 1,53. Tyréns har verifierat proportionaliteten genom en specialstudie på Stockholmsstrategins mål för 2020 om en ökning av antalet gästnätter med 50 %. Om detta skulle innebära 9000 nya jobb inom hotell skapar det drygt 1700 ytterligare jobb via spridningseffekter, vilket motsvarar den förväntade multiplikatoreffekten på 1,19. 4

5 2 Bakgrund 2.1 Vad är besöksnäring Besöksnäringen är en av Sveriges växande basnäringar. Det är en varierad näring som inte är lika tydligt definierad som exempelvis skogs- eller gruvindustrin. Näringen omfattar både det som lockar besökaren till platsen såsom olika attraktioner, exempelvis idrottsevenemang, konserter, museer, nöjesparker och teatrar samt det som omfattas av ett besök på platsen, som parker, stråk och mötesplatser, kaféer och restauranger, shopping, transporter och övernattningar, exempelvis hotell. Det offentliga åtagandet inom besöksnäringen är en betydande del av näringens funktion och bidrar på olika sätt till attraktivitet och utveckling. Det är viktigt med fungerande transporter, trygga, vackra platser etc. Turismkonsumtionens del i besöksnäringens företag åskådliggörs i figuren nedan. Ellipsen i figuren illustrerar den del av omsättningen i besöksnäringsföretagen som är turismkonsumtion. Bilden visar till exempel att en relativt liten stor andel av Hotell och restaurang, men en relativt liten andel av Handel, är turistkonsumtion. Figur 1 En schematisk skiss över turistkonsumtionen i besöksnäringens företag. Källa: Tillväxtverket. 5

6 2.2 Besöksnäring och stadsutveckling Besökaren använder det utbud av varor och tjänster som finns på platsen för de boende. Därför är även kaféer och restauranger och shopping viktiga delar i besöksnäringen. Finns det hotell kan besökaren stanna över natten och hinna ta större del av vad besöksmålet har att erbjuda. Besökaren tar sig runt på platsen med hjälp av olika former av tranportermedel och besökaren berikar stadslivet för invånaren med sin konsumtion och närvaro. En ort med många besökare har ett större underlag för konsumtion av nöjen, handel, kaféer och restauranger även till glädje för de boende på orten. Besökarens aktiviteter på platsen skapar intäkter för företagen och för det offentliga i form av skatteintäkter av olika slag. Företagen som har direkt kontaktyta med besökaren är beroende av underleverantörer. Det kan exempelvis vara tvätterier som servar hotellnäringen, städföretag och transportföretag av olika slag. Dessa företag gynnas av den ökade efterfrågan på marknaden. Besöksnäringen bidrar på så sätt till ortens eller regionens ekonomi på fler sätt än konsumtion av nöjen. Ett brett utbud av olika aktiviteter skapar tillsammans med ett vackert och tryggt besöksmål även en stad som många vill besöka, leva och bo i. En väl fungerande besöksnäring bidrar således till att skapa den attraktiva staden. En attraktiv stad som blir intressant att leva och bo i, drar till sig nya företag och idéer, forskare och studenter, kreativiteten utvecklas och en god spiral uppstår. Detta kan uttryckas som att en väl utvecklad besöksnäring är viktig för en stad och kan vara en av pusselbitarna för att staden ska nå världsklass. Besöksnäringen är en platsbunden näring som inte flyttas runt; slott och stadshus, fjäll och sjöar ligger där de ligger. Samtidigt är näringen personaltät och det personliga mötet är en stor del av upplevelsen för besökaren. Det skapas således arbeten och skatteintäkter som är bundna till staden och regionen. Det är av betydande intresse att vårda destinationen så att den förblir attraktiv för samtliga brukare, både invånaren och besökaren. 6

7 2.3 Spridningseffekter Besöksnäringens påverkan på samhälle och ekonomi kan på ett mer strukturerat sätt beskrivas i termer av spridningseffekter. Figur 2: Flödesschema över besöksnäringens spridningseffekter inom den regionala ekonomin. Figur 2 illustrerar följande spridningseffekter: (a) Besökare konsumerar varor och tjänster hos själva besöksattraktionen. Det skapar jobb och är den direkta effekten av den aktuella besöksnäringsetableringen. Exempel på detta skulle kunna vara en besökare som besöker ett museum, vilket skapar arbetstillfällen på muséet. (b) (c) Besökare konsumerar andra varor och tjänster när de ändå är i regionen. Det skapar också jobb och är en efterfrågeeffekt på nationalekonomers språk. Exempel på detta skulle kunna vara en natt på hotell, en taxiresa och en måltid på en restaurant den konsumtionen äger rum på grund av att besökare besöker museet. De företag som besökarna köper varor och tjänster ifrån (inklusive själva besöksattraktionen) har underleverantörer som också gynnas av besökarnas konsumtion. Detta skapar också jobb, indirekt. Exempel på detta är underleverantörer till museet, såsom städbolaget som sköter renhållningen på muséet. Restaurangen och taxibolaget som får beställningar tack vare konsumtionen har också underleverantörer som gynnas. 7

8 (d) (e) Närvaron av besökare skapar ett större underlag för restauranger, butiker och kaféer. Detta skapar en attraktiv stad som lockar fler att bosätta sig i regionen. På sikt kan även detta leda till fler jobb detta kallas för en utbudseffekt. Slutligen skapar alla dessa jobb fler jobb! Genom att fler får arbete ökar deras inkomster och möjlighet att konsumera i regionen. Detta kallas inducerad effekt. Notera att det finns ett starkt iterativt (återupprepande) inslag i flödesschemat. Den inducerade effekten (e) är i schemat en pil som går tillbaka till skapar jobb men vad som egentligen sker är att den personen handlar varor och tjänster i regionen, vilket leder till indirekta effekter (c) via leverantörsleden samt eventuella utbudseffekter (d), vilka leder till nya inducerade effekter. Så går det runt i en cirkel och skapar ringar på vattnet. Varje ny iteration skapar en mindre spridningseffekt än den förra så att det praktiskt går att räkna på spridningseffekterna (annars skulle de vara oändliga!) Besöksnäringen kan alltså ses om en extern (utifrån kommande) ökning av efterfrågan, som sedan fortplantar sig i ekonomin. Den externa ökningen är helt och hållet beroende på besökaren och skulle inte finnas eller kunna ersättas om det inte fanns något att besöka. Om man jämför en etablering av besöksnäring med en etablering av en lokal detaljhandelsetablering ser man tydligt skillnaderna. Båda etableringarna tillgodoser en redan existerande efterfrågan (får vi anta - annars skulle de inte etableras överhuvudtaget). Skillnaden mellan de två etableringarna är att besöksnäringen även lockar nya konsumenter till platsen vilket höjer den totala efterfrågan. När den lokala detaljhandeln endast tillgodoser en efterfrågan så skapar besöksnäring efterfrågan. Sett till flödesschemat är skillnaden mellan de två etableringarna efterfrågeffekten. Detta innebär att en etablering av besöksnäring kan ge upphov till en betydligt större påverkan för regionens ekonomi än vad man först förväntat sig. 8

9 3 Uppdraget 3.1 Förstudie och huvudstudie Tyréns och Stockholmsstrategin har tillsammans genomfört en förstudie som ligger till grund för huvudstudien. I förstudien utvecklades en modell för att beräkna sysselsättningseffekter av investeringar inom besöksnäring samt bedöma var effekterna kommer att uppstå geografiskt. Delar av modellen testades i ett räkneexempel på hotell- och restaurangbranschen. Modellens kärna var en analys av typen input-output, det vill säga att spridningseffekter i ekonomin beräknas med hjälp av branschernas leveranser av varor och tjänster till varandra. I huvudstudien använder Tyréns prognosverktyget raps (regionalt analys- och prognossystem), som behandlar regionala effekter på ett mer avancerat och för studien passande sätt. raps verktyget beskrivs mer ingående i kapitlet metod. 3.2 Syfte Syftet är att beräkna spridningseffekter i form av ytterligare sysselsatta till följd av etablering i tre branscher som är viktiga för besöksnäringen samt bedöma effekternas geografiska spridning. 3.3 Mål Målet är att huvudstudiens resultat ska utgöra ett strategiskt underlag som underlättar för beställaren att sprida information om besöksnäringens effekter och potential samt att ta beslut kring framtida investeringar inom besöksnäringen. Resultaten ska vidare synliggöra för kommunerna i länet hur stor nytta de har av varandras investeringar inom näringen. Resultaten kan även ge ytterligare incitament till ökad samverkan kring frågor inom besöksnäringen avseende investeringar och tillväxt. 3.4 Avgränsningar avseende branscher Beställaren har tillsammans med Tyréns beslutat att studien ska omfatta effekter av investeringar inom följande viktiga besöksnäringsbranscher. Hotell Arenor (för idrott och andra evenemang) Anläggningar för möten (mäss-, kongress-, konferens-anläggningar) Dessa besöksnäringsbranscher faller under följande koder enligt SNI2002: 55 Hotellverksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet Mäss-, kongress- och dagkonferensverksamhet 9

10 3.5 Geografiska avgränsningar Analysen är avgränsad till kommuner som ingår i Stockholms län. 3.6 Avgränsningar avseende spridningseffekter Analysen avser den indirekta effekten, som kommer via leverantörsleden, samt dess inducerade effekt. (Med inducerande effekt menas att jobb skapar ökad disponibel inkomst, vilket leder till ökad konsumtion, vilket skapar nya jobb). 10

11 4 Metod Analysen genomförs i huvudsakligen två steg. Först en regional bedömning som genomförs med en deltaanalys för två scenarier som tas fram i prognosprogrammet raps. Därefter fördelar Tyréns ut effekterna bland nattbefolkning i länets kommuner med hjälp av Tyréns Kommunfördelningsmodell. Ett flödesschema av metoden från scenarierna till spridningseffekt per kommun finns i bilaga raps raps bygger på en databas med regionalt fördelad statistik. Statistiken är uppdelad på områden som befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och regional ekonomi. Prognosverktyget är uppbyggt kring fem delmodeller som länkar samman befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell. Delmodellerna bygger på kontinuerligt uppdaterad statistik, SCB:s antaganden om befolkningsutvecklingen samt långtidsutredningens antaganden om produktivitetsutveckling per bransch. Tillsammans med ett antal justerbara parametrar kan raps skapa prognoser och alternativa scenarier på regional nivå. Dessa kan ge en förståelse för olika regioners förutsättningar och för vilka effekter olika scenarier kan få. I nuvarande version av raps sträcker sig tidshorisonten fram till år raps används av regionala aktörer som regionförbund, länsstyrelser och kommuner, statliga myndigheter, privata konsultföretag samt svenska universitet och högskolor. Schemat till höger beskriver hur de olika delarna i raps hänger ihop. I Tyréns scenario med en besöksnäringsetablering kommer en effekt uppstå i (2) Arbetsmarkanden. Den effekten får konsekvenser på (1) befolkningen (exempelvis inflyttningen påverkas av läget på arbetsmarkanden) och (3) regionalekonomin (ökade löner och sysselsättning). Effekterna på befolkningen får i sin tur effekter på (4) bostadsmarknad (efterfrågan påverkas) och arbetsmarknad (arbetskraftsutbudet påverkas). På detta sätt sprids effekterna på samtliga marknader och ger indirekta återverkningar arbetsmarknaden. Alla dessa indirekta effekter hanteras på ett systematiskt sätt i raps. Tyréns anser dock att modul (5), Eftermodell kommun, är raps svaga länk. I raps beräknas först alla effekter regionalt och fördelas sedan mellan länets kommuner ut i modul (5). För ändramålet med den här studien har Tyréns valt att inte använda resultat från (5) Eftermodell kommun utan tar resultaten från raps på regional nivå och använder en egen eftermodell (kommunfördelningsmodellen, Figur 3 raps olika delar 11

12 som beskrivs i nästa kapitel) för att fördela effekterna på kommunnivå. 4.2 Kommunfördelningsmodell Modellens syfte är att analysera hur sysselsättningseffekter på regional nivå fördelar sig över länets kommuner. Från raps får Tyréns regionala effekter på sysselsatt dagbefolkning per bransch samt total sysselsatt nattbefolkning. Utifrån detta beräknar kommunfördelningsmodellen effekter på nattbefolkningen och fördelar effekterna över länets kommuner i två steg. I den första delen av Kommunfördelningsmodell beräknas nattbefolkning per bransch utifrån dagbefolkningen per bransch. Detta genomförs genom att beräkna hur stor del av dagbefolkningen i en specifik bransch som har pendlat in till länet historiskt och viktas sedan för att stämma med den totala nattbefolkningen som fås ur raps. Steg två är att fördela nattbefolkningen på länets kommuner. Underlag för fördelningen är Tyréns skattning av sambandet mellan sysselsättningsutveckling i länet och sysselsättningsutveckling i kommunerna. Mer specifikt har kommunens andel av länets nattbefolkningsökning per bransch skattats mot kommunens andel av länets dagbefolkning per bransch samt mot länets utbud av arbetskraft med branschrelevant utbildning. Logiken i steg två är att nya jobb kommer tillfalla personer boende i kommuner där 1) företag i branschen finns representerade och 2) det finns en tillgång på personer med en utbildningsnivå som matchar vad branschen efterfrågar. Steg två i kommunfördelningsmodellen ger varje kommun ett sannolikhetsvärde att ett nytt jobb tillfaller någon boende i respektive kommun. Sedan fördelar modellen ut de jobb som skapas på regional nivå enligt raps på kommunerna baserat på dessa sannolikhetsvärden. En specifikation av regressionen bakom kommunfördelningsmodellen finns i Bilaga Avgränsningar i raps Des besöksnäringsbranscher som skall analyseras, enligt avgränsningen i avsnitt 3.4, är: 55 Hotellverksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet Mäss-, kongress- och dagkonferensverksamhet raps arbetar tyvärr varken med fem- eller tvåsiffriga SNI-koder, som till exempel 55 Hotell, utan har en egen branschgruppering där flera branscher klumpas ihop i ett branschkluster. raps indelning är baserad på SNI2002 vilket är anledningen till att även SNI2002 användes i 3.4. De utvalda branscherna ingår i följande av raps branschkluster: 55 Hotell och restaurang 12

13 90-93, 95 Renhållning, sport, kultur m. m Företagsservicefirmor Dessa branschkluster hänvisas till i följande analys som Hotell och Restaurang, Sport och Kultur, Arena och Konferens. 4.4 Scenarier Tyréns skapar tre scenarier för varje bransch med en tillförd etablering av en verksamhet i storleksordningen 100, 200 respektive 300 sysselsatta. Syftet med tre scenarier för varje bransch är att utreda om spridningseffekterna är proportionerliga mot etableringens storlek eller om spridningseffekterna följer har en icke-linjär relation till etableringen. Den sysselsättning som Tyréns tillför ekonomin i raps antas förbli lika många varje år mellan 2015 och 2030, men raps beräknar en tillväxt i produktiviteten per anställd så omsättningen för etableringen ökar varje år. Vidare beräknar raps en medelinkomst per anställd i etableringen. Per default är den samma (i reella termer) varje år, något som Tyréns har valt att inte justera. raps beräknar även hur många av dessa 100, 200 respektive 300 som pendlar in till länet samt hur stora leveranser som kommer från andra branscher inom länet (och ger upphov till spridningseffekterna). Scenarierna jämförs sedan med ett nollscenario, det vill säga ett scenario utan någon tillförd etablering av besöksnäring. Totalt skapas 10 scenarier: Hotell och Restaurang 0 sysselsatta 100 sysselsatta 200 sysselsatta 300 sysselsatta 100 inom hotell 200 inom hotell 300 inom hotell Sport och Kultur Nollscenario 100 inom S/K 200 inom S/K 300 inom S/K Arena och Konferens 100 inom konf. 200 inom konf. 300 inom konf. I scenarierna ingår inte etableringsfasen, det vill säga en fas som innebär förhöjd aktivitet genom byggnationer, projektering, planering, reklam etc. Det är när besöksnäringen är i driftsfas som har analyserats. Tyréns har inte gjort några speciella kalibreringar i raps varför nivån i de specifika scenarierna skulle kunna vara osamstämmiga med exempelvis TMR:s prognos över länets befolkningsutveckling. Eftersom analysen är en deltaanalys där två scenarier jämförs med varandra är dock nivån inte det avgörande, utan skillnaden mellan de två scenarierna. Tyréns har fått indikatorer på att nivån i sig är av mindre vikt för resultatet. 13

14 5 Nuläge För att förstå hur resultatet fördelar sig mellan Länets olika kommuner måste man ha kännedom om nuläget i Stockholms län. Spridningseffekternas totala storlek beror till stor del på hur olika branscher handlar med varandra och huruvida handeln går över länsgräns eller ej. Hur spridningseffekterna sprids inom länet beror på arbetskraftstillgången i de olika kommunerna samt var arbetsplatserna inom de olika branscherna är belägna. Stockholms kommun har betydligt mer av både arbetskraft och arbetsställen jämfört med de andra kommunerna. För att nedanstående diagram ens skulle vara läsliga för de andra kommunerna har Stockholm plockats ut och lagts med bredvid med en egen skala. Både utbud och efterfrågan av arbete är på en skala tio gånger större i Stockholm än länets övriga kommuner. Andra kommuner där arbetskraftsutbudet är stort är Huddinge, Botkyrka, Södertälje och Nacka. Huddinge har det största utbudet av arbetskraft med gymnasieutbildning eller lägre medan Nacka har det största utbudet av eftergymnasialt utbildade. En kommun som har ett stort arbetskraftsutbud får även en stor del av spridningseffekterna. Vad det gäller arbetsställen är alla branscher relevanta eftersom spridningseffekterna går via de flesta branscher. Dock är de viktigaste branscherna de tre branscher som undersökningen avser: Arena och Konferens (företagstjänster), Hotell och Restaurang samt Sport och kultur. 14

15 Förutom Stockholm finns många arbetsplatser inom hotell och restaurang i Sigtuna, Solna, Södertälje, Nacka och Huddinge. Inom Arena och Konferens (företagstjänster) finns många av arbetsplatserna i Solna. Även i Nacka, Huddinge, Södertälje, Sollentuna och Täby finns det många arbetsplatser. Sport och kultur finns, även här förutom i Stockholm, i Solna, Sundbyberg, Södertälje, Nacka och Huddinge. Det är alltså i mångt och mycket samma kommuner som återkommer för de olika branscherna samt för arbetskraften. 15

16 6 Resultat 6.1 Övergripande resultat Tyréns studie av spridningseffekter visar att etablering inom Sport och Kultur skapar flest jobb totalt. Etablering inom Arena och Konferens skapar nästan lika många medan Hotell och Restaurant skapar betydligt färre. För Sport och Kultur går större delar av spridningseffekterna utanför länsgränsen varför Arena och Konferens får större spridningseffekter på dagbefolkningen i Stockholms län. Slutligen visar analysen att Arena och Konferens och Sport och Kultur skapar ungefär lika många jobb för boende inom länet (nattbefolkning) medan Hotell och Restaurang skapar betydligt färre. Genomsnittliga spridningseffekter vid etablering motsvarande 100 jobb Totalt Utanför länet Sysselsatt dagbefolkning Inom länet Totalt Inpendlare Nattbefolkning Inom Arena och konferens 71,5 9,4 62,1 8,8 53,3 Inom Hotell och restaurant 35,0 7,6 27,3 8,8 18,5 Inom Sport och kultur 75,5 13,9 61,7 8,8 52,9 6.2 Resultat vid olika storlekar på etableringen Tyréns har testat om spridningseffekterna är proportionerliga vid besöksnäringsetableringar i olika storlekar och kan konstatera att så är fallet. Tyréns har undersökt spridningseffekterna vid etablering som motsvarar 100, 200 och 300 sysselsatta. Detta innebär att man (med viss försiktighet) kan se spridningseffekterna som en multiplikatoreffekt: För varje 100 personer sysselsatta inom Arena och Konferens skapas ytterligare 53 jobb inom andra branscher för boende i länet. Multiplikatoreffekten för Arena och Konferens är således 1,53 vilket syftar på att varje jobb inom Arena och Konferens ger 1,53 jobb totalt. På samma sätt är multiplikatorn för Sport och Kultur också 1,53 medan multiplikatorn för Hotell och Restaurang är 1,19. Genomsnittliga spridningseffekter på nattbefolkning inom länet vid etablering motsvarande: 100 jobb 200 jobb 300 jobb Multiplikator Inom Arena och konferens 53,3 106,5 159,8 1,53 Inom Hotell och restaurant 18,5 37,0 55,5 1,19 Inom Sport och kultur 52,9 105,7 158,6 1,53 16

17 6.3 Resultat över tiden Spridningseffekterna varierar en aning över tiden där den största effekten äger rum året efter etableringen. Detta är ett rent modelltekniskt resultat som har att göra med modellens struktur men som dock kan spegla ett verkligt förfarande relativt väl. Första året hinner inte utbudet anpassa sig till den nya ökade efterfrågan. År två är anpassningen klar. De efterföljande åren minskar efterfrågan successivt i och med att produktiviteten årligen antas öka. Tyréns redovisar den genomsnittliga spridningseffekten i resultaten. Årliga spridningseffekter på nattbefolkning av 100 jobb inom Arena och konferens Hotell och restaurant Sport och kultur Genomsnitt 53,3 18,5 52,9 6.4 Resultat per bransch Spridningseffekterna påverkar olika branschkluster beroende på vilken bransch själva etableringen tillhör. Detta beror på vilka underleverantörer och stödföretag respektive etablering är beroende. Det visar sig att Arena och Konferens skapar många jobb inom företagsservicefirmor (det branschkluster som Arena och Konferens själv ingår i). Många jobb skapas också inom utbildning samt inom Hotell och Restaurant. Sport och Kultur skapar också många jobb inom företagsservicefirmor (dock inte lika många som Arena och Konferens skapar). Även här är Hotell och 17

18 Restaurant stora underleverantörer men relativt många jobb skapas inom Renhållning, Sport och Kultur (det branschkluster som Sport och Kultur ingår i). Även om det inte framgår av raps-körningarna vilka exakta branscher (på tvåsiffrig SNI-kodsnivå) som spridningseffekterna avser, finns det skäl att tro att dessa branscher till stor del är varandras kunder. Hotell och Restaurang har en jämnare spridning mellan fler leverantörer och skiljer sig på så sätt med en lite annan profil än de andra undersökta branscherna. Här finns bland annat parti- och detaljhandel samt Livsmedelsindustrin som underleverantörer. Samtliga etableringar skapar relativt många jobb inom sektorer som utbildning (ej offentlig), allmän administration, övriga fastigheter samt byggindustrin. Spridningseffekter per branschkluster vid etablering motsvarande 100 jobb inom Hotell och Restaurant Arena och Konferens Företagsservicefirmor 4,0 21,1 13,9 Hotell o restaurang 1,7 6,5 5,7 Utbildning 2,0 6,3 3,8 Renhållning, kultur, sport m.m. 0,6 2,3 5,9 Allm adminst. m.m. 1,1 2,1 3,0 Övriga fastigheter 1,4 1,7 2,5 Parti- o detaljhandel, rep av hushållsartiklar 1,4 1,4 2,7 Byggindustri 1,0 1,5 2,6 Hälso- o sjukvård, omsorg 0,4 1,1 2,1 Förlag; grafisk och annan reproindustri 0,2 1,7 1,0 Väghållning, lokala transporter, kultur m.m. 0,5 0,9 1,6 Utbildning, offentlig produktion 0,5 1,1 1,0 Post- o budbilsföretag 0,3 1,1 1,0 Livsmedels- och dryckes- och tobaksindustri 1,4 0,4 0,3 Hushållens intresseorganisationer 0,0 0,0 0,0 Övriga landtransportföretag 0,3 0,5 0,6 Banker, Försäkringsbolag 0,2 0,4 0,8 Bilserviceverkstäder 0,1 0,4 0,8 Telekommunikationsföretag 0,1 0,3 0,7 Hälso- o sjukvård offentlig produktion 0,1 0,3 0,4 Jordbruk 0,3 0,1 0,3 Resebyråer, speditörer 0,1 0,3 0,3 Sport och kultur 18

19 Forts. spridningseffekter per branschkluster vid etablering motsvarande 100 jobb inom.. Hotell och Restaurant Arena och Konferens El-, gas-, värmeverk 0,1 0,1 0,3 Järnvägsföretag 0,1 0,2 0,1 Metallvaruindustri; ej maskinindustri 0,0 0,1 0,1 Vatten- och reningsverk 0,0 0,1 0,1 Övrig tillverkningsindustri 0,0 0,1 0,1 Transportmedelsindustri 0,0 0,1 0,1 Maskinindustri 0,0 0,1 0,0 Flygbolag 0,0 0,1 0,1 Annan trävaruindustri; ej möbler 0,0 0,0 0,1 Övriga 0,0 0,0 0,0 Totalt antal sysselsatta 18,5 53,3 52,9 6.5 Resultat per kommun Sport och kultur Studien visar att de flesta arbetstillfällen som tillkommer genom spridningseffekter vid en besöksnäringsetablering går till boende i Stockholm. Detta beror på att 1) en majoritet av det totala arbetskraftsutbudet finns här samt att 2) en stor del av arbetsplatserna finns här. Andra kommuner som får stor del av sysselsättningen vid etablering av Arena och Konferens är i fallande ordning Huddinge, Nacka, Solna, Sollentuna och Södertälje. Vid etablering av Hotell och Restaurant är det i fallande ordning Huddinge, Nacka, Södertälje, Solna, Botkyrka och Haninge som är de fem kommuner som får flest jobb förutom Stockholm. Samma lista vid etablering av Sport och Kultur är Huddinge, Södertälje, Nacka, Solna och Haninge. 19

20 Spridningseffekter på nattbefolkning per kommun av 100 jobb inom Arena och Konferens Hotell och Restaurang Sport och Kultur 0114 Upplands-Väsby 1,6 0,5 1, Vallentuna 1,4 0,4 1, Österåker 1,6 0,4 1, Värmdö 1,4 0,4 1, Järfälla 1,9 0,6 1, Ekerö 1,2 0,3 1, Huddinge 2,6 1,3 2, Botkyrka 2,1 0,8 2, Salem 1,1 0,3 1, Haninge 2,1 0,8 2, Tyresö 1,6 0,5 1, Upplands-Bro 1,3 0,3 1, Nykvarn 0,9 0,2 0, Täby 2,0 0,7 2, Danderyd 1,3 0,4 1, Sollentuna 2,3 0,6 2, Stockholm 10,9 4,1 11, Södertälje 2,3 1,1 2, Nacka 2,4 1,2 2, Sundbyberg 1,5 0,6 1, Solna 2,4 1,1 2, Lidingö 1,6 0,5 1, Vaxholm 1,1 0,2 1, Norrtälje 1,9 0,6 1, Sigtuna 1,7 0,6 1, Nynäshamn 1,3 0,3 1,3 01 Stockholms län 53,3 18,5 52,9 20

21 7 Vidare studier 7.1 Investeringseffekt Själva investeringen och de bygg- och anläggningsprojekt som investeringen genererar kan bidra till en omfattande sysselsättning, ofta större än vad själva driften genererar. Denna sysselsättningseffekt har inte analyserats i denna rapport. Investeringseffekten är i hög grad tillfällig men kan innebära att nya företag skapas, att människor kommer in på arbetsmarknaden och kan i viss del vara bestående. Ett byggprojekt som pågår under flera år kan dessutom ge en tillfällig sysselsättningseffekt under flera års tid. Denna effekt kan vara intressant att studera. 7.2 Efterfrågeeffekten En verksamhet som är ett besöksmål i sig genererar nya besökare. Sådana besökare kan skapa potential för kompletterande verksamheter i besöksnäringen. Ett exempel: om Friends Arena fylls så behövs nya hotell, besökarna vill gå på restaurang, kan passa på att åka ut i Skärgården etc. Det finns utan tvekan anledning att studera antalet unika besökare som en investering ger upphov till och se vilka behov dessa genererar. Grunden för all sysselsättning är att det finns en efterfrågan på de varor och tjänster som bjuds ut. Denna rapport ger en bild av hur olika verksamheter hänger ihop när det gäller inköpsflöden. Men besökaren skapar andra relationer mellan verksamheter och synergieffekter mellan olika verksamheter som den här studien belyser. Många av dessa samband är redan väl undersökta, exempelvis hur mycket en besökare spenderar genomsnittligen. Dock skapar efterfrågeffekten sina egna spridningseffekter indirekt och inducerat. Den totala effekten, inklusive spridningseffekter, vore ytterligare ett intressant område att studera vidare. 7.3 Utbudseffekten Utbudseffekten: att besökarna skapar ett underlag för ett ökat utbud, vilket i sin tur gör själva orten attraktivare att bo i, och på så sätt skapar tillväxt och arbetstillfällen. Den här effekten är det många som talar om men är inte speciellt väldokumenterad empiriskt. Effekten är betydligt svårare att observera än de andra effekterna men är icke desto mindre intressant. 7.4 Fördjupningar av den här studien Ett flertal ytterligare resultat kan tas fram ur den här studien men prioriterades bort. Intressanta frågeställningar skulle kunna vara Vilka demografiska grupper tillfaller jobben? Unga eller gamla? Hög- eller lågutbildade? Vilka skatteintäkter skapar de nya jobben? Är de tillräckligt stora för att motivera att en kommun investerar i en besöksnäringsetablering i en annan kommun om man tror sig får ta del av de nya jobben? 21