BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN"

Transkript

1 RAPPORT BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN En studie av spridningseffekter i sysselsättning vid etablering inom besöksnäring På Stockholmsstrategin Länsstyrelsen i Stockholms Län uppdrag av: och På uppdrag av: Stockholmsstrategin och Länsstyrelsen i Stockholms Län

2 Studien har genomförts av Tyréns avdelning för Samhällsanalys: Cecilia Örtendahl, Robin Svensén, Martin Ström, Mia Wahlström,

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Vad är besöksnäring Besöksnäring och stadsutveckling Spridningseffekter Uppdraget Förstudie och huvudstudie Syfte Mål Avgränsningar avseende branscher Geografiska avgränsningar Avgränsningar avseende spridningseffekter Metod raps Kommunfördelningsmodell Avgränsningar i raps Scenarier Nuläge Resultat Övergripande resultat Resultat vid olika storlekar på etableringen Resultat över tiden Resultat per bransch Resultat per kommun Vidare studier Investeringseffekt Efterfrågeeffekten Utbudseffekten Fördjupningar av den här studien Bilaga 1: Flödesschema för metoden Bilaga 2: Kommunfördelningsmodell Specifikation Bilaga 3: Transkribering SNI2007 till raps branschindelning för besöksnäring Bilaga 4: Ord- och begreppslista

4 1 Sammanfattning Tyréns har undersökt hur många jobb som kommer att skapas indirekt vid en besöksnäringsetablering i Stockholm. Vi har studerat etablering inom de tre branschkategorierna Arena och Konferens, Sport och Kultur samt Hotell och Restaurang. Studien visar att om man etablerar en verksamhet inom Arena och Konferens som är i den storleken att den sysselsätter 100 personer, skapas ytterligare 53 jobb för boende i länet. Det sker genom att besöksnäringsetableringen skapar arbetstillfällen hos sina underleverantörer och de som får jobb kan konsumera mer inom regionen och på så vis skapa fler jobb. På samma sätt skapar en etablering inom Sport och Kultur, som sysselsätter 100 personer, också 53 jobb ytterligare för boende i länet. En etablering inom Hotell och Restaurang, som är av den storleken att den sysselsätter 100 personer, skapar 19 ytterligare jobb. Studien visar också att en etablering inom Arena och Konferens eller Sport och Kultur till stor del skapar jobb inom sina egna branscher samt inom Hotell och Restaurang. Hotell och Restaurang skapar i större utsträckning jobb inom andra branscher såsom livsmedelsindustri, detalj- och partihandel. Samtliga besöksnäringsetableringar som Tyréns undersökt skapar jobb inom utbildningsväsendet, hos företag som sköter administrativa uppgifter, i fastighetsbranschen samt byggindustrin. Resultaten visar sig vara proportionerliga vid olika stora etableringar vilket gör att man kan använda resultaten som en multiplikatoreffekt: Varje jobb inom Hotell och Restaurang ger 1,19 sysselsatta inklusive spridningseffekter. 100 anställda i Hotell och Restaurang ger en spridning på 19 personer, 200 anställda ger en spridning på 38 personer och så vidare. Arena och Konferens samt Sport och Kultur har båda en multiplikator på 1,53. Tyréns har verifierat proportionaliteten genom en specialstudie på Stockholmsstrategins mål för 2020 om en ökning av antalet gästnätter med 50 %. Om detta skulle innebära 9000 nya jobb inom hotell skapar det drygt 1700 ytterligare jobb via spridningseffekter, vilket motsvarar den förväntade multiplikatoreffekten på 1,19. 4

5 2 Bakgrund 2.1 Vad är besöksnäring Besöksnäringen är en av Sveriges växande basnäringar. Det är en varierad näring som inte är lika tydligt definierad som exempelvis skogs- eller gruvindustrin. Näringen omfattar både det som lockar besökaren till platsen såsom olika attraktioner, exempelvis idrottsevenemang, konserter, museer, nöjesparker och teatrar samt det som omfattas av ett besök på platsen, som parker, stråk och mötesplatser, kaféer och restauranger, shopping, transporter och övernattningar, exempelvis hotell. Det offentliga åtagandet inom besöksnäringen är en betydande del av näringens funktion och bidrar på olika sätt till attraktivitet och utveckling. Det är viktigt med fungerande transporter, trygga, vackra platser etc. Turismkonsumtionens del i besöksnäringens företag åskådliggörs i figuren nedan. Ellipsen i figuren illustrerar den del av omsättningen i besöksnäringsföretagen som är turismkonsumtion. Bilden visar till exempel att en relativt liten stor andel av Hotell och restaurang, men en relativt liten andel av Handel, är turistkonsumtion. Figur 1 En schematisk skiss över turistkonsumtionen i besöksnäringens företag. Källa: Tillväxtverket. 5

6 2.2 Besöksnäring och stadsutveckling Besökaren använder det utbud av varor och tjänster som finns på platsen för de boende. Därför är även kaféer och restauranger och shopping viktiga delar i besöksnäringen. Finns det hotell kan besökaren stanna över natten och hinna ta större del av vad besöksmålet har att erbjuda. Besökaren tar sig runt på platsen med hjälp av olika former av tranportermedel och besökaren berikar stadslivet för invånaren med sin konsumtion och närvaro. En ort med många besökare har ett större underlag för konsumtion av nöjen, handel, kaféer och restauranger även till glädje för de boende på orten. Besökarens aktiviteter på platsen skapar intäkter för företagen och för det offentliga i form av skatteintäkter av olika slag. Företagen som har direkt kontaktyta med besökaren är beroende av underleverantörer. Det kan exempelvis vara tvätterier som servar hotellnäringen, städföretag och transportföretag av olika slag. Dessa företag gynnas av den ökade efterfrågan på marknaden. Besöksnäringen bidrar på så sätt till ortens eller regionens ekonomi på fler sätt än konsumtion av nöjen. Ett brett utbud av olika aktiviteter skapar tillsammans med ett vackert och tryggt besöksmål även en stad som många vill besöka, leva och bo i. En väl fungerande besöksnäring bidrar således till att skapa den attraktiva staden. En attraktiv stad som blir intressant att leva och bo i, drar till sig nya företag och idéer, forskare och studenter, kreativiteten utvecklas och en god spiral uppstår. Detta kan uttryckas som att en väl utvecklad besöksnäring är viktig för en stad och kan vara en av pusselbitarna för att staden ska nå världsklass. Besöksnäringen är en platsbunden näring som inte flyttas runt; slott och stadshus, fjäll och sjöar ligger där de ligger. Samtidigt är näringen personaltät och det personliga mötet är en stor del av upplevelsen för besökaren. Det skapas således arbeten och skatteintäkter som är bundna till staden och regionen. Det är av betydande intresse att vårda destinationen så att den förblir attraktiv för samtliga brukare, både invånaren och besökaren. 6

7 2.3 Spridningseffekter Besöksnäringens påverkan på samhälle och ekonomi kan på ett mer strukturerat sätt beskrivas i termer av spridningseffekter. Figur 2: Flödesschema över besöksnäringens spridningseffekter inom den regionala ekonomin. Figur 2 illustrerar följande spridningseffekter: (a) Besökare konsumerar varor och tjänster hos själva besöksattraktionen. Det skapar jobb och är den direkta effekten av den aktuella besöksnäringsetableringen. Exempel på detta skulle kunna vara en besökare som besöker ett museum, vilket skapar arbetstillfällen på muséet. (b) (c) Besökare konsumerar andra varor och tjänster när de ändå är i regionen. Det skapar också jobb och är en efterfrågeeffekt på nationalekonomers språk. Exempel på detta skulle kunna vara en natt på hotell, en taxiresa och en måltid på en restaurant den konsumtionen äger rum på grund av att besökare besöker museet. De företag som besökarna köper varor och tjänster ifrån (inklusive själva besöksattraktionen) har underleverantörer som också gynnas av besökarnas konsumtion. Detta skapar också jobb, indirekt. Exempel på detta är underleverantörer till museet, såsom städbolaget som sköter renhållningen på muséet. Restaurangen och taxibolaget som får beställningar tack vare konsumtionen har också underleverantörer som gynnas. 7

8 (d) (e) Närvaron av besökare skapar ett större underlag för restauranger, butiker och kaféer. Detta skapar en attraktiv stad som lockar fler att bosätta sig i regionen. På sikt kan även detta leda till fler jobb detta kallas för en utbudseffekt. Slutligen skapar alla dessa jobb fler jobb! Genom att fler får arbete ökar deras inkomster och möjlighet att konsumera i regionen. Detta kallas inducerad effekt. Notera att det finns ett starkt iterativt (återupprepande) inslag i flödesschemat. Den inducerade effekten (e) är i schemat en pil som går tillbaka till skapar jobb men vad som egentligen sker är att den personen handlar varor och tjänster i regionen, vilket leder till indirekta effekter (c) via leverantörsleden samt eventuella utbudseffekter (d), vilka leder till nya inducerade effekter. Så går det runt i en cirkel och skapar ringar på vattnet. Varje ny iteration skapar en mindre spridningseffekt än den förra så att det praktiskt går att räkna på spridningseffekterna (annars skulle de vara oändliga!) Besöksnäringen kan alltså ses om en extern (utifrån kommande) ökning av efterfrågan, som sedan fortplantar sig i ekonomin. Den externa ökningen är helt och hållet beroende på besökaren och skulle inte finnas eller kunna ersättas om det inte fanns något att besöka. Om man jämför en etablering av besöksnäring med en etablering av en lokal detaljhandelsetablering ser man tydligt skillnaderna. Båda etableringarna tillgodoser en redan existerande efterfrågan (får vi anta - annars skulle de inte etableras överhuvudtaget). Skillnaden mellan de två etableringarna är att besöksnäringen även lockar nya konsumenter till platsen vilket höjer den totala efterfrågan. När den lokala detaljhandeln endast tillgodoser en efterfrågan så skapar besöksnäring efterfrågan. Sett till flödesschemat är skillnaden mellan de två etableringarna efterfrågeffekten. Detta innebär att en etablering av besöksnäring kan ge upphov till en betydligt större påverkan för regionens ekonomi än vad man först förväntat sig. 8

9 3 Uppdraget 3.1 Förstudie och huvudstudie Tyréns och Stockholmsstrategin har tillsammans genomfört en förstudie som ligger till grund för huvudstudien. I förstudien utvecklades en modell för att beräkna sysselsättningseffekter av investeringar inom besöksnäring samt bedöma var effekterna kommer att uppstå geografiskt. Delar av modellen testades i ett räkneexempel på hotell- och restaurangbranschen. Modellens kärna var en analys av typen input-output, det vill säga att spridningseffekter i ekonomin beräknas med hjälp av branschernas leveranser av varor och tjänster till varandra. I huvudstudien använder Tyréns prognosverktyget raps (regionalt analys- och prognossystem), som behandlar regionala effekter på ett mer avancerat och för studien passande sätt. raps verktyget beskrivs mer ingående i kapitlet metod. 3.2 Syfte Syftet är att beräkna spridningseffekter i form av ytterligare sysselsatta till följd av etablering i tre branscher som är viktiga för besöksnäringen samt bedöma effekternas geografiska spridning. 3.3 Mål Målet är att huvudstudiens resultat ska utgöra ett strategiskt underlag som underlättar för beställaren att sprida information om besöksnäringens effekter och potential samt att ta beslut kring framtida investeringar inom besöksnäringen. Resultaten ska vidare synliggöra för kommunerna i länet hur stor nytta de har av varandras investeringar inom näringen. Resultaten kan även ge ytterligare incitament till ökad samverkan kring frågor inom besöksnäringen avseende investeringar och tillväxt. 3.4 Avgränsningar avseende branscher Beställaren har tillsammans med Tyréns beslutat att studien ska omfatta effekter av investeringar inom följande viktiga besöksnäringsbranscher. Hotell Arenor (för idrott och andra evenemang) Anläggningar för möten (mäss-, kongress-, konferens-anläggningar) Dessa besöksnäringsbranscher faller under följande koder enligt SNI2002: 55 Hotellverksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet Mäss-, kongress- och dagkonferensverksamhet 9

10 3.5 Geografiska avgränsningar Analysen är avgränsad till kommuner som ingår i Stockholms län. 3.6 Avgränsningar avseende spridningseffekter Analysen avser den indirekta effekten, som kommer via leverantörsleden, samt dess inducerade effekt. (Med inducerande effekt menas att jobb skapar ökad disponibel inkomst, vilket leder till ökad konsumtion, vilket skapar nya jobb). 10

11 4 Metod Analysen genomförs i huvudsakligen två steg. Först en regional bedömning som genomförs med en deltaanalys för två scenarier som tas fram i prognosprogrammet raps. Därefter fördelar Tyréns ut effekterna bland nattbefolkning i länets kommuner med hjälp av Tyréns Kommunfördelningsmodell. Ett flödesschema av metoden från scenarierna till spridningseffekt per kommun finns i bilaga raps raps bygger på en databas med regionalt fördelad statistik. Statistiken är uppdelad på områden som befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och regional ekonomi. Prognosverktyget är uppbyggt kring fem delmodeller som länkar samman befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell. Delmodellerna bygger på kontinuerligt uppdaterad statistik, SCB:s antaganden om befolkningsutvecklingen samt långtidsutredningens antaganden om produktivitetsutveckling per bransch. Tillsammans med ett antal justerbara parametrar kan raps skapa prognoser och alternativa scenarier på regional nivå. Dessa kan ge en förståelse för olika regioners förutsättningar och för vilka effekter olika scenarier kan få. I nuvarande version av raps sträcker sig tidshorisonten fram till år raps används av regionala aktörer som regionförbund, länsstyrelser och kommuner, statliga myndigheter, privata konsultföretag samt svenska universitet och högskolor. Schemat till höger beskriver hur de olika delarna i raps hänger ihop. I Tyréns scenario med en besöksnäringsetablering kommer en effekt uppstå i (2) Arbetsmarkanden. Den effekten får konsekvenser på (1) befolkningen (exempelvis inflyttningen påverkas av läget på arbetsmarkanden) och (3) regionalekonomin (ökade löner och sysselsättning). Effekterna på befolkningen får i sin tur effekter på (4) bostadsmarknad (efterfrågan påverkas) och arbetsmarknad (arbetskraftsutbudet påverkas). På detta sätt sprids effekterna på samtliga marknader och ger indirekta återverkningar arbetsmarknaden. Alla dessa indirekta effekter hanteras på ett systematiskt sätt i raps. Tyréns anser dock att modul (5), Eftermodell kommun, är raps svaga länk. I raps beräknas först alla effekter regionalt och fördelas sedan mellan länets kommuner ut i modul (5). För ändramålet med den här studien har Tyréns valt att inte använda resultat från (5) Eftermodell kommun utan tar resultaten från raps på regional nivå och använder en egen eftermodell (kommunfördelningsmodellen, Figur 3 raps olika delar 11

12 som beskrivs i nästa kapitel) för att fördela effekterna på kommunnivå. 4.2 Kommunfördelningsmodell Modellens syfte är att analysera hur sysselsättningseffekter på regional nivå fördelar sig över länets kommuner. Från raps får Tyréns regionala effekter på sysselsatt dagbefolkning per bransch samt total sysselsatt nattbefolkning. Utifrån detta beräknar kommunfördelningsmodellen effekter på nattbefolkningen och fördelar effekterna över länets kommuner i två steg. I den första delen av Kommunfördelningsmodell beräknas nattbefolkning per bransch utifrån dagbefolkningen per bransch. Detta genomförs genom att beräkna hur stor del av dagbefolkningen i en specifik bransch som har pendlat in till länet historiskt och viktas sedan för att stämma med den totala nattbefolkningen som fås ur raps. Steg två är att fördela nattbefolkningen på länets kommuner. Underlag för fördelningen är Tyréns skattning av sambandet mellan sysselsättningsutveckling i länet och sysselsättningsutveckling i kommunerna. Mer specifikt har kommunens andel av länets nattbefolkningsökning per bransch skattats mot kommunens andel av länets dagbefolkning per bransch samt mot länets utbud av arbetskraft med branschrelevant utbildning. Logiken i steg två är att nya jobb kommer tillfalla personer boende i kommuner där 1) företag i branschen finns representerade och 2) det finns en tillgång på personer med en utbildningsnivå som matchar vad branschen efterfrågar. Steg två i kommunfördelningsmodellen ger varje kommun ett sannolikhetsvärde att ett nytt jobb tillfaller någon boende i respektive kommun. Sedan fördelar modellen ut de jobb som skapas på regional nivå enligt raps på kommunerna baserat på dessa sannolikhetsvärden. En specifikation av regressionen bakom kommunfördelningsmodellen finns i Bilaga Avgränsningar i raps Des besöksnäringsbranscher som skall analyseras, enligt avgränsningen i avsnitt 3.4, är: 55 Hotellverksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet Mäss-, kongress- och dagkonferensverksamhet raps arbetar tyvärr varken med fem- eller tvåsiffriga SNI-koder, som till exempel 55 Hotell, utan har en egen branschgruppering där flera branscher klumpas ihop i ett branschkluster. raps indelning är baserad på SNI2002 vilket är anledningen till att även SNI2002 användes i 3.4. De utvalda branscherna ingår i följande av raps branschkluster: 55 Hotell och restaurang 12

13 90-93, 95 Renhållning, sport, kultur m. m Företagsservicefirmor Dessa branschkluster hänvisas till i följande analys som Hotell och Restaurang, Sport och Kultur, Arena och Konferens. 4.4 Scenarier Tyréns skapar tre scenarier för varje bransch med en tillförd etablering av en verksamhet i storleksordningen 100, 200 respektive 300 sysselsatta. Syftet med tre scenarier för varje bransch är att utreda om spridningseffekterna är proportionerliga mot etableringens storlek eller om spridningseffekterna följer har en icke-linjär relation till etableringen. Den sysselsättning som Tyréns tillför ekonomin i raps antas förbli lika många varje år mellan 2015 och 2030, men raps beräknar en tillväxt i produktiviteten per anställd så omsättningen för etableringen ökar varje år. Vidare beräknar raps en medelinkomst per anställd i etableringen. Per default är den samma (i reella termer) varje år, något som Tyréns har valt att inte justera. raps beräknar även hur många av dessa 100, 200 respektive 300 som pendlar in till länet samt hur stora leveranser som kommer från andra branscher inom länet (och ger upphov till spridningseffekterna). Scenarierna jämförs sedan med ett nollscenario, det vill säga ett scenario utan någon tillförd etablering av besöksnäring. Totalt skapas 10 scenarier: Hotell och Restaurang 0 sysselsatta 100 sysselsatta 200 sysselsatta 300 sysselsatta 100 inom hotell 200 inom hotell 300 inom hotell Sport och Kultur Nollscenario 100 inom S/K 200 inom S/K 300 inom S/K Arena och Konferens 100 inom konf. 200 inom konf. 300 inom konf. I scenarierna ingår inte etableringsfasen, det vill säga en fas som innebär förhöjd aktivitet genom byggnationer, projektering, planering, reklam etc. Det är när besöksnäringen är i driftsfas som har analyserats. Tyréns har inte gjort några speciella kalibreringar i raps varför nivån i de specifika scenarierna skulle kunna vara osamstämmiga med exempelvis TMR:s prognos över länets befolkningsutveckling. Eftersom analysen är en deltaanalys där två scenarier jämförs med varandra är dock nivån inte det avgörande, utan skillnaden mellan de två scenarierna. Tyréns har fått indikatorer på att nivån i sig är av mindre vikt för resultatet. 13

14 5 Nuläge För att förstå hur resultatet fördelar sig mellan Länets olika kommuner måste man ha kännedom om nuläget i Stockholms län. Spridningseffekternas totala storlek beror till stor del på hur olika branscher handlar med varandra och huruvida handeln går över länsgräns eller ej. Hur spridningseffekterna sprids inom länet beror på arbetskraftstillgången i de olika kommunerna samt var arbetsplatserna inom de olika branscherna är belägna. Stockholms kommun har betydligt mer av både arbetskraft och arbetsställen jämfört med de andra kommunerna. För att nedanstående diagram ens skulle vara läsliga för de andra kommunerna har Stockholm plockats ut och lagts med bredvid med en egen skala. Både utbud och efterfrågan av arbete är på en skala tio gånger större i Stockholm än länets övriga kommuner. Andra kommuner där arbetskraftsutbudet är stort är Huddinge, Botkyrka, Södertälje och Nacka. Huddinge har det största utbudet av arbetskraft med gymnasieutbildning eller lägre medan Nacka har det största utbudet av eftergymnasialt utbildade. En kommun som har ett stort arbetskraftsutbud får även en stor del av spridningseffekterna. Vad det gäller arbetsställen är alla branscher relevanta eftersom spridningseffekterna går via de flesta branscher. Dock är de viktigaste branscherna de tre branscher som undersökningen avser: Arena och Konferens (företagstjänster), Hotell och Restaurang samt Sport och kultur. 14

15 Förutom Stockholm finns många arbetsplatser inom hotell och restaurang i Sigtuna, Solna, Södertälje, Nacka och Huddinge. Inom Arena och Konferens (företagstjänster) finns många av arbetsplatserna i Solna. Även i Nacka, Huddinge, Södertälje, Sollentuna och Täby finns det många arbetsplatser. Sport och kultur finns, även här förutom i Stockholm, i Solna, Sundbyberg, Södertälje, Nacka och Huddinge. Det är alltså i mångt och mycket samma kommuner som återkommer för de olika branscherna samt för arbetskraften. 15

16 6 Resultat 6.1 Övergripande resultat Tyréns studie av spridningseffekter visar att etablering inom Sport och Kultur skapar flest jobb totalt. Etablering inom Arena och Konferens skapar nästan lika många medan Hotell och Restaurant skapar betydligt färre. För Sport och Kultur går större delar av spridningseffekterna utanför länsgränsen varför Arena och Konferens får större spridningseffekter på dagbefolkningen i Stockholms län. Slutligen visar analysen att Arena och Konferens och Sport och Kultur skapar ungefär lika många jobb för boende inom länet (nattbefolkning) medan Hotell och Restaurang skapar betydligt färre. Genomsnittliga spridningseffekter vid etablering motsvarande 100 jobb Totalt Utanför länet Sysselsatt dagbefolkning Inom länet Totalt Inpendlare Nattbefolkning Inom Arena och konferens 71,5 9,4 62,1 8,8 53,3 Inom Hotell och restaurant 35,0 7,6 27,3 8,8 18,5 Inom Sport och kultur 75,5 13,9 61,7 8,8 52,9 6.2 Resultat vid olika storlekar på etableringen Tyréns har testat om spridningseffekterna är proportionerliga vid besöksnäringsetableringar i olika storlekar och kan konstatera att så är fallet. Tyréns har undersökt spridningseffekterna vid etablering som motsvarar 100, 200 och 300 sysselsatta. Detta innebär att man (med viss försiktighet) kan se spridningseffekterna som en multiplikatoreffekt: För varje 100 personer sysselsatta inom Arena och Konferens skapas ytterligare 53 jobb inom andra branscher för boende i länet. Multiplikatoreffekten för Arena och Konferens är således 1,53 vilket syftar på att varje jobb inom Arena och Konferens ger 1,53 jobb totalt. På samma sätt är multiplikatorn för Sport och Kultur också 1,53 medan multiplikatorn för Hotell och Restaurang är 1,19. Genomsnittliga spridningseffekter på nattbefolkning inom länet vid etablering motsvarande: 100 jobb 200 jobb 300 jobb Multiplikator Inom Arena och konferens 53,3 106,5 159,8 1,53 Inom Hotell och restaurant 18,5 37,0 55,5 1,19 Inom Sport och kultur 52,9 105,7 158,6 1,53 16

17 6.3 Resultat över tiden Spridningseffekterna varierar en aning över tiden där den största effekten äger rum året efter etableringen. Detta är ett rent modelltekniskt resultat som har att göra med modellens struktur men som dock kan spegla ett verkligt förfarande relativt väl. Första året hinner inte utbudet anpassa sig till den nya ökade efterfrågan. År två är anpassningen klar. De efterföljande åren minskar efterfrågan successivt i och med att produktiviteten årligen antas öka. Tyréns redovisar den genomsnittliga spridningseffekten i resultaten. Årliga spridningseffekter på nattbefolkning av 100 jobb inom Arena och konferens Hotell och restaurant Sport och kultur Genomsnitt 53,3 18,5 52,9 6.4 Resultat per bransch Spridningseffekterna påverkar olika branschkluster beroende på vilken bransch själva etableringen tillhör. Detta beror på vilka underleverantörer och stödföretag respektive etablering är beroende. Det visar sig att Arena och Konferens skapar många jobb inom företagsservicefirmor (det branschkluster som Arena och Konferens själv ingår i). Många jobb skapas också inom utbildning samt inom Hotell och Restaurant. Sport och Kultur skapar också många jobb inom företagsservicefirmor (dock inte lika många som Arena och Konferens skapar). Även här är Hotell och 17

18 Restaurant stora underleverantörer men relativt många jobb skapas inom Renhållning, Sport och Kultur (det branschkluster som Sport och Kultur ingår i). Även om det inte framgår av raps-körningarna vilka exakta branscher (på tvåsiffrig SNI-kodsnivå) som spridningseffekterna avser, finns det skäl att tro att dessa branscher till stor del är varandras kunder. Hotell och Restaurang har en jämnare spridning mellan fler leverantörer och skiljer sig på så sätt med en lite annan profil än de andra undersökta branscherna. Här finns bland annat parti- och detaljhandel samt Livsmedelsindustrin som underleverantörer. Samtliga etableringar skapar relativt många jobb inom sektorer som utbildning (ej offentlig), allmän administration, övriga fastigheter samt byggindustrin. Spridningseffekter per branschkluster vid etablering motsvarande 100 jobb inom Hotell och Restaurant Arena och Konferens Företagsservicefirmor 4,0 21,1 13,9 Hotell o restaurang 1,7 6,5 5,7 Utbildning 2,0 6,3 3,8 Renhållning, kultur, sport m.m. 0,6 2,3 5,9 Allm adminst. m.m. 1,1 2,1 3,0 Övriga fastigheter 1,4 1,7 2,5 Parti- o detaljhandel, rep av hushållsartiklar 1,4 1,4 2,7 Byggindustri 1,0 1,5 2,6 Hälso- o sjukvård, omsorg 0,4 1,1 2,1 Förlag; grafisk och annan reproindustri 0,2 1,7 1,0 Väghållning, lokala transporter, kultur m.m. 0,5 0,9 1,6 Utbildning, offentlig produktion 0,5 1,1 1,0 Post- o budbilsföretag 0,3 1,1 1,0 Livsmedels- och dryckes- och tobaksindustri 1,4 0,4 0,3 Hushållens intresseorganisationer 0,0 0,0 0,0 Övriga landtransportföretag 0,3 0,5 0,6 Banker, Försäkringsbolag 0,2 0,4 0,8 Bilserviceverkstäder 0,1 0,4 0,8 Telekommunikationsföretag 0,1 0,3 0,7 Hälso- o sjukvård offentlig produktion 0,1 0,3 0,4 Jordbruk 0,3 0,1 0,3 Resebyråer, speditörer 0,1 0,3 0,3 Sport och kultur 18

19 Forts. spridningseffekter per branschkluster vid etablering motsvarande 100 jobb inom.. Hotell och Restaurant Arena och Konferens El-, gas-, värmeverk 0,1 0,1 0,3 Järnvägsföretag 0,1 0,2 0,1 Metallvaruindustri; ej maskinindustri 0,0 0,1 0,1 Vatten- och reningsverk 0,0 0,1 0,1 Övrig tillverkningsindustri 0,0 0,1 0,1 Transportmedelsindustri 0,0 0,1 0,1 Maskinindustri 0,0 0,1 0,0 Flygbolag 0,0 0,1 0,1 Annan trävaruindustri; ej möbler 0,0 0,0 0,1 Övriga 0,0 0,0 0,0 Totalt antal sysselsatta 18,5 53,3 52,9 6.5 Resultat per kommun Sport och kultur Studien visar att de flesta arbetstillfällen som tillkommer genom spridningseffekter vid en besöksnäringsetablering går till boende i Stockholm. Detta beror på att 1) en majoritet av det totala arbetskraftsutbudet finns här samt att 2) en stor del av arbetsplatserna finns här. Andra kommuner som får stor del av sysselsättningen vid etablering av Arena och Konferens är i fallande ordning Huddinge, Nacka, Solna, Sollentuna och Södertälje. Vid etablering av Hotell och Restaurant är det i fallande ordning Huddinge, Nacka, Södertälje, Solna, Botkyrka och Haninge som är de fem kommuner som får flest jobb förutom Stockholm. Samma lista vid etablering av Sport och Kultur är Huddinge, Södertälje, Nacka, Solna och Haninge. 19

20 Spridningseffekter på nattbefolkning per kommun av 100 jobb inom Arena och Konferens Hotell och Restaurang Sport och Kultur 0114 Upplands-Väsby 1,6 0,5 1, Vallentuna 1,4 0,4 1, Österåker 1,6 0,4 1, Värmdö 1,4 0,4 1, Järfälla 1,9 0,6 1, Ekerö 1,2 0,3 1, Huddinge 2,6 1,3 2, Botkyrka 2,1 0,8 2, Salem 1,1 0,3 1, Haninge 2,1 0,8 2, Tyresö 1,6 0,5 1, Upplands-Bro 1,3 0,3 1, Nykvarn 0,9 0,2 0, Täby 2,0 0,7 2, Danderyd 1,3 0,4 1, Sollentuna 2,3 0,6 2, Stockholm 10,9 4,1 11, Södertälje 2,3 1,1 2, Nacka 2,4 1,2 2, Sundbyberg 1,5 0,6 1, Solna 2,4 1,1 2, Lidingö 1,6 0,5 1, Vaxholm 1,1 0,2 1, Norrtälje 1,9 0,6 1, Sigtuna 1,7 0,6 1, Nynäshamn 1,3 0,3 1,3 01 Stockholms län 53,3 18,5 52,9 20

21 7 Vidare studier 7.1 Investeringseffekt Själva investeringen och de bygg- och anläggningsprojekt som investeringen genererar kan bidra till en omfattande sysselsättning, ofta större än vad själva driften genererar. Denna sysselsättningseffekt har inte analyserats i denna rapport. Investeringseffekten är i hög grad tillfällig men kan innebära att nya företag skapas, att människor kommer in på arbetsmarknaden och kan i viss del vara bestående. Ett byggprojekt som pågår under flera år kan dessutom ge en tillfällig sysselsättningseffekt under flera års tid. Denna effekt kan vara intressant att studera. 7.2 Efterfrågeeffekten En verksamhet som är ett besöksmål i sig genererar nya besökare. Sådana besökare kan skapa potential för kompletterande verksamheter i besöksnäringen. Ett exempel: om Friends Arena fylls så behövs nya hotell, besökarna vill gå på restaurang, kan passa på att åka ut i Skärgården etc. Det finns utan tvekan anledning att studera antalet unika besökare som en investering ger upphov till och se vilka behov dessa genererar. Grunden för all sysselsättning är att det finns en efterfrågan på de varor och tjänster som bjuds ut. Denna rapport ger en bild av hur olika verksamheter hänger ihop när det gäller inköpsflöden. Men besökaren skapar andra relationer mellan verksamheter och synergieffekter mellan olika verksamheter som den här studien belyser. Många av dessa samband är redan väl undersökta, exempelvis hur mycket en besökare spenderar genomsnittligen. Dock skapar efterfrågeffekten sina egna spridningseffekter indirekt och inducerat. Den totala effekten, inklusive spridningseffekter, vore ytterligare ett intressant område att studera vidare. 7.3 Utbudseffekten Utbudseffekten: att besökarna skapar ett underlag för ett ökat utbud, vilket i sin tur gör själva orten attraktivare att bo i, och på så sätt skapar tillväxt och arbetstillfällen. Den här effekten är det många som talar om men är inte speciellt väldokumenterad empiriskt. Effekten är betydligt svårare att observera än de andra effekterna men är icke desto mindre intressant. 7.4 Fördjupningar av den här studien Ett flertal ytterligare resultat kan tas fram ur den här studien men prioriterades bort. Intressanta frågeställningar skulle kunna vara Vilka demografiska grupper tillfaller jobben? Unga eller gamla? Hög- eller lågutbildade? Vilka skatteintäkter skapar de nya jobben? Är de tillräckligt stora för att motivera att en kommun investerar i en besöksnäringsetablering i en annan kommun om man tror sig får ta del av de nya jobben? 21

BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN

BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN EXECUTIVE SUMMARY BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN En studie av spridningseffekter i sysselsättning vid etablering inom besöksnäring På uppdrag av: Stockholmsstrategin och

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Demografisk rapport 215:6 Modellutveckling 215: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 215 224/5 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen Inledning

Läs mer

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 214:1 Prognosmetoder och modeller Regressionsanalys Befolkningsprognos 214-223/45 PCA/MIH Michael Franzén Version 4. 1(32) Rapport 214-1-8 Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2013

Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014 Fakta om Företagandet i Stockholm Statistik för 2014 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi Regional bedömning av behovet av nya bostäder Genomfördes juni-dec 2012 av SLL Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt,

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Inledning Byggplanens påverkan på kommunernas prognosresultat Byggandets

Läs mer

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal 2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 2012-05-101 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS 1206-0914 Regeringsuppdrag bostadsbehov Dnr LS 1206-0914 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Antogs/Godkändes 2010 av Stockholms läns landstings och Länsstyrelsen i Stockholms län VISION Europas

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Elmias monetära effekter i Jönköping 2012

Elmias monetära effekter i Jönköping 2012 Elmias monetära effekter i Jönköping 2012 HUI Research Åsa Widmark April 2013 Innehåll Bakgrund s. 3 Metod s. 5 Turistekonomisk omsättning s. 6 Besöksvolymer Elmia 2012 s. 7 Elmias turistekonomiska omsättning

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Kommunalskatter och prisindex

Kommunalskatter och prisindex Kommunalskatter och prisindex Statistiken i detta avsnitt är till största delen hämtad från SCB:s statistik över kommunala skatter och statsbidrag och inomkommunal. För år 2012 höjdes skatten i två av

Läs mer

Beskrivning av raps. Delmodell 2 Arbetsmarknad. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi

Beskrivning av raps. Delmodell 2 Arbetsmarknad. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi Beskrivning av raps Delmodell 2 Arbetsmarknad Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi Den regionala modellen (3) Regionalekonomi (2) Arbetsmarknad (4) Bostadsmarknad (1) Befolkning (5)

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen Teknisk dokumentation Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010 Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Kultur, Besök och Upplevelse 27-21 27 28 29 21 27-21 27-21 Västra Götaland 52 71 53 274 52 483 54

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

FRÄMJA KVINNORS FÖ- RETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS

FRÄMJA KVINNORS FÖ- RETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS Avsedd för Region Dalarna Dokumenttyp Rapport Datum Juli 2012 FRÄMJA KVINNORS FÖ- RETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS Datum 2012/07/02 Utfört av Marcus

Läs mer

Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014

Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014 Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Ekonomi, administration och handel 33 30 92 99 69 106 429 Kultur, media och design 57 53

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27 RAPPORT Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Christer Anderstig och Anders Wigren 2009-10-27 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona Agneta Persson agneta.persson@wspgroup.se 2014-03-13 Innehåll: Metodik Scenarier Regionalekonomisk analys Översikt samhällsekonomiska

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten

Läs mer

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen 1940-2005 Öppet forum, 9 juni 2010 Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL 1 Befolkningstäthet i städer, regioner och länder Täthet inv/km

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

"Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd Svenskt Näringsliv 12 000 medlemsföretag i Stockholms län "Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd Vårt långsiktiga mål är att Sverige skall återta

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer