BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN"

Transkript

1 RAPPORT BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN En studie av spridningseffekter i sysselsättning vid etablering inom besöksnäring På Stockholmsstrategin Länsstyrelsen i Stockholms Län uppdrag av: och På uppdrag av: Stockholmsstrategin och Länsstyrelsen i Stockholms Län

2 Studien har genomförts av Tyréns avdelning för Samhällsanalys: Cecilia Örtendahl, Robin Svensén, Martin Ström, Mia Wahlström,

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Vad är besöksnäring Besöksnäring och stadsutveckling Spridningseffekter Uppdraget Förstudie och huvudstudie Syfte Mål Avgränsningar avseende branscher Geografiska avgränsningar Avgränsningar avseende spridningseffekter Metod raps Kommunfördelningsmodell Avgränsningar i raps Scenarier Nuläge Resultat Övergripande resultat Resultat vid olika storlekar på etableringen Resultat över tiden Resultat per bransch Resultat per kommun Vidare studier Investeringseffekt Efterfrågeeffekten Utbudseffekten Fördjupningar av den här studien Bilaga 1: Flödesschema för metoden Bilaga 2: Kommunfördelningsmodell Specifikation Bilaga 3: Transkribering SNI2007 till raps branschindelning för besöksnäring Bilaga 4: Ord- och begreppslista

4 1 Sammanfattning Tyréns har undersökt hur många jobb som kommer att skapas indirekt vid en besöksnäringsetablering i Stockholm. Vi har studerat etablering inom de tre branschkategorierna Arena och Konferens, Sport och Kultur samt Hotell och Restaurang. Studien visar att om man etablerar en verksamhet inom Arena och Konferens som är i den storleken att den sysselsätter 100 personer, skapas ytterligare 53 jobb för boende i länet. Det sker genom att besöksnäringsetableringen skapar arbetstillfällen hos sina underleverantörer och de som får jobb kan konsumera mer inom regionen och på så vis skapa fler jobb. På samma sätt skapar en etablering inom Sport och Kultur, som sysselsätter 100 personer, också 53 jobb ytterligare för boende i länet. En etablering inom Hotell och Restaurang, som är av den storleken att den sysselsätter 100 personer, skapar 19 ytterligare jobb. Studien visar också att en etablering inom Arena och Konferens eller Sport och Kultur till stor del skapar jobb inom sina egna branscher samt inom Hotell och Restaurang. Hotell och Restaurang skapar i större utsträckning jobb inom andra branscher såsom livsmedelsindustri, detalj- och partihandel. Samtliga besöksnäringsetableringar som Tyréns undersökt skapar jobb inom utbildningsväsendet, hos företag som sköter administrativa uppgifter, i fastighetsbranschen samt byggindustrin. Resultaten visar sig vara proportionerliga vid olika stora etableringar vilket gör att man kan använda resultaten som en multiplikatoreffekt: Varje jobb inom Hotell och Restaurang ger 1,19 sysselsatta inklusive spridningseffekter. 100 anställda i Hotell och Restaurang ger en spridning på 19 personer, 200 anställda ger en spridning på 38 personer och så vidare. Arena och Konferens samt Sport och Kultur har båda en multiplikator på 1,53. Tyréns har verifierat proportionaliteten genom en specialstudie på Stockholmsstrategins mål för 2020 om en ökning av antalet gästnätter med 50 %. Om detta skulle innebära 9000 nya jobb inom hotell skapar det drygt 1700 ytterligare jobb via spridningseffekter, vilket motsvarar den förväntade multiplikatoreffekten på 1,19. 4

5 2 Bakgrund 2.1 Vad är besöksnäring Besöksnäringen är en av Sveriges växande basnäringar. Det är en varierad näring som inte är lika tydligt definierad som exempelvis skogs- eller gruvindustrin. Näringen omfattar både det som lockar besökaren till platsen såsom olika attraktioner, exempelvis idrottsevenemang, konserter, museer, nöjesparker och teatrar samt det som omfattas av ett besök på platsen, som parker, stråk och mötesplatser, kaféer och restauranger, shopping, transporter och övernattningar, exempelvis hotell. Det offentliga åtagandet inom besöksnäringen är en betydande del av näringens funktion och bidrar på olika sätt till attraktivitet och utveckling. Det är viktigt med fungerande transporter, trygga, vackra platser etc. Turismkonsumtionens del i besöksnäringens företag åskådliggörs i figuren nedan. Ellipsen i figuren illustrerar den del av omsättningen i besöksnäringsföretagen som är turismkonsumtion. Bilden visar till exempel att en relativt liten stor andel av Hotell och restaurang, men en relativt liten andel av Handel, är turistkonsumtion. Figur 1 En schematisk skiss över turistkonsumtionen i besöksnäringens företag. Källa: Tillväxtverket. 5

6 2.2 Besöksnäring och stadsutveckling Besökaren använder det utbud av varor och tjänster som finns på platsen för de boende. Därför är även kaféer och restauranger och shopping viktiga delar i besöksnäringen. Finns det hotell kan besökaren stanna över natten och hinna ta större del av vad besöksmålet har att erbjuda. Besökaren tar sig runt på platsen med hjälp av olika former av tranportermedel och besökaren berikar stadslivet för invånaren med sin konsumtion och närvaro. En ort med många besökare har ett större underlag för konsumtion av nöjen, handel, kaféer och restauranger även till glädje för de boende på orten. Besökarens aktiviteter på platsen skapar intäkter för företagen och för det offentliga i form av skatteintäkter av olika slag. Företagen som har direkt kontaktyta med besökaren är beroende av underleverantörer. Det kan exempelvis vara tvätterier som servar hotellnäringen, städföretag och transportföretag av olika slag. Dessa företag gynnas av den ökade efterfrågan på marknaden. Besöksnäringen bidrar på så sätt till ortens eller regionens ekonomi på fler sätt än konsumtion av nöjen. Ett brett utbud av olika aktiviteter skapar tillsammans med ett vackert och tryggt besöksmål även en stad som många vill besöka, leva och bo i. En väl fungerande besöksnäring bidrar således till att skapa den attraktiva staden. En attraktiv stad som blir intressant att leva och bo i, drar till sig nya företag och idéer, forskare och studenter, kreativiteten utvecklas och en god spiral uppstår. Detta kan uttryckas som att en väl utvecklad besöksnäring är viktig för en stad och kan vara en av pusselbitarna för att staden ska nå världsklass. Besöksnäringen är en platsbunden näring som inte flyttas runt; slott och stadshus, fjäll och sjöar ligger där de ligger. Samtidigt är näringen personaltät och det personliga mötet är en stor del av upplevelsen för besökaren. Det skapas således arbeten och skatteintäkter som är bundna till staden och regionen. Det är av betydande intresse att vårda destinationen så att den förblir attraktiv för samtliga brukare, både invånaren och besökaren. 6

7 2.3 Spridningseffekter Besöksnäringens påverkan på samhälle och ekonomi kan på ett mer strukturerat sätt beskrivas i termer av spridningseffekter. Figur 2: Flödesschema över besöksnäringens spridningseffekter inom den regionala ekonomin. Figur 2 illustrerar följande spridningseffekter: (a) Besökare konsumerar varor och tjänster hos själva besöksattraktionen. Det skapar jobb och är den direkta effekten av den aktuella besöksnäringsetableringen. Exempel på detta skulle kunna vara en besökare som besöker ett museum, vilket skapar arbetstillfällen på muséet. (b) (c) Besökare konsumerar andra varor och tjänster när de ändå är i regionen. Det skapar också jobb och är en efterfrågeeffekt på nationalekonomers språk. Exempel på detta skulle kunna vara en natt på hotell, en taxiresa och en måltid på en restaurant den konsumtionen äger rum på grund av att besökare besöker museet. De företag som besökarna köper varor och tjänster ifrån (inklusive själva besöksattraktionen) har underleverantörer som också gynnas av besökarnas konsumtion. Detta skapar också jobb, indirekt. Exempel på detta är underleverantörer till museet, såsom städbolaget som sköter renhållningen på muséet. Restaurangen och taxibolaget som får beställningar tack vare konsumtionen har också underleverantörer som gynnas. 7

8 (d) (e) Närvaron av besökare skapar ett större underlag för restauranger, butiker och kaféer. Detta skapar en attraktiv stad som lockar fler att bosätta sig i regionen. På sikt kan även detta leda till fler jobb detta kallas för en utbudseffekt. Slutligen skapar alla dessa jobb fler jobb! Genom att fler får arbete ökar deras inkomster och möjlighet att konsumera i regionen. Detta kallas inducerad effekt. Notera att det finns ett starkt iterativt (återupprepande) inslag i flödesschemat. Den inducerade effekten (e) är i schemat en pil som går tillbaka till skapar jobb men vad som egentligen sker är att den personen handlar varor och tjänster i regionen, vilket leder till indirekta effekter (c) via leverantörsleden samt eventuella utbudseffekter (d), vilka leder till nya inducerade effekter. Så går det runt i en cirkel och skapar ringar på vattnet. Varje ny iteration skapar en mindre spridningseffekt än den förra så att det praktiskt går att räkna på spridningseffekterna (annars skulle de vara oändliga!) Besöksnäringen kan alltså ses om en extern (utifrån kommande) ökning av efterfrågan, som sedan fortplantar sig i ekonomin. Den externa ökningen är helt och hållet beroende på besökaren och skulle inte finnas eller kunna ersättas om det inte fanns något att besöka. Om man jämför en etablering av besöksnäring med en etablering av en lokal detaljhandelsetablering ser man tydligt skillnaderna. Båda etableringarna tillgodoser en redan existerande efterfrågan (får vi anta - annars skulle de inte etableras överhuvudtaget). Skillnaden mellan de två etableringarna är att besöksnäringen även lockar nya konsumenter till platsen vilket höjer den totala efterfrågan. När den lokala detaljhandeln endast tillgodoser en efterfrågan så skapar besöksnäring efterfrågan. Sett till flödesschemat är skillnaden mellan de två etableringarna efterfrågeffekten. Detta innebär att en etablering av besöksnäring kan ge upphov till en betydligt större påverkan för regionens ekonomi än vad man först förväntat sig. 8

9 3 Uppdraget 3.1 Förstudie och huvudstudie Tyréns och Stockholmsstrategin har tillsammans genomfört en förstudie som ligger till grund för huvudstudien. I förstudien utvecklades en modell för att beräkna sysselsättningseffekter av investeringar inom besöksnäring samt bedöma var effekterna kommer att uppstå geografiskt. Delar av modellen testades i ett räkneexempel på hotell- och restaurangbranschen. Modellens kärna var en analys av typen input-output, det vill säga att spridningseffekter i ekonomin beräknas med hjälp av branschernas leveranser av varor och tjänster till varandra. I huvudstudien använder Tyréns prognosverktyget raps (regionalt analys- och prognossystem), som behandlar regionala effekter på ett mer avancerat och för studien passande sätt. raps verktyget beskrivs mer ingående i kapitlet metod. 3.2 Syfte Syftet är att beräkna spridningseffekter i form av ytterligare sysselsatta till följd av etablering i tre branscher som är viktiga för besöksnäringen samt bedöma effekternas geografiska spridning. 3.3 Mål Målet är att huvudstudiens resultat ska utgöra ett strategiskt underlag som underlättar för beställaren att sprida information om besöksnäringens effekter och potential samt att ta beslut kring framtida investeringar inom besöksnäringen. Resultaten ska vidare synliggöra för kommunerna i länet hur stor nytta de har av varandras investeringar inom näringen. Resultaten kan även ge ytterligare incitament till ökad samverkan kring frågor inom besöksnäringen avseende investeringar och tillväxt. 3.4 Avgränsningar avseende branscher Beställaren har tillsammans med Tyréns beslutat att studien ska omfatta effekter av investeringar inom följande viktiga besöksnäringsbranscher. Hotell Arenor (för idrott och andra evenemang) Anläggningar för möten (mäss-, kongress-, konferens-anläggningar) Dessa besöksnäringsbranscher faller under följande koder enligt SNI2002: 55 Hotellverksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet Mäss-, kongress- och dagkonferensverksamhet 9

10 3.5 Geografiska avgränsningar Analysen är avgränsad till kommuner som ingår i Stockholms län. 3.6 Avgränsningar avseende spridningseffekter Analysen avser den indirekta effekten, som kommer via leverantörsleden, samt dess inducerade effekt. (Med inducerande effekt menas att jobb skapar ökad disponibel inkomst, vilket leder till ökad konsumtion, vilket skapar nya jobb). 10

11 4 Metod Analysen genomförs i huvudsakligen två steg. Först en regional bedömning som genomförs med en deltaanalys för två scenarier som tas fram i prognosprogrammet raps. Därefter fördelar Tyréns ut effekterna bland nattbefolkning i länets kommuner med hjälp av Tyréns Kommunfördelningsmodell. Ett flödesschema av metoden från scenarierna till spridningseffekt per kommun finns i bilaga raps raps bygger på en databas med regionalt fördelad statistik. Statistiken är uppdelad på områden som befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och regional ekonomi. Prognosverktyget är uppbyggt kring fem delmodeller som länkar samman befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell. Delmodellerna bygger på kontinuerligt uppdaterad statistik, SCB:s antaganden om befolkningsutvecklingen samt långtidsutredningens antaganden om produktivitetsutveckling per bransch. Tillsammans med ett antal justerbara parametrar kan raps skapa prognoser och alternativa scenarier på regional nivå. Dessa kan ge en förståelse för olika regioners förutsättningar och för vilka effekter olika scenarier kan få. I nuvarande version av raps sträcker sig tidshorisonten fram till år raps används av regionala aktörer som regionförbund, länsstyrelser och kommuner, statliga myndigheter, privata konsultföretag samt svenska universitet och högskolor. Schemat till höger beskriver hur de olika delarna i raps hänger ihop. I Tyréns scenario med en besöksnäringsetablering kommer en effekt uppstå i (2) Arbetsmarkanden. Den effekten får konsekvenser på (1) befolkningen (exempelvis inflyttningen påverkas av läget på arbetsmarkanden) och (3) regionalekonomin (ökade löner och sysselsättning). Effekterna på befolkningen får i sin tur effekter på (4) bostadsmarknad (efterfrågan påverkas) och arbetsmarknad (arbetskraftsutbudet påverkas). På detta sätt sprids effekterna på samtliga marknader och ger indirekta återverkningar arbetsmarknaden. Alla dessa indirekta effekter hanteras på ett systematiskt sätt i raps. Tyréns anser dock att modul (5), Eftermodell kommun, är raps svaga länk. I raps beräknas först alla effekter regionalt och fördelas sedan mellan länets kommuner ut i modul (5). För ändramålet med den här studien har Tyréns valt att inte använda resultat från (5) Eftermodell kommun utan tar resultaten från raps på regional nivå och använder en egen eftermodell (kommunfördelningsmodellen, Figur 3 raps olika delar 11

12 som beskrivs i nästa kapitel) för att fördela effekterna på kommunnivå. 4.2 Kommunfördelningsmodell Modellens syfte är att analysera hur sysselsättningseffekter på regional nivå fördelar sig över länets kommuner. Från raps får Tyréns regionala effekter på sysselsatt dagbefolkning per bransch samt total sysselsatt nattbefolkning. Utifrån detta beräknar kommunfördelningsmodellen effekter på nattbefolkningen och fördelar effekterna över länets kommuner i två steg. I den första delen av Kommunfördelningsmodell beräknas nattbefolkning per bransch utifrån dagbefolkningen per bransch. Detta genomförs genom att beräkna hur stor del av dagbefolkningen i en specifik bransch som har pendlat in till länet historiskt och viktas sedan för att stämma med den totala nattbefolkningen som fås ur raps. Steg två är att fördela nattbefolkningen på länets kommuner. Underlag för fördelningen är Tyréns skattning av sambandet mellan sysselsättningsutveckling i länet och sysselsättningsutveckling i kommunerna. Mer specifikt har kommunens andel av länets nattbefolkningsökning per bransch skattats mot kommunens andel av länets dagbefolkning per bransch samt mot länets utbud av arbetskraft med branschrelevant utbildning. Logiken i steg två är att nya jobb kommer tillfalla personer boende i kommuner där 1) företag i branschen finns representerade och 2) det finns en tillgång på personer med en utbildningsnivå som matchar vad branschen efterfrågar. Steg två i kommunfördelningsmodellen ger varje kommun ett sannolikhetsvärde att ett nytt jobb tillfaller någon boende i respektive kommun. Sedan fördelar modellen ut de jobb som skapas på regional nivå enligt raps på kommunerna baserat på dessa sannolikhetsvärden. En specifikation av regressionen bakom kommunfördelningsmodellen finns i Bilaga Avgränsningar i raps Des besöksnäringsbranscher som skall analyseras, enligt avgränsningen i avsnitt 3.4, är: 55 Hotellverksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet Mäss-, kongress- och dagkonferensverksamhet raps arbetar tyvärr varken med fem- eller tvåsiffriga SNI-koder, som till exempel 55 Hotell, utan har en egen branschgruppering där flera branscher klumpas ihop i ett branschkluster. raps indelning är baserad på SNI2002 vilket är anledningen till att även SNI2002 användes i 3.4. De utvalda branscherna ingår i följande av raps branschkluster: 55 Hotell och restaurang 12

13 90-93, 95 Renhållning, sport, kultur m. m Företagsservicefirmor Dessa branschkluster hänvisas till i följande analys som Hotell och Restaurang, Sport och Kultur, Arena och Konferens. 4.4 Scenarier Tyréns skapar tre scenarier för varje bransch med en tillförd etablering av en verksamhet i storleksordningen 100, 200 respektive 300 sysselsatta. Syftet med tre scenarier för varje bransch är att utreda om spridningseffekterna är proportionerliga mot etableringens storlek eller om spridningseffekterna följer har en icke-linjär relation till etableringen. Den sysselsättning som Tyréns tillför ekonomin i raps antas förbli lika många varje år mellan 2015 och 2030, men raps beräknar en tillväxt i produktiviteten per anställd så omsättningen för etableringen ökar varje år. Vidare beräknar raps en medelinkomst per anställd i etableringen. Per default är den samma (i reella termer) varje år, något som Tyréns har valt att inte justera. raps beräknar även hur många av dessa 100, 200 respektive 300 som pendlar in till länet samt hur stora leveranser som kommer från andra branscher inom länet (och ger upphov till spridningseffekterna). Scenarierna jämförs sedan med ett nollscenario, det vill säga ett scenario utan någon tillförd etablering av besöksnäring. Totalt skapas 10 scenarier: Hotell och Restaurang 0 sysselsatta 100 sysselsatta 200 sysselsatta 300 sysselsatta 100 inom hotell 200 inom hotell 300 inom hotell Sport och Kultur Nollscenario 100 inom S/K 200 inom S/K 300 inom S/K Arena och Konferens 100 inom konf. 200 inom konf. 300 inom konf. I scenarierna ingår inte etableringsfasen, det vill säga en fas som innebär förhöjd aktivitet genom byggnationer, projektering, planering, reklam etc. Det är när besöksnäringen är i driftsfas som har analyserats. Tyréns har inte gjort några speciella kalibreringar i raps varför nivån i de specifika scenarierna skulle kunna vara osamstämmiga med exempelvis TMR:s prognos över länets befolkningsutveckling. Eftersom analysen är en deltaanalys där två scenarier jämförs med varandra är dock nivån inte det avgörande, utan skillnaden mellan de två scenarierna. Tyréns har fått indikatorer på att nivån i sig är av mindre vikt för resultatet. 13

14 5 Nuläge För att förstå hur resultatet fördelar sig mellan Länets olika kommuner måste man ha kännedom om nuläget i Stockholms län. Spridningseffekternas totala storlek beror till stor del på hur olika branscher handlar med varandra och huruvida handeln går över länsgräns eller ej. Hur spridningseffekterna sprids inom länet beror på arbetskraftstillgången i de olika kommunerna samt var arbetsplatserna inom de olika branscherna är belägna. Stockholms kommun har betydligt mer av både arbetskraft och arbetsställen jämfört med de andra kommunerna. För att nedanstående diagram ens skulle vara läsliga för de andra kommunerna har Stockholm plockats ut och lagts med bredvid med en egen skala. Både utbud och efterfrågan av arbete är på en skala tio gånger större i Stockholm än länets övriga kommuner. Andra kommuner där arbetskraftsutbudet är stort är Huddinge, Botkyrka, Södertälje och Nacka. Huddinge har det största utbudet av arbetskraft med gymnasieutbildning eller lägre medan Nacka har det största utbudet av eftergymnasialt utbildade. En kommun som har ett stort arbetskraftsutbud får även en stor del av spridningseffekterna. Vad det gäller arbetsställen är alla branscher relevanta eftersom spridningseffekterna går via de flesta branscher. Dock är de viktigaste branscherna de tre branscher som undersökningen avser: Arena och Konferens (företagstjänster), Hotell och Restaurang samt Sport och kultur. 14

15 Förutom Stockholm finns många arbetsplatser inom hotell och restaurang i Sigtuna, Solna, Södertälje, Nacka och Huddinge. Inom Arena och Konferens (företagstjänster) finns många av arbetsplatserna i Solna. Även i Nacka, Huddinge, Södertälje, Sollentuna och Täby finns det många arbetsplatser. Sport och kultur finns, även här förutom i Stockholm, i Solna, Sundbyberg, Södertälje, Nacka och Huddinge. Det är alltså i mångt och mycket samma kommuner som återkommer för de olika branscherna samt för arbetskraften. 15

16 6 Resultat 6.1 Övergripande resultat Tyréns studie av spridningseffekter visar att etablering inom Sport och Kultur skapar flest jobb totalt. Etablering inom Arena och Konferens skapar nästan lika många medan Hotell och Restaurant skapar betydligt färre. För Sport och Kultur går större delar av spridningseffekterna utanför länsgränsen varför Arena och Konferens får större spridningseffekter på dagbefolkningen i Stockholms län. Slutligen visar analysen att Arena och Konferens och Sport och Kultur skapar ungefär lika många jobb för boende inom länet (nattbefolkning) medan Hotell och Restaurang skapar betydligt färre. Genomsnittliga spridningseffekter vid etablering motsvarande 100 jobb Totalt Utanför länet Sysselsatt dagbefolkning Inom länet Totalt Inpendlare Nattbefolkning Inom Arena och konferens 71,5 9,4 62,1 8,8 53,3 Inom Hotell och restaurant 35,0 7,6 27,3 8,8 18,5 Inom Sport och kultur 75,5 13,9 61,7 8,8 52,9 6.2 Resultat vid olika storlekar på etableringen Tyréns har testat om spridningseffekterna är proportionerliga vid besöksnäringsetableringar i olika storlekar och kan konstatera att så är fallet. Tyréns har undersökt spridningseffekterna vid etablering som motsvarar 100, 200 och 300 sysselsatta. Detta innebär att man (med viss försiktighet) kan se spridningseffekterna som en multiplikatoreffekt: För varje 100 personer sysselsatta inom Arena och Konferens skapas ytterligare 53 jobb inom andra branscher för boende i länet. Multiplikatoreffekten för Arena och Konferens är således 1,53 vilket syftar på att varje jobb inom Arena och Konferens ger 1,53 jobb totalt. På samma sätt är multiplikatorn för Sport och Kultur också 1,53 medan multiplikatorn för Hotell och Restaurang är 1,19. Genomsnittliga spridningseffekter på nattbefolkning inom länet vid etablering motsvarande: 100 jobb 200 jobb 300 jobb Multiplikator Inom Arena och konferens 53,3 106,5 159,8 1,53 Inom Hotell och restaurant 18,5 37,0 55,5 1,19 Inom Sport och kultur 52,9 105,7 158,6 1,53 16

17 6.3 Resultat över tiden Spridningseffekterna varierar en aning över tiden där den största effekten äger rum året efter etableringen. Detta är ett rent modelltekniskt resultat som har att göra med modellens struktur men som dock kan spegla ett verkligt förfarande relativt väl. Första året hinner inte utbudet anpassa sig till den nya ökade efterfrågan. År två är anpassningen klar. De efterföljande åren minskar efterfrågan successivt i och med att produktiviteten årligen antas öka. Tyréns redovisar den genomsnittliga spridningseffekten i resultaten. Årliga spridningseffekter på nattbefolkning av 100 jobb inom Arena och konferens Hotell och restaurant Sport och kultur Genomsnitt 53,3 18,5 52,9 6.4 Resultat per bransch Spridningseffekterna påverkar olika branschkluster beroende på vilken bransch själva etableringen tillhör. Detta beror på vilka underleverantörer och stödföretag respektive etablering är beroende. Det visar sig att Arena och Konferens skapar många jobb inom företagsservicefirmor (det branschkluster som Arena och Konferens själv ingår i). Många jobb skapas också inom utbildning samt inom Hotell och Restaurant. Sport och Kultur skapar också många jobb inom företagsservicefirmor (dock inte lika många som Arena och Konferens skapar). Även här är Hotell och 17

18 Restaurant stora underleverantörer men relativt många jobb skapas inom Renhållning, Sport och Kultur (det branschkluster som Sport och Kultur ingår i). Även om det inte framgår av raps-körningarna vilka exakta branscher (på tvåsiffrig SNI-kodsnivå) som spridningseffekterna avser, finns det skäl att tro att dessa branscher till stor del är varandras kunder. Hotell och Restaurang har en jämnare spridning mellan fler leverantörer och skiljer sig på så sätt med en lite annan profil än de andra undersökta branscherna. Här finns bland annat parti- och detaljhandel samt Livsmedelsindustrin som underleverantörer. Samtliga etableringar skapar relativt många jobb inom sektorer som utbildning (ej offentlig), allmän administration, övriga fastigheter samt byggindustrin. Spridningseffekter per branschkluster vid etablering motsvarande 100 jobb inom Hotell och Restaurant Arena och Konferens Företagsservicefirmor 4,0 21,1 13,9 Hotell o restaurang 1,7 6,5 5,7 Utbildning 2,0 6,3 3,8 Renhållning, kultur, sport m.m. 0,6 2,3 5,9 Allm adminst. m.m. 1,1 2,1 3,0 Övriga fastigheter 1,4 1,7 2,5 Parti- o detaljhandel, rep av hushållsartiklar 1,4 1,4 2,7 Byggindustri 1,0 1,5 2,6 Hälso- o sjukvård, omsorg 0,4 1,1 2,1 Förlag; grafisk och annan reproindustri 0,2 1,7 1,0 Väghållning, lokala transporter, kultur m.m. 0,5 0,9 1,6 Utbildning, offentlig produktion 0,5 1,1 1,0 Post- o budbilsföretag 0,3 1,1 1,0 Livsmedels- och dryckes- och tobaksindustri 1,4 0,4 0,3 Hushållens intresseorganisationer 0,0 0,0 0,0 Övriga landtransportföretag 0,3 0,5 0,6 Banker, Försäkringsbolag 0,2 0,4 0,8 Bilserviceverkstäder 0,1 0,4 0,8 Telekommunikationsföretag 0,1 0,3 0,7 Hälso- o sjukvård offentlig produktion 0,1 0,3 0,4 Jordbruk 0,3 0,1 0,3 Resebyråer, speditörer 0,1 0,3 0,3 Sport och kultur 18

19 Forts. spridningseffekter per branschkluster vid etablering motsvarande 100 jobb inom.. Hotell och Restaurant Arena och Konferens El-, gas-, värmeverk 0,1 0,1 0,3 Järnvägsföretag 0,1 0,2 0,1 Metallvaruindustri; ej maskinindustri 0,0 0,1 0,1 Vatten- och reningsverk 0,0 0,1 0,1 Övrig tillverkningsindustri 0,0 0,1 0,1 Transportmedelsindustri 0,0 0,1 0,1 Maskinindustri 0,0 0,1 0,0 Flygbolag 0,0 0,1 0,1 Annan trävaruindustri; ej möbler 0,0 0,0 0,1 Övriga 0,0 0,0 0,0 Totalt antal sysselsatta 18,5 53,3 52,9 6.5 Resultat per kommun Sport och kultur Studien visar att de flesta arbetstillfällen som tillkommer genom spridningseffekter vid en besöksnäringsetablering går till boende i Stockholm. Detta beror på att 1) en majoritet av det totala arbetskraftsutbudet finns här samt att 2) en stor del av arbetsplatserna finns här. Andra kommuner som får stor del av sysselsättningen vid etablering av Arena och Konferens är i fallande ordning Huddinge, Nacka, Solna, Sollentuna och Södertälje. Vid etablering av Hotell och Restaurant är det i fallande ordning Huddinge, Nacka, Södertälje, Solna, Botkyrka och Haninge som är de fem kommuner som får flest jobb förutom Stockholm. Samma lista vid etablering av Sport och Kultur är Huddinge, Södertälje, Nacka, Solna och Haninge. 19

20 Spridningseffekter på nattbefolkning per kommun av 100 jobb inom Arena och Konferens Hotell och Restaurang Sport och Kultur 0114 Upplands-Väsby 1,6 0,5 1, Vallentuna 1,4 0,4 1, Österåker 1,6 0,4 1, Värmdö 1,4 0,4 1, Järfälla 1,9 0,6 1, Ekerö 1,2 0,3 1, Huddinge 2,6 1,3 2, Botkyrka 2,1 0,8 2, Salem 1,1 0,3 1, Haninge 2,1 0,8 2, Tyresö 1,6 0,5 1, Upplands-Bro 1,3 0,3 1, Nykvarn 0,9 0,2 0, Täby 2,0 0,7 2, Danderyd 1,3 0,4 1, Sollentuna 2,3 0,6 2, Stockholm 10,9 4,1 11, Södertälje 2,3 1,1 2, Nacka 2,4 1,2 2, Sundbyberg 1,5 0,6 1, Solna 2,4 1,1 2, Lidingö 1,6 0,5 1, Vaxholm 1,1 0,2 1, Norrtälje 1,9 0,6 1, Sigtuna 1,7 0,6 1, Nynäshamn 1,3 0,3 1,3 01 Stockholms län 53,3 18,5 52,9 20

21 7 Vidare studier 7.1 Investeringseffekt Själva investeringen och de bygg- och anläggningsprojekt som investeringen genererar kan bidra till en omfattande sysselsättning, ofta större än vad själva driften genererar. Denna sysselsättningseffekt har inte analyserats i denna rapport. Investeringseffekten är i hög grad tillfällig men kan innebära att nya företag skapas, att människor kommer in på arbetsmarknaden och kan i viss del vara bestående. Ett byggprojekt som pågår under flera år kan dessutom ge en tillfällig sysselsättningseffekt under flera års tid. Denna effekt kan vara intressant att studera. 7.2 Efterfrågeeffekten En verksamhet som är ett besöksmål i sig genererar nya besökare. Sådana besökare kan skapa potential för kompletterande verksamheter i besöksnäringen. Ett exempel: om Friends Arena fylls så behövs nya hotell, besökarna vill gå på restaurang, kan passa på att åka ut i Skärgården etc. Det finns utan tvekan anledning att studera antalet unika besökare som en investering ger upphov till och se vilka behov dessa genererar. Grunden för all sysselsättning är att det finns en efterfrågan på de varor och tjänster som bjuds ut. Denna rapport ger en bild av hur olika verksamheter hänger ihop när det gäller inköpsflöden. Men besökaren skapar andra relationer mellan verksamheter och synergieffekter mellan olika verksamheter som den här studien belyser. Många av dessa samband är redan väl undersökta, exempelvis hur mycket en besökare spenderar genomsnittligen. Dock skapar efterfrågeffekten sina egna spridningseffekter indirekt och inducerat. Den totala effekten, inklusive spridningseffekter, vore ytterligare ett intressant område att studera vidare. 7.3 Utbudseffekten Utbudseffekten: att besökarna skapar ett underlag för ett ökat utbud, vilket i sin tur gör själva orten attraktivare att bo i, och på så sätt skapar tillväxt och arbetstillfällen. Den här effekten är det många som talar om men är inte speciellt väldokumenterad empiriskt. Effekten är betydligt svårare att observera än de andra effekterna men är icke desto mindre intressant. 7.4 Fördjupningar av den här studien Ett flertal ytterligare resultat kan tas fram ur den här studien men prioriterades bort. Intressanta frågeställningar skulle kunna vara Vilka demografiska grupper tillfaller jobben? Unga eller gamla? Hög- eller lågutbildade? Vilka skatteintäkter skapar de nya jobben? Är de tillräckligt stora för att motivera att en kommun investerar i en besöksnäringsetablering i en annan kommun om man tror sig får ta del av de nya jobben? 21

BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN

BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN EXECUTIVE SUMMARY BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN En studie av spridningseffekter i sysselsättning vid etablering inom besöksnäring På uppdrag av: Stockholmsstrategin och

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2013

Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014 Fakta om Företagandet i Stockholm Statistik för 2014 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010 Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Kultur, Besök och Upplevelse 27-21 27 28 29 21 27-21 27-21 Västra Götaland 52 71 53 274 52 483 54

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27 RAPPORT Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Christer Anderstig och Anders Wigren 2009-10-27 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30.

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30. Nyhetsbrev nr 8 Så kommer äntligen nästa nyhetsbrev från Entrepreneur Sthlm. I detta nummer tipsar vi om all den rådgivning som nu finns upphandlad och tillgänglig för entreprenörerna i länet. Hjälp oss

Läs mer

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona Agneta Persson agneta.persson@wspgroup.se 2014-03-13 Innehåll: Metodik Scenarier Regionalekonomisk analys Översikt samhällsekonomiska

Läs mer

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030

Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 2030 211 : 5 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Stockholms kostnader för skatteutjämningen ökar med 17,5 miljarder 23 År 23 beräknas Stockholmskommunerna betala en nettoavgift till utjämningssystemet

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm- Landskrona Agneta Persson agneta.persson@wspgroup.se 215-6-17 Renare, rikare, hållbarare! 1 Innehåll: à Metodik à Scenarier à Regionalekonomisk

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2015

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. juni 2015 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi juni 2015 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen...

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se 3 (44) Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har med Stadsledningskontoret

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Industrins efterfrågan: Mekaniska företag El- och byggföretag Övriga entreprenadföretag Lokala underleverantörer Styr- och reglerföretag Tekniska

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2012

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2012 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 1 Arbetssökande 1 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren

Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren Bilaga 4 Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren Ur huvudrapporten Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Datum

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik

Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik Stark konjunkturutveckling Nu växer Sverige igen. Som vanligt är det storstadslänen med Stockholms privata tjänstesektor i spetsen som är lokomotivet

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Upphandlingsindex Stockholms län 2013. En granskning av Stockholmskommunernas rutiner för inköp och upphandling

Upphandlingsindex Stockholms län 2013. En granskning av Stockholmskommunernas rutiner för inköp och upphandling Upphandlingsindex Stockholms län 2013 En granskning av Stockholmskommunernas rutiner för inköp och upphandling Maj 2013 Inledning Varje år går staten miste om närmare 180 miljarder i skatteintäkter. Det

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/760.109 Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2013 3

Läs mer

Stadgar för Ung Media Stockholm

Stadgar för Ung Media Stockholm Stadgar för Ung Media Stockholm Antagna på årsmötet 2014-05-09 Reviderade på årsmötet 2015-03-18 Definition 1 Syfte mom 1 Distriktets syfte är att inom Stockholms län verka för förbundets syfte. 2 Organisation

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. februari 2015

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. februari 2015 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi februari 2015 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com

Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Alla grafer avser Malmö Presentationen utkommer vår & höst Grafer med den historiska utvecklingen av nyckeltalen finns på vår hemsida Läs

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Barn och unga och deras familjer 2013/2014

Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Demografisk rapport 2015:03 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2015-2024/50 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2013/2014 Demografi

Läs mer