LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN ÅRSREDOVISNING 2013 (dnr )

Transkript

1 1

2 Innehåll /obs ändra sidhänvisning/ Landshövdingen har ordet 3 Organisation 6 Resultatredovisning 7 Länsstyrelseinstruktion 2 9 Övrig förvaltning 13 Trafikföreskrifter 15 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 17 Regional tillväxt 20 Infrastrukturplanering 27 Hållbar samhällsplanering och boende 29 Energi och klimat 34 Kulturmiljö 41 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 47 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 52 Lantbruk och landsbygd 67 Fiske 73 Folkhälsa 77 Jämställdhet 80 Integration m.m. 88 Organisationsstyrning 94 Personaluppgifter 95 Året i siffror 98 Finansiell redovisning 113 Resultaträkning 113 Balansräkning 114 Anslagsredovisning 116 Noter till resultaträkningen 119 Noter till balansräkningen 124 2

3 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Verksamheten 2013 har efter flera år med omfattande verksamhetsförändringar och mycket ansträngd ekonomi präglats av stabilitet både vad gäller grunduppdrag och ekonomi. Detta tillsammans med beskedet om att det för närvarande inte är aktuellt med någon förändring av antalet länsstyrelser bidrar också till stabila planeringsförutsättningar och ökad energi i organisationen. Nya uppdrag, t.ex. att samordna en utvecklingssatsning för länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering på regional nivå, bidrar också till en positiv utveckling. Arbetet med att integrera jämställdhet och verka för de jämställdhetspolitiska målen är ett prioriterat område för Länsstyrelsen och vi är glada för att kunna använda våra erfarenheter till att bidra till att utveckla arbetet i hela landet. Utvecklingssatsningen har kommit igång väl och de olika delarna om samordning, stöd och kompetensutveckling bedöms bidra positivt till länsstyrelsernas arbete. En uppföljning av verksamhetens resultat visar att planerade insatser inom våra fokusområden i stort har genomförts enligt plan och i några fall kommer att slutföras i början av Jämfört med 2012 har ärendeinflödet ökat samtidigt som antalet beslutade ärenden ökat i ännu högre grad med minskade ärendebalanser som följd. Tillsynsinsatserna har legat på något högre nivå än både plan och föregående år. I syfte att lyfta fram den egeninitierade tillsynen och för att synliggöra Länsstyrelsens alla tillsynsuppdrag har vi haft en särskild tillsynsvecka. Under året har vi gemensamt arbetat fram en strategisk utvecklingsplan för de kommande tre åren. Särskilt fokus kommer att läggas på en hållbar och långsiktig utveckling av det gotländska samhället och näringslivet och att stärka Gotlands förmåga att förhindra och hantera samhällskriser. Verksamhetsutveckling med ett medborgar- och företagsperspektiv i fokus kommer att fortsätta. Vårt pågående värdegrundsarbete kommer att vara en viktig del i utvecklingsarbetet. Gotlands varumärke I Sifo:s undersökning om svenskarnas inställning till ett antal stora svenska kommuner låg Gotland i topp tillsammans med Göteborg och Halmstad. Enligt undersökningen har universitet och semesterdestination stark påverkan på inställningen, men också hög kännedom i sig självt påverkar. I en annan undersökning finns Sveriges bästa stränder på Gotland. Tre av Gotlands stränder kom etta, tvåa och femma i undersökningen. Besöksnäringen har stor betydelse för Gotlands utveckling och i marknadsföringen ser vi ofta vackra natur- och kulturmiljöer. Länsstyrelsen har här en viktig roll att lyfta dessa miljöer som en utvecklingsfaktor. I dialog med det gotländska samhället jobbar Länsstyrelsen bl.a. med tillgängligheten till dessa miljöer så att de kan upplevas och uppskattas av flera människor. Länsstyrelsens utveckling av Norrbys kulturreservat och nya naturreservat är exempel på insatser under året. Som resultatet av ett långvarigt samarbete blev Högskolan på Gotland en del av Uppsala universitet den 1 juli På Campus Gotland kombineras det fullskaliga universitetets utbud inom forskning och utbildning med den unika miljön vid ett småskaligt campus. Målet med sammanslagningen är att kunna erbjuda en fullvärdig utbildning i Visby och forskningsfördelar på Gotland med sitt unika läge i Östersjön. En tydlig målsättning är att öka antalet studerande på plats och en ökning av antalet sökanden syns redan. En väl fungerande 3

4 samverkan med näringslivet är ytterligare en målsättning och diskussioner har påbörjats om hur en fungerande samverkan ska utformas. Utmärkelsen Matlandethuvudstad 2013 har inneburit ett utökat samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gotland kring livsmedel och matkultur. Flera gemensamma aktiviteter har genomförts, bl.a. aktiviteter under Almedalsveckan, Skördefest och Företagardagen. Ett projekt inom Matlandet och Fiskeområde Gotland har genomförts, som syftar till ökat intresse för gotländsk fisk och konsumentprodukter. Länsstyrelsen bedömer att dessa insatser bidragit till att Gotland har stärkt sitt varumärke som leverantör av livsmedel och matkultur. Utmärkelser för gotländska råvaror och restauranger är ett bevis för detta. Skördefestivalen blev en succé publikmässigt och kommer att få en fortsättning. Festivalen ingick som en mycket uppskattad aktivitet i Kungaparets länsbesök på Gotland. Besöket gav en bred inblick i det gotländska samhället inom områdena jordbruk, natur, kultur, försvar, universitet, turism och näringsliv. En av programpunkterna var ett besök på Bergmancentret på Fårö, som invigdes under sommaren och som redan första året hade besökare. Residenset är i många sammanhang en viktig arena för nationella- och internationella möten av betydelse för Gotlands utveckling. Under året har ett tiotal större möten ägt rum där olika utvecklingsfrågor diskuterades. Almedalsveckan ger Gotland ett utmärkt tillfälle att stärka öns varumärke och ger länet och Länsstyrelsen möjlighet att lyfta fram viktiga frågor. Residensets trädgård är under denna vecka också en viktig mötesplats. Totalt arrangerades 27 olika aktiviteter i trädgården med varierande innehåll och arrangörer. Länsstyrelsen tillsammans med Miljödepartementet och Stockholm Resilience Center anordnade en välbesökt och uppskattad heldag kring temat miljö. Planering för motsvarande temadag på kommande Almedalsvecka har nyligen påbörjats. Länsstyrelserna gemensamt arrangerade seminarier om jämställdhet, integration och landsbygd samt om sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer. Vision Gotland 2025 Vision Gotland 2025, det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland, har bl.a. som mål att befolkningen ska öka och att gotlänningars välstånd ska höra till de bästa i landet. Utgångspunkten för utvecklingsprogrammet är en hållbar utveckling i tre samspelande dimensioner - den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. För att uppfylla visionen och klara en hållbar utveckling har övergripande mål satts upp inom fem områden; Befolkning, Ekonomiskt välstånd, Mötesplatsen, Folkhälsa samt Miljö och klimatmål. Ett mål är att Gotland är en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor. Här är de stora utmaningarna energiförsörjning, tillgång på rent dricksvatten och en levande Östersjö. De goda vindenergiförutsättningarna på Gotland med omgivande hav, ett gott kunskapsläge och intresse för vindkraft skapar goda förutsättningar för utvecklingen av vindbruk på Gotland. Under perioden har vindkraften i länet ökat med ca 60 %, den installerade effekten har ökat från 114,5 MW till 184,5 MW. En pågående diskussion förs om att minska och lösa motstående intressen. Länsstyrelsen har i samarbete med Försvarsmakten och Region Gotland visat på tekniska åtgärder som kan genomföras för att väsentligt minska konflikterna mellan vindbruk och försvarsintressen på Gotland. Både befolkningsmålet och målet om ekonomiskt välstånd förutsätter en regional tillväxt på hela Gotland. Bredbandsutbygganden skapar förutsättningar för tillväxt, inte minst på landsbygden. Målsättningen i den regionala bredbandsstrategin, att alla ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast år 2015, beräknas vara möjlig att uppnå gick utbyggnaden in i 4

5 en ny fas och flera nya aktörer visade intresse för länet. Utbygganden av bredband kommer att vara en del av arbetet med den regionala digitala agendan. En väl fungerande infrastruktur med bra färje- och flygförbindelser är av stor betydelse för länets utveckling och krav på kommande upphandling av färjetrafiken har tagits fram i bred samverkan i det gotländska samhället. Ett nytt rederi kommer att under sommarmånaderna att trafikera Visby Västervik. Planer finns för byggande av en kryssningskaj i Visby. Flygplatsen i Visby hade 2013 ett toppår och antalet resenärer ökade med åtta procent till över personer. Ökningen gäller både inrikes- och utrikestrafiken. Länsstyrelsen ser integration och flyktingmottagandet som viktiga utvecklingsfrågor och har i olika sammanhang verkat för att Region Gotland i högre utsträckning ska se flyktingmottagande som en utvecklingsfaktor som involverar flera politikområden. Ett annat utvecklingsområde, där Länsstyrelsen har en central roll, är folkhälsopolitiken. Internationellt samarbete Med Gotlands läge mitt i Östersjön är det naturligt att samverka och samarbeta med länder runt Östersjön kring näringsliv, utbildning, forskning, kultur och miljö. Länsstyrelsen har t.ex. initierat och genomfört projektet Världsarv i östersjöområdet samverkan för ökat välstånd, vilket har finansierats av Svenska institutets Östersjöenhet. Ett syfte med projektet var att undersöka den potential som finns i världsarv att främja regional tillväxt. Ett nätverk av världsarv har formats och utvecklats under året. Det internationella arbetet har också innefattat ett besök i vänregionen Hainan i Kina, där Länsstyrelsen deltog på ett internationellt turistmöte (ITOP-Forum). Diskussioner fördes med Hainans provinsregering om fördjupat samarbete och Gotland erhöll observationsstatus till ITOP-Forum. 5

6 ORGANISATION Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet, vilket innebär att landshövdingen svarar direkt inför regeringen och att myndigheten har ett insynsråd istället för styrelse. Viltförvaltningsdelegationen består av representanter från olika intressegrupper och fattar beslut i strategiska och övergripande frågor för länets viltförvaltning. Vid utgången av år 2013 uppgick antalet anställda vid Länsstyrelsen i Gotlands län till 112 personer, varav 64 kvinnor och 48 män. Ledningen bestod 2013 av fyra kvinnor och tre män. 6

7 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) ändrades till en ny lydelse per 15 december Fr.o.m. 15 december 2013 gäller en ny skrivning för 5 punkt 8 samt en helt ny 5a i Länsstyrelseinstruktionen (2007:825). 5 punkt 8 avser sakområde Energi och klimat och 5a avser sakområdet Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd. Eftersom myndigheten arbetat efter Länsstyrelseinstruktionen som gällde t.o.m. 14 december 2013 under nästan hela året är det den som myndigheten skriver om i årsredovisningen. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultat förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 resp. juni Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas första gången i årsredovisningen för Länsstyrelserna arbetade in ett avsnitt om indikatorer i den årsredovisningsmall som gemensamt tas fram av länsstyrelserna. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet har länsstyrelsen i Örebro gjort en uppföljning av erfarenheterna kring indikatorerna. Sammantaget är erfarenheterna relativt positiva. Det framkom synpunkter på några definitioner och benämningar varför vissa förändringar och justeringar har gjorts för Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2013 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första-tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. 7

8 Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas, vilket innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter, i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. 8

9 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. - Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Dialog och helhetssyn är viktiga ledstjärnor i Länsstyrelsens sektorsövergripande och samordnande interna och externa arbete. Både för de enskilda sakområdena och för tvärperspektivfrågor har Länsstyrelsen bildat interna och externa arbets- och beredningsgrupper. Syftet med dessa är att säkra ett statligt helhetsperspektiv och avvägningen mellan olika samhällsintressen. Exempel på sådana grupper framgår i resultatredovisningens övriga delar. I arbetsordningen har länsstyrelsen beslutat att vid särskilt svåra avvägningar ska beslut förankras i Länsstyrelsens ledningsgrupp. Dialogen med medborgare, företagare och andra aktörer är viktig för att öka förståelsen för olika roller och förutsättningar samt för att hitta lösningar i delvis motstridiga intressen. Inom ramen för uppdraget att förenkla för företagare har dialogen med företag utvecklats. Inom naturvårdsområdet har särskilt fokus under året legat på dialog utifrån Gotlands lokala program Värna, Vårda, Visa. Ett mycket gott resultat har framkommit i dialogen som skett i framtagandet av det marina reservatet Slite skärgård. Flera goda synpunkter har kommit fram i dialogen mellan olika intressen, vilket gjort att förslaget utvecklats under tiden och både blivit bättre och mer välförankrat. Ett annat exempel finns inom miljömålsarbetet där åtgärder har inriktats på besöksnäringen. Länsstyrelsen har här arbetat med hur miljöfrågor bättre kan samverka med utvecklingen av turismen. Som en del av Länsstyrelsens uppdrag inom energiomställning arrangerar länsstyrelsen en årlig Energidialog där allmänhet, myndigheter och företag inbjuds att medverka. - Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. 9

10 Länsstyrelsens arbete utgår från vårt uppdrag som vi tolkat i en vision och en verksamhetsidé. Vår vision anger en tydlig riktning om att främja Gotland genom att ta Gotland längre. Dialog och helhetssyn ska prägla detta arbete. Länsstyrelsen arbetar med detta uppdrag på olika sätt. Länsstyrelsens samverkan med näringsliv och dess olika organisationer är naturligtvis prioriterat. Samverkan sker på många olika sätt i syfte att främja näringslivets utveckling. Som exempel kan nämnas avstämningsmöten med näringslivsorganisationer som Svenskt Näringsliv och LRF, men även direkta företagsbesök av landshövdingen med medarbetare som ger möjlighet att synliggöra enskilda företagare, i synnerhet om besöket kan också följas av lokal massmedia. En av de viktigaste aktörerna för att främja länets utveckling är Region Gotland som enda aktör med kommunalt, landstings- och regionuppdrag. Länsstyrelsens ambition är att visionen genomsyrar de olika möten och processer där vi båda deltar, men med delvis olika utgångspunkter och uppdragsgivare. Möten sker på alla nivåer och i många olika grupperingar. Exempel på aktiviteter är näringslivsfrukostar, stöd via landsbygdsprogrammet till utbygganden av bredband på landsbygden och stödet till Region Gotland att integrera jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsens övriga aktiviteter, som framgår på andra ställen i resultatredovisningen ska präglas av länsstyrelsens vision i syfte att främja länets utveckling. Genom möten och samtal fångas också synpunkter in, vilket ger ett underlag för att uttala sig om tillståndet i länet. En viktig kanal för att underrätta regeringen om länets förutsättningar är via remisser på utredningar och förslag. I remissvar till regeringen kan Länsstyrelsen väga av länets intressen och förutsättningar mot nationellt ställda frågeställningar. ÅR 2013 lämnade Länsstyrelsen 35 remissvar. Olika ministrars deltagande i Almedalsveckan ger också goda möjligheter att informera regeringen om och diskutera frågor som har särskild betydelse för länets utveckling. - Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsens tillsynuppgifter uppmärksammas och styrs i en allt ökande grad. Den sammanlagda nivån på tillsynen utförd under åren 2012 och 2013 ligger i stort på samma nivå. Den motsvarar drygt 5,4 årsarbetskrafter och huvuddelen avser tillsyn enligt miljöbalken inom naturvård och miljöskydd, där en gemensam tillsynsplan har tagits fram. Tillsynsvägledningen som riktas till Region Gotland prioriteras också högt. Tillsynsvägledning inom naturvård har ökat i omfattning. Det har funnits tydliga mål för tillsyn beskrivna i verksamhetsplanen för Dels har tillsyn markerats som ett särskilt externt och internt utvecklingsområde och dels har olika fokusområden rörande tillsyn formulerats gällande ökad andel planerad och utveckling av tillsyn inom djurskydd, PBL, ringmuren inom kulturmiljö, djur- och växtarter och vattenverksamhet. Såväl fokusområden som totalt utförd tillsyn inom alla sakområden följs upp tertialsvis i ledningen. För ökad tvärsektoriell verksamhet, främst avseende planering, effektivisering och kompetensutveckling, träffas representanter från alla enheter regelbundet i ett tillsynsnätverk. 10

11 Under 2013 har en tillsynsvecka anordnats för att lyfta fram den egeninitierade tillsynen och för att synliggöra Länsstyrelsens alla tillsynsuppdrag i samhället. Det är fortfarande tydligt att den händelsestyrda tillsynen måste prioriteras framför den egeninitierade. Inom djurskyddsområdet har arbete i projektform lett till att 69 fler kontroller har utförts 2013 jämfört med Andelen normalkontroller har ökat från 13 till 40 % från 2012 till Inom Folkhälsa har Länsstyrelsen genomfört den tillsyn som varit planerad enligt fastställd plan för alkoholtillsyn. Detta har inneburit samordnad tillsyn under sommarhalvåret på restauranger och krogar tillsammans med Polismyndigheten och Region Gotland. Myndigheten har också genomfört en tvådagars verksamhetstillsyn av Region Gotlands myndighetsutövning. Resultatet av verksamhetstillsynen visade på ett antal förbättringsområden som Region Gotland behöver utveckla. I övrigt visar resultaten av årets tillsyn inom lagstiftningen att vi tillsammans med andra myndigheter utvecklar en samsyn på tillsynen och det förebyggande arbetet. Länsstyrelsen samverkar också med andra länsstyrelser för en ökad nationell samsyn. Inom lagen om skydd mot olyckor har Länsstyrelsen bedrivit uppföljning av tidigare tillsyn mot Region Gotland via Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillsynen resulterade i att Region Gotland har beslutat om en handlingsplan för Räddningstjänsten. Tillsynsplanen för 2012 förlängdes till Den bedrivna tillsynen följs upp tertialsvis på ledningsnivå. Nedan visas den tillsynstabell som följs upp, i vilken bedömt behov, plan och utfall framkommer. I tabellen finns inte Länsstyrelsens kontrollverksamhet (ex djurskyddskontroll) med. En tillsynsplan för Flyghavre tillsynen ska tas fram under Verksamheten inom Krishantering är under utvärdering och tillsynen inom området ska tydliggöras under Tillsynsbehov-plan-utfall Länsstyrelsen Gotlands län 2013 (anges i dagar) 11 Aktuell tillsynsplan fastställd Utfall % av plan Behov Plan Utfall Tillsynsområde Förvaltning % Övrig förvaltning % 4 Samhällsplanering % 40 Hållbar samhällsplanering och boende % 43 Kulturmiljö % 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar % 456 Seveso % 5 Naturvård och miljöskydd % 503 Tillsynsvägledning MVE % 503 Tillsynsvägledning FNVE % 515 Skydd av natur-/kulturområden %

12 516 Skydd av vattenskyddsområden , 526 Skydd av naturen - samråd, dispenser % 527 Skydd av naturen - djur o växtarter % 528 Skydd av naturen övrigt , 454 Vattenverksamhet, dammsäkerhet % 55, 56 Miljöfarlig verksamhet, övr % 57 Förorenade områden % 6 Areella näringar % 60 Lantbruk och landsbygd % 62 Fiske % 28 Länsveterinär och djurskydd % 7 Folkhälsa % 70 Folkhälsa % Totalt % Under år 2013 har vissa tillsynsområden prioriterats i högre grad. Tillsyn över kameraövervakning har bland annat med hjälp av tillsynsveckan ökat markant. Inom Samhällsplanering har tillsynen ökat inom Kulturmiljö och Seveso. Inom Naturvård har tillsynen inom alla områden ökat markant jämfört med vad som planerats. Ökningen är nästan enbart av händelsestyrd karaktär. Inom vht 527 har mycket tid lagts på prövningar enligt artskyddsförordningen i vindkraftsärenden. Samrådsärendena inom vht 525 har till största delen utgjorts av kabeldragningar från nätbolaget GEAB samt fiberföreningarnas ansökningar om grävning för fiber. Den planerade tillsynen i skyddade områden utgörs till stor del av tillsyn sommartid på Stora och Lilla Karlsö samt tillsyn året runt på Gotska Sandön. Tillsynsvägledningen inom naturområdet har under året inriktats på målen för friluftslivspolitiken samt artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Inom Vattenverksamheten finns ett stort ackumulerat tillsynsbehov och en särskild satsning har skett under året 2013 riktad mot grund- och ytvattenuttag samt mot dikningsföretag. Det resulterade i att utfallet blev större än den planerade verksamheten. Även den nationella satsningen på dammtillsyn har inneburit att vattentillsynen har kunnat prioriteras. Inom Länsveterinärtillsynen har Länsstyrelsen endast redovisat tillsyn över djurhälsopersonal (Väs 2844). Eftersom övergångsregeln slutat gälla och den nya föreskriften rörande djurhälsopersonal trädde ikraft 2009 har verksamheten kraftigt ökat. Länsveterinär har inte kunnat prioritera alla tillsynsobjekt som inbegrips. Mer utförlig beskrivning av tillsyn lämnas också under berörda sakområden. 12

13 Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 1,09 1,03 1,28 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,54 0,16 0,47 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,78 1,36 1,83 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt ,9 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,20 1,53 2,00 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) ) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Uppgifterna för 2012 och 2011 har reviderats i förhållande till redovisningen i tidigare årsredovisningar. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Antalet ärenden har gått ned beroende på att ett antal områden har koncentrerats till färre länsstyrelser. Förberedelser inför 2014 års EU val samt allmänna val har lett till att en ökning av tid kan noteras. Länsstyrelsen har också under 2013 engagerat sig i länsstyrelsernas gemensamma juristnätverk vilket också medfört att mer tid redovisats inom detta område. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsens arbete med att utveckla ansökningar och anmälningar av kameraövervakning har fortsatt. Strävan har varit att effektivisera och förkorta handläggningstider samt att effektivisera tillsynsarbetet. Handläggningstiden har gått ned och vid Länsstyrelsens gemensamma tillsynsvecka gjordes tillsyn på ett antal kameratillstånd utanför Visby. Länsstyrelseinstruktion 4 1. De allmänna valen De allmänna valen är en del av Länsstyrelsens uppgifter. Detta innefattar dels de allmänna valen till kommun, landsting och riksdag samt val till EU-parlamentet, och dels de så kallade efterträdarvalen till regionfullmäktige. Eftersom det under år 2014 ska genomföras både allmänna val samt val till EU-parlamentet har år 2013 innehållit en hel del förberedelser. Länsstyrelsen har deltagit i ett antal utbildningar anordnade av Valmyndigheten, etablerat kontakt med valnämnden vid Region Gotland, planerat egna kommande utbildningar, samt tagit beslut om ändring av valdistriktsindelning. Länsstyrelserna har ett bra fungerande nätverk inom allmänna val där det diskuteras vissa länsstyrelsegemensamma frågor. 13

14 Länsstyrelsen har också under 2013 genomfört val av efterträdare till regionfullmäktige till ett antal av tre stycken. 14

15 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,08 0,03 0,13 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,27 0,35 0,31 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,38 0,42 0,46 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,42 0,48 0,41 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Produktiviteten, mätt som antalet beslutade ärenden per årsarbetskraft, har 2013 ökat jämfört med föregående år. Under 2013 har arbetsuppgiften att besluta om trafikföreskrifter, tillstånd till skyltar och till tävlingar på väg fördelats på två anställda vid länsstyrelsen. En upplärning av en ny handläggare har därmed skett. Vidare har båda trafikföreskriftshandläggarna deltagit i en trafikdag anordnad av Trafikverket under våren Övriga deltagare var representanter från Transportstyrelsen, polismyndigheter, länsstyrelser och kommuner över hela Sverige. Under år 2013 har ett antal ärenden rörande tillfälliga lokala trafikföreskrifter handlagts, det handlar främst om ansökningar om hastighetsbegränsning, avstängningar i samband med marknader och torgdagar med mera. På Gotland är detta med marknader och torgdagar en årligt återkommande företeelse under höstarna. Även ett antal ansökningar om tävlingar på väg har handlagts. Ansökningarna har ökat jämfört med tidigare år, under år 2013 har sju ansökningar om tävling på väg handlagts. Vidare har även ett antal ansökningar om tillstånd till reklamskyltning utom detaljplanerat område inkommit, dock ett mindre antal under år 2013 än under tidigare år. Trafikverket har även i år uppmärksammat att det saknats lokala trafikföreskrifter, denna gång för ett antal stopp- och väjningsplikter på Gotland. Länsstyrelsen har mottagit ca trettio ansökningar om lokal trafikföreskrift från Trafikverket och dessa har efter beslut publicerats direkt i en Rikstäckande databas för Trafikföreskrifter (RDT) och är därmed tillgängliga för alla via en särskild webbplats Svensk Trafikföreskriftssamling. Länsstyrelsen har under 2013 fortsatt att delta i Trafikgrupp Gotland, en samrådsgrupp med representanter från Trafikverket, polismyndigheten och Region Gotland som startades efter initiativ av Trafikverket under år

16 Länsstyrelsen har vidare haft ett fortsatt fokus på barnperspektivet i handläggningen av de lokala trafikföreskrifterna under

17 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 2,22 2,17 2,24 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,77 2,51 2,32 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,44 5,32 4,74 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 5,90 6,06 4,90 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Antalet inkomna, upprättade och beslutade ärenden har nästan fördubblats jämfört med En orsak är att vi under 2013 aktivt sökt upp växtodlare och djurhållare som inte varit registrerade som primärproducenter. Detta resulterade i cirka 600 inkomna anmälningar om primärproduktion och beslut om riskklassning. Registervård inom 16 tillstånd har också påverkat andelen beslut som upprättats. Andra väsentliga prestationer och resultat Djurskydd Under året har arbete i projektform medfört en större volym kontroller genomfördes 69 fler kontroller jämfört med Andelen normalkontroller har ökat från 13 till 40 % från 2012 till Under året har två projekt för att öka tillsynen genomförts. Ett med ett riskbaserat uttag för kalvar inom mjölkproduktion där mjölkföretagaren förprövat och byggt för mjölkkor men inte för kalvar. Samt ett särskilt Ö-projekt med syfte att få en översyn över vilka som betar på öar och vilka djurslag som används. I projektet kartlades även hur tillsynen på öarna bedrevs och vilket riskurval, i enlighet med Jordbruksverkets vägledning som gjordes för de djur som släpptes ut att beta på öarna. Under Almedalsveckan samarrangerade Länsstyrelsen ett seminarium tillsammans med Länsstyrelsen i Kronoberg. Ämnet våld i nära relationer belyste kopplingen våld mot människa och våld mot djur. Tre välbesökta föreläsningar samt en paneldiskussion avhölls. Förprövning/Besiktning Antalet förprövningsansökningar minskade under 2013 till 34 jämfört med 59 året innan. Orsaken till detta bedöms vara nedgång i den allmänna konjunkturen och försämrad lönsamhet inom animalieproduktionen. Byggsamråd har hållits i samband med samtliga 17

18 ansökningar. För samtliga ansökningar inkomna under 2013 har handläggningstiden på 8 veckor fr.o.m. att ärendet är komplett kunnat hållas. Livsmedelskontroll Under sommaren deltog Länsstyrelsen i Livsmedelsverkets screening av honungsproducenter inom primärproduktionen. Samtliga registrerade honungsproducenter fick ett tillsynsbesök och prover togs ut för kontroll av restsubstanser från bekämpningsmedel. Livsmedelsverkets övning, Smittsam har genomförts tillsammans med Region Gotland, Länsstyrelsen och kommuner i Södermanland. Syftet med övningen var att samordna aktörer under fiktiva fall av matförgiftningar. Från Länsstyrelsen deltog länsveterinär och kommunikationsansvarig. Återrapportering regleringsbrev Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta Antalet verksamma veterinärer i länet (st) varav antal män (st) varav antal kvinnor (st) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 2,9 2,6 2,4 varav män (åa) 2,0 2,0 2,0 varav kvinnor (åa) 0,9 0,6 0,4 Inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (åa) 0,2 0,2 0,1 varav män (åa) varav kvinnor (åa) 0,2 0,2 0,1 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter Antal kontroller av hästpass Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, Djurskyddskontrollregister, DSK. Kommentar tabell 1.1 Under 2013 har antalet djurskyddsinspektörer ökat från 2,6 till 2,9 årsarbetskrafter. Uppgifterna avseende antalet kontroller av hästpass för åren 2012 och 2011 har ändrats i förhållande till tidigare årsredovisningar. Ökningen av antalet hästpass jämfört 2012 är en effekt av nya rutiner införts för 16-kontroller. 18

19 Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2013 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 12 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 respektive 32 djurskyddslagen 6 Antal prövade djurförbud 4 Antal beslutade djurförbud 3 Antal prövningar om upphävande djurförbud 1 Antal beslut om upphävande av djurförbud 1 Antal åtalsanmälningar 10 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina Kommentar tabell 1.3 Inga väsentliga förändringar under Resurskrävande ärenden inom djurskyddskontrollen kan påverka utfallet väsentligt. Rutiner över vilka ärenden som ska lämnas till åklagare kommer att ses över. Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Tillsyn över djurhälsopersonal har utförts enligt kontrollplanen. Vid två tillfällen har möte/ utbildning för djurhälsopersonal hållits på Länsstyrelsen. Ett informationsmöte om läget på Gotland gällande Schmallenbergvirus och obduktionsmöjligheterna på ön, samt en utbildning om hygienföreskriften. I övrigt har besök gjorts under året hos Husdjursföreningens djurhälsopersonal och Svenska djurhälsovårdens djurhälsopersonal där också löpande uppföljning av djursjukdomar sker. Administrativ kontroll av villkorad läkemedelsanvändning sker löpande över året. 19

20 Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 1) 0,79 0,83 0,96 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,48 0,86 0,84 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,39 1,92 1,87 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,04 2,35 2,76 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen De tillväxtmedel som Länsstyrelsen förfogar över har utöver internationella insatser bl.a. använts till projekt för att stärka kulturmiljöer som besöksplatser och för insatser inom ramen för utmärkelsen Matlandethuvudstad Länsstyrelsen har också med små bidrag kunnat stödja projekt som bidragit till marknadsföring av Gotland, såsom projektet Klockrent, där medeltida kyrkklockor på Gotland samordnats till att framföra ett musikstycke. Andra väsentliga prestationer och resultat Förenkling för företag Förenkla för företag har under året varit ett prioriterat utvecklingsområde. Såväl interna som externa aktiviteter har resulterat i Länsstyrelsens handlingsplan Förenkla för företag. Genom handlingsplanen kan Länsstyrelsen strukturerat fortsätta arbeta med att förenkla för företag. Handlingsplanen har uppmärksammats i det länsstyrelsegemensamma arbetet Förenkla på riktigt, och där lyfts fram som ett gott exempel. Den har också mottagits väl av det gotländska näringslivet. I arbetet med att ta fram en jämställdhetsstrategi för länet kommer förenklingsuppdraget att vara en insats som ska jämställdhetsintegreras. Internationellt samarbete Länsstyrelsen har genomfört insatser inom ramen för EU:s Östersjöstrategi när det gäller regional tillväxt, kultur, fiske och miljö. Länsstyrelsen har t.ex. initierat och genomfört projektet Världsarv i östersjöområdet samverkan för ökat välstånd, vilket har finansierats av Svenska institutets Östersjöenhet. Ett syfte med projektet var att undersöka den potential som finns i världsarv att främja regional tillväxt. Ett nätverk av världsarv har formats och utvecklats under året. De världsarv som samarbetade i projektet är Visby, Örlogsstaden Karlskrona, Gamla Stan i Riga, Slottet Malbork, Kuriska näset, Sveaborg och Stralsund/Wismar. 20

21 Det internationella arbetet har också innefattat ett besök i vänregionen Hainan i Kina, där Länsstyrelsen deltog på ett internationellt turistmöte (ITOP-Forum). Diskussioner fördes med Hainans provinsregering om fördjupat samarbete och Gotland erhöll observationsstatus till ITOP-Forum. Samband mellan översiktsplanering och regional tillväxt Länsstyrelsen har under året redovisat regeringsuppdraget om sambandet mellan kommunens översiktsplanering och regional tillväxt. Arbetet med uppdraget har bidragit till en konstruktiv dialog med Region Gotland och internt på Länsstyrelsen om möjligheter och hinder när det gäller att får genomslag för regional tillväxt i den fysiska planeringen. Konkurrensfrågor Enligt 7 konkurrensförordningen (2008:604) ska Länsstyrelsen i länet verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. I syfte att öka offentliga aktörers kunskap om konkurrensfrågor samt att konkurrensaspekter beaktas hos Länsstyrelsen och i regionala och lokala organ har Länsstyrelsen tillsammans med Riksantikvarieämbetet på Gotland och Region Gotland arrangerat en utbildningsdag med Konkurrensverket i konkurrens- och upphandlingsfrågor. Länsstyrelsens avsikt är att under de kommande åren bygga upp ett konkurrens- och upphandlingsnätverk på Gotland som kan samverka lokalt i bevakningen av konkurrens- och upphandlingsfrågor. Ett sådant nätverk kan också bidra till att uppmärksamma olika typer av hinder för en effektiv konkurrens i offentlig förvaltning och lämna förslag till åtgärder. Länsstyrelsen har även i uppdrag att uppmärksamma Konkurrensverket på förhållanden som tyder på överträdelser av konkurrensbestämmelserna. I detta syfte har vi en återkommande kontakt med näringslivsorganisationer och andra sammanslutningar av företagare. Bland annat sänder vi årligen ut en enkät till olika företag om hur konkurrenssituationen uppfattas på Gotland samt eventuella exempel som man vill fästa Länsstyrelsens uppmärksamhet på. Inga synpunkter har dock inkommit under 2013 som rör konkurrensfrågor. Länsstyrelsen bevakar grundläggande betaltjänster bl.a. tillsammans med Region Gotland som har ansvaret för det regionala serviceprogrammet. För att stärka service och utveckling samt för att beakta konkurrensaspekten på landsbygden har Länsstyrelsen föreslagit att två livsmedelsbutiker på den gotländska landsbygden ska ges investeringsbidrag till självbetjäningsautomater. Länsstyrelsen ska lämna förslag till och efter samråd med Konkurrensverket följa upp avregleringsåtgärder. Länsstyrelsen har inte lämnat några förslag under Återrapportering regleringsbrev RB 18. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. Länsstyrelsen har vid två tillfällen under året bjudit in samtliga myndighetschefer, inklusive statliga bolag, för information och diskussion kring gemensamma frågor. Några områden som särskilt har tagits upp är färjetrafiken till och från Gotland, staten som arbetsgivare, praktikantprogrammet inom staten, utredningen Statens regionala förvaltning, EU:s strukturfondsprogram och samgåendet mellan Högskolan på Gotland och Uppsala universitet. 21

22 Förändringar av organisation och anställningar vid respektive myndighet är ett återkommande ämne, vilket innebär att myndigheterna över tid har fått ökad kunskap om varandras verksamheter och om de statliga intressena på Gotland. Den högsta ledningen vid Länsstyrelsen träffar därutöver myndighetscheferna vid Arbetsförmedlingen och Uppsala universitet campus Gotland samt ledningen för Region Gotland (RegSAM) för gemensamma strategiska samtal om länets utveckling cirka fyra gånger per år. Näringslivsrådet är ett regionalt samverkansorgan för näringslivsutveckling på Gotland. Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Uppsala universitet ingår i rådet, liksom ett flertal regionala aktörer. Medverkan i Näringslivsrådet innebär en möjlighet för myndigheterna att samverka, hålla sig informerade om och påverka det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen har under året bildat ett partnerskap för kommande programperiod för EU:s strukturfonder. I partnerskapet ingår ett flertal statliga myndigheter, vilket ger en god samverkan kring regionala strategier för EU:s strukturfonder. Partnerskapet har initialt arbetat fram en nulägesanalys och SWOT-analys för kommande landsbygdsprogram. Länsstyrelsen, Svenska institutet och Uppsala universitet samverkar i det internationella nätverket på Gotland där gemensamma internationella projekt och utbyten diskuteras. Samverkan med Arbetsförmedlingen sker när det gäller etablering av nyanlända invandrare och i Kompetensplattformen. Gotlands integrationsnätverk, som Länsstyrelsen sammankallar till, har breddats för att i större utsträckning ta tillvara nyanlända som en resurs för regional tillväxt. När det gäller vindkraftsutvecklingen på Gotland har Länsstyrelsen att nära samarbete med Försvarsmakten och SMHI. Samarbetet har resulterat i flera gemensamma projekt för att utreda hur vindkraften kan byggas ut med hänsyn till försvarsintressen. Länsstyrelsen deltar i samverkan med andra länsstyrelser när det gäller hållbar regional tillväxt, förenkla för företag och integration. Det är värdefullt att ta del av varandras arbete och kunna ta med goda exempel till det egna länet. Ett utvecklingsarbete om jämställdhet mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har initierats under året och kommer att ta fart under 2014 inom ramen för länets jämställdhetsarbete. RB 22. Länsstyrelserna ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för för EU:s sammanhållningspolitik samt landsbygds-, havs- och fiskerifonden inklusive arbetet med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Enligt uppdrag har Länsstyrelsen under året tagit fram regionala SWOT-analyser för havsoch fiskeriprogrammet och landsbygdsprogrammet. SWOT-analyserna är en del av underlaget för de nationella programmen, men även för den regionala handlingsplan för landsbygdsprogrammet som ska utarbetas under Arbetet har haft sin bas i det regionala partnerskapet som Länsstyrelsen och Region Gotland organiserat som en gemensam plattform för frågor som rör samtliga strukturfonder. Partnerskapet är sammansatt av representanter från offentlig, privat och ideell sektor. Under året har representanter från myndigheten ingått i olika arbetsgrupper som har med PROCAP att göra. 22

23 RB 27. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet samt hur denna samverkan utvecklats. Länsledningen och ledningen för Region Gotland träffas regelbundet för informationsutbyte och avstämning när det gäller det regionala tillväxtarbetet. Andra gemensamma fora där samverkan sker mellan Länsstyrelsen och Region Gotland är Näringslivsrådet, Trafikrådet, Kompetensplattformen, Gotlands integrationsnätverk, Vindkraftsgruppen, Internationella nätverket och Partnerskapet för EU:s strukturfonder. Färjetrafiken till och från Gotland är en av de viktigaste frågorna för öns utveckling. Länsstyrelsen har medverkat i Trafikrådet, där upphandling av färjetrafiken har diskuterats, och har deltagit i olika informationsmöten med bl.a. Trafikverket. Upphandlingen av färjefrågan har skapat en bred samverkan på Gotland där Region Gotland och Länsstyrelsen har varit betydande aktörer. Utmärkelsen Matlandethuvudstad 2013 har inneburit ett utökat samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gotland kring livsmedel och matkultur. Flera gemensamma aktiviteter har genomförts, bl.a. invigning av Gotland som Matlandethuvudstad, primörpremiär, aktiviteter under Almedalsveckan, Skördefest och Företagardagen. Länsstyrelsen bedömer att dessa gemensamma insatser bidragit till att Gotland har stärkt sitt varumärke som leverantör av livsmedel och matkultur. Under hösten har Länsstyrelsen och Region Gotland påbörjat ett arbete kring en regional livsmedelsstrategi som syftar till att identifiera möjligheter och hinder för tillväxt inom området mat och livsmedel. Detta är en följd av Matlandethuvudstadsutmärkelsen. EU:s kommande strukturfondsperiod har initierat ett intensivt samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gotland och med det omgivande samhället. Tidiga diskussioner har förts om hur samordningen mellan de olika fonderna kan öka och ett partnerskap för strukturfonderna har bildats. Bredbandsutbyggnaden är viktig för den regionala tillväxten och är ett bra exempel på god samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Gotland, som båda bidrar med finansiering till utbyggnaden. Det gäller även för etableringen av utvecklingsbolag, där Gotland har kommit långt i ett nationellt perspektiv. För närvarande finns sju utvecklingsbolag på Gotland och fler är på gång. Region Gotland och Länsstyrelsen tillsammans med näringslivsorganisationer planerar gemensamt näringslivsfrukostar. Under året har sju näringslivsfrukostar genomförts med följande teman; varselsituationen, varumärkerarbetet, företagsklimatet, klusterutveckling, Uppsala universitet, evenemangsutveckling och Matlandethuvudstad. Konceptet för dess frukostar har utvecklats under året och antalet företagare som deltar har blivit fler. Företagardagen är ett årligt evenemang för länets företag. Länsstyrelsen och Region Gotland medverkar med en gemensam monter och i år även med en särskild monter för utmärkelsen Matlandethuvudstad. Företagardagen erbjuder ett bra tillfälle för dialog mellan näringsliv och det offentliga. Den offentliga sektorns möjlighet att förenkla för företag och därmed förbättra företagsklimatet på Gotland har uppmärksammats under året. Region Gotland och 23

24 Länsstyrelsen har gemensamt diskuterat hur insatser för att förenkla för företag kan genomföras. Både Region Gotland och Länsstyrelsen har presenterat handlingsplaner för att förenkla för företag, vilket har uppskattats av det gotländska näringslivet. Arbetet med översynen av det utökade strandskyddet har skett parallellt med Region Gotlands arbete med fördjupade översiktplaner i samma områden, vilket har effektiviserat processerna. Regelbundna möten och erfarenhetsutbyten genomförs mellan Länsstyrelsen och Region Gotland om jämställdhetsuppdraget bl.a. inom ramen för Jämforum, Tryggare Gotland och folkhälsoarbetet. Arbetet är strukturerat och utvecklas ständigt. Gemensamma diskussioner mellan Länsstyrelsen och Region Gotland har förts när det gäller regeringsuppdraget om regional tillväxt och fysisk planering (uppdrag 29 i Länsstyrelsens regleringsbrev). Arbetet har resulterat i att lyfta fram den fysiska planeringen som betydelsefullt för regional utveckling, kartlagt hur regional tillväxt får genomslag i planeringen och hur samverkan ser ut och kan utvecklas mellan Länsstyrelsen och Region Gotland. RB 28. Berörda länsstyrelser ska bistå det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet i dess uppdrag att genomföra en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden Region Gotlands arbete med handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har under året fokuserat på implementering av planerade åtgärder. Eftersom de planerade åtgärderna i handlingsplanen främst fokuserar på Region Gotlands interna processer har Länsstyrelsen prioriterat deltagande i erfarenhetsutbyte. Genom att tillsammans med Region Gotland delta i t.ex. Tillväxtverkets aktiviteter bidrar vi till en gemensam kunskapsbas i länet. Länsstyrelsen har löpande dialog med Region Gotland kring hur arbetet fortlöper samt om behov av stöd och samarbete. Länsstyrelsen har även deltagit i Tillväxtverkets referensgrupp för jämställd regional tillväxt och i samband med det arrangerat ett möte för erfarenhetutbyte i länet. På mötet diskuterades bl.a. arbetet med handlingsplanen för jämställd regional tillväxt, programmet främja kvinnors företagande och länsstyrelsens uppdrag om en strategi för jämställdhetsintegrering i länet. Genom att länsstyrelsen inom ramen för flera av sina uppdrag och i dialog med Region Gotland fokuserar på regional tillväxt bidrar vi till att målen med den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt uppfylls. Det handlar t.ex. om att Länsstyrelsen integrerar jämställdhet i handlingsplanen om att förenkla för företag och att arbetet med att ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering i länet (se mer under sakområde Jämställdhet) har haft regional utveckling och tillväxt som fokus. Med jämställdhetsintegrering inom ordinarie uppdrag och insatser hoppas vi skapa synergieffekter där flera aktörers insatser tillsammans bidrar till en positiv utveckling. Inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att ta fram en strategi har följande aktiviteter arrangerats: utbildning om jämställdhetsanalyser, seminarium om ledningsstyrt jämställdhetsarbete, samt workshop om jämställdhet och Gotlands utveckling. En annan viktig stödinsats är kunskapsspridning. Länsstyrelsen bidrar varje år genom att samordna kunskapsspridande seminarium under Almedalsveckan hade länsstyrelsernas seminarium fokus på ett viktigt område för jämställd regional tillväxt: om hur ambitionen om ungas etablering på arbetsmarknaden kan kombineras med ambitionen att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Länsstyrelsen har tagit fram en rapport om jämställdhet 24

25 och regional utveckling och tillväxt. Rapporten syftade till att ge en samlad bild av jämställdheten och arbetet med jämställdhetsintegrering i Gotlands län. Fokus i underlaget är kopplingen mellan jämställdhet och länets utveckling, välfärd och tillväxt. Rapporten kommer att kunna utgöra underlag för vägval i det fortsatta arbetet med jämställd regional tillväxt och kan användas av flera aktörer i länet. Tabell 3.1: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod Strukturfondsadministration (tkr) Anslag (5:1) Övrig finansiering Årsarbetskrafter Totala kostnader och årsarbetskrafter för strukturadministration ,10 varav Förvaltande myndighet 0 0 0,00 varav Attesterande myndighet 0 0 0,00 varav Kontroller i territoriella program 0 0 0,00 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 3.1 Kostnaderna avser ett Interregprojekt som slutredovisats under Tabell 3.2: Länsfakta inom EU-stöd Utbetalade bidrag, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut varav Artikel 33 (inom mål 1-området) Bidrag, vilka länsstyrelsen inte fattar beslut om, men betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Jordbruksverket har gjort utbetalningen ) ) Fiskeriprogrammet ) 2) Landsbygdsprogrammet varav Leader varav miljöersättningar varav kompensationsbidrag (LFA) varav företagsstöd varav projektstöd varav miljöinvesteringar Gårdsstöd Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Jordbruksverket 1) Sockerstöden ingår i totalt utbetalade bidrag som länsstyrelsen fattat beslut om i redovisningen för åren 2011 och ) År 2011 och 2012 särredovisades inte bidrag inom Fiskeriprogrammet, utan redovisningen gjordes under landsbygdsprogrammet. Kommentarer Tabell 3.2 De utbetalade bidrag som länsstyrelsen har fattat beslut om har ökat jämfört med föregående år. Detta beror bland annat på att landsbygdsprogrammets programperiod går mot sitt slut och att fördelningen av utbetalningar har förskjutits mot slutet av perioden. 25

26 Länsstyrelseinstruktion 5 7. i sin verksamhet verka för att förenkla för företag Länsstyrelsen har under året beslutat om handlingsplanen Förenkla för företag. Handlingsplanen är tvärsektoriell, vilket innebär att den gäller för alla kontakter Länsstyrelsen har med företagare, och innebär ett systematiskt arbete med att förenkla för företag. Handlingsplanen består av en övergripande målsättning, beskrivning av sex fokusområden samt konkreta aktiviteter som ska genomföras under året. De sex fokusområdena är; tillgänglighet, bemötande och service, effektiv handläggning, information och kommunikation, förenkling av regler och informationskrav samt rekrytering, utbildning och lönesättning. Handlingsplanen har utarbetats med hjälp av samtliga enheter vid Länsstyrelsen och med underlag från näringslivet. Under våren genomfördes ett seminarium med medarbetare vid Länsstyrelsen och representanter för näringslivet på Gotland (Svenskt Näringsliv, Företagarna, Tillväxt Gotland och LRF). Andra aktiviteter som genomförts under året inom ramen för förenklauppdraget är föreläsning av Skattemyndigheten, Länsstyrelsens deltagande på Företagardagen i Visby, Forumspel om förenkla för företag och översyn av handläggningsprocesser. Länsstyrelsens arbete med handlingsplanen har uppmärksammats i det länsstyrelsegemensamma arbetet Förenkla på riktigt. För att underlätta kontakterna mellan besöksnäringen och Länsstyrelsen har under året en särskilt kontaktperson utsetts. 26

27 Infrastrukturplanering PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 34* Årsarbetskrafter män 1) 0,26 0,29 0,15 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,07 0,02 0,01 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,36 0,35 0,17 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,39 0,38 0,20 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskravet. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsens arbete inom området infrastrukturplanering har genomförts i enlighet med verksamhetsplanen. Region Gotland har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet och för regional transportinfrastruktur (SFS 2010:630). Länsstyrelsens resursinsats och ärendevolymer har legat på i stort sett oförändrad nivå jämfört med Andra väsentliga prestationer och resultat Bredband Bredbandsutbyggnaden på Gotland gick 2013 in i en ny fas och flera aktörer visade intresse för länet. Detta driver utbyggnaden framåt. Länsstyrelsen har med medel från landsbygdsprogrammet, och i nära samarbete med Region Gotland, varit med och stöttat grävprojekt och uppsökande verksamhet med syfte att hjälpa kvarvarande socknar att komma igång. I nuvarande takt beräknas målsättningen i den regionala bredbandsstrategin vara möjlig att uppnå. Målet är att alla ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast år 2015, 60 procent av landsbygdssocknarna hade tillgång till fiber vid 2013 års utgång och övriga socknar är på olika sätt igång med utbyggnaden. Grundläggande betaltjänster Länsstyrelsen har i en årlig rapport till Länsstyrelsen i Dalarnas län och Näringsdepartementet särskilt redogjort för äldres och funktionshindrades problem med tillgång till grundläggande betaltjänster, framför allt vad gäller tillgång till kontanter. Länsstyrelserna i Blekinge län, Kalmar län, Södermanlands län och Gotlands län har tillsammans anställt en regional processledare, som började under december Under 2013 kom för första gången två ansökningar till Länsstyrelsen om investeringsstöd till två butiker inom grundläggande betaltjänster. Media har uppmärksammat Länsstyrelsens arbete med grundläggande betaltjänster. 27

28 Arbetsprocesser Länsstyrelsen har bildat en intern tvärsektoriell arbetsgrupp, med representanter från naturvårdsenheten, miljö- och vattenenheten och enheten för samhälle och kulturmiljö, för hantering av infrastrukturärenden enligt väglagen. Detta för att tydliggöra ansvaret för och öka kompetensen kring ärenden från Trafikverket och andra typer av infrastrukturärenden. Länsstyrelsen medverkar i det s.k. Trafikrådet som bildades 2010 för att diskutera och koordinera arbetet med infrastruktur och kommunikationer både till och från Gotland och på Gotland. Trafikrådet består av representanter från Region Gotland, statliga myndigheter och näringslivet. Länsstyrelsen ingår i Trafikrådets styrelse. Arbetet i styrelsen har i huvudsak bestått av frågor relaterade till upphandlingsunderlaget för färjetrafiken inför nästa avtalsperiod. Planeringsunderlag för nationella mål, riksintressen och övriga statliga intressen Nästkommande avtalsperiod för färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet har varit en viktig fråga under Innan upphandlingsunderlaget presenterades har möten mellan Trafikverkets ledning, Region Gotland och Länsstyrelsen/länsledningen genomförts. Anbuden är inlämnade till Trafikverket och utvärdering av dessa pågår. Ett tilldelningsbeslut väntas under våren Länsstyrelsen har under året besvarat ett antal nationella och regionala remisser inom infrastrukturområdet; - Region Gotlands trafikförsörjningsprogram som utgör en strategi för kollektivtrafikutvecklingen på Gotland. - Länsplanen för regional transportinfrastruktur som ska gälla Länsstyrelsen deltog dessutom vid arbetsmöten vid framtagandet av denna. - Trafikverkets nationella plan för transportsystemet Länsstyrelsen har deltagit i Trafikverkets arbete med förstudie för en fast förbindelse till Fårö. Det riksintresse som Länsstyrelsen särskilt har arbetat med under året är riksintresseprecisering för Visby Flygplats, se redovisning under samhällsplanering och boende. 28

29 Hållbar samhällsplanering och boende PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 40* och 41* Årsarbetskrafter män 1) 1,35 1,11 1,49 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,46 2,00 1,63 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,16 3,54 3,25 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,18 3,66 3,68 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen har satsat på att minska handläggningstiderna för planärenden och antalet arbetskrafter har därmed ökat det senaste året inom hållbar samhällsplanering och boende. När underlaget togs fram för ärendehantering fanns ett ärende registrerat som att det inte var beslutat och äldre än två år. Ärendet var dock beslutat, men ej inlagt och avslutat i Platina. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsens arbete inom området samhällsplanering och boende har genomförts i enlighet med verksamhetsplanen. Länsstyrelsen har vidtagit åtgärder utifrån 2012 års brukarundersökning, dock ej genom särskild åtgärdsplan. Länsstyrelsegemensamt arbete Länsstyrelsen har under året deltagit i det länsstyrelsegemensamma Forum för samhällsbyggande. Detta har varit viktigt för att finna gemensamma arbetsformer och struktur för de gemensamma uppdrag som länsstyrelserna haft under året och har även bidragit till ett ökat utbyte med andra länsstyrelser. Länsstyrelsen Gotland har deltagit i det länsstyrelsegemensamma arbetet med att ta fram arbetsformer vad gäller uppföljning och utvärdering inom PBL-området. Arbetet har skett länsgemensamt genom workshops och remissrundor. Uppföljning och utvärdering kommer att ske på två olika sätt, dels genom ett förtydligande av Boverkets befintliga plan- och byggenkät, men även genom en tematisk uppföljning av aktuella frågor inom PBL-området. Arbetsprocesser För handläggning av detaljplaneärenden har processbeskrivningar tagits fram. Detta för att effektivisera och tydliggöra de interna processerna. Processbeskrivningarna har tagits fram under 2013 och kommer att godkännas i januari

30 Överklagandeärenden 86 % av överklagande av bygglov och förhandsbesked har handlagts inom 6 månader och 76 % har handlagts inom 4 månader. Mediantiden har minskat i förhållande till tidigare år. 45 överklagandeärenden som har avgjorts i högre instans har inkommit under I nio av dessa har Länsstyrelsens beslut ändrats. Procentuellt är detta i nivå med tidigare år. För ett lärande följer Länsstyrelens löpande upp ändringsbesluten. Uppföljningen visar inte på några systematiska brister i vår handläggning, utan motiven för ändring av tidigare beslut varierar från fall till fall. Länsstyrelsen har få ärenden som avser överklagande av detaljplaner. Under 2013 avslutades endast ett ärende, som varit vilande i avvaktan på ett regeringsbeslut och därför hade en lång handläggningstid. Planeringsunderlag för nationella mål, riksintressen och övriga statliga intressen Länsstyrelsen har arbetat med att bryta ned nationella mål, planer och program till regionala mål, planer och program. Länsstyrelsen har i arbetet identifierat befintligt planeringsunderlag, var det saknas underlag nationellt och regionalt. Enligt Plan- och bygglagen (3 kap 28 ) ska länsstyrelsen minst en gång under mandatperioden redovisa sina synpunkter i fråga om statliga (och mellankommunala) intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Region Gotlands översiktsplan antogs Länsstyrelsen lämnade under året över en aktualitetsredogörelse för Gotlands översiktsplan. Genom redogörelsen har Region Gotland fått uppdaterat planeringsmaterial. Länsstyrelsen har även i arbetet med granskning av en fördjupad översiktsplan för Fårö samordnat statliga intressen och bidragit med planeringsunderlag. Länsstyrelsen har vid kontinuerliga möten med Region Gotlands planhandläggare informerat om planeringsunderlag, lagändringar, handläggning, rättsfall, remisser och nyheter från statliga myndigheter. Länsstyrelsen har under året särskilt arbetat med riksintresse för vindbruk och riksintresse för kommunikationer. Energimyndigheten har tagit initiativ till översyn av riksintresse för vindbruk och Länsstyrelsen har lämnat yttranden vid två tillfällen och förankrat arbetet regionalt. Länsstyrelsen har även under året arbetat med riksintresseprecisering för Visby Flygplats och deltagit i framtagandet av preciseringen, lämnat underlag kring och diskuterat värdebeskrivningar och påverkan på riksintresseområdet. Länsstyrelsen har också lämnat ett yttrande på det förslag som Trafikverket tagit fram för preciseringen. Trafikverket presenterar det färdiga förslaget för Länsstyrelsen i januari Även i enskilda detaljplanärenden har Länsstyrelsen lämnat underlag kring och diskuterat värdebeskrivningar och påverkan på enskilda riksintresseområden med Region Gotland. Arbetet har under året fortgått med underlag som är viktiga för Region Gotlands översiktsplanearbete, t.ex. det påbörjade arbetet med strandskyddsöversynen för Östergarnslandet. Just denna process har anpassats till Region Gotlands arbete med fördjupad översiktsplan för Östergarnslandet som påbörjades hösten Länsstyrelsen har lämnat synpunkter inom regeringsuppdraget för Naturvårdsverket och Boverket att göra en utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av strandskyddsreglerna. 30

31 Länsstyrelsen deltar också med kunskap och underlag i arbetet med det kommunala (regionala) kulturmiljöprogrammet som är under framtagande av Region Gotland. Tillsyn och tillsynsvägledning Länsstyrelsen har under året tagit fram en tillsynsvägledningsplan för PBL som gäller för tre år, men som ska revideras varje år. I tillsynsvägledningen ingår ett flertal aktiviteter riktade mot Region Gotlands byggnadsnämnd. Tillsynsvägledningsplanen är i ett startskede och vissa aktiviteter har inte kunnat genomföras. Vissa önskemål för Region Gotlands tjänstemän inom tillsynsvägledning har exempelvis varit svåra att tillgodose eftersom Länsstyrelsen saknar viss kompetens, och skulle behöva stöd från annan länsstyrelse. Länsstyrelsen har i sitt tillsynsvägledningsuppdrag, uppdaterat hemsidan med information om tillsyn samt skickat över länsgemensamt framtaget material om tillsyn till Region Gotland. Regionens tjänstemän har fått möjlighet att delta i tillsynsvägledning på Länsstyrelsen Stockholm. Tillsynsvägledning för tjänstemän och politiker har genomförts hos Region Gotland under tillsynsveckan. Länsstyrelsen har även sammanställt två analyser av de PBL-enkäter som skickats ut gemensamt av länsstyrelserna och Boverket. I analyserna av enkäterna har kommunernas tillsyn över plan- och byggväsendet varit i fokus. Länsstyrelsen har även sett över tillämpning av nya regler om planbesked samt förenklat planförfarande enligt plan och bygglagen (2010:900) samt strandskyddsregler. Länsstyrelsen har i sin tillsyn över planväsendet under året inte fattat några beslut om prövning eller upphävande av detaljplan. Länsstyrelsen har även under 2013 sammanställt och digitaliserat material från fiskelägesinventeringen 1973 för att kunna bedriva bättre tillsyn över länets fiskelägen. Övrigt inom sakområdet Länsstyrelsen har bidragit till arbetet med bostadsmarknadsenkäten som Boverket delar ut till alla kommuner varje år och gjort en regional bostadsmarknadsanalys. Analysen byggde huvudsakligen på bostadsmarknadsenkäten och de luckor som kvarstod fylldes på genom dialog med Region Gotland och andra aktörer samt kompletterades med nationell kvalitativ och kvantitativ data. Enligt instruktion från Boverket skulle länsstyrelserna bevaka vissa delar av bostadsmarknadsenkäten 2013 och på Gotland skulle fokus särskilt ligga på bostadsanpassningsbidrag. Länsstyrelsen har i sina yttranden i planprocessen gett rådgivande synpunkter avseende mänskliga rättigheter, jämställdhet, regional tillväxt, miljömål, samt energi- och klimatfrågor. I de processbeskrivningar som tagits fram för detaljplaneärenden har förtydligats i vilka skeden länsstyrelsen ska lyfta fram dessa frågor särskilt. Den nationella hemlöshetssamordnaren besökte Gotland hösten 2012 och följde upp det första besöket med ett återbesök hösten Länsstyrelsen deltog vid bägge dessa besök och har även deltagit i den nationella hemlöshetskonferensen. Länsstyrelsen har bevakat allmänna intressen vid fastighetsbildning utanför detaljplanelagt område. Samrådsformerna har diskuterats med Lantmäteriet och vissa delar av det gemensamma vägledningsdokumentet har uppdaterats och kommer att ses över helt under

32 Indikatorer Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik utgiftsområde 18 1) Detaljplaner Antal överprövade detaljplaner Antal upphävda detaljplaner Strandskyddsdispenser Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har överprövat Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har upphävt ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Boverket, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Detaljplaner Länsstyrelsen har i sin tillsyn över planväsendet under fattat beslut om prövning av tre detaljplaner varav två har upphävts helt eller delvis. Strandskyddsdispenser Länsstyrelsen är i nästan samtliga fall prövande myndighet för strandskyddsdispenser. Antalet överprövade och upphävda dispenser avseende strandskyddet på Gotland blir därmed missvisande i jämförelse med andra län. Länsstyrelsen har inte fattat något beslut om överprövning av strandskyddsdispenser under perioden Återrapportering regleringsbrev Tabell 4.1 Bidrag för vilka Länsstyrelsen har fattat beslut, men där annan myndighet har gjort utbetalningen (tkr) Boverket: Engångsbidrag Boverket: Periodiska bidrag totalt Totalt varav Boverket: Nyutbet. periodiska bidrag respektive år Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.1 Antalet stödformer har minskat. Bidrag till solfångare har upphört helt och räntebidragen (periodiska bidrag) är nu helt utfasade. Utbetalning under år 2013 har gjorts med närmare 12 tkr till solfångaranläggningar samt nästan 330 tkr till solcellsanläggningar. 32

33 Tabell 4.2 Beslut om stöd (antal första beslut) Reguljära stöd Radonbidrag egnahem Tillfälliga stöd Investeringsstöd äldrebostäder, m.m Investeringsstöd till solceller 1) Övriga beslut Beslut om omprövning Beslut om avslag/avskrivning Beslut om återkallande Beslut om utbetalning Beslut om omprövning efter utbetalning Källa: Boverkets statistikprogram Svanen 1) I årsredovisningarna för 2011 och 2012 redovisades bidrag till solvärme, dvs. stöd till både solfångare och solceller. Kommentarer Tabell 4.2 Totalt har 51 beslut tagits i byggstödsärenden under Under rubrikerna Reguljära stöd och Tillfälliga stöd anges första beslut där stöd beviljats. Raden Investeringsstöd till solceller i denna redovisning avser bara solceller för åren Angivna antal beslut på raden Bidrag till solvärme i årsredovisningen gällande 2012 avser både solfångare och solceller. 33

34 ENERGI OCH KLIMAT PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 42* Årsarbetskrafter män 1) 0,63 0,62 1,00 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,34 0,27 0,41 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,06 1,02 1,47 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,10 1,48 2,04 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Inom hela sakområdet har verksamheten haft något högre omfattning under 2013 jämfört med Båda dessa år ligger dock lägre än 2011 då ett särskilt energiprojekt pågick. Ökningen 2013 är relaterad till en ökad verksamhet inom Klimatanpassning. Arbete med vindkraft står för 28 % av sakområdet. Andra väsentliga prestationer och resultat De goda vindenergiförutsättningarna på Gotland med omgivande hav, samt ett gott kunskapsläge och intresse för vindkraft skapar goda förutsättningar för utveckling av vindbruk på Gotland. Såväl Region Gotland som Länsstyrelsen bedömer att utbyggnadsmöjligheterna för vindbruket är goda. Länsstyrelsen har under början av året slutfört och redovisat det projekt som genomförts i två steg i samarbete med Försvarsmakten och Region Gotland i syfte att visa på tekniska åtgärder som kan genomföras för att väsentligt minska konflikterna mellan vindbruk och försvarsintressen på Gotland. I slutet av år 2013 har fokus omriktats mot artskydd och örn, vilka upplevs skapa hinder för vindkraftsetablering. Det finns i övriga frågor en del svårigheter med att nå upp till uppsatta energimål. Infrastukturfrågan kring laddning av elbilar är viktig att lösa och försäljningen av biogasbilar behöver öka. En ökad andel av solceller i elnätet är också önskvärt för att öka andelen fossilfri energi på Gotland. För övriga prestationer hänvisas till nedan beskrivna uppdrag. 34

35 Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 1) Förnybar energi Installerad effekt i vindkraftverk (MW) 184,5 182,1 114,2 Producerad el som kommer från vindkraft (GWh) ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statens energimyndighet Kommentar kring ovanstående indikatorer Under perioden har vindkraften ökat med ca 60 % i Gotlands län. Den installerade effekten ökade med 70 MW från 114,5 MW till 184,5 MW. Vindelproduktionen ökade med 181 GWh från 233 till 414 GWh. Utbyggnaden har huvudsaklig skett genom den generationsväxling av vindkraftverk, då ca 60 mindre vindkraftverk uppförda under 1990-talet byttes ut mot färre (ca 20) större vindkraftverk på de mest vindenergirika platserna på Gotland, samt genom nylokalisering av enstaka verk och mindre grupper. Återrapportering regleringsbrev RB 37. Länsstyrelserna ska redovisa: insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning, insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan Insatser för att stärka den nationella samverkan mellan länsstyrelserna inom klimat- och energiområdet ska redovisas samlat av Länsstyrelsen i Hallands län. 35

36 - Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan Länsstyrelsen har ett väl etablerat nätverk på Gotland, särskilt gällande samverkan med energirådgivare och Ekostrategen på Region Gotland. Länsstyrelsen ser till att behålla denna nivå då det är vårt främsta verktyg för att leda och arbeta strategiskt i det regionala arbetet. Gotlands Energidialog, som Länsstyrelsen startade upp 2010, har blivit en betydelsefull mötesplats för gotländska aktörer att samverka kring klimat- och energifrågor. Temat för 2013 års dialog var hur klimat- och energiutmaningarna utgör en möjlighet för regional tillväxt. Frågor som diskuterades var bland annat: Hur kan vi utveckla teknik och nya tjänster för att möta klimat- och energiutmaningarna? Kan vi på Gotland dra nytta av den växande efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster? Dialogen samlade 78 deltagare, 31 kvinnor och 47 män, från myndigheter, företag, och politiska organisationer. Under hösten har Länsstyrelsen startat upp ett samarbete med besöksnäringen inom ramen för åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen. Syftet är att inspirera och underlätta för företagen att utveckla sig miljömässigt, bland annat med minskad klimatpåverkan. Hållbar turism är utpekat i Gotlands Klimat- och Energimål som ett av sex strategiska utvecklingsområden för att nå målen. Ett uppstartsmöte hölls i november som samlade 20 kvinnor och 23 män. På Länsstyrelsens initiativ samverkar sedan några år flera av de statliga myndigheterna på Gotland inom ramen för miljöledningsarbetet. Gruppen träffas två gånger/år. Länsstyrelsen arbetar strategiskt med vindkraft sedan länge och är sammankallande i en regional samverkansgrupp, Samverkansgruppen för Gotländskt vindbruk, vars syfte är att främja en hållbar och framgångsrik etablering av vindkraft på Gotland utifrån befintliga mål. Samverkansgruppen, som anses unik i ett nationellt perspektiv, är ett forum för ömsesidigt informationsutbyte och för att utveckla och bidra till att lösa aktuella problem- och frågeställningar kring vindkraft. - Insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning Såsom mottagare av innovativa idéer, bl. a. rörande vätgas och solceller, bevakar Länsstyrelsen också möjligheter till att förverkliga dem genom samverkan och i skapandet av projekt. Länsstyrelsen medverkar i Region Gotlands projekt SMILEGOV där syftet är att arbeta fram konkreta större projekt för att bidra till EU:s 2020-mål. Utställningen Energiexpo arrangerades för andra året i rad med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen och med eget deltagande i planeringen av utställningen. Energiexpo varade under två dagar och visade upp solceller, elbilar, småskalig energiproduktion, energisnål teknik m.m. för allmänhet och företagare. Uppskattningsvis kunde 1600 besökare träffa 35 utställare och gå på flera föreläsningar. Se ovan om Gotlands Energidialog och samarbete med besöksnäringen och nedan om vindkraftssamverkan. 36

37 - Insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning. Länsstyrelsens interna klimat- och energigrupp med representanter från samtliga enheter möts regelbundet. Syftet med gruppen är att dels vara rådgivande i klimat- och energiarbetet, dels att klimat- och energifrågorna implementeras i de olika enheterna. Länsstyrelsen har deltagit i den länsstyrelsegemensamma samverkan inom området, både nationellt och inom gruppen för sydlänen, vilket också inkluderar möten, seminarium och utbildningar som Energimyndigheten och LEKS har bjudit in till. Ett av sydlänens möten hölls 2013 på Gotland. Länsstyrelsen har också deltagit i utbildning om genus och klimat som arrangerat av Linköping universitet. - Insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete Klimat- och energimålen är synliga i den övergripande verksamhetsplaneringen. Inom miljötillsynen finns ett uttalat mål att integrera miljöledning i den övriga miljötillsynen. Inom kulturmiljö och de gotländska kyrkorna är detta särskilt tydligt. Flera forskningsprojekt pågår med inriktning mot ny teknik, bl.a. rörande solceller och avfuktning. Länsstyrelsens personal inom kulturmiljö deltar i en klimat- och energigrupp initierad av Samfälligheten Gotlands kyrkor som stöttar och följer projekten. I kyrkorna installeras allt fler klimatanläggningar för värme och ventilation som är baserade på förnyelsebara energikällor. Länsstyrelsen är inblandad i projekteringsstadiet, i beslutsprocessen och i samband med tillsyn. Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är utpekat som strategiskt utvecklingsområde i de regionala klimat- och energimålen. Länsstyrelsen har under året granskat bl.a. förslag till länstrafikplan, aktualitetsredogörelse angående Region Gotlands översiktsplan och där tagit upp aspekter kring energi- och klimat. Det har rört sig om vikten att främja kollektivtrafik och cykelvägar. - Insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete Länsstyrelsen har under lämnat ekonomiskt stöd till fyra klimat- och energiprojekt: Designtävling om armaturer för LED-belysning Sammanställning av småskalig förnybar energi på Gotland och den senaste tekniken kring sådan teknik, samt Energiexpo En utställning om energi vid Fenomenalen Science Center, riktad till barn och ungdomar Förstudie till en testanläggning för energiöverföring mellan vägbana och fordon Projekten är nu avslutade och har slutredovisats till Länsstyrelsen. Resultatet av satsningen bedöms övervägande positivt. Då projekten till stor del rör informationsinsatser eller förstudier är dock effekt och potential för energi- och klimatmålen svårbedömd. Träffar och kurser om energieffektivisering har genomförts inom Greppa Näringen, i den rådgivning som har riktats till lantbrukare. Aktiviteterna samlade drygt 70 personer varav 11 var kvinnor. Trettiofem enskilda rådgivningar kopplade till minskad klimatpåverkan har genomförts inom projektet. 37

38 Inom landsbygdsprogrammet har ett antal stöd beviljats inom klimat- och energiområdet. Stöd har bl.a. lämnats till kompetensutveckling inom området, såsom sparsam körning med lantbruksmaskiner. Dessutom har stöd getts till plantering av energiskog. Länsstyrelsen har bidragit med remissvar till Region Gotlands Energiplan och Länstransportplan. Länsstyrelsen har tillsammans med Regionen ansökt om projektmedel för informationsinsatser kring förnybara bränslen och energieffektivisering inom transportsektorn. Se även ovan om Gotlands Energidialog, Energiexpo, samarbete besöksnäringen samt nedan om vindkraft. - Insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft I aktuell översiktsplan för Gotland har Region Gotland belyst förutsättningarna för ytterligare utbyggnad av och utformat riktlinjer för lokalisering m.m. av vindkraft. Översiktsplanen tar sikte på en målsättning 1000 MW installerad effekt och 2,5 TWh vindelproduktion per år. Revideringen av riksintresseområden för vindbruk i slutet av 2013 resulterade för Gotlands del endast av smärre förändringar. Försvarsintressena utgör ett potentiellt starkt och areellt stort motstående intresse. Omkring 75 % av vindbrukets potentiella utbyggnadsområden i översiktsplanen står för närvarande i konflikt med försvarsintressen, av vilket en befintlig väderradar utgör det dominerande hindret för uppförande av vindkraftverk. I samverkan med Försvarsmakten har dock lösningar på konflikten mellan vindbruk och försvarsintressen tagits fram. För att ytterligare vindkraft ska kunna etableras på Gotland krävs att den elkabel Svenska Kraftnät projekterar kommer på plats, att det regionala elnätet byggs ut, samt att intressenter vill bygga vindkraft på lämpliga platser. Länsstyrelsen har slutfört och redovisat det projekt som genomförts i två steg i samarbete med Försvarsmakten och Region Gotland i syfte att visa på tekniska åtgärder som kan genomföras för att väsentligt minska konflikterna mellan vindbruk och försvarsintressen på Gotland (slutrapport daterad 15 mars 2013). Projektet har genomförts med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Konsekvenser och praktiska frågor med anledning av projektets resultat har sedan vidare diskuterats mellan projektets samverkansparters bl.a. vid ett möte på Länsstyrelsen i Gotlands län den 25 april Preliminära slutsatser om formerna för finansiering och betalningsförfarande vid genomförande av åtgärderna har dragits. Länsstyrelsen deltar nu i en referensgrupp till SMHI:s projekt Vindrad+ som måste implementeras för att åtgärderna ska kunna genomföras och ge effekt för vindbruket. Länsstyrelsen är sammankallande i en regional samverkansgrupp, Samverkansgruppen för Gotländskt vindbruk, vars syfte är att främja en hållbar och framgångsrik etablering av vindkraft på Gotland utifrån befintliga mål. Samverkansgruppen är ett forum för ömsesidigt informationsutbyte och för att utveckla och bidra till att lösa aktuella problem- och frågeställningar kring vindkraft. I gruppen deltar förutom en bred representation från Länsstyrelsen representanter för Gotlands vindelproducenter, Region Gotland, LRF, Gotlands Energi AB (regional elnätsägare) och Högskolan på Gotland. Gruppen samverkar med den nationelle vindkraftssamordnaren för sydöstra Sverige. Gruppen har under 2013 sammanträtt 4 gånger. Dessutom har en arbetsgrupp särskilt fördjupat sig i frågor om vindkraft och artskydd. Länsstyrelsen uppfattar att samverkansgruppen upplevs som viktigt och konstruktivt av de parter som deltar. Gruppen samverkar också vid utbildningsdagar och seminarier mm. 38

39 Den 7 mars 2013 anordnade Länsstyrelsen i samverkan med Nätverket för vindbruk en seminariedag om Vindkraftens miljöeffekter för myndigheter och vindbrukets aktörer på Gotland, med deltagande forskare från Vindval-programmet. Länsstyrelsen deltar vidare i en referensgrupp för Nätverket för vindbruks projekt att utveckla en webbaserad utbildning för vindkraftshandläggare vid Uppsala Universitet Campus Gotland. Utbyggnaden av vindkraft bidrar till arbetstillfällen och intäkter för delägare, markägare och till det gotländska samhället. Länsstyrelsen ser fortsatt en viktig uppgift för myndigheten i att delta aktivt i frågor som rör vindbruk, att stimulera till utbyggnad av vindbruket samt att sprida kunskap och underlag för att vindbruket ska lokaliseras till de bästa platserna och konflikter med andra intressen undvikas. - Insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan 2050 Länsstyrelsen har svarat på regeringens remiss angående färdplan Länsstyrelsen tog bland annat upp att det kan behövas stöd för länsstyrelserna att hantera de målkonflikter som kan komma av arbetet i färdplanens riktning, samt behovet av att ge konsumtionsperspektivet större fokus i arbetet. RB 38. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och användningen av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelsen har utvecklat sitt arbete inom området för klimatanpassning. Detta har skett genom kunskapsuppbyggnad, men även genom kartläggning av det pågående anpassningsarbetet på kommunal nivå. Länsstyrelsen har gjort övergripande bedömningar av länets behov av klimatanpassning utifrån sårbarhet. I övrigt har Länsstyrelsen utvecklat sin samverkan med nationella myndigheter och andra länsstyrelser. Detta främst genom deltagande i det nationella nätverket för klimatanpassningssamordnare, vilket har bidragit till samordningsvinster, kunskapsoch erfarenhetsutbyte. Klimatanpassningsbehov och pågående klimatanpassningsarbete Grunden för det fortsatta lokala klimatanpassningsarbetet har stärkts med bedömningar om sårbarhet och behov av klimatanpassning. Möten och diskussioner med länsstyrelsernas nationella nätverk för klimatanpassning och med länsstyrelsens interna klimat- och energigrupp har tillsammans med material från nationella myndigheter legat till grund för dessa bedömningar och bidragit till lokal kunskapsuppbyggnad. Detta arbete har i sin tur lagt basen för den kartläggning av pågående kommunal klimatanpassning som genomförts. Genom kartläggning av det klimatanpassningsarbete som utförs av Region Gotland pågår arbete med att synliggöra inom vilka områden det finns behov av anpassning, men där åtgärder saknas i dagsläget. Kartläggningen har genomförts utifrån den form som arbetats fram i det nationella nätverket för klimatanpassning och har beretts i länsstyrelsens interna klimat- och energigrupp. Tillsammans med regionala kontaktytor inom området för kris och beredskap utgör bedömningar och kartläggning grunden för den regionala handlingsplan för klimatanpassning som ska utarbetas till juni Klimatanpassning i fysisk planering Länsstyrelsen har utvecklat sin integrering av klimatanpassning i arbetet med fysisk planering och granskar detalj- och översiktsplaneärenden med utökad hänsyn till ett förändrat klimat. I 39

40 övrigt har utökade kontakter med andra länsstyrelser och nationella myndigheter förbättrat kunskapsläge, rutiner och bedömningar kring klimatanpassning inom fysisk planering. Den lokala kunskapsuppbyggnaden har även medfört en vidare förståelse för de lokala effekterna av ett förändrat klimat, dels genom stöd av SMHI, men även genom mer generell kunskapsuppbyggnad utifrån mer nationella perspektiv. Klimatanpassning inom kris och beredskap Utbytet och kontakten mellan klimatanpassning och myndighetens beredskapsfunktion har utvecklats under året. Bland annat har utökad hänsyn till ett förändrat klimat kopplat till identifierade riskområden integrerats i myndighetens risk- och sårbarhetsanalys. Länsstyrelsen har även medverkat på länsstyrelsegemensamma möten för integrering av klimatanpassning inom risk- och sårberhetsarbetet. I och med nästa års framtagande av en regional handlingsplan för klimatanpassning avses även den lokala samverkansgruppen för kris och beredskap involveras i arbetet. Gruppen ska då fungera som remissinstans och stöd kring prioriteringar av samhällsviktiga funktioner. Med parallella arbetsgrupper och deltagare från bl.a. Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Polisen, Region Gotland, näringsliv och frivilliga organisationer väntas samverkansgruppen för kris och beredskap stärka såväl kvalitén hos en kommande handlingsplan som utbytet mellan berörda sakområden. Övrig kunskapsuppbyggnad och kontakter För ytterligare utveckling inom området har Länsstyrelsen medverkat vid ett flertal fysiska möten i form av seminarier, konferenser, informations- och diskussionsmöten. Detta har bidragit till kunskapsutbyte gällande så väl mer specifika som generella klimatanpassningsfrågor med andra länsstyrelser och nationella myndigheter. För mer specifika områden har dessa möten även stärkt myndighetens situation bland annat genom kontakter med SGI och SGU gällande frågor kring dag- och dricksvatten samt ras, skred och erosion. Även vad gäller klimatanpassning inom området för kulturmiljö har Länsstyrelsen utvecklat kontakter med bland annat Region Gotland. Vad gäller regionala analyser för temperatur och nederbörd i ett framtida klimat saknar Gotlands län sådana. Anledningen till att beställning av sådant underlagsmaterial inte lagts under året förklaras av utvecklingen inom området och att diskussioner kring nationellt samordnade analyser förts mellan länsstyrelser och nationella myndigheter. I väntan på en klarare bild vad gäller detta har länets bedömningar och analyser gjorts utifrån tillgängligt material vars tillförlitlighet diskuterats med SMHI. Finansiering Under 2012 har finansieringen av klimatanpassningsarbetet bestått av för uppdraget särskilt anvisade externa medel. Den huvudsakliga medelsanvändningen under 2013 omfattas av löner och OH kostnader om cirka kr. Övriga utlägg inom klimatanpassningsarbetet har inkluderat finansiering av resor och kunskapsutveckling. 40

41 Kulturmiljö PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 43* Årsarbetskrafter män 1) 1,63 0,70 1,51 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 4,41 4,42 5,27 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 6,58 5,82 7,04 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 7,72 7,56 8,04 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 4311, Ärenden enl. 2 kap. Kulturmiljölagen 3) 29 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 4311 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 20 deltagande länsstyrelser är 60. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Under året har vi utökat resurserna inom kulturmiljö, därmed har vi också kunnat besluta om fler ärenden är tidigare år. De beslut som ligger öppna längre än två är i dagsläget avslutade. I brukarundersökningen har vi ett utvecklingsarbete att göra när det gäller bemötande, tydlighet i beslut och brukarens uppfattning om vår kompetens. Medan vi får bättre resultat när det gäller effektivitet och tillgänglighet med bl.a. snabba svar på epost. Andra väsentliga prestationer och resultat Samverkan på flera plan Länsstyrelsen har en nära samverkan med Region Gotland, Gotlands Museum, Skogsstyrelsen. Samarbetet med olika aktörer som t.ex. byggnadsvårdsföretag, fastighetsägare, konsulter, ideella föreningar, privatpersoner, näringslivet och hembygdsrörelsen resulterar i att kulturarvet på lång sikt bevaras, brukas och utvecklas. Även det interna länsstyrelsearbetet präglas av samverkan inom och mellan olika sakområden. Forn- och landskapsvård och arkeologi Länsstyrelsen arbetar med inriktning mot ett hållbart samhälle genom att utveckla och vårda de gotländska kulturmiljöerna, fokusera på människan i relation till kultur, natur, landskap och djur och att utföra vårt uppdrag på ett demokratiskt, rättssäkert och effektivt sätt. Idag finansieras skötsel av skilda slag för ca 150 av de 210 besöks- och fornvårdsplatserna. Dessa miljöer framhålls ofta som en av anledningarna till att många väljer att resa till Gotland. 41

42 Gotlänningarna själva är generellt mycket engagerade i sin historia och angelägna om fortsatt vård av miljöerna. I Översiktsplanen Bygg Gotland poängteras också det rika gotländska kulturarvets betydelse för utveckling och välbefinnande och hur arvet bidrar till regionens attraktionskraft som besöksmål och boendemiljö. Länsstyrelsen har under året fokuserat på att se över forn- och landskapsvården. Här har inriktningen varit att tvärsektoriellt inom Länsstyrelsen, Regionen, Skogsstyrelsen och i ett längre perspektiv även med andra myndigheter och intressenter tydliggöra behovet av utveckling och tillgänglighet med nya grepp kring synen på kultur-naturområden som turistmål. Tanken är även att hitta samordningsvinster och förmera de olika natur- och kulturvärden likväl som sociala värden som är knutna till en plats. Arbetsgruppens material ska sedan diskuteras i en bredare grupp med medverkan bl.a. från Riksantikvarieämbetet, Hembygdsförbundet och andra kulturinstitutioner med kunskap kring besöksplatser. Fornvården bedrivs på ett tjugotal platser i privat regi. Dessa ingår i en förteckning över ca 210 objekt, varav ca 150 får årlig vård. Under året har 80 stycken milstenar på mellersta och södra Gotland konserverats och rengjorts, som ett led i samarbetet mellan Trafikverket, Länsstyrelsen och Byggnadshyttan på Gotland specialiserad på restaurering. I samband med arkeologisk efterundersökning påträffades en intakt silverskatt under våren Den bestod av ett kopparkärl och innehöll drygt föremål i form av silvermynt och smycken. Den är nedlagd efter 1050 e.kr. Under 2013 har konserveringsinsatser utförts på kopparkärlet samt ett hundratal mynt. Under årets sista dagar togs beslut om att fornminnesförklara de kustvärn som ligger längs Visby, Tingstäde och Eksta socken. Byggnadsminnen Bidrag har lämnats för byggnadsvårdsåtgärder på bl.a. byggnadsminnena Huset med målningarna i Visby, konstnärshemmet Muramaris i Väskinde, Norrbys i Väte, Lassor på Fårö, skolhuset i Atlingbo, Petsarve i Eke, museigården Kattlunds i Grötlingbo, Arkivet 1 i Visby, Päronlunde i Fide, prästgården i Sanda och Tomtbods fiskeläge i Burs. Långsiktiga vårdprogram har upprättats för prästgårdsmiljöerna vid Endre, Fole och Gothem prästgårdar. Vidare har tillsyn utövats på 28 byggnadsminnesobjekt, i Visby och på landsbygden. Byggnadsminnesarbetet är i linje med miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Kulturreservatet Norrbys i Väte Länsstyrelsen fattade i början av december ett reviderat beslut och skötselplan för kulturreservatet. Den nya skötselplanen är inriktad på helhetsupplevelsen och landskapet. Med hänvisning till detta har ett initiativ tagits till att se över hur biologiskt kulturarv kan användas för att arbeta med information och vård kring hur markerna har använts. En del vårdinsatser har genomförts på byggnaderna och i trädgården. Arbetet med att tillgängliggöra och utveckla natur- och kulturstigen har fortsatt och beräknas var klart under En familjedag har genomförts och olika aktiviteter har anordnats och utvecklats i samband med ordinarie guidningar. Kulturmiljö och vatten Under 2013 har Länsstyrelsen deltagit i det länsövergripande samarbetet om framtagande av informationsmaterial angående kulturlämningar längs vattendrag. Vidare har arbetet med sammanställning av befintligt kunskapsunderlag kring de kvarvarande avrinningsområdena fortsatt. Detta görs enligt en mall framtagen inom projektet "Kulturmiljö och 42

43 vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt". Arbetet bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Kulturmiljö har medverkat på två årsmöten med vattenråden (Gothemsån och Snoderån) och berättat om fornlämningar, kulturhistoriska lämningar och kulturlandskapet längs med vattendragen. Ett landskap som lätt glöms bort är det av människan skapade kanal-landskapet som så påtagligt förändrat miljöer men bidragit till förbättrade ekonomiska möjligheter t.ex. genom mer tillgänglig åkermark. Länsstyrelsen har medverkat vid Skogsstyrelsens arrangerade vattenvandring längs Dalhemsån och bidragit till förberedelse för en liknande vandring på södra Gotland. I olika sammanhang har de kulturvärden lyfts fram som finns i anslutning till de gotländska vattendragen. Detta har skett genom samverkan, dialog och kunskapsuppbyggnad. De medeltida fiskerännorna i Västergarn har rensats fram manuellt av Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Förslag finns att ta fram en skylt till platsen som beskriver hur det traditionella fisket i rännorna gick till. Kulturmiljöerna som resurs för regional tillväxt I marknadsföring av Gotland används ofta bilder av vackra natur- och kulturmiljöer såväl på landsbygden som i världsarvet Visby. Ett tydligt arbete för ökad medvetenhet om och tillgänglighet till kulturmiljöerna gör att dessa kan upplevas och uppskattas av flera människor, t.ex. vid Norrbys kulturreservat. Under året har ett flertal ärenden hanterats som visat på ett stort medborgarengagemang. En kris kom tidigt på året, när byggnadsminnet och konstnärshemmet Muramaris brann. Detta skapade av förklarliga skäl ett stort medialt intresse. Människor vallfärdade till Muramaris och fick i media möjlighet att berätta om sina egna historier och minnen av platsen. Alla berörda aktörer samlades tidigt för att försöka lösa de mest akuta frågorna. I ett längre perspektiv har Länsstyrelsen och berörda diskuterat huruvida byggnadsminnet står sig inför ett kommande beslut och vilka riktlinjer som ska gälla vid ett eventuellt återuppbyggande av Murarmaris. I detta arbete har Länsstyrelsen i Stockholm varit stödjande. Även raset på Visby ringmur år 2012 och det efterföljande återuppbyggnadsarbetet har skapat ett engagemang och intresse för kulturmiljön som ställer nya krav på kulturmiljöarbetet. Länsstyrelsen avser att fortsätta arbeta för att en handlingsplan för den långsiktiga förvaltningen av ringmuren tas fram. På Gotland finns idag 375 byggnadsminnen. Byggnadsmiljöerna bidrar till att många människor väljer att leva och bo på Gotland. Detta ställer krav på långsiktiga åtaganden och ett tydliggörande av hur byggnadsminnen kan utvecklas utan att de kulturhistoriska värdena minskar. Tillgänglighet och folkhälsa Länsstyrelsens arbete med att integrera tvärperspektiv i verksamheten har stärkts i och med medverkan vid en utbildning om tillgänglighet i skyddade områden. Utbildningen genomfördes som ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Handisam och är en uppföljning på den handbok, Tillgängliga natur- och kulturområden som tagits fram. Erfarenheterna från denna utbildning kommer att ligga till grund för det fortsatta tillgänglighetsarbetet med ett folkhälsoperspektiv. Ett exempel på hur dessa perspektiv sedan tidigare beaktats är den barnskylt som placerats vid fornlämningen Stora Förvar på Stora Karlsö. Skylten är utformad som en serie, vilket underlättar för alla människor att ta del av dem, inte bara barn. 43

44 Under året har en översyn av arbetet med sammanlagt 210 listade forn- och besöksplatser påbörjats på initiativ från Länsstyrelsen. Platserna har bl.a. fältinventerats med fokus på tillgänglighet, upplevelse och utveckling. En arbetsgrupp har bildats med representanter från Region Gotland, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsens natur- och kulturmiljövård för att se över och jämföra vilka platser som uppbär skötsel. Jämställdhet Länsstyrelsen har påbörjat en dokumentation av kvinnans historia i den gotländska kustkulturen. Detta för att belysa kvinnans historia som inte alltid uppmärksammats i kulturmiljöarbetet. Dokumentationen kan sägas spegla en tidig bild av hur den gotländska turismen och kvinnors utkomstmöjligheter växte fram tidig regional tillväxt! Återrapportering regleringsbrev RB 70. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur man verkar för att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet. Länsstyrelsen ska också redovisa exempel på och kommentera hur samverkan, t.ex. med statliga myndigheter och kommuner, sker inom kulturmiljöarbetet samt hur samverkan har utvecklats. Länsstyrelsen har under året medverkat i det fortsatta samverkansarbetet mellan länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet. Att höja kvalitén och genomslagskraften i kulturmiljöfrågorna är syftet med samarbetet på kort- och lång sikt. Arbetet bedrivs på olika nivåer, omfattande såväl styrnings- och ledningsfrågor som mer konkreta verksamhetsfrågor. Ett exempel är samarbetet med Skogsstyrelsen kring omhändertagandet av resultaten från projektet En dörr in. Länsstyrelsen i Gotlands län har deltagit i det samarbete som skett inom länsgrupp Mellan. Det nya Kulturmiljöforum, tidigare Länsantikvarieföreningen, har ombildats till ett nätverk där Länsstyrelsen deltagit i sakområdesdiskussioner kring bl.a. riksintressen, utveckling av handläggar- och IT-stödet. Ombildningen innebär att roller, ansvar och mandat blir tydligare och den strategiska kraften i arbetet kan därmed öka. Inom ramen för samverkansarbetet har en nationell kampanj bedrivits på tillsynsområdet, varvid samtliga län deltagit i tillsyn av kyrkliga inventarier. När det gäller tillsynen av dessa har Länsstyrelsen istället genomfört tillsyn utifrån den unikt heltäckande kyrkoinventarieinventeringen som finns upprättad för samtliga kyrkor på Gotland. En nyhet för Länsstyrelsen på Gotland är den gemensamma tillsynsvecka, som genomfördes under året, där bl.a. olika kulturmiljöobjekt ingick. En gemensam tillsyn genomfördes under veckan på Östergarnsholme där såväl byggnadsminne som fornlämningar besiktigades. Samverkansarbetet på nationell nivå har lett till en större samsyn i frågor som rör kulturmiljöarbetet. Sammantaget upplevs arbetet som ett naturligt steg mot en modernare organisation inom sakområdet, där frågor hanteras gemensamt, med kunskap och effektivitet. Den fortsatta utvecklingen av fibernätet på Gotland har fortsatt under året. Länsstyrelsen har som ett led i uppdraget att förenkla för företag, avsatt medel för arkeologisk medverkan i samband med fiberföreningarnas arbetsplanering. Syftet är att underlätta för exploatören och att förhindra att skador uppkommer på fornlämningar. Medel har avsatts för kunskapsunderlag rörande det kommunala kulturmiljöprogrammet. Programmet, handlingsplan och riktlinjer är en nödvändighet för att på lång sikt kunna bedriva ett politiskt förankrat och tydligt kulturmiljöarbete. De förväntade effekterna av ett 44

45 brett och politiskt förankrat kulturmiljöprogram ökar möjligheten att bedriva ett kulturmiljöarbete där bevarande och utveckling kan mötas och trovärdigheten öka. Arbetet beräknas vara avslutat under år Förutom kulturmiljöprogrammet och som ett led i att möta starka exploateringsintressen har en översyn av riksintresseområdena för kulturmiljö i de mest attraktiva bebyggelseområdena på ön pågått under några år. Under året avslutades översynen av riksintresseområdena för kulturmiljö på Östergarnslandet. För att för företagare och den enskilde hitta rättssäkra, effektiva och tydliga system för handläggning av ärenden t.ex. rörande omläggning av mark från skog till åker har en samverkan mellan Region Gotland, Skogsstyrelsen och flera av Länsstyrelsens sakområden inletts. För att samverka och förmera våra värden har ett antal samarbeten påbörjats eller fortsatt under året. För skötselinsatser har ett gemensamt avtal mellan Länsstyrelsens naturvård och kulturmiljövård upprättats med Skogsstyrelsen. Ett samlat avtal kan ge ett vidgat tvärsektoriellt perspektiv på de landskaps- och fornvårdsobjekt som varje år uppbär skötsel. Även med Trafikverket finns ett flerårigt avtal kring skötsel av några av de vägavsnitt som pekats ut som kulturvägar på Gotland. I samverkan planeras även vård av länets milstenar. Vid årsskiftet 2012/13 inleddes ett Östersjöprojekt mellan världsarv finansierat av Svenska institutet. Projektet har kommit till som svar på diskussionen om behovet av ett ökat utbyte inom Östersjöregionen inom kulturarvs- och turismområdet. Två större seminarier har genomförts under året. De medverkande parterna har visat stort engagemang och visar på de behov som finns av utveckling och utbyte inom ett antal områden. Att samarbetet kan bli långsiktigt hållbart är en stark gemensam ambition, liksom viljan att utveckla och samverka. Arbetet har lett vidare till två huvudförslag: att bygga upp ett nätverk för stöd och dagligt utbyte mellan världsarven och att skapa en paraplyorganisation, Grand Tour Baltic, för ett antal delprojekt av gemensamt intresse, som t.ex. turism, utbildning och produktutveckling. Tabell 5.1 Länsfakta kulturmiljö Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina) Antal byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap. kulturminneslagen Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal Riksintresseområden för kulturmiljövården, yta (ha) Kulturreservat, antal Kulturreservat, yta (ha) Andel av länets kommuner som har kulturmiljöprogram (%) Källa: Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Kommentarer Tabell 5.1 Från och med år 2012 räknas fornlämningarna på ett annat sätt än tidigare. Tidigare har angivits samtliga fornlämningstyper inom respektive fornlämning/fornlämningsområde. Nu räknas varje fornlämning endast en gång, oavsett om fornlämningen består av ett (större) antal 45

46 enskilda objekt eller fornlämningstyper. Uppgiften i tabellen ska därför inte tolkas som att det totala antalet fornlämningar minskat. Tabell 5.2 Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Riksantikvarieämbetets handläggarsystem KÄLLA Kommentarer Tabell 5.2 Uppgift om bidrag, vilka Länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut har hämtats via Agresso. Uppgifterna för 2012 och 2011 har justerats i förhållande till redovisningen i tidigare årsredovisningar. 46

47 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 45* Årsarbetskrafter män 1) 0,90 0,39 0,29 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,15 1,36 1,24 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,23 1,99 1,59 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,70 2,69 2,27 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Inga större skillnader från föregående år än att vi har beslutat fler ärenden där en del är skyddsobjekt utifrån ny lagstiftning. De öppna ärendena är skyddsobjekt som har beslutats i januari Andra väsentliga prestationer och resultat Ordförandeskap i samverkansområde Geografiskt områdesansvar (SOGO) I syfte att underlätta samverkan och effektiv planering har regeringen pekat ut myndigheter med särskilt ansvar för samhällsviktiga verksamheter och ordnat dem i samverkansområden. Från i år har länsråd Peter Molin (Länsstyrelsen i Gotlands län) ordförandeskapet för SOGO där länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Försvarsmakten, Lantmäteriet och även representanter för kommun och landsting ingår. Syftet med verksamheten inom SOGO är att utveckla och stärka det geografiska områdesansvaret för krisberedskap. Regleringsbrev uppdrag 69 Länsstyrelsen har enligt uppdrag 69 i regleringsbrevet för 2013 lämnat in en redovisning av status och erfarenheter av samverkan med Försvarsmakten till MSB. Detta med bakgrund av Försvarsmaktens inrättande av fyra regionala staber, för bl.a. effektivisering av samverkan med länsstyrelserna och andra berörda aktörer i frågor om krisberedskap och totalförsvar. Av redovisningen framgår det att Länsstyrelsen deltagit i planeringsdagar med Militärregion mitt (MRM), inbjudit MRM att delta i Krissamverkansråd och att MRM även har besökt GotSam. Ny RSA och särskild förmågebedömning Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt i länsstyrelseinstruktionen ska länsstyrelsen upprätta en risk- och sårbarhetsanalys. Årets riskoch sårbarhetsanalys innebär en total revidering av densamma. En ny och tydligare struktur 47

48 har tagits fram, riskområdena har lyfts fram och tydliggjorts, analyserna har även blivit mer detaljerade och förklarande, samt en större omfattning av identifierade risker, hot och sårbarheter. Länsstyrelsen har även besvarat årets särskilda förmågebedömning om GNSS. Länsstyrelsen har även deltagit i det nationellt arbete med framtagande av nya föreskrifter för risk- och sårbarhetsanlyser som MSB ansvarar för. Länsstyrelsen har dels deltagit på MSB:s workshops om utvecklingen av nya föreskrifter, men också deltagit i bildandet av ett nationellt länsstyrelsenätverk som arbetar med utvecklingen av RSA. Pågående och sökta 2:4 projekt Länsstyrelsen driver fem projekt inom ramen för medel från 2:4 anslaget. Utveckling av arbetet med inriktning och planering i samverkansområde SOGO, Länsstyrelsen har under 2013 på uppdrag av SOGO:s ingående myndigheter arbetat med att utveckla verksamheten inom samverkansområdet. Regeringens ambition är att samverkansområdena ska ha en tydligare roll i krisberedskapen och har identifierat ett behov av att utveckla planering och styrning. Länsstyrelsen har därför anställt en utvecklingsstrateg med uppdrag att utarbeta en strategisk inriktning, arbetsordning och verksamhetsplan för SOGO. Planen är att utvecklingsprojektet ska fortsätta under 2014 och 2015 under förutsättning att medel beviljas. Inom projektet Sociala risker har länsstyrelsen under året deltagit i utbildningar, workshops, föreläsningar, inhämtat och bearbetat information samt utvecklat en bruttolista för indikatorer på området. Länsstyrelsen har även startat upp och driver ett regionalt samverkansområde Social trygghet. I det regionala samverkansområdet ingår bl.a. Region Gotland, Försäkringskassan, Gotlands tidningar, Kriminalvården, Gotlandshem, Svenska kyrkan och Polismyndigheten. Inom projektet Samverkan Försvarsmakten metoder för gemensam planering har Länsstyrelsen haft en gemensam övningsplanering och möten med MRM för att förbereda för 2014 och 2015 års larm/sambandsövning och framtagande av gemensamma samverkansrutiner. Risk- och sårbarhetsanalys är ett projekt med syfte att öka länets regionala risk- och sårbarhetsanalys användbarhet som beslutsunderlag för länets myndigheter och organisationer. Risk- och sårbarhetsanalysen skall också tillgängligöras för allmänheten avslutas projektet och länsstyrelsen kan konstatera att länsstyrelsen inte fullt ut uppnått de utsatta målen som projektet haft. Projektet har dock bidragit till en ökad samverkan, kunskap och kommunikation inom länet, vilket gynnat krisberedskapsområdet i stort. Samverkan och ledning (information) syfte är att utveckla Länsstyrelsens samordningsansvar och pågår under MSB är huvudman och genomför och planerar liknande projekt i flera län. I länsstyrelsens uppdrag ingår att samordna insatser vid större olyckor och kriser. Projekt avser att klargöra samverkande parters roller med fokus på information. Under 2013 har tre heldagsseminarier arrangerats under temat Människors beteende och behov i krissituationer samt, Sociala medias betydelse vid krissituationer. Förutom heldagsutbildningarna har projektet diskuterat hur aktörerna inom projektet ska omsätta dessa kunskaper för att utveckla den regionala samordningen. Projektet har även haft information och diskussion med MSB när det gäller informationsinsatser vid krishändelser. 48

49 Under 2014 fortsätter projektet i februari med ett seminarium om länsstyrelsens roll kontra kommun ur ett juridiskt perspektiv. Länsstyrelsen har även sökt två nya projekt för 2014 års anslag av 2:4 medel. Utveckling av regionala risk- och sårberhetsanalysen öka samhällets krisberedskap, syftar till att som titeln säger öka samhällets krisberedskap och redundans genom risk- och sårberhetsanalyser. Utvecklingsområden som kommer fokuseras på är analys, civilt försvar, förstärkningsresurser, återställande av funktion efter kris, resursinventering, reservkraft, skyfall, redundans i elektroniska kommunikationer och uppföljning av prioriterade åtgärder inom länet. Projektet kommer drivas under tre år. Regional planering av civilt försvar är ett tvåårigt projekt som syftar till att stödja konceptutvecklingen inom civilt försvar genom att regionalt lyfta fram och utveckla arbetet inom civilt försvar. Projektet har likriktats med andra läns projekt inom civilt försvar. Rakel införande Länsstyrelsen har under året anslutit sig till Rakel. Utbildningar i systemet har genomgåtts och vissa enheter har implementerat Rakel i sitt dagliga arbete. Skogsbrandflyg Länsstyrelsen har under året ansvarat för skogsbrandbevakningen i länet, enligt MSB:s riktlinjer om bevakning med flyg. Länsstyrelsen har också beslutat om omfattningen av bevakningen, exempelvis om flygslingornas uppläggning och hur ofta bevakningen ska utföras. Totalt genomfördes 24 flygningar i länet, inga bränder rapporterades. Miljöatlas Länsstyrelsen håller på att utveckla kartverktyget Miljöatlas, som ska används för planering och prioritering av oljeskyddsinsatser inom länet. Arbetet med Miljöatlasen beräknas vara klart för användning under Övningar Länsstyrelsen har deltagit som observatör eller medverkande i följande övningar: Kärnenergiberedskapsövning, Havsörn Ledningsövning, Dagny Sjöfartsverkets samverkansövning ÖB cheffältsövning MRM rörlig operativ insats MRM fältövning Samverkan GotSam är ett samverkansorgan där Länsstyrelsen i Gotlands län, Försvarsmakten, Polismyndigheten, Kustbevakningen och Region Gotland ingår. Genom ett samarbetsavtal sker en utökad samverkan mellan aktörerna genom regelbundna möten (veckovis) både inom gruppen och med andra aktörer i länet. Regionala samverkansområdena består utav sju områden: Ekonomisk säkerhet Farliga ämnen Geografiskt områdesansvar Social trygghet Skydd, undsättning och vård 49

50 Transport Teknisk infrastruktur Under året har en rad möten genomförts med syfte att utveckla den regionala risk- och sårbarhetsanalysen inom varje område. ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. ÖSAM är ett länsövergripande samarbetesorgan där följande län ingår Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Östergötlands, Gotlands, Örebro och Värmlands län är länsstyrelsen i Uppsala län ordförande för ÖSAM och leder gruppens arbete. Länsstyrelsen i Gotlands län har deltagit på en rad ÖSAM aktiviteter under året. Vakthavande beslutsfattare (VB) På Länsstyrelsen finns det en VB funktion som är tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar. En stabsutbildning har genomförts. Återrapportering regleringsbrev RB 67. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inom området skydd mot olyckor syftar till att främja och bedöma kommunernas förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) skall kommunerna ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Handlingsprogrammen skall antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod konstaterade länsstyrelsen brister och avvikelser vad gäller numerären i beredskapsstyrkorna och möjligheten att upprätthålla beredskapsnivån enligt fastställt handlingsprogram. Handlingsprogrammet var även tidsbegränsat till 2010 och något beslut om förlängning eller beslut om ett nytt handlingsprogram hade inte fattats av kommunalfullmäktige eller annan nämnd eller styrelse och 2013 har länsstyrelsen genomfört uppföljningstillsyn av de påpekade bristerna. Som ett resultat av tillsynen och Region Gotlands arbete med ett nytt handlingsprogram, antogs ett nytt handlingsprogram av Regionfullmäktige Detta föregicks av ett antal dialoger, möten och påpekanden från Länsstyrelsen som slutligen resulterade i ett samrådsmöte mellan Länsstyrelsen i Gotlands län, Kustbevakningen, Polismyndigheten i Gotlands län och Region Gotland. Det nya handlingsprogrammet sträcker sig från till Länsstyrelsen anser att det nya handlingsprogrammet håller en mycket god kvalitet och åtgärdar de brister som Länsstyrelsen påpekat. Länsstyrelsen vill dock poängtera att det tagit allt för lång tid att fastställa det nya handlingsprogrammet. Nyrekrytering, som det nya handlingsprogrammet innebär, anser länsstyrelsen skall vara färdig innan sommaren En sammanfattad bedömning är att Region Gotland i och med den nya handlingsplanen höjer sin förmåga enligt LSO och att Regionens arbete med LSO är godkänt. Tillsyn enligt LSO genomförs enligt avtal med Länsstyrelsen i Stockholms län. 50

51 RB 68. Länsstyrelserna ska inom ramen för det geografiska områdesansvaret göra en värdering av de risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som kommuner och landsting sammanställer enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelserna ska bedöma kvalitén på analyserna och hur dessa kan användas i de regionala risk- och sårbarhetsanalyserna. Länsstyrelserna ska följa upp i vilken utsträckning åtgärdsbehov som tidigare har identifierats i kommunernas och landstingens risk- och sårbarhetsanalyser har tillgodosetts samt i vilken utsträckning eventuellt inträffade extraordinära händelser har utvärderats. Uppföljningen ska inriktas så att den kan samordnas med uppföljningen av kommunernas användning av utbetalade medel enligt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas uppgifter i samhällets krisberedskap. Risk och sårbarhetsanalys Inom länet har det sedan 2011 genomförts ett arbete med syftet att utveckla risk- och sårbarhetsanalysen för det geografiska området Gotland. En grundförutsättning i detta arbete är att Länsstyrelsen och Region Gotland har samma geografiska områdesansvar och analysen är ett gemensamt resultat. Som grund i detta arbete har det regionala Krissamverkansrådet, som gemensamt leds av Länsstyrelse och Region Gotland, fastställt att arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen skall ske med de nationella samverkansområdena som grund. Dessa olika samverkansområden har innehållit deltagare från alla samhällsviktiga aktörer på Gotland inom både den privata och den offentliga sektorn. Resultatet har sammanställts i Risk och sårbarhetsanalys för Gotlands län Det gemensamma arbetet som analysen utgör ger Länsstyrelsen en god bild över Region Gotlands förmåga att analysera och värdera risker inom det geografiska området Gotland. GotSam Inom ramen för att hantera extraordinära händelser inom regionen och länet så används GotSam som en samverkansgrupp. GotSam består av Länsstyrelsen, Region Gotland, Polismyndigheten Gotland, Kustbevakningen och Försvarsmakten. Gruppen träffas regelbundet (varje vecka) och informerar varandra om genomförd, pågående och kommande verksamhet. Samverkan ger en god överblick över varandras resurser och möjliggör att man i händelse av resursbrist kan stödja respektives verksamhet. Gruppen genomför gemensam övningsplanering där ansvaret för genomförandet roterar mellan deltagarna. I händelse av kris utgör gruppen en möjlighet till samordning av information och resurser. Uppföljning Länsstyrelsens uppföljning av Region Gotlands efterlevnad av lagen (2006:544) om Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap sker i huvudsak genom enkätuppföljning samt genom den omfattande samverkan inom området som beskrivs enligt ovan. Länsstyrelsen avser att under innevarande år upprätta avtal med Stockholms län för uppföljning av LEH (2006:544). Sammanfattning Länsstyrelsen bedömer att Region Gotland har en god förmåga att hantera situationer inom ramen för lagen (2006:544) om Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med anledning av att arbetet med att hantera extraordinära händelser inom det geografiska området Gotland, till stor del sker gemensamt, avser Länsstyrelsen att innevarande år upprätta avtal med Stockholms län för fortsatt uppföljning av LEH (2006:544). 51

52 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 5* Årsarbetskrafter män 1) 15,52 14,96 15,74 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 13,83 11,68 13,42 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 31,99 30,34 30,32 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 43,99 43,29 47,39 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet, VÄS 555* Beslutade tillsynsärenden, (st) Totala verksamhetskostnader inkl. OH vht 555*, (tkr) Kostnad per tillsynsärende, (kr/st) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 535, Tillsyn av vattenverksamhet (Anmälningsärenden). 3) 73 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 535 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 64 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Sakområdet ökade sin verksamhet med 2,71 åa under 2013, främst med anledning av en satsning i vattentillsyn, överlappande kompetensväxling inom miljöskydd, samt uppdrag inom friluftsliv och ärendehandläggning inom naturvården. Allmänt kan sägas att effektivisering skett inom sakområdet, då verksamhetskostnaderna minskat en aning trots att personalresursen ökade markant under Avseende ärendeflödet på övergripande nivå märks inga stora förändringar mellan 2012 och En påtaglig skillnad finns inom vattenverksamheten, där såväl antalet inkomna och upprättade ärenden som beslutade ärenden är högre än föregående år, främsta anledningen är satsningen på vattentillsyn som genererat fler ärenden än tidigare. Inom miljöskydd och övrigt miljö- och hälsoskydd har kompetensväxling skett vilket inneburit att något färre ärenden beslutats under Inom naturvårdsförvaltningen skrevs många avtal om 2012, därför har antalet beslutade ärenden sjunkit under I övrigt märks inga större skillnader. 52

53 Verksamhetskostnaderna för tillsyn inom vht 555 är lägre under 2013 än föregående år. Den främsta anledningen är att tillsyn på Nordkalk AB olika ärenden var omfattande under 2012 och att fler ärenden 2013 beslutades utan fältbesök. Ökningen av bidragsutbetalningarna jämfört med 2012 beror på att efterbehandlingen av föroreningar vid en före detta kemtvätt i Visby startat under Inom Förorenade områden har personalomsättning skett vilket inneburit att inga initiativärenden avseende tillsyn har startats under året. Brukarundersökningen gav ett positivt resultat gällande hur Länsstyrelsens tillsyn av vattenverksamheten upplevs. Det mest uppskattade var bemötandet, svarstiden på E-post, effektivitet och kompetens, samt motiveringen av beslut och yttranden. Länsstyrelsen upplevs också vara öppen för dialog och lyssnande. Förbättringsområden gäller möjligheten att nå rätt person via telefon och få behövlig information, samt att skriva mer förståeliga beslut (de upplevdes dock som väl motiverade) och förbättra blanketten. Många upplevde att det var svårt att hitta rätt på webben, vilket är en länsstyrelsegemensam fråga att lösa. Ärenden äldre än 2 år: Knappt hälften av ärendena handlar om reservatsbildning, en process som ofta löper under många år. Något enstaka tillsynsärende inom naturvård är inte heller avslutat. Sju ärenden rör LOVA-bidrag som också löper under flera år. Andra enstaka ärenden finns inom Förorenade områden och avser Huvudstudie vid Källungesågen där Länsstyrelsen har förelagt ansvarigt bolag att genomföra en detaljerad miljöteknisk markundersökning. Inom Miljöskydd består de av tre samrådsärenden inkomna före 2013 som hålls öppna på sökandes begäran. Övriga består av öppnade tillsynsärenden som inte har kunnat besvaras/slutföras Ärenden som är äldre än två år består mestadels av pågående tillsynsärenden riktade bl. a mot Nordkalk AB, andra är avslutade i början av år Andra väsentliga prestationer och resultat Prövning och tillsyn inom miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet har fortsatt varit en prioriterat område. Inom vatten har tillsynen prioriterats och har omfattat främst uttag av grund- och ytvatten och dikningsföretag. Den mest omfattningsrika verksamheten (42 % av arbetstiden) inom sakområdet rör skydd och förvaltning inom Naturvården, vilket inkluderar Nationalparken Gotska Sandön. Därefter är Vattenverksamhet (13 %), Prövning och tillsyn för skydd av naturen (10 %), samt Miljöskydd och Förorenade områden (8 % vardera) stora verksamhetsområden inom sakområdet. För utförligare beskrivningar av verksamheterna hänvisas till återrapporteringen av uppdragen nedan. 53

54 Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 1) Biologisk mångfald Andel av Länsstyrelsen skyddad produktiv 4,12 3,74 3,68 3,68 skogsmark av den totala arealen produktiv skogsmark (%) Förekomst av rovdjur i länet Antal vargrevir med föryngringar Vattenmiljö Andel ytvattenförekomster som uppnår hög eller god ekologisk status (%) Andel grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ status (%) Andel grundvattenförekomster som uppnår god kemisk status (%) Mark Antal objekt i riskklass Antal sanerade objekt i riskklass 1 (ack) varav sanerade med statliga medel (ack) ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Metria, Viltskadecenter, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Biologisk mångfald Arealen skyddad produktiv skogsmark har ökat under 2013 jämfört med perioden Anledningen är att årsarbetskraften för områdesskydd på Länsstyrelsen varit högre under hela 2013 jämfört med tidigare period. En annan anledning är att flera förhandlingar om markåtkomst blev klara tidigt på våren Enligt Nationell strategi för formellt skydd av skog har Gotland har ett förhållandevis högt beting att skydda produktiv skog eftersom länet hyser många oskyddade biologiska värdekärnor. Vattenmiljö Små förändringar har skett gällande ekologisk status för Gotlands ytvattenförekomster under Att andelen ytvattenförekomster med god ekologisk status gått ned från 10 % till 9 % beror på att det tillkommit ny kunskap och inte att förhållandena försämrats. Att läget i princip är oförändrat beror på att vattendragen är så omdanade på grund av utdikning, rätning och kanalisering att det är tekniskt och ekonomiskt omöjligt att återskapa dessa vatten till vad de en gång varit. Fokus bör läggas på möjliga åtgärder som att bygga bort vandringshinder samt öka miljöhänsynen vid underhåll av markavvattningsföretagen. Den kemiska statusen för vattendragen har förbättrats (exklusive kvicksilver) sedan den senaste statusklassningen beroende på att vi idag inte hittar nonylfenoler över gränsvärdena. Orsaken till förbättringen är inte klarlagd. För kustvattenförekomsterna är situationen oförändrad i och med att den största påverkan i form av näringsämnen kommer från Östersjöns interna belastning. Länsstyrelsen har under 2013 genomfört en rad med åtgärder för att förbättra statusen på ytvattnet. Bland åtgärderna kan nämnas Greppa Näringen, återskapa våtmarker samt ett omfattande arbete tillsammans med Sportfiskarna och Trafikverket för att bygga bort vandringshinder, skapa omlöp samt att restaurera vattendragssträckor. 54

55 På Gotland anses grundvatten vara en av våra viktigaste frågor, och det har också uppmärksammats mer de senaste åren. Åtgärdsmässigt bör fokus framöver läggas på vattenskyddsområden, för att i ett långsiktigt perspektiv trygga en god vattenkvalité i viktiga vattentäkter. Det är Region Gotland som är huvudman för vattentäkterna och som därmed ansvarar för framtagandet av underlaget till vattenskyddsområdena. Länsstyrelsen eller Region Gotland kan sedan besluta om skyddsområdena. Länsstyrelsen har drivit på Region Gotland att komma med en prioriteringslista för Vattenskydd. 4 av Gotlands 15 grundvattenförekomster har bedömts till otillfredsställande kemisk status främst på grund av höga kloridhalter samt rester av bekämpningsmedel. Vidare uppstår sommartid brist på grundvatten inom vissa områden, vilket medför att 5 grundvattenförekomster har bedömts till otillfredsställande kvantitativ status. Under 2013 har statusklassningarna setts över, men inga större förändringar har kunnat ses. Gotland har få förekomster vilket medför att även små ändringar kan ge stora procentuella skillnader. Länsstyrelsen arbete med statusklassningar inom vattenförvaltningen är omfattande. Under året har vattentillsynen prioriterats högt. Tillsynen har omfattat främst uttag av grund- och ytvatten och dikningsföretag. Mark Under 2013 har inga ytterligare riskklass 1-objekt påbörjat åtgärder. Ett blandfinansierat objekt har slutredovisats och godkänts av Naturvårdsverket. För två helt bidragsfinansierade objekt har slutredovisning påbörjats. För ett riskklass 1-objekt har upphandling av efterbehandlingsentreprenad påbörjats. Återrapportering regleringsbrev RB 45. Länsstyrelserna ska utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Arbetet med åtgärdsprogrammen ska översiktligt redovisas. Länsstyrelsen på Gotland har valt att arbeta med åtgärdsprogram sektorsvis genom att vända sig till en målgrupp i taget. Under 2013 har samarbete inletts med länets besöksnäring, vilken är en viktig sektor inom det gotländska näringslivet och som både är beroende av och påverkar den gotländska miljön. Arbetet drivs i samarbete med Region Gotland och Inspiration Gotland och syftet är inspirera och underlätta för företag att utveckla sig miljömässigt. Efter några månaders inledningsfas där Länsstyrelsen knöt kontakter inom näringen, identifierade samarbetspartners och undersökte företagens behov inom hållbarhet, hölls i november ett första möte för gotländska företag inom besöksnäringen. Inbjudan spreds i en mängd nätverk för turismnäringen, samt annonserades i dagspress. Syftet var att inventera vilka behov besöksnäringen har för att kunna göra miljöförbättringar, samt att skapa ett forum för hållbarhetsfrågor. Ett antal behov och teman för aktiviteter identifierades, bland annat hållbara upphandlingar, miljöplaner och certifieringar, energifrågor, samt nätverk och ambassadörer för hållbarhet. Vid mötet deltog 20 kvinnor och 23 män. RB 46. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. 55

56 Region Gotlands miljö- och hälsoskyddsnämnd är tillsynsmyndighet över de flesta av de objekt där ansvar finns för förorenade områden. Tillsynsvägledning är därför det effektivaste sättet för Länsstyrelsen att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar. Med privatfinansierad avser Länsstyrelsen även objekt där ansvar finns hos exempelvis kommuner och andra statliga myndigheter/organisationer. Uttrycket privatfinansierad är något missvisande eftersom det kan exkludera mängder av förorenade områden där ansvar finns hos kommunala eller statliga organisationer. Uttrycket borde bytas ut mot finansierad av ansvarig. Länsstyrelsen har genom tillsynsvägledning fortsatt stötta Region Gotland i sitt arbete med att riskklassa och undersöka pågående miljöfarliga verksamheter. Under året har Regionen även börjat tillsyna nedlagda verksamheter där ansvar finns. Länsstyrelsen har under året haft åtta tillsynsvägledande möten med särskild fokus på förorenade områden med Regionen. Vägledning har också skett löpande genom telefon och e-post. Länsstyrelsen bedömer att de tillsynsvägledande insatser som gjorts under några år har varit helt avgörande för att Region Gotland nu uppmärksammar förorenade områden i sin tillsyn och därigenom ökar andelen privatfinansierade saneringar. Inom tillsynsvägledningen har Länsstyrelsen också deltagit som arrangör i Mälarlänsutbildningen, en utbildning för miljöinspektörer från samtliga kommuner inom Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas, Örebro och Södermanlands län. Utbildningen tar upp aktuella frågeställningar inom området. Genom utbildningen stärks den kommunala tillsynen på förorenade områden där ansvar finns och därigenom ökar andelen privatfinansierade åtgärder. Vid utbildningen deltog ca 135 personer. Hela området representerar 28 % av landets kommuner vilket gör vägledningsinsatsen mycket effektiv. Inom Mälarlänssamarbetet har också ett informationsprojekt om ansvar för förorenade områden genomförts för banker. Bankerna står oftast för finansiering av fastighetsköp och det är viktigt att dessa aktörer är medvetna om kostnader och ansvar om en fastighet är förorenad. En ökad medvetenhet inom fastighetsmarknaden medverkar till bättre kalkyler vid köp och exploatering vilket indirekt ökar andelen privatfinansierade åtgärder. Inom Miljösamverkan sydost har Länsstyrelsen deltagit i ett deponiprojekt. Inom Kalmar och Gotlands län har kommunerna gemensamt tagit fram förslag till riskklassningar för 258 deponier. Länsstyrelsen har inom ramen för sin tillsynsvägledning deltagit i projektgruppen och medverkat vid utbildningar/workshops för kommuner, handledning vid riskklassning samt framtagande av beslutsmallar och rapporter. Länsstyrelsens egen operativa tillsyn på förorenade områden har under året inriktats mot större tillståndspliktiga verksamheter och riskklass 1-objekt. Arbetet med efterbehandling av platser där ansvar saknas går nu in i ett nytt skede. Länsstyrelsen avslutar inventeringsfasen i början på 2014 och koncentrerar nu arbetet till undersökningar och åtgärder. Under 2013 har åtgärder vid en kemtvätt i Visby förberetts. Vid kemtvätten kommer föroreningarna att behandlas på plats med en termisk metod. Som energikälla kommer grön el eller alternativt biogas att användas. Saneringen blir den första i sitt slag i Sverige och ligger helt i linje med intentionerna att använda statliga bidrag till innovativa lösningar där miljömålskonflikter undviks. Region Gotland har under året avsagt sig huvudmannaskapet för länets mest prioriterade objekt, Södervägs brädgård. Huvudmannaskapet har nu övertagits av SGU som har en bredare erfarenhet av att driva undersökningar och efterbehandlingar av områden där föroreningssituationen är komplicerad. Länsstyrelsen har också tillsammans med länsstyrelserna i Mälardalen gemensamt upphandlat 56

57 ramavtal för undersökningar av förorenade områden. Ramavtalet kommer att förenkla och effektivisera undersökningsfasen betydligt. Länsstyrelserna har tillsatt en arbetsgrupp för arbetet med att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag. Arbetet har under året skett i samarbete med Naturvårdsverket. Arbetet har fokuserat på att identifiera kritiska faktorer i den process som omfattar utredningar och åtgärder av förorenade områden samt förslag på åtgärder för att minimera de oförbrukade bidragen. Föreslagna åtgärder har sammanfattats i ett PM. Några av åtgärderna har också realiserats under året, t.ex. att utredningar från och med år 2013 kan sökas på bemyndiganderamen och därmed fördela kostnaden på flera år. Vidare föreslås att åtgärdsfasen delas upp och medel rekvireras för det år som de kommer att förbrukas. Naturvårdsverket har redan börjat besluta om årsvis fördelning av medel till enskilda åtgärdsobjekt. Åtgärder föreslås också för att öka rörligheten för de medel som anslagits för enskilda objekt och som inte kommer att förbrukas i rätt tid på dessa objekt. I PM:et framgår det också att det är svårt att förena komplexa entreprenadprojekt med bidrags- och administrativa system som omfattar årsvisa budgetar. Det gemensamma arbetet har fokuserat på att förbättra hanteringen av bidragsmedel till nya objekt. Utöver detta har det också funnits kvar medel från redan beslutade objekt. För att minimera dessa medel har Naturvårdsverket haft separata diskussioner med enskilda län. Storleken på mängden oförbrukade medel har minskat betydligt och länsstyrelserna gör bedömningen att mängden medel som finns ute på länen kommer att nå en acceptabel nivå under Krav på ytterligare minskning av dessa medel kommer påtagligt försvåra arbetet med efterbehandling av förorenade områden. RB 47. Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa: Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn, tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras, vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen, samt hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs. Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Naturvårdsverket - Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn Det har funnits tydliga mål för tillsyn beskrivna i verksamhetsplanen för Dels har tillsyn markerats som ett särskilt externt och internt utvecklingsområde och dels har olika fokusområden rörande tillsyn formulerats gällande ökad andel planerad och utveckling av tillsyn inom djurskydd, PBL, ringmuren inom kulturmiljö, djur- och växtarter och 57

58 vattenverksamhet. Såväl fokusområden som totalt utförd tillsyn inom alla sakområden följs upp tertialsvis i ledningen. Tillsyn kommer alltjämt att styras i såväl planering som i uppföljning. Ett viktigt instrument för att effektivisera och utveckla tillsynen är det tillsynsnätverk som finns internt inom Länsstyrelsen. I den samordnas en hel del utbildnings- och tillsynsinsatser. Under 2013 genomfördes en tillsynsvecka då större delen av Länsstyrelsens tillsynspersonal bedrev tillsyn. Under veckan genomfördes tillsyn av skiftande karaktär inom Länsstyrelsens sakområden. Tillsynen som utfördes inom miljöbalken var framför allt inom strandskydd inom ett begränsat geografiskt område samt vattendomar för uttag av ytvatten och grundvatten. Under veckan genomfördes också utbildning och tillsynsvägledning för Region Gotland. Tillsynsvecka kommer även att anordnas under 2014 och då utgå från några utvalda miljömål. Effektivisering av miljötillsynen har skett under året. Fler ärenden har beslutats utan fältbesök men med ökad dialog med verksamhetsutövare. I nuvarande tillsynsplan har ingen särskild prioritering utifrån miljökvalitetsmålen gjorts. På Gotland har dock skyddet av grundvatten alltid prioriterats högt av miljömyndigheterna på grund av tunna jordtäcken och många dricksvattentäkter. Många av de prioriteringar som görs inom tillsynen görs därför utifrån miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Vid revidering av behovsutredningen, som ligger till grund för tillsynsplanen, kommer behovet framöver att bedömas utifrån en mer riskbaserad analys där även miljömålen ingår. - Tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras Tillsynsvägledningen gentemot Region Gotland har under året ökat. En ny treårig tillsynsvägledningsplan har tagits fram och vägledningen har systematiserats. Tillsynsvägledningen sker främst genom regelbundna möten, särskilda tema/utbildningsdagar, telefon- och e-postkontakter och genom samverkansprojekt inom Miljösamverkan sydost. Under året har Länsstyrelsen haft fem större tillsynsvägledningsmöten med Regionens miljöoch hälsoskyddskontor. Vid ett av mötena medverkade även åklagarmyndigheten och polisen, vid ett annat Socialstyrelsen. Länsstyrelsen har utsett kontaktpersoner inom ett flertal angelägna områden som Region Gotland direkt kan vända sig till vid behov av vägledning. Inom ramen för tillsynsvägledningen har Länsstyrelsen utbildat Region Gotland inom naturvård i artsskyddsförordningen och de friluftslivspolitiska målen. Naturvårdsområdet har inte tidigare varit ett område där tillsynsvägledning skett i någon större omfattning. Region Gotland har efter utbildningen efterfrågat ytterligare vägledning inom området, främst inom frågor som berör omställning av mark och strandskydd. Länsstyrelsen kommer under 2014 fortsätta att utveckla tillsynsvägledningen och ha en hög ambitionsnivå inom området. Länsstyrelsen har under lång tid pekat på behovet av ökade resurser för att kunna bedriva en proaktiv och uppsökande miljötillsyn som är förenlig med det ansvar som följer av miljöbalken och miljötillsynsförordningen. Det tillskott på drygt 136 tkr. som Länsstyrelsen erhöll 2013 för tillsyn enligt miljöbalken var välkommet och möjliggjorde en satsning på tillsyn inom vattenområdet. För att öka ambitionsnivån avseende alla de arbetsuppgifter som tillkommit sedan miljöbalkens tillkomst behöver det tillföras ännu mer resurser. 58

59 Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Miljödepartementet har därför vidare i olika utredningar påtalat behovet av att låta hela eller delar av uttagna miljö- och täktavgifter återföras till tillsynsmyndigheten för att finansiera den tillsyn som erfordras. Den vattentillsyn som bedrivits visar att tillsynsområdet är omfattande och inledningsvis svårarbetat eftersom många av de beslut som ligger till grund för uttagen/företagen är gamla. Tillsynen inom detta område behöver utvecklas ytterligare. Liksom för övriga länsstyrelser är det idag svårt för Länsstyrelsen att ompröva alla de miljöfarliga verksamheter som idag har äldre tillstånd enligt miljöbalken innan utgången av Detta gäller även tillsyn av vattenverksamhet samt inom natur- och artskydd. Det förra är en förutsättning för att kunna ompröva dikningsföretag med äldre vattendomar samt öka andelen egeninitierad tillsyn i syfte att nå miljökvalitetsmålens preciseringar och etappmål samt vattendirektivets mål om god vattenstatus. Även inom natur- och artskydd erfordras ökade resurser för att möjliggöra uppsökande och förebyggande tillsynsverksamhet samt kontroll av illegal import/export av hotade arter. - Vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen En förutsättning för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen är att vidta åtgärder inom områden där Länsstyrelsen bedriver tillsyn enligt miljöbalken. Även om mycket kan ske på frivillig väg eller genom ekonomiska stimulanser är tillsynen central för vissa åtgärder. Genom uppsökande egeninitierad tillsyn kan medvetandegraden hos verksamhetsutövare ökas och frivilliga åtgärder stimuleras. En erforderlig tillsyn är också en rättvisefråga då företagen ska kunna konkurrera på lika villkor. För miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv och Ingen övergödning har tillsynen stor betydelse. Ofta är kunskaper om följderna av utdikningar och rensningar låg bland brukarna varför av Länsstyrelsen initierade tillsynsinsatser spelar stor roll för att undvika skador eller mildra verkningar av vidtagna åtgärder. Täktverksamhet för husbehov och strandnära byggande på Gotland sker tyvärr ibland på platser med höga naturvärden. Tillsyn avseende inredande av förrådsbyggnader och lador för bostadsändamål har också förekommit under året. I de här fallen kommer även åtgärderna i konflikt med intressen för det rörliga friluftslivet inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Här finns ett stort behov av ytterligare egeninitierade tillsynsinsatser. Även inom Giftfri miljö har egeninitierad tillsyn stor betydelse. Ofta är fokus hos verksamhetsutövarna på läget i nutid. Förorenade områden orsakade av äldre verksamheter glöms ofta bort. Länsstyrelsens uppsökande tillsyn är därför viktig för att göra företagen uppmärksamma på den historiska problematiken. Under året har vattentillsynen prioriterats högt, vilket främjar miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Tillsynen har omfattat främst uttag av grund- och ytvatten och dikningsföretag. Tillsynen har lett till att Länsstyrelsens verksamhetsregister har kunnat uppdateras och kompletteras med nya uppgifter om ägare och i vilken utsträckning tillstånden används. Överlag är resultatet av tillsynen av ytvattenuttag positivt, och de granskade verksamheterna fungerar väl. Genom tillsynen har vi även kunnat informera och ge råd till verksamhetsutövarna. Några tillstånd som förfallit har upptäckts. I några fall har vi förelagt ägaren att komma in med ytterligare uppgifter. 59

60 För att främja samma miljökvalitetsmål har Länsstyrelsen också drivit på Region Gotland till att prioritera och tidsätta sitt arbete med bildandet av vattenskyddsområden. Inom miljöskyddstillsynen har fokus under året legat på de större stentäkterna och cementindustrin på norra Gotland. Tillsynsobjekten är komplexa och resurskrävande. Tillsynen omfattar frågor inom i stort sett hela miljöbalkens område. Denna tillsyn har bäring på flera miljökvalitetsmål, inte minst Ett rikt växt- och djurliv. Den egeninitierade naturvårdstillsynen har under 2013 främst inriktats på tillsyn av byggnader och husbehovstäkter inom strandskyddade områden samt tillsyn inom CITES. - Hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs Inom Miljösamverkan sydost (Gotland och Kalmar län) har ett större projekt med riskklassning av deponier genomförts. Genom samverkan över kommun- och länsgränser har 258 deponier nu preliminärt riskklassats enligt MIFO-modellen. Genom Länsstyrelsens samverkan med mälarlänen genomfördes under 2013 flera projekt inom förorenade områden. Under november hölls den årliga Mälarlänsutbildningen för samtliga kommuner inom Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas, Örebro och Södermanlands län. Vid utbildningen deltog ca 135 personer. Hela området representerar 28 % av landets kommuner vilket gör vägledningsinsatsen mycket effektiv. Inom mälarlänssamarbetet har också ett informationsprojekt om ansvar för förorenade områden genomförts för banker. Länsstyrelsen har deltagit i Miljösamverkan Sveriges projekt om samråd. Projektet startade i november 2012 och har arbetet med att ta fram rutiner och information kring samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken. Projektet avslutades i november RB 48. Länsstyrelserna ska i sitt arbete med biologisk mångfald och naturvård särskilt: skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål samt åtaganden inom EU:s naturvårdsdirektiv och internationella naturvårdskonventioner. Bevarande av värdefulla skogar är högt prioriterat och ska ske med utgångspunkt i strategierna för formellt skydd av skog, fortsätta arbetet med artbevarande, genomförandet av rovdjurspolitiken och främjandet av friluftslivet, samt se till att naturvårdsarbetet sker i god dialog med medborgare, brukare och andra berörda aktörer. - Skydd av värdefulla naturområden Arbetet med områdesskydd följer miljökvalitetsmålen och länets strategi för formellt skydd av skog med dess inriktningar på olika naturtyper. På Gotland ligger fokus på skydd av skogar av naturtyperna kalkbarrskogar, hällmarkstallskogar, sandbarrskogar och ädellövskog. Gotland hyser även många andra skyddsvärda naturtyper. Under år 2013 har fem naturreservat blivit beslutade och ett befintligt reservat har utvidgats. Dessa sex reservat tillsammans innebär att 558 ha produktiv skog skyddats långsiktigt. Av de berörda markägarna i reservaten är 39 män och 24 kvinnor. Länsstyrelsen samarbetar med Skogsstyrelsen när det gäller det formella skyddet. En anledning till att reservatsbildningen ofta tar flera år är att tilldelade medel för ersättning till markägare är begränsad. En lika stor begränsning är antalet årsarbetskrafter för detta på 60

61 Länsstyrelsen. Med utgångspunkt från de medel som tilldelats Länsstyrelsen för markåtkomst de senaste åren kommer startade markåtkomstarbeten att behöva pågå under flera år framöver innan de kan vara avslutade. Skogsområden i länet som innehåller hotade skogslevande arter kontinuerligt anmäls för avverkning. På grund av många redan påbörjade reservatsobjekt och små resurser till handläggning av reservatsbildande går arbetet tyvärr mycket långsamt. Förhandlingar om köp och intrång av prioriterade fastigheter pågår kontinuerligt. I arbetet med bildandet av ett marint naturreservat i Slite skärgård hölls två dialogmöten med en bred inbjudan till markägare, föreningar, näringsliv och andra nyttjare av området. Mötena besöktes av 17 kvinnor och 47 män. Mötena mottogs mycket positivt och ledde bland annat till att Länsstyrelsen kommer se över föreslagna gränser och eventuellt utvidga reservatsområdet. Länsstyrelen har under året deltagit i Life-projektet ELMIAS som drivs av Skogsstyrelsen för bekämpning av almsjukan på Gotland. I 25 Natura 2000-områden har Länsstyrelsen genomfört en lavinventering samt påbörjat arbetet med revidering av områdenas bevarandeplaner och skötselplaner. - Biologisk mångfald Åtgärder inom ÅGP (åtgärdsprogram för hotade arter) Under året har arbetet med åtgärdsprogrammen främst inriktats på följande arter/biotoper: Tre rikkärr har restaurerats för att förbättra hydrologin. I kärret i Gerum har dessutom stängslet till vinterfållan för russen på Lojstahed flyttats, så att russen kommer åt att beta även i kärret. En färist har satts upp för förenkla in och utfart till området och kärret har skyltats upp för besökare. I samarbete med Region Gotland har Länsstyrelsen anlagt en bibädd på Hällarna, strax söder om Visby. Här låg tidigare en skjutvall med gott om rödlistade bin som stortabetserarbi, storblomsterbi, thomsonkägelbi och svartpälsbi. Bädden är konstruerad för att efterlikna skyttegravarna från förr och den kommer att blomma fint nästa sommar. Inuti har vi anlagt ett s.k. bihotell av staplade stockar. Håligheter har borrats upp i stockarna där bina kan lägga sina ägg. Vi har dessutom genomfört åtgärder för vilda bin strax söder om naturum i Vamlingbo. Förutom att vara en resurs för vilda bin, så kommer dessa platser också att kunna vara ett besöksmål där man kan bekanta sig lite mer med vildbifaunan. Båda områdena har skyltats upp. - Rovdjurspolitiken Utav de fem stora rovdjuren finns endast kungsörnen representerad på Gotland. Med medel från Naturvårdsverket genomförs årligen inventering av kända boplatser och sökning efter nya bon. Den största insatsen av arbetet sker dock av ideella krafter. 41 örnpar påbörjade häckning och 24 av dem rapporteras ha fått ut minst en flygg unge. Den gotländska populationen uppskattades 2013 till minst 55 revir. Under året har tre möten med Viltförvaltningsdelegationen genomförts. På dessa möten diskuteras övergripande jakt- och viltfrågor. I år har delegationen haft visst fokus på korsningsgrisar (korsning mellan vildsvin och tamgris). Ämnet har blivit aktuellt eftersom några korsningsgrisar rymt ur den hägnad de varit placerade i. Länsstyrelsen har haft som utgångspunkt att korsningsgrisar inte har en naturlig hemvist i Gotlands fauna. Inga större meningsskiljaktigheter har förekommit bland delegaterna. Utav de närvarande delegaterna på de tre mötena var den kvinnliga representationen i medeltal 32 % (29, 43 resp. 25 %). 61

62 - Dialogen med medborgare, brukare och andra berörda aktörer I huvudsak har vi arbetat utifrån Gotlands lokala program Värna, Vårda, Visa som blev klart Trots att Länsstyrelsen under 2013 tvingats spara in ett underskott på 1:3 anslaget för skötsel av värdefull natur på nära 4 miljoner kr, har vi ändå lyckats åstadkomma nedanstående aktiviteter. Länsstyrelsen har på grund av besparingarna inte kunnat prioritera större skötselåtgärder under året, utan istället satsat på dialog i naturvårdsarbetet med olika aktörer. Löpande underhållsskötsel och mindre uppdrag har utförts genom ett samarbetsavtal med Skogsstyrelsen. En uppskattning av de arbetstillfällen som skapats genom skötseluppdrag i avtalet med Skogsstyrelsen ger att 30 uppdrag under året med i medeltal 2-4 arbetande i varje arbetslag (stängsling, slyröjning, spångning etc.) har gett ca 90 arbetstillfällen. Uppdragen har givetvis varit av olika längd, alltifrån enstaka dagar till flera veckor. Omräknat till årsarbetskrafter (åa) så har Skogsstyrelsen utfört 210 dagsverken i skyddade områden, fördelat på 7,60 åa till arbetslag, 0,71 åa till arbetsledning. Dessutom har Länsstyrelsen ca 50 avtal i bemyndiganden från Naturvårdsverket till både enskilda och föreningar om skötsel av ängar, betesmarker och strandstädning m.m. som också genererar ett stort antal arbetstillfällen. Länsstyreslen startade upp ett extra naturvårdsråd där vi, tillsammans med ideella föreningar, diskuterar skötseln i några specifikt utvalda reservat. Under våren fick de föreningar som deltar i naturvårdsrådet en presentation av sex reservat (fördelat på södra och norra Gotland med varierande naturtyper) för att under sommaren besöka dessa och ge förslag på skötselåtgärder. Vi knöt ihop säcken i september med ett inspirerande möte där vi alla diskuterade de föreslagna åtgärderna. Länsstyreslen har även startat en fågeltornsgrupp, med representanter från Gotlands Ornitologiska förening, Naturskyddsföreningen Gotland och Länsstyrelsen för att gemensamt arbeta med de gotländska fågeltornen. Länsstyrelsen har under året ordnat möten med ett flertal aktörer. En möjlig utveckling av Ars fiskeläge har diskuterats med Ars fiskeförening, utvecklingsmöjligheter för Hall-Hangvar har diskuterats med de djurägare som sköter betet i området, parkeringen vid välbesökta Blå lagunen (naturreservatet Bästeträsk) utvärderades tillsammans med P18 IK. Genom initiativ från markägaren och ett gott samarbete har Länsstyrelsen i naturreservatet Sandarve kulle genomfört en restaurering samt uppsättning av nya stängsel för skötsel genom bete av området. Inför renoveringen av fågeltornet samt bygge av ny spång i naturreservat Storsund hade Länsstyrelsen samråd med berörd markägare, Gotlands Naturskyddsförening. Föreningen är även markägare i Alvena lindaräng och Hörsne prästänge där samråd skett angående restaurering och utvecklingsmöjligheter i stort. Ett flertal möten har även ägt rum mellan Länsstyrelsen och trädgårdsförvaltaren vid Brucebogården angående möjlig utveckling av den del av naturreservatet Brucebo som sträcker sig mellan reservatet och gården. Länsstyrelsen har jobbat vidare på lokalt samarbete genom att knyta nya kontakter med hembygdsföreningar, markägare och brukare. Under 2013 har vi startat upp samarbete med Fide hembygdsförening angående skötsel av Fide prästänge och Lau hembygdsförening angående underhåll av ett fågeltorn, strandstädning samt underhåll av byggnaderna på Skarpholmen i naturreservat Laus holmar. Vi har även startat upp samarbete med markägare samt närboende för tillsyn och städ av naturreservatet Blautmörskogen, Bästeträsk (blå 62

63 lagunen), Gothem-Suderbys, S:t Olofsholm, och med Speleologförbundet om naturvårdstillsyn av Lummelundagrottan. Den biologiska skötseln av änget och ekskogen i naturreservatet Salmbärshagen har under 2013 kommit igång med stort lokalt engagemang. En träff för allmänheten och markägare har hållits i det blivande naturreservatet Fjälängar. Området har en särklass vad gäller kända natur och kulturvärden och innefattar ett av Sveriges bäst kända ödegårdskomplex. Inför framtagandet av beslut och skötselplan hölls ett öppet möte för att diskutera platsens värden och förutsättningar för den fortsatta skötseln. Mötet var mycket uppskattat. Deltog gjorde 12 kvinnor och 13 män. - Främjande av friluftslivet Naturum Gotland vid Vamlingbo Prästgård har, förutom dagliga guidningar i naturums närhet under högsäsong, även anordnat en exkursion till naturreservatet Lundar med fokus på naturvärden i sandmiljöer, detta i sammarbete med ÅGP (åtgärdsprogram för hotade arter). Exkursioner föregicks av en informationsträff vid Prästgården med bildvisning som samlade 25 stycken deltagare. Naturum har också sammanställt Gotlands alla naturvandringar som utförs av de olika natur- och friluftsföreningarna i en gemensam folder. Denna har delats ut på Länsstyrelsen, naturum, turistbyrån i Visby, biblioteken runt om på Gotland samt även funnits på naturums hemsida. Naturum Gotland besöktes 2013 av personer, vilket är en ökning jämfört med 2012 års besökssiffra (19 924). Naturum Gotland och nationalparken Gotska Sandön har under året utvecklat varsin Facebook-sida som följs av många anhängare. Naturreservat Salmbärshagen har fått en rejäl upprustning. Entrén har fått en portal, stättan har bytts ut mot en grind med ramp, området har röjts och ett nytt gotlandstun är uppsatt. /Paviken. ALF återkommer/ Naturslingan i Muskmyr har fått nya spänger samt engelsk text på skyltarna. Smågårde naturskog har öppnats upp genom att delar av stängslet har rivits, vilket har ökat tillgängligheten påtagligt och välkomnar besökare in i reservatet. I samarbete med Hushållningssällskapet har vi anordnat en parkering (gemensam för de närliggande reservaten) med informationstavlor och rastplats vid Lojsta Russpark. Länsstyreslen har bättrat på informationen på hemsidan genom en ny karta så att besökare till naturreservaten lättare kan orientera sig i vart på ön reservaten finns. Inom LONA (lokala naturvårdsprojekt) har tre projekt beviljats statsbidrag under 2013, varav ett handlar om röjning och tillgängliggörande av natur i Tomtbods fiskeläge, Burs socken ( kr). För att ytterligare främja friluftslivet i naturreservaten behöver beslut och skötselplaner revideras. Den främsta anledningen till begränsningar i friluftslivet i skyddade naturområden utgörs av föråldrade föreskrifter och skötselplaner. Under 2013 fanns endast utrymme att revidera beslutet för naturreservatet Blautmörskogen. Länsstyrelseinstruktion 5 63

64 8. verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås, och svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete, stödja kommunerna med underlag för deras miljömålsarbete, verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat Länsstyrelserna ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt första stycket 8 rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs. Förordning (2008:1346) som gällde t.o.m Se mer under avsnittet Resultatredovisning. Miljökvalitetsmålen har bedömts ur ett gotländskt regionalt perspektiv. Inför bedömningarna hölls målsvisa nationella möten över internet med ansvarig central myndighet. Dessa möten anordnades av RUS (Regional Utveckling och Samverkan inom miljömålssystemet) och var värdefulla för utbyte mellan de ansvariga för samma mål på olika Länsstyrelser. Samverkansgruppen för Gotlands miljömål har haft två möten. I gruppen ingår förutom Länsstyrelsen även Region Gotland (flera förvaltningar), Uppsala Universitet (Campus Gotland), LRF Gotland, Skogsstyrelsen och Naturskyddsföreningen Gotland. Utöver utbyte av information har ett av mötena haft tema havsplanering. Denna samverkan kring miljömålen skapar en helhetsbild och förståelse av länets miljöarbete och är mycket uppskattat av deltagande aktörer. Den gemensamma kunskapsbasen ökar och samordningseffekter kan hittas, vilket leder till ett effektivare arbete för länets miljö och för att uppnå miljömålen på Gotland. För varje miljökvalitetsmål finns en målansvarig på Länsstyrelsen och dessa träffas regelbundet i det interna nätverket för att utbyta information om varje miljömål, diskutera årliga bedömningar och indikatoruppdateringar, samt diskutera aktuella teman inom miljöområdet. I och med den tydliga arbetsfördelningen med en ansvarig tjänsteman för varje miljökvalitetsmål, säkerställs att målen integreras i verksamheten. Varje målansvarig tar med sig sitt mål in i ärendehandläggning, projekt, olika former av samverkan och andra dagliga arbetsuppgifter. Den interna miljömålsgruppen har haft sju möten under året och förutom det löpande arbetet har mycket fokus legat på åtgärdsprogrammet och samarbetet med besöksnäringen (se rapportering Regleringsbrev 45). Gruppen gjorde ett studiebesök hos en turismföretagare på landsbygden. Gruppens breda spridning över olika sakområden är en viktig plattform för miljömålsarbetet på Länsstyrelsen och innebär att en helhetssyn kan skapas och förmedlas vidare både inom Länsstyrelsen och externt. Ett seminarium om generationsmålet anordnades i maj 2013 inom ramen för miljömålsarbetet. Inbjudan var öppen för alla och förmedlades bland annat via den externa samverkansgruppen. Miljömålssamordnaren på Länsstyrelsen på Gotland ingår i ett nätverk för de södra länen, den s.k. Sydlänsgruppen. Länsstyrelsen på Gotland har under året deltagit i två träffar över internet. Denna grupp innebär ett stort stöd för samordnaren i arbetet med årlig bedömning, indikatoruppdateringar och åtgärdsprogram. Länsstyrelsen har deltagit i två nationella seminarier arrangerade av RUS; om samhällsekonomiska analyser och om ekosystemtjänster. Samarbetet sedan flera år med Region Gotland och Svenska Livräddningssällskapet Gotland har fortsatt under året. Informationskampanjer bedrivs sommartid kring riskerna med solande; Sola säkert. Information lämnas vid populära badstränder via skyltar, broschyrer och simskolor. 64

65 Länsstyrelsen på Gotland har även deltagit i de årliga Miljömålsdagarna i Umeå och vid Nobelmötet i Stockholm. I samband med revidering av skötselplanen för länets första kulturreservat har Länsstyrelsen utvecklat fokus på samspel mellan människa, natur och kultur. I skötselplanen, som beslutades i december 2013, lyfts miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö och Myllrande våtmarker fram och tydliggörs genom de åtgärder som specificeras. Under våren 2013 avslutades arbetet med Förstudie om Regional vattenplanering på Gotland i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med förstudien var att undersöka förutsättningarna för att arbeta fram en regional modell som har ett helhetsperspektiv på vattenplanering och slutsatsen var ett gemensamt beslut mellan Region Gotland och Länsstyrelsen att gå vidare med arbetssättet. I projektet deltog 17 kvinnor och 28 män. En ansökan för fortsatt arbete med inriktning mot åtgärder lämnades till HaV och om projektet blir verklighet har det stora möjligheter att bidra till uppfyllandet av de vattenrelaterade miljömålen. För att bättre nå upp till miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker och Ett rikt djur och växtliv har värdefulla projekt skett på Gotland. Under samlingsnamnet Back to big fish Rovfisk & ekologi driver Sportfiskarna ett omfattande fiskevårdsarbete längs ostkusten och i synnerhet på Gotland. Målet är att stärka bestånden av gädda och abborre samt att bidra till en friskare kustmiljö och en rikare biologisk mångfald. Under 2012 och 2013 har 4 stycken kustnära våtmarker, så kallade gäddfabriker, anlagts för att stärka bestånden av framförallt gädda och abborre. Arbetet sker i nära samarbete med Länsstyrelsen och lokala vattenråd. Projektet Rädda Burgsviken har under 2013 genomfört en rad åtgärder för att förbättra miljöstatusen i viken. Arbetet sker med bred lokal förankring och innefattar åtgärder för att öka vattenomsättningen och bromsa igenväxningen. Länsstyrelsen har under året gjort många olika insatser för en begränsad klimatpåverkan. Länsstyrelsen har bland annat hållit i samverkansgrupp för utbyggnad av vindkraften, arrangerat Gotlands Energidialog samt stöttat och deltagit i utställningen Energiexpo. Utförligare redovisning finns under Energi och Klimat (RB37). Länsstyrelsen verkar för att miljömålen får genomslag i samhällsplaneringen bland annat genom att Länsstyrelsen i yttranden till Region Gotland i planfrågor lyfter fram att de bör skriva om hur planförslag bidrar till att uppfylla nationella miljökvalitetsmål när detta saknas. Vidare deltar två representanter för Region Gotlands planeringsavdelning i ovan nämnda regionala samverkan för miljömålen och dessutom sker regelbunden samverkan mellan Länsstyrelsens och Region Gotlands samhällsplanerare. Utifrån sitt uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå håller Länsstyrelsen på att utarbeta en handlingsplan för vägledning inom detta område. Grundat på bedömningar av sårbarhet har en kartläggning av det klimatanpassningsarbete som pågår inom Region Gotland genomförts. Kartläggningen planeras lägga grunden för den vägledande handlingsplanen, vilken ska utarbetas till juni I miljömålsarbetet integrerar Länsstyrelsen tvärperspektivet folkhälsa. Den interna miljömålsgruppen har haft ett möte med tema folkhälsa och hur det hänger ihop med olika 65

66 miljömål. I möten med besöksnäringen visar vi på koppling mellan miljö och folkhälsa och dess synergieffekter. Kampanjen Sola säkert (se ovan) innebar aktivt arbete med en folkhälsofråga. Under året har Länsstyrelsen arbetat med ekosystemansatsen genom att delta i ett nationellt seminarium, anordnat en intern föreläsning, samt regelbundet diskuterat hur vi integrerar ekosystemtjänster i arbetet med miljömålen. 66

67 Lantbruk och landsbygd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 60* Årsarbetskrafter män 1) 7,67 8,29 9,68 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 9,67 11,17 12,60 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 18,90 22,12 23,16 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 19,37 22,39 21,23 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Varav Jordbrukarstöd, VÄS 601* Antal behandlade SAM-ansökningar (st) Antalet utbetalningar (st) Direkta verksamhetskostnader vht 601* (tkr) Direkta kostnader per SAM-ansökning (kr/st) Direkta kostnader per utbetalningsärende (kr/st) Varav Landsbygdsstöd, VÄS 602* Summa antal beslutade ansökningar om företagsstöd och ansökningar om utbetalning av företagsstöd (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6024 (tkr) 3) Direkta kostnader per beslutad ansökan om företagsstöd och ansökan om utbetalning av företagsstöd (kr/st) Summa antal beslutade ansökningar om projektstöd och ansökningar om utbetalning av projektstöd (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6021 (tkr) Direkta kostnader per beslutad ansökan om projektstöd och ansökan om utbetalning av projektstöd (kr/st) Summa antal beslutade ansökningar om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6022 (tkr) Direkta kostnader per beviljad ansökan om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (kr/st) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 6024, Landsbygdsutveckling Företagsstöd 3) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 601, Stöd till jordbruket 4) 53 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Verksamhetskoden har ändrats till 6024 från 6020 den 1 januari ) Nöjdindex för verksamhet 6024 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 70. 5) Nöjdindex för verksamhet 601 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är

68 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Antalet inkomna och upprättade ärenden inom VÄS 601 är 14 procent högre än Det beror huvudsakligen på att lantbrukare inom vissa miljöersättningar kunde ansöka om förlängning av sina åtaganden under Förlängningarna innebär att det är flera ärenden per SAM-ansökan än ifjol. Trenden med minskande antal SAM-ansökningar och utbetalningar fortsätter i samma takt som tidigare. Minskningen speglar bland annat den storleksrationalisering som pågår inom lantbruket på Gotland. Kostnaden per ärende inom VÄS 601 har minskat vilket visar att Länsstyrelsen hela tiden förbättrar effektiviteten i hanteringen av jordbrukarstöden. Antalet beslutade ärenden inom VÄS 602 har ökat med närmare 9 procent från år När det gäller kostnaderna för handläggning av ärenden har dessa minskat markant från år Totalt för VÄS 602 har kostnaderna per beslutad ansökan och ansökan om utbetalning minskat med närmare 50 procent. Dessa bedöms bero på länsstyrelsens arbete med att korta handläggningstiderna och öka effektiviteten. Kortare handläggningstider ger en positiv spiral, som kan ge ännu kortare handläggningstider, eftersom det är lättare att handlägga ett ärende som är färskt både för den sökande och för handläggaren. Nöjdindex inom VÄS 601 ligger 8 enheter lägre än medeltalet för länsstyrelserna. Lägst betyg har getts på frågorna som handlar om möjligheterna att via telefon nå rätt person samt möjligheterna att förstå beslut och rapporter. Från och med år 2014 är länsstyrelsen ansluten till Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma kundsupport som ska ge bättre resultat gällande tillgänglighet per telefon. Länsstyrelsen kommer också att inleda ett arbete med att förbättra begripligheten av beslut och rapporter. Det finns även positiva resultat i undersökningen, gällande bemötande och god tillgänglighet. Där ligger länsstyrelsen över genomsnittet. För VÄS 6024 har nöjdindex höjts från 53 för år 2012 till 73 för år Länsstyrelsen ligger i senaste mätningen 3 enheter högre än medeltalet för samtliga länsstyrelser. I nästan samtliga frågor har index höjts från föregående år. De områden som istället minskat är hur Länsstyrelsen motiverar sina beslut samt handläggningens längd. Att korta handläggningstiderna är något som länsstyrelsen kontinuerligt jobbar med. Ökningen av antalet ej beslutade ärenden äldre än två år hänförs till brister i handläggningsrutinerna i huvudsak avseende avslut av ärenden där Länsstyrelsen beretts möjlighet att yttra sig, t.ex. remisser. Rutinerna för detta kommer att ses över. Andra väsentliga prestationer och resultat Under 2013 har länsstyrelsen aktivt arbetat med att stödja utbyggnaden av fiber på den gotländska landsbygen. Detta har skett i samverkan med Region Gotland, Post- och telestyrelsen (PTS) och marknadens aktörer och inte minst enskilda sockenföreningar eller byalag enligt den bredbandsstrategi som finns för länet. Samverkan har medfört att i stort sett hela ön vid utgången av 2015 beräknas ha tillgång till bredband med 100 mb/s. Det stora 68

69 intresset för utbyggnad av fiber har även lett till att enskilda aktörer har börjat investera i fibernät på landsbygden utifrån kommersilla villkor. Indikatorer Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 23 1) Sysselsättning Andel kvinnor sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) Andel män sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) Andel sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%) Nyföretagande Andel nystartade företag av kvinnor utanför tätort (på 21,0 24,1 20,8 landsbygden) (%) Andel nystartade företag av män utanför tätort (på landsbygden) (%) 36,2 43,1 39,5 Andel nystartade företag utanför tätort (på landsbygden) (%) 57,2 67,2 60,3 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån Kommentar kring ovanstående indikatorer Sysselsättning Andelen sysselsatta på landsbygden är oförändrad under perioden Länsstyrelsen har medverkat till att bibehålla andelen sysselsatta på landsbygden genom att stödja nyföretagande och utveckling av befintliga företag genom insatser inom landsbygdsprogrammet. Genom samverkan med andra myndigheter främst Region Gotland har länsstyrelsen inom ramen för landsbygdsprogrammet medverkat till utbyggnad av fibernätet på den gotländska landsbygden. Den förbättrade tillgången av bredband med hög prestanda bedöms ha förbättrat möjligheten för befintliga företag att utveckla sin verksamhet och för nya att starta. Detta gäller inte bara inom tjänstesektorn utan även inom lantbruket där den nya tekniken kan bidra till förbättrad lönsamhet, som är förutsättningen för långsiktigt tryggad sysselsättning. Nyföretagande Andelen nystartade företag på landsbygden har under perioden minskat både för kvinnor och för män. Jämfört med andelen sysselsatta så är dock andelen nystartade företag högre på landsbygden för kvinnor och män. Start- och investeringsstöden inom landsbygdsprogrammet bedöms ha underlättat för unga lantbrukare att starta nya verksamheter och överta befintliga företag. Länsstyrelsen har även genom utbyggnaden av ett fibernät med hög prestanda medverkat till att nya företag speciellt inom tjänstesektorn kan starta på den gotländska landsbygden. Utnämningen av Gotland som Matlandethuvudstad 2013 har medverkat till Länsstyrelsen tillsammans med Region Gotland arbetat för att utveckla både livsmedelsproduktion och besöksnäring kopplat till matupplevelser. Detta har bl.a. resulterat i att nya företag har startat både inom livsmedelsförädling och inom besöksnäring-måltidsturism. 69

70 Återrapportering regleringsbrev RB 10. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder enligt förordningarna (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. och (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt säkerställa att handläggningstider för beslut och utbetalning av stöd minskar samtidigt som risken för finansiell korrigering förebyggs och minimeras. Länsstyrelserna ska dessutom särskilt arbeta med återkrav. Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings- och kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggningsoch kontrolläge av ovan nämnda stöd. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att följa uppdraget samt hur stor andel av stöd och ersättningar som betalats ut vid de tillfällen som anges i den gemensamma utbetalningsplanen. Länsstyrelserna ska under 2013, tillsammans med Jordbruksverket, fortsätta arbetet med en processgenomgång av stödprocessen för landsbygdsutvecklingsstöd. Arbetet ska även beakta kommande programperiod. I denna ska erfarenheter från andra medlemsländer tas tillvara. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har deltagit i processgenomgången. Länsstyrelserna ska tillsammans med Jordbruksverket bistå i arbetet med att uppfylla ackrediteringsvillkoren för hanteringen av stöd. Alla ansökningar om jordbrukarstöd görs sedan tidigare elektroniskt i systemet SAM-Internet. Från och med år 2013 utförs dessutom all handläggning elektroniskt, så kallad e- handläggning. Detta har inneburit att effektiviteten har ökat samt att felkällorna minskat jämfört med år Tiden för handläggning inom VÄS 601 minskade med 9,4 procent och andelen lantbrukare i första utbetalningen ökade från 96,7 procent år 2012 till 99,7 procent år Resultatet för år 2013 är det bästa hittills. Länsstyrelsen har även haft tillräckliga resurser för att särskilt arbeta med återkraven. Handläggning, kontroll och återkrav har redovisats i enlighet med rapportplanen. Inom VÄS 601 och 602 har Länsstyrelsen följt anvisningarna från Jordbruksverket kring handläggning, kontroll och beslut. Länsstyrelsen har deltagit i arbetet kopplat till processarbetet inom LB-SUSS genom att i samband med de regelbundna uppföljningarna kommentera resultatet och redovisa de åtgärder som genomförs för att utveckla handläggningsprocessen. Länsstyrelsen har även deltagit i arbetsgrupper inom LB-SUSS för att förbereda införandet av den nya programperioden samt deltagit i olika utbildningar m.m. som arrangerats av Jordbruksverket. Under året har länsstyrelsen arbetat med att säkerställa de handläggningsrutiner, enligt framtagen handlingsplan avseende anmärkningar som framkom vid ACKE-revisionen

71 Vid ett uppföljande revision under 2013 påvisades ett förbättrat resultat både avseende formella och finansiella rutiner. RB 11. Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogrammet för Sverige åren i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Programmets genomförande, resultat och effekter rapporteras i särskild ordning enligt Jordbruksverkets riktlinjer. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i förberedelserna för ett nytt landsbygdsprogram för perioden samt påbörja de regionala förberedelserna för det kommande landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna ska kortfattat redovisa på vilket sätt de deltagit i respektive påbörjat arbetet med det kommande landsbygdsprogrammet. Enligt uppdrag har Länsstyrelsen under året tagit fram regionala SWOT-analyser för havsoch fiskeriprogrammet och landsbygdsprogrammet. SWOT-analyserna är en del av underlaget för de nationella programmen såväl som för den regionala handlingsplan för landsbygdsprogrammet som ska utarbetas under En komplikation i detta arbete är att förutsättningarna för det nya landsbygdsprogrammet ännu inte är fastställda. Arbetet har haft sin bas i det regionala partnerskapet som Länsstyrelsen och Region Gotland organiserat som en gemensam plattform för frågor som rör samtliga strukturfonder. Partnerskapet är sammansatt av representanter från offentlig, privat och ideell sektor. Länsstyrelsen har även deltagit i de hearingar kring partnerskapsöverenskommelsen som hållits av regeringskansliet. RB 12. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygds och livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, vilka regleras i Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret Under 2013 ska länsstyrelserna särskilt arbeta för att minska handläggningstiderna inom axel 1, 3 och 4 samt delar av axel 2 (avseende Utvald miljö). Länsstyrelserna ska redovisa följande: Handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna, vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka insatser länsstyrelsen vidtagit under 2013 för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av Programperioden går mot sitt slut och det har därför varit faktorer med bäring på detta att ta hänsyn till när det gäller hur mycket kraft som ska läggas på åtgärder med låg anslutning. Länsstyrelsen har prioriterat att vara i fas med handläggningen och fortsatt arbeta för att korta handläggningstiderna samtidigt som arbete att förbättra rutinerna kring bl.a. dokumentationen av bedömningar genomförts. Marknadsföring av programmet har inom de flesta områden, förutom inom åtgärd 121, modernisering i jordbruk, energi och klimat, fått stå tillbaka, då tiden varit för knapp för att marknadsföringen ska ha resulterat i högre anslutning. Inom åtgärd 121 här Länsstyrelsen genomfört insatser för att öka kompetensen inom området och för att öka kännedomen om möjligheterna i programmet, såväl internt på länsstyrelsen, som 71

72 externt. Effekten av detta arbete, som kommer att fortsätta, förväntas ge resultat på sikt. Energi och klimat är ett område som kommer att vara viktigt även efter år Det är en slutsats från denna programperiod, att det tar tid innan de mindre självklara möjligheterna, som t.ex. investeringsstöd i primärproduktion, får genomslag. Detta kommer länsstyrelsen att ta med in i nästa programperiod. Inom samverkansregionen Mälardalen-Gotland har det funnits ett tydligt uppdrag till samordnarna i respektive län att jobba gemensamt för att identifiera möjligheter att påverka såväl tider som kvalitet i handläggningen. Samordnargruppen har under året haft regelbundna träffar via Lync och en fysisk handläggarträff för samtliga handläggare inom samverkansregionen ordnades under våren. Handläggningstiderna inom Axel 1, 3 och 4 samt Utvald miljö har varit i fokus under året. Åtgärder som haft positiv effekt är mer specialisering för handläggarna kopplat till ansökningar om stöd respektive ansökningar om utbetalningar, samt kopplat till axlar och åtgärder. Länsstyrelsen har god kontinuitet i handläggargruppen och inte behövt utbilda ny personal, vilket är mycket tidsbesparande. Det faktum att handläggningen kommit ifatt och ärendena som hanteras kan handläggas löpande, utan långa väntetider, underlättar för både den sökande och för myndigheten när det gäller nödvändiga kompletteringar. Uppföljningarna inom SUSS-LB har varit till hjälp som underlag för förbättringsarbetet, dock har vissa uppgifter varit svåra att omsätta i praktiken, eftersom ett fåtal ärenden inom vissa åtgärder fått relativt stor genomslagskraft i statistiken. En försvårande omständighet är att det under året har kommit nya rutinbeskrivningar och ökade krav på dokumentation. Handläggningstiderna och måluppfyllelse för de olika åtgärderna redovisas i tabell H. Måluppfyllelsen har förbättrats för både ansökan och utbetalning av stöd jämfört med tidigare år. Länsstyrelseinstruktion 4 3. tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 ärvdabalken. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen låg tidigare efter med tillsynen av avveckling av jordbruksfastigheter i dödsbon, se tidigare årsredovisningar. År 2011 genomfördes en genomgång av samtliga äldre ärenden och alla utom fyra har avslutats. I ett ärende är anstånd beviljat till 2014 och i ett ärende där ett tidigare anstånd gått ut har ett föreläggande med hot om vite sänts ut början av januari I två ärenden har arvsskifteshandlingen förkommit. Utan skifteshandling i original kan inte lantmäteriet ge lagfart till ny ägare. I det ena ärendet har nu en ny arvskifteshandling tagits fram av dödsbodelägarna varför lagfart kan beviljas under I det andra ärendet är det ännu problem att få fram skifteshandlingen. I övrigt har samtliga nyare ärenden där fastigheten skulle avvecklats senast 1 januari 2013 avslutats. För ärenden där fastigheten skall avvecklas senast 1 januari 2014 finns ett ärende där fastighetsinnehavet inte var avvecklat 31 december 2013, övriga ärenden är klara. 72

73 Fiske PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 62* Årsarbetskrafter män 1) 0,93 0,92 1,01 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,22 1,07 1,04 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,34 2,27 2,13 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,06 2,54 2,33 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Kommentarer till tabellen Antalet ej beslutade ärenden äldre än två år har ökat under 2013 och avser bl.a. 2 fleråriga ärenden inom stöd till fisket som ska avslutas under 2014 då slututbetalning sker från Jordbruksverket. Fem ärenden rör fiskevård och fritidsfiske har avslutats i början av år Mängden inkomna remisser har varit mindre under året, sannolikt som en följd av att den nya myndighetsstrukturen med fiskets fördelning mellan HaV och SJV stabiliserats och att såväl den nya gemensamma fiskeripolitiken och den Europeiska Havs- och Fiskerifonden (EHFF) i stort färdigbehandlats. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har ur ett regionalt perspektiv fört diskussioner med HaV bland annat om: - effekter av implementeringen av vägningskrav och registrering av små båtar, - kustkvoten inom det pelagiska fisket och dess fördelning, - de av HaV angivna begränsningarna av vilka arter som får fångas i nybeviljade yrkesfiskelicenser. Med färre arter tillgängliga än i södra Östersjön och stopp för laxfiske kan ett småskaligt fiske inte överleva eller etableras enbart på lågt betalda arter som flundra och strömming. Det småskaliga fisket är också svårt utsatt för ökade skador av i första hand säl men även skarv. Länsstyrelsen har pekat på de problem det innebär för såväl de enskilda småskaliga etablerade fiskeföretagen som för nyrekrytering till fisket. Länsstyrelsen deltar som länsstyrelsegemensam representant i referensgruppen för Havs uppdrag att förenkla det nationella och internationella regelverket för fiskeföretagare. Som en direkt följd av den nya fördelningsmodellen av åtgärdsmedel för vatten och de borttagna LOVA-medlen, tvingades fiskevård- och fisketillsyn nedprioriteras. Viss fiskevård och beståndsövervakning av havsöring har kunnat ske genom miljöövervakning. Det planerade programmet för övervakning av kustfisket har dock inte kunnat påbörjas. Länsstyrelsen har påbörjat en översyn över hur fisketillsyn ska kunna bedrivas i synergi med annan tillsynsverksamhet. 73

74 Länsstyrelsen har fortsatt bedrivit landningskontroller på uppdrag av HaV. Länsstyrelsen strävar att upprätthålla internationella kontakter och deltagande i nätverk på internationell och nationell nivå samt bedriva omvärldsbevakning särskilt gentemot EU. Då inga särskilda resurser eller uppdrag är avsatta för detta sker en fortlöpande nedprioritering. Länsstyrelsen deltar som observatör i Fiskeförvaltning Gotland, tidigare Samförvaltningsinitiativet Gotland, som även är medlem i Östersjö RACen. Under året har Gotland varit Matlandshuvudstad. Detta har Länsstyrelsen särskilt tagit fasta på inom fisket genom att driva projekt inom Matlandet och Fiskeområde Gotland samt delta i samverkansprojekt med Hushållningssällskapet Gotland. Syftet har varit att öka intresset för gotländsk fisk och konsumentprodukter för att därigenom tillgodose konsumentefterfrågan på lokalt fångad fisk och ge fiskenäringen ökade avsättningsmöjligheter och ökad lönsamhet. Under Almedalsveckan presenterades street-food av nya arter, arter som idag inte nyttjas i någon större utsträckning men som kunde nyttjas mer. Det var röra på rökt flundra, idsmäcka (idburgare) och friterad skarpsill. De bjöds också vid den skördefestival som hölls i september och vid den avslutande Matlandskonferensen i november. Två versioner av en gotländsk konsumentguide för fisk togs fram, dels en fickfolder och dels en fylligare broschyr som presenterar arter som kan fångas runt Gotland och även recept och med rekommendationer från Livsmedelsverket. Foldern i sin första upplaga på exemplar tog slut på drygt 3 månader. Konceptet med lokala konsumentguider har intresserat andra länsstyrelser. Resultaten beräknas under kommande år leda till deltagande med gotländska fiskprodukter på Stockholm Fiskmarknad. Två andra projekt har utrett lösningar på logistikproblemen för hur ett glest utspritt landsbygdsbaserat småskaligt fiske ska nå konsumenterna på de större marknaderna i Visby och Stockholm, samt vilka arter som finns runt Gotland som kan utvecklas till konsumentprodukter. Matlandspengarna och Fiskeområdet har varit av fundamental betydelse för att kunna genomföra projekten. Oron är stor för det glapp som uppstår under 2014 i avsaknad av medfinansieringsmedel innan EHFF blir operativ. Återrapportering regleringsbrev RB 15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden Det finns en stor utvecklingspotential inom fiske såväl för den gotländska fiskenäringen som för hela Gotland. Länsstyrelsen agerar utifrån det faktum att av de ca 70 % av Sveriges fiskfångst som tas i Östersjön, står Gotland endast för ca 3 %. Länsstyrelsen utgår vidare från att för att kunna nyttja ett fiskbestånd långsiktigt hållbart måste beståndets status vara känd. För att förbättra kunskapen om andra arter än torsk, sill, skarpsill och lax, som är kända genom de internationella åtagandena, har Länsstyrelsen med en obetydlig insats av Havsmiljöanslagsmedel deltagit i samarbete med Högskolan på Gotland, nu Uppsala Universitet Campus Gotland, och Kustlaboratoriet vid SLU undersökningar kring flundra. Länsstyrelsen saknar egna regionala utvecklingsmedel som kan användas i den nationella offentliga finansieringen. Länsstyrelsen främjar och bidrar i första hand genom att inrikta verksamheten på rådgivning för att finna andra finansieringskällor. Nedskärningen i Havsmiljöanslaget innebar ett avbräck. Länsstyrelsen har deltagit i Fiskeområde Gotland. Länsstyrelsen under året fortsatt deltagit i den pågående dialogen med Jordbruksverket i stödfrågor. 74

75 RB 16. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Länsstyrelsen har under året fortsatt med den satsning på egeninitierad tillsyn av vattendomar som inleddes Denna tillsyn har inriktats på vattendomar för uttag av ytvatten från diken och vattendrag. Detta har lett till att vårt verksamhetsregister har kunnat uppdateras med aktuella uppgifter om anläggningarna. Uppgifter om vilka av tillstånden som används, vem som är verksamhetsutövare, vilken egenkontroll som bedrivs, och verksamhetens påverkan på miljön har samlats in och sammanställts. Utifrån detta kan slutsatser dras om vilka anläggningar som kan vara aktuella att ompröva. Arbetet kommer att fortsätta under De flesta av dessa vattenuttag görs utan att det innebär några negativa miljökonsekvenser i form av vandringshinder för fisk vid uttagspunkterna. Eftersom vattenuttagen hos de granskade verksamheterna sker under högvattenperioden bidrar de inte heller till problematiken med uttorkande vattendrag sommartid. Konkreta resultat av 2013 års tillsynsarbete är att några tillstånd som aldrig togs i anspråk har hittats. I de fallen har både Länsstyrelsen och ägaren av tillståndet nu kunskap om att tillståndet inte längre är giltigt. Ett tillstånd till uttag av grundvatten kommer att omprövas på verksamhetsutövarens begäran. I samband med detta arbete har även information om berörda dikningsföretag samlats in. En stor del av länets diken och vattendrag omfattas av dikningsföretag. Att hitta aktuella kontaktpersoner och skapa en dialog med dessa är därför en viktig del i uppdraget att se vilka vattendomar som kan behöva omprövas. Länsstyrelsen har under året drivit projektet Restaurering av lekplatser. I samband med att Länsstyrelsen, i samarbete med Trafikverket, skapade lekplatser för fisk (öring) åtgärdades bland annat ett vandringshinder i Vägumeån. Tabell 1.2: Fiske Länsfakta inom fiskeområdet Antal fiskevårdsområden Antal yrkesfiskelicenser Antal fartygstillstånd Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram Källa: Kommentarer Tabell 1.2 Ännu har inget fiskevårdsområde bildats då intresset från enskilda fiskerättsägare saknas för förvaltningsformen. Länsstyrelsen fortsätter sin dialog för att öka intresset för frågan. Antalet yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd har minskat vilket avspeglar flera faktorer. Dels den låga lönsamheten, då tillgång enbart finns på ett fåtal lågt betalda arter (torsk saknas), dels åldersavgångar av såväl fiskare som fartyg och dels också regelverk och tillämpningen av dessa som både försvårar bedrivandet av ett småskaligt fiske och motverkar en välbehövlig nyrekrytering. 75

76 Länsstyrelsen anser att för att kunna erbjuda konsumenter lokalt fångad fisk måste större regionala hänsyn tas liksom att de möjligheter som finns i HaV:s föreskrifter nyttjas på ett produktivt och utvecklande sätt. Antalet inkomna stödansökningar har minskat från 16 under 2012 till 7 beroende av att det 2012 utgick påbud från Jordbruksverket att ansökningar för att kunna utnyttja Matlandsmedel skulle inkomma innan den 17 december Medelsbrist för medfinansiering bidrog till det minskade antalet ansökningar under

77 Folkhälsa PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 70* Årsarbetskrafter män 1) 0,00 0,00 0,01 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,16 1,61 0,91 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,27 1,83 0,96 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,67 2,33 1,18 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Mindre antal årsarbetskrafter beror på mindre resurser från folkhälsoinstitutet (länsstyrelsen i Gotlands län var den enda länsstyrelsen i landet som av tidigare Folkhälsomyndigheten, inte fick en miljon till ANDT samordningen). Minskade bidragsutbetalningar beror på att vi inte längre har några statsbidrag att betala ut. Bidragsutbetalningarna avser endast medel för personligt ombud. Andra väsentliga prestationer och resultat Under året har ett omfattande tillsynsarbete bedrivits inom området. Dels har vi tillsammans med polismyndigheten och Region Gotland genomfört en gemensam tillsyn under Almedalsveckan, dels under veckan då många ungdomar besöker länet. Resultatet av tillsynen är övervägande positivt. Myndigheten har också under hösten genomfört en tvådagars verksamhetstillsyn över myndighetsutövning inom Region Gotland. Resultatet av den verksamhetstillsynen visar på vissa brister som vi kommer att följa upp under Därutöver pågår ett utvecklingsarbete mellan Länsstyrelsen, polismyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten om hur vi kan effektivisera den gemensamma tillsynen operativit men också förebyggande. Länsstyrelsen i Gotlands län ingår också som en representant i ett nationellt projekt, initierat av Polismyndigheten i Stockholms län, om hur vi kan ta fram en nationell modell för avtal mellan kommuner och polismyndigheten i det brottsförebyggande arbetet. Den modell som länge har funnits mellan Region Gotland. Länsstyrelsen och polismyndigheten på Gotland fungerar som en modell. 77

78 Återrapportering regleringsbrev Tabell 6.1: Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter Kostnader och årsarbetskrafter för folkhälsa Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter Totala kostnader (exkl. OH) 1) 1 108,5 1,16 varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa (700) 854,1 1,14 varav Fördelning av statsbidrag (704) 0,0 0,00 varav Alkohol- och tobaksärenden (705) 199,1 0,02 varav alkoholärenden ( ) 192,9 0,02 varav tobaksärenden ( ) 3,8 0,00 Totala kostnader (inkl. OH) 1) 1 530,5 1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Uppgifter i tabellen skall endast redovisas för senaste räkenskapsår (dvs. 2013) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 6.1 Tabellen visar att fokus i likhet med tidigare år legat på främjande och förebyggande insatser (vht 700) och att alkoholärenden har haft högre prioritet än tobaksärenden. Länsstyrelseinstruktion 5 6. verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak Myndigheten har sedan flera år tillbaka en policy och handlingsplan för att integrera olika tvärperspektiv bl.a. folkhälsoperspektivet, i myndighetens olika verksamhetsområden. Som stöd för verksamhetsintegreringen finns ett internt handläggarnätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, som leds av chef. Utbildningsinsatser i hur folkhälsoperspektivet kan integreras erbjuds regelbundet till nyanställda och övriga medarbetare som har behov av ökad kunskap inom området. Två utbildningstillfällen har genomförts i år. Länsstyrelsen har arrangerat två olika seminarier med fokus på kopplingen mellan hälsa, missbruk och genus. Det första Alkohol, hälsa och genus syftade till att öka kunskapen om vad ett genusperspektiv kan tillföra det förebyggande arbetet för att minska alkoholskador. Det andra seminariet 55+, Vuxna och äldre kvinnors alkohol- och läkemedelsanvändning en hälsorisk presenterade aktuellt kunskapsunderlag för att förebygga en negativ utveckling av alkohol- och läkemedelskonsumtion bland vuxna och äldre kvinnor, samt påskynda utvecklingen av adekvata stöd och behandlingsinsatser. Det var ett stort deltagande från flera olika verksamhetsområden. Bedömningen är att seminariet bidragit till ökad kunskap. Myndigheten/ANDT-samordnaren har tillsammans med övriga länsstyrelser deltagit i ett länsstyrelsegemensamt utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla och stärka ANDTsamordningsfunktionen. En handbok och kompetetensutvecklingsplan är framtagen. Målet är att utvecklingsarbetet ska bidra till att regeringsuppdraget inom ANDT-området på sikt kommer att utföras mer likvärdigt på länsstyrelserna. 78

79 I myndighetens uppdrag inom samhällsplanering beaktas folkhälsoperspektivet främst i översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner och det är även vanligt i planprogram. Exempel under året är i aktualitetsredogörelsen för översiktsplanen Bygg Gotland. I såväl planprogrammet för Öster centrum som kv. Järnvägen var mänskliga rättigheter en bedömningsgrund. I de mallar som används för planärenden finns rubriker för exempelvis barnperspektivet, tillgänglighet och folkhälsa. Vad gäller detaljplaner beaktas folkhälsoperspektivet främst i större områden. Inom samhällsplaneringen beaktas trygghet- och säkerhetsfrågor, Länsstyrelsen deltar i ett nätverk med andra myndigheter och ideella organisationer Tryggare Gotland som syftar till att uppnå ökad trygghet och minskad brottslighet i samhället. Samhällsplanering är en viktig del i arbetet för att uppnå trygghet för medborgare exempelvis så genomförs inom ramen för nätverket så kallade trygghetsvandringar i bostadsområden. Trygghetsfrågor är även viktigt för att förebygga social oro inom kris- och beredskapsarbetet. Inom ramen för kris- och beredskapsarbetet har handläggaren för folkhälsofrågor deltagit på länsstyrelsegemensamma konferenser inom området sociala risker. Dels en konferens om hur man kan fördjupa arbetet med sociala risker i syfte att öka kunskapen om metoder och analys. Dels ett nationellt avstämningsmöte om sociala risker i syfte att delge och diskutera syften och mål med våra respektive projekt inom området. En del av samhällsplanering och tillväxt kopplat till folkhälsa är också hur vi inom kulturmiljöområdet hanterar ärenden för tillfälliga ändringar i byggnadsminnen för att tillgodose näringens önskemål om utökade möjligheter till uteserveringar under högsäsong. Länsstyrelsen i Gotlands län gör överväganden vid varje enskilt fall, men har uppfattningen att dessa ärenden går att kombinera och göra överväganden utan att åsidosätta någon av lagstiftningarna, dvs. i kulturmiljölagen och i alkohol och tobakslagen, samt intentionerna i folkhälsoarbetet. Under året har länsstyrelsen arbetat fram en länsstrategi för jämställdhet. Ett fokusområde i strategin är utveckling, tillväxt och välfärd där folkhälsa bl.a. är i fokus. Inom området personligt ombud handlägger länsstyrelsen bidrag och lämnar underlag för uppföljning till Socialstyrelsen. Vi har deltagit på de länsstyrelsegemensamma träffar som Socialstyrelsen arrangerat för information och erfarenhetsutbyte. Arbetet har utvecklats genom att länsstyrelserna arbetat fram gemensamma handläggningsrutiner och mallar för bl.a. återrapportering och uppföljning. Syftet är att länsstyrelserna ska arbeta mer likvärdigt. Myndigheten har tagit fram en handlingsplan för hur man ska stödja och utveckla kommunens arbete med personligt ombud. 79

80 Jämställdhet PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 80* Årsarbetskrafter män 1) 0,00 0,00 0,02 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,40 1,61 1,02 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,61 1,83 1,09 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,84 2,9 1,28 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 8015, Jämställdhetsintegrering (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 65 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Antalet årsarbetskrafter har ökat till följd av förstärkning på området mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Även verksamhetskostnaderna har ökat till följd av samma anledning, men också pga. regeringsuppdrag om förstudie om länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen Gotland fick genomgående god återkoppling i den brukarundersökning som genomfördes under året. Bäst återkoppling fick vi i kategorierna: Bemötande, Engagerad och intresserad samt Öppen för dialog. Det område, som utifrån brukarundersökningen, är ett utvecklingsområde är Regionala styrdokument. Länsstyrelsen har under de senaste åren prioriterat styrdokument för de egna insatserna, men kommer i och med uppdraget om en länsstrategi utveckla ett styrdokument som berör fler aktörer i länet. Andra utvecklingsområden som kommer att tas med i planeringen är utvecklingen av information på webb men framförallt uppföljningen av Länsstyrelsens insatser och huruvida de bidrar till ökad kunskap. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har under 2013 haft fyra fokusområden för arbetet inom jämställdhet; verka för nationell samordning av länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering på regional nivå, jämställdhetsintegrering av analyser och remisser, framtagande av regional strategi för jämställdhetsintegrering samt implementering av strategi och handlingsplan inom det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Redovisningen nedan utgår från en tematisk indelning om mål och styrning, utbildning och kunskapsspridning samt samordning och stöd där samtliga fokusområden integrerats i de olika delarna. 80

81 Mål och styrning Arbetet har följt tidigare struktur för stöd till jämställdhetsintegrering. Den tidigare strategin förnyades inte inför 2013 eftersom en ny skulle arbetas fram utifrån regleringsbrevsuppdraget om en regional strategi. Arbetet internt på myndigheten med att jämställdhetsintegrera de olika verksamhetsområdena har organiserats och styrts enligt en gemensam strategi för verksamhetsintegrering av jämställdhet, mänskliga rättigheter, barns bästa, tillgänglighet och folkhälsa. Det finns mer att läsa om de specifika insatserna i redovisning av länsstyrelseinstruktion 5 1. Utifrån de olika uppdragen inom det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor har en strategi och handlingsplan tagits fram och beslutats av ledningen. Länsstyrelsens rapport Medel mot våld (2012) och dess resultat har även varit ett viktigt underlag för strategin och de planerade insatserna för 2013 och Genomförandet av handlingsplanens insatser är beroende av andra aktörers medverkan varför handlingsplanen ses över kontinuerligt och revideras vid behov. Implementeringen av handlingsplanen har fortlöpt enligt planering, aktiviteter planerade för andra halvan av året har dock skjutits fram till 2014 p.g.a. nyanställning av ansvarig handläggare. Allt arbete följs upp i ordinarie uppföljningssystem på länsstyrelsen där ledningen får information om hur arbetet fortlöper och kan analysera behov i det fortsatta arbetet. En sak som ändrades utifrån uppföljning av förra årets arbete är att vi ska fokusera mer på integrering i ordinarie arbetet istället för att skapa aktiviteter och insatser utöver det vi vanligtvis gör. En annan viktig förändring var att ledningen beslutade att ha en representant med i det nätverk som finns för erfarenhetsutbyte internt på länsstyrelsen. Det förtydligar ledningens roll och underlättar kopplingen till styrning och uppföljning. Arbetet med att verka för nationell samordning av samtliga länsstyrelsers arbete med jämställdhetsintegrering på regional nivå har varit prioriterat. Under 2013 har det fokuserat på genomförandet av en förstudie, dialog om och förankring av resultatet från förstudien, planering utifrån regeringsuppdrag om samordning och stöd samt genomförande. Genomförande och resultat hittills av LUJ Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet, redovisades i en lägesrapport den 31 januari i år. Samordningsuppdraget har även bidragit regionalt då det har varit en ingång till dialog om jämställdhetsfrågor med personer på ledande positioner i länet samt kommunikation till allmänheten om jämställdhetsfrågor. Länsstyrelsens bedömning är att samordningsuppdraget bidrar till en positiv uppmärksamhet kring jämställdhetsfrågor, vilket kan gynna arbetet med jämställdhetsintegrering bland aktörer i länet. Länsstyrelsens ledning är engagerad både i det regionala arbetet och i det nationella samordningsuppdraget genom att de beslutar om styrdokument, följer upp, efterfrågar, deltar i erfarenhetsutbyte, lyfter frågan i kontakt med externa aktörer m.m. Utbildning och kunskapsspridning Utbildning och kunskapsspridning ses fortsatt som ett strategiskt viktigt område. Antalet utbildningsinsatser har varit färre under året då strategin och andra typer av insatser har prioriterats. En erfarenhet från året är att när länsstyrelsen erbjuder färre öppna utbildningsinsatser så minskar också efterfrågan på specifika utbildningsinsatser och stöd till vissa målgrupper. Det visar att utbildningarna är en viktig insats för att väcka intresse, få tillgång till forum och grupper att arbeta vidare med att stödja. De utbildningsinsatser som har genomförts har varit en satsning på en större analysutbildning och en målgruppsanpassad utbildning för länsstyrelsens egen ledning. Analysutbildningen arrangerades inom ramen för samarbetet med Region Gotland (Jämforum). Inom ramen för strategiarbetet har även en utbildning för utvalda chefer arrangerats med syfte att utbilda om chefens roll och ansvar i 81

82 jämställdhetsintegreringsarbetet men också att samla synpunkter och behov till strategin. En workshop för civila samhället och allmänheten arrangerades också, men få personer deltog, vilket visar på utmaningen att engagera fler aktörer i detta arbete. Engagemang och insatser inom civila samhället och näringslivet är ett utvecklingsområde för att utveckla jämställdhetsintegreringen i länet. I strategiarbetet har även en koppling gjorts till strategin och handlingsplanen inom området mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. De båda dokumenten kommer att hänga ihop och förstärka varandra. I de utbildningsinsatser som genomförs lyfts hela jämställdhetspolitiken upp för att inte särkoppla det fjärde delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra från arbetet med jämställdhetsintegrering. Precis som tidigare år har Länsstyrelsen arrangerat kunskapsspridande aktiviter under Almedalsveckan. Denna gång med fokus på hur ambitionen att etablera unga på arbetsmarknaden kan kombineras med ambitionen att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Denna typ av aktiviteter bidrar till ökad kunskap inom området och sprider information om länsstyrelsernas uppdrag så fler aktörer kan söka vårt stöd. Inom det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, har utbildning arrangerats för nyckelaktörer så som socialtjänsten och kvinnojouren om användningen av Socialstyrelsens handbok Våld. Socialstyrelsens övriga utbildningsmaterial har därutöver uppmärksammats löpande under möten i den regionala samverkansgruppen Samverkan mot våld. Detta resulterade bl.a. i att tillgängligt material fick större spridning i länet. Eftersom länet enbart har en kommun är det en utmaning att arrangera aktiviteter då målgruppen ofta är densamma och utrymmet för tid till utbildning är begränsad i många verksamheter. Det åtgärdas bland annat genom regelbundna möten på strategisk och på operativ nivå med framförallt Region Gotland för att utbyta information, hitta aktiviteter att samarbeta kring och förebygga dubbelarbete. Stöd och samordning Dialog och erfarenhetsutbyte med andra aktörer som stödjer jämställdhetsintegrering är nödvändigt och nyttigt. Länsstyrelsen har sedan tidigare ett samarbete med Region Gotland som kallas Jämforum Gotland. Samarbetet har under året främst handlat om jämställdhetsanalyser och kunskapsöverföring till nyanställd särskilt sakkunnig i jämställdhet. Även vid personalbyte på tjänsten som särskilt sakkunnig i jämställdhet ska arbetet fortlöpa varför kunskapsöverföring och löpande dialog är viktigt. Analysutbildningen visade att jämställdhetsanalyser är svårt och att behovet av fortsatt stöd till dem som ska genomföra dem är stort. Inom ramen för Jämforum arrangerades därför en uppföljande träff. Det var ett bra sätt att följa upp utbildningsinsatsen och ett tillvägagångssätt som vi tar med oss i det fortsatta arbetet. Jämforum är ett sätt att på regional nivå sprida erfarenheter från olika insatser för jämställdhetsintegrering och att ge fortsatt stöd. I ett och samma forum finns aktörer som involverats i Europeiska Socialfonden, Program för hållbar jämställdhet, Handlingsplan för jämställd regional tillväxt och Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter. Länsstyrelsen stödjer arbetet i länet på flera olika sätt, t.ex. genom möten, deltagande i grupper, informationsinsatser, remissyttrandet etc. Några exempel är deltagandet i bedömningsgrupp för Jämställd skola, möten om Främja kvinnors företagande, information till strategiskt viktiga aktörer genom Länsstyrelsens Insynsråd, samverkan och stöd inom ramen för handlingsplanen om jämställd regional tillväxt (se sakområde Regional tillväxt för mer information). Länsstyrelsen deltar även i referensgrupp för Jämställdhet i myndigheter, samordnar länsstyrelsernas deltagande under Almedalsveckan. 82

83 Tillsammans med den nationella samordnaren mot våld i nära relationer var Länsstyrelsen med och bjöd in till hearing. Syftet med hearingen var att få in synpunkter från nyckelaktörer på hur arbetet mot våld i nära relationer kan förbättras. Det stora intresset för hearingen visar på lokala aktörers vilja till att utveckla det pågående arbetet inom området. Hearingen var också ett tillfälle för strategiskt viktiga aktörer att få kunskap om andras arbete och kännedom om det utvecklingsarbete som pågår nationellt och regionalt. Länsstyrelsen ansvarar liksom tidigare år för att sammankalla och organisera ett länsövergripande nätverk för samverkan kring mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Nätverket Samverkan mot våld har samlats regelbundet under året och har bedömts utgöra ett viktigt forum för informations- och erfarenhetsutbyte, dialog, gemensamt lärande och samordning av insatser. Under året har ett samarbete med RFSL och Region Gotland inletts om att planera ett kommande arbete kring hälsa och livsvillkor för HBTQ-personer på Gotland där genusfrågor samt frågor om våld i nära relationer är två centrala områden. Ambitionen är att Länsstyrelsens samordning ska leda till ett utvecklingsarbete med en mängd olika aktörer i länet. Länsstyrelsen har under året spridit information och skickat riktade förfrågningar till aktörer för att kunna ge stöd till insatser om att motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom att bevilja medel. Det är en liten summa pengar som under flera år visat sig svår att fördela ut. Frågan om hederrelaterat våld och förtryck lyfts regelbundet av Länsstyrelsen i framförallt det länsövergripande nätverket, men också genom informationsspridning. Det länsstyrelsegemensamma stödet inom ESF Jämt (processtöd om jämställdhetsintegrering till Socialfondsprojekt) har under året haft fokus på fördjupningsprojekt. Inget av de utvalda fördjupningsprojekten har gotländska projektägare, men Länsstyrelsen har haft fokus på att själv ta del av de erfarenheter som finns från ESF Jämt. Vi har därför prioriterat att delta i de träffar som arrangerats och kommer att inkludera detta i det fortsatta arbetet med strategin, stöd till jämställdhetsintegrering i länet samt i det nationella samordningsuppdraget. Precis som tidigare bjuds social- och regionalfondsprojekt i länet in till de utbildningar och erfarenhetsutbyten som Länsstyrelsen arrangerar. För mer information om ESF-jämt under 2013 se Länsstyrelsen i Örebro läns årsredovisning. Indikatorer Jämställdhet utgiftsområde 13 1) Nystartade företag Andel nystartade företag av kvinnor (%) 35,5 36,1 35,0 Andel nystartade företag av män (%) 64,5 63,9 65,0 Mäns våld mot kvinnor Anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre. Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet Kommentar kring ovanstående indikatorer Nystartade företag 83

84 Likvärdiga möjligheter och villkor att starta och driva företag oavsett kön är en viktig del för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet. Andelen kvinnor som startat företag har minskat något mellan 2011 och hade Gotland den högsta siffran någonsin i landet för andelen kvinnor som startar företag. Om minskningen sedan dess är en utveckling nedåt eller enbart en normal variation går inte att bedöma ännu. Ett fokusområde i länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering i länet är företagande och tillväxt. Vi hoppas på så sätt kunna fortsätta uppmärksamma och påverka villkoren för kvinnors och mäns företagande. Vad som verkligen gör att människor startar företag är dock en komplex fråga som behöver följas upp med flera indikatorer. Det finns ett antal frågor som är sammankopplade och som skapar en strukturell påverkan, t.ex. arbetsmarknadens och näringslivets struktur, utbildningsmöjligheter, normer och förväntningar m.m. Mäns våld mot kvinnor Statistiken säger att antalet anmälda misshandelsbrott har minskat på Gotland mellan 2012 och Men om statistiken verkligen indikerar att våldet har minskat är svårt att säga eftersom mörkertalet är stort. Antalet anmälningar ligger dock fortfarande på en genomsnittlig nivå sedan 2010 och är en indikator på att mäns våld mot kvinnor kvarstår som ett samhälleligt problem. För att få en uppfattning om utvecklingen mot att uppnå det fjärde jämställdhetspolitiska målet behöver fler indikatorer vägas in, t.ex. hur omfattande oron bland kvinnor är för att utsättas för våld. Det är svårt att veta hur mycket Länsstyrelsens arbete inom området påverkar att våldet ökar eller minskar, eftersom Länsstyrelsen har en indirekt roll. Genom utbildningsinsatser och vår samordningsroll bidrar dock Länsstyrelsen till att kunskapen ökar bland viktiga aktörer i länet. Detta bidrar till att våld kan upptäckas av fler yrkesgrupper i tidigt skede och till en gemensam syn på grundorsakerna till våldet, dvs. en jämställdhetsproblematik. Återrapportering regleringsbrev Tabell 7.1 Kostnader/intäkter för område Jämställdhet Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 3 521, , ,6 varav ramanslag 5:1, netto (tkr) 448,8 434,7 362,2 varav övrig finansiering (tkr) 3 026, ,0 913,9 Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 3,83 2,89 1,28 Verksamhetsintäkter 2 224, ,7 678,8 1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 7.1 Tabellen ovan visar att verksamhetskostnaderna har ökat i form av övrig finansiering. Det beror på ökade resurser för uppdrag inom området mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt uppdrag för att genomföra en förstudie om länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelseinstruktion 5 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor 84

85 Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i länsstyrelsens verksamhet har, precis som tidigare år, styrts enligt en handlingsplan som ledningen beslutar om och följer upp. Handlingsplanen inkluderar samtliga områden i länsstyrelseinstruktionen 5 punkt 1-6. I början av året analyseras förra årets arbete och utifrån det revideras handlingsplanen utifrån tidigare resultat samt behov och förutsättningar i verksamheten. Uppföljningen resulterade bland annat i beslut om ökat fokus på ledningens roll och förändring i vilka perspektiv sakområdena tilldelas. Att ett sakområde tilldelas ett fokusområde utesluter inte att de även ska beakta alla perspektiv i instruktionen. Syftet med utpekade fokusområden för sakområdena är att bidra till en prioritering, förenkla en ingång till arbetet och sporra till fortsatt utvecklingsarbete. Handlingsplanen är kopplad till verksamhetsplaneringen där verksamheternas arbete skrivs in i verksamhetsplanen och följs på så sätt upp i ordinarie uppföljning. Kopplat till arbetet finns processtöd som består av personer som stödjer medarbetarna med att integrera jämställdhet, tillgänglighet, folkhälsa etc. men även kunskapsunderlag, checklistor, gemensamma utbildningar m.m. Utbildning och erfarenhetsutbyte arrangeras årligen för Länsstyrelsens medarbetare, bl.a. i vår introduktionsutbildning. Under året genomfördes också en inventering i samband med medarbetarsamtalen för att ta reda på vilken kompetensutveckling medarbetarena har fått, vad de vill ha och vad de själva vill utveckla i sitt arbete med att integrera jämställdhet. Samtalen visade att många har fått utbildning, men att många också vill ha mer. Flera uttryckte en utmaning i att konkretisera och tillämpa jämställdhetsperspektivet i sin dagliga verksamhet. Medarbetarnas erfarenheter tas med i planeringen av kommande arbete och bedöms visa på behoven av mer konkret processledning och handledning i vardagen. En viktig insats under året var en specialanpassad utbildning för Länsstyrelsens ledning där samtliga chefer inklusive landshövding och länsråd deltog. Utbildningen fokuserade på den roll ledningen har i arbetet med att integrera jämställdhet och mänskliga rättigheter i verksamheten. Ledningen fick också analysera hur arbetet går och identifiera vilka utvecklingsområden som finns. Ett resultat var att ledningen bestämde att de skulle ta ett större ansvar för att efterfråga jämställdhetsintegrering från medarbetarna. En lärdom från att ha gemensamt nätverk för erfarenhetsutbyte och lärande om ett flertal perspektiv (jämställdhet, barnperspektiv, folkhälsa, tillgänglighet och mänskliga rättigheter) är att könsperspektivet tenderar att osynliggöras. För att förhindra det deltar särskilt sakkunnig i jämställdhet och specifika aktiviteter om jämställdhet arrangeras. Nedan följer några exempel på områden där jämställdhet integrerats eller beaktats. Inom ANDT-området har en kunskapshöjande aktivitet om alkohol och genus arrangerats. Detta resulterade bland annat i att aktörer som vanligtvis inte deltar på jämställdhet- och genusutbildningar fick del av denna kunskap. Detta visar på möjligheterna som finns med att kombinera de sakområden och kompetenser som finns på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedriver ett omfattande värdegrundsarbete där jämställdhet på olika sätt beaktas. Vid externa föreläsare har beställningen inkluderat en önskan om ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån medarbetarnas önskemål har specifika aktiviteter om härskartekniker arrangerats. Människor som möter länsstyrelsen på olika sätt ska få likvärdigt bemötande oavsett kön och bedömningen är att genom att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i värdegrundsarbetet kan vi bidra till det. 85

86 I sakområdet Lantbruk har ett jämställdhetsperspektiv integrerats i arbetet med analyser och underlag inför kommande landsbygdsprogram. Studenter har också genomfört en analys av länsstyrelsens handläggning, vilket kommer att utgöra ett värdefullt underlag inför kommande arbete. Länsstyrelsen i Gotlands län arrangerade tillsammans med övriga länsstyrelser ett seminarium om sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer. Syftet var att öka kunskapen om området men också att, genom goda exempel, inspirerar till samverkan. Själva planeringen av seminariet skedde i samarbete mellan utvecklingsledaren inom det fjärde jämställdhetspolitiska målet och handläggare inom djurskydd, vilket i sig har bidragit till ökad dialog och ökad kunskap om varandras arbete. I handläggningen av olika medel som länsstyrelsen hanterar ställs krav på redovisning av hur pengarna ska främja jämställdhet. Några exempel är verksamhet med personligt ombud och statlig ersättning för vissa utlänningar (enligt förordning 2010:1122). Länsstyrelsen svarar årligen på ett stort antal remisser eller andra underlag. Remissvaren blir ett sätt att både öka kunskapen internt och integrera jämställdhet i handläggningsprocessen, men också att påverka och stödja andra aktörer. Ledningsgruppen har i ansvar att granska om det är relevant att beakta jämställdhet i remissvaret och att bevaka att det har gjorts. Några exempel från 2013 där jämställdhet har beaktats är: remissvar om ny bostadsförsörjningsplan, yttranden om planprogram och detaljplaner inom samhällsplaneringen, remissvar om kulturplan för Gotland. 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta Vart annat år tar Länsstyrelsen fram ett kunskapsunderlag, den s.k. regionala fickboken från SCB. Därutöver tar Länsstyrelsen fram statistik i mindre omfattning. Under året har insatser med stöd från vår Länsstyrelse pågått för att utöka antalet ärenden i Platina som registrerar kön, men arbetet är komplext och kommer att fortsätta under Ett utvecklingsområde, där Länsstyrelsen finner det intressant att se på statistik är de besöksplatser som finns inom kulturmiljöområdet och vilka av dessa platser som besöks av vem och varför. En som vi i år har undersökt möjligheten till att se på statistiskt är kulturreservatet Norrbys. Statistiken har dock i år inte varit möjlig att dela upp på kön, men vi har för avsikt att under 2014 genomföra detta under sommarhalvåret, då detta är ett av Gotlands populäraste besöksmål i ett s.k. tregenerationsbesöksmål. I arbetet med regional bostadsmarknadsanalysen finns könsuppdelad statistik i analysdelen, men den kan dock också utveckals till att bli mer omfattande. I de presentationer myndigheten använder för att presentera vår verksamhet för besökare och vid de tillfällena då vi pratar om Gotland som en destination för boende och besökare använder vi könsuppdelad statistik när vi t.ex. ser på arbetsmarknad, företagande, ohälsotal mm. 3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa 86

87 Barnperspektivet har tagits hänsyn till inom några olika områden, som t.ex. inom trafikföreskrifter. Hastighetssänkning har gjorts på några vägar där skolbussen går samt vid museigården Norrbys gård dit många barnfamiljer åker. Där har även föreläsning anordnats för om trollsländor. Som har nämnts i tidigare, fortsätter arbetet med att tillgängliggöra skyltar för barn vid besöksmål i form av serier för de som inte kan läsa. På södra Hällarna i Visby har en s.k. bibäddar anlagts för att bevara de 30 olika arterna av vilda bin. Förutom bevarandet av vilda bin, är tanken att barn och vuxna ska kunna ta del av bina samt vacker natur. I slutet av år 2013 fick länsstyrelsen nytt uppdrag för att arbeta med föräldrastöd till tonårsföräldrar samt för att arbeta med frågor som rör barns bästa och övriga frågor inom området mänskliga rättigheter. En handläggare i mänskliga rättigheter kommer att rekryteras under första delen av år 2014 med en anställningstid på två år inledningsvis. 87

88 Integration m.m. PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 85* Årsarbetskrafter män 1) 0,20 0,15 0,00 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,02 0,14 0,29 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,24 0,32 0,30 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,28 0,37 0,28 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen har under året arbetat med att stärka Region Gotlands beredskap att ta emot nyanlända. Diskussioner har förts mellan högsta ledningarna hos Länsstyrelsen och Region Gotland. Länsstyrelsen har bl.a. verkat för att Region Gotland i högre utsträckning även ska se flyktingmottagande som en utvecklingsfråga och därmed involverar fler politikområden. För sakområdet har andelen av den totala årsarbetskraften legat relativt konstant de senaste åren. Andra väsentliga prestationer och resultat Gotlands integrationsnätverk, med representanter för Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Region Gotland och Komvux, har träffats regelbundet under året för att samverka kring bostäder, arbetsmarknad, marknadsföring av Gotland och lokal överenskommelse. Positivt är att gruppen har stärkts med en representant från Region Gotlands ledningskontor, till följd av samtalen som beskrivs ovan. Länsstyrelsen har under året haft en kontinuerlig dialog med Region Gotland på chefsnivå och i detta sammanhang påtalat vikten om att utöka antalet platser samt att ha ett fungerande mottagande för såväl ensamkommande barn som för vuxna. Region Gotland har genomfört en utredning om erfarenheter av tidigare mottagande och förutsättningar för mottagandet. Det har resulterat i ett politiskt beslut att öka antalet platser från 18 till 27. Länsstyrelsen har haft diskussioner med Region Gotland och Migrationsverket om utformning av ett nytt utökat avtal, där diskussion bl.a. har förts om antal asylplatser och möjlighet till stegvis ökning av antalet platser. Länsstyrelsen bedömer att ett reviderat avtal mellan Region Gotland och Migrationsverket kan tecknas under I december genomförde Länsstyrelsen på Gotland tillsammans med fem andra länsstyrelser en konferens om ensamkommande barn. Fokus för konferensen var Migrationsverkets utökade 88

89 möjligheter till anvisning av ensamkommande barn och socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. Region Gotland deltog med medarbetare involverade i mottagandet av ensamkommande barn. Länsstyrelsen har deltagit vid de nationella samverkansmötena med andra länsstyrelser (LIN) som genomförts under året och kunnat ta del av erfarenheter från andra län. I övrigt hänvisas till den redovisning som Länsstyrelsen i Kronobergs län bilägger sin årsredovisning. Indikatorer Integration utgiftsområde 13 1) Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Andel kommuner som tecknat överenskommelser om flyktingmottagande (%) Antal platser per invånare i länet 10,5 10,5 10,5 5,2 Asylsökande ensamkommande barn Antal platser per invånare i länet 3,1 3,1 3,1 1,6 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Migrationsverket och Länsstyrelsen Kommentar kring ovanstående indikatorer Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Länsstyrelsen och Region Gotland har under 2013 tecknat ett nytt avtal om mottagande om 30 anvisningsbara platser. Avtalet tecknades i slutet av året och fanns därför inte med i Migrationsverkets statistik till årsredovisningen. Region Gotland har under 2013 mottagit nyanlända genom anvisning. I avtalet anges att mottagningskapaciteten i avtalet ska ses över under För närvarande pågår ett projekt som ska undersöka Gotlands möjligheter att stärka mottagandet och det kan därefter vara aktuellt med en revidering av avtalet. Asylsökande ensamkommande barn För ensamkommande barn finns ett tillsvidareavtal mellan Region Gotland och Migrationsverket. Region Gotland har genomfört en studie och tagit ett politiskt beslut om att öka antalet platser för ensamkommande barn. För närvarande pågår det praktiska arbetet med att ordna fler platser. Ett arbete som Länsstyrelsen följer noga. Återrapportering regleringsbrev RB 75. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska ge anvisningar om ansökningsförfarande m.m. för anvisade medel enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 37. Ersättningarna finansieras från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottande. Insatser som syftar till att öka kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering ska prioriteras. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska efter samråd med övriga länsstyrelser besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse. Länsstyrelserna ska redovisa till vilka typer av insatser som ersättning enligt ovan nämnda förordning lämnas. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen har under året beviljat Region Gotland kr för en förstudie om stärkt mottaganade av nyanlända på Gotland. Arbetet har påbörjats med beslut om projektägare,

90 projektledare och styrgrupp. Förstudien ska resultera i ett förslag om hur mottagandet ska stärkas, vilket därefter ska behandlas politiskt. I projektbeskrivningen framgår att arbetet också ska kopplas till regional tillväxt. Några utpekade områden är bostäder, arbetsmarknad och marknadsföring av Gotland. I arbetet involveras ideella föreningar, näringsliv och myndigheter. Komvux på Gotland har under året slutredovisat projektet Medborgarkontoret, som finansierats av 37-medel. Medborgarkontoret är en bemannad plats i Komvux lokaler där nyanlända som studerar Sfi kan få svar på olika samhällsfrågor såsom bostäder, bankärenden och myndighetskontakter. Utöver servicen till nyanlända har även positiva effekter på SFIundervisningen noterats, eftersom mer tid har kunnat ägnas åt undervisningen, istället för frågor från studenterna om boende m.m. Projektet har varit så lyckat att Medborgarkontorets verksamhet har permanentats. Länsstyrelsen har också under året beslutat om stöd till Region Gotland för ett barn- och ungdomsprojekt. Region Gotland kommer inom projektet att utbilda särskilda flyktingguider/coacher för integration av ensamkommande barn. Flyktingguide/coach får i uppdrag att coacha in barn- och ungdomar i fritid och ett socialt liv utanför deras HVBboende. Detta innebär en stärkt beredskap och ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn. RB 86. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 punkten 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. Åtgärder som har vidtagits för att följa upp länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter ska redovisas särskilt. Länsstyrelsen utgår från den nationella styrningen och den länsstyrelsegemensamma handlingsplanen och har utifrån dessa, tagit fram en policy för verksamhetsintegrering av mänskliga rättigheter (MR) samt en årlig handlingsplan för Länsstyrelsen i Gotlands län. Som stöd till arbetet finns utsedda processledare i MR (barns bästa, tillgänglighet, mänskliga rättigheter och icke-diskriminering), folkhälsa, jämställdhet samt specifikt mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Verksamhetsintegrering Länsstyrelsens MR-nätverk träffas fyra gånger om året och består av representanter från femton olika sakområden samt en ansvarig enhetschef för nätverket. Varje sakområde har fått ett särskilt fokusområde som de ska arbeta med enligt handlingsplanen. Syftet med de utpekade fokusområdena för respektive sakområde är att bidra till en prioritering och förenkla utvecklingen av arbetet med mänskliga rättigheter. Ett flertal remisser inom Länsstyrelsen har granskats av de olika processtöden och deltagarna i det interna MR-nätverket, för att kvalitetssäkra perspektivet om mänskliga rättigheter. Under året har utbildning i MR hållits för nyanställda och övriga intresserade. Utbildningarna har varit utformade så de ska öka kännedomen om MR och ge verktyg för att integrera det i den egna verksamheten. De som har hållit i utbildningarna har varit samordnare för MR, 90

91 särskilt sakkunnig i jämställdhet, sakkunnig i folkhälsa samt enhetschefen på enheten för Samhälle och kulturmiljö. Även en utbildning i MR genomfördes för hela ledningsgruppen under en heldag med fokus på hur de kan stötta medarbetarna i verksamhetsintegreringen. I samband med utvecklingssamtalen har en uppföljning gjorts av området MR. Alla medarbetare fick svara på vilken kompetensutveckling de fått inom MR, vad som är lätt respektive svårt i uppdraget, vilka områden som medarbetaren skulle kunna utveckla inom området samt vilken kompetensutveckling som behövs för att fullfölja uppdraget. Svaren visade att särskilt de som nyligen gått den interna utbildningen och sitter i MRnätverket har god kännedom i frågorna. En annan grupp uppgav att MR-arbetet är svårare att förhålla sig till än värdegrundsarbetet. För att öka kunskapen i MR hos fler medarbetare, kommer en obligatorisk utbildning på området att anordnas 2014 för alla anställda, inklusive chefer. Nationella minoriteter Länsstyrelsen har besvarat den nationella enkät som Länsstyrelsen i Stockholms län har initierat. I övrigt har myndigheten vid ett fåtal tillfällen svarat på frågor om nationella minoriteter där olika aktörer i länet vill har information och kunskaper. Länsstyrelserna har också på den gemensamma webben utvecklat möjligheten att ta del av informationen på olika minoritetsspråk. Personalfrågor Kompetensbaserad rekrytering används med syfte att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen samt öka mångfalden. Samtliga chefer och fackliga förtroendevalda har gått den länsstyrelsegemensamma utbildningen i kompetensbaserad rekrytering. Den strukturerade metoden är ett effektivt sätt att finna rätt person för aktuellt arbete, och för att undvika ett diskriminerande. En gemensam metod/mall har tagits fram för att kvalitetssäkra annonstexter för att undvika all form av diskriminering. Enligt lag ska alla arbetsgivare göra kontinuerliga lönekartläggningar för att säkerställa att lönen sätts utifrån sakliga grunder utan att diskriminera. Våren 2013 genomförde Länsstyrelsen en större lönekartläggning med hjälp av den s. k BESTA-vägen. Det resulterade till att justera några gruppers löner i samband med lönerevisionen, som genomfördes hösten Länsstyrelsen har satsat mycket på bemötande frågor och har bjudit en ett flertal externa föreläsare i bemötande. Ämnet bemötande har lett vidare till utbildning i fördomar och härskartekniker, vilket stödjer arbetet med icke-diskriminering. Samarbete med andra myndigheter Ett flertal insatser inom området MR har genomförts tillsammans med andra myndigheter. Redan idag finns ett nära samarbete med Region Gotland inom alla områden. Länsstyrelsen har regelbundna möten med Region Gotland för att se hur samarbetet ska se ut, undvika dubbelarbete och tillsammans bidra till att utveckla Gotland inom områden som jämställdhet, folkhälsa och mänskliga rättigheter. I projektet att skapa ett Tryggare Gotland, samarbetar Länsstyrelsen tillsammans med Region Gotland, Polismyndigheten och Socialförvaltningen med brottsförebyggande åtgärder, folkhälsa, jämställdhet och icke-diskriminering. Några andra exempel på samarbete med andra myndigheter, (se även Länsstyrelseinstruktion 5 4) är ett samarbete med Region Gotland för att se över och jämföra vilka forn- och 91

92 besöksplatser som uppbär skötsel. Ett annat samarbete med Region Gotland har varit att anlägga en väg i naturområdet södra Hällarna för att tillgängliggöra naturområden för de i rullstol eller de med barnvagnar och rullatorer. Inom området folkhälsa har seminarier anordnats tillsammans med Polismyndigheten och Socialförvaltningen när det gäller kvinnors alkoholmissbruk. Ett privat läkarföretag har samarbetat med Länsstyrelsen och Polismyndigheten kring drog- och alkoholtester. Tillsammans med en annan statlig myndighet, Riksutställningar, har länsstyrelsen haft utbildning i Klarspråk, som handlar om att skriva enkelt och begripligt. Sedan ett par år tillbaka anordnas HBTQ-seminarier under Gotlands Regnbågshelg, ett samarbete med Region Gotland, ABF, Röda korset och SISU, som invigs av Landshövdingen. HBTQ-frågor har fått ökat fokus i länet under det senaste året och Länsstyrelsen bedömer det som centralt att vara med och bidra till den utvecklingen. Länsstyrelseinstruktion 5 4. vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning På Länsstyrelsen har vi utpekade fokusområden för de olika sakområdena och verksamheter. Det framgår i handlingsplanen för verksamhetsintegreringen av mänskliga rättigheter. Syftet med fokusområden är att underlätta för medarbetarna att ta sig an arbetet med att verksamhetsintegrera mänskliga rättigheter. De verksamheter som 2013 särskilt har arbetat med tillgänglighet är kulturmiljö, kommunikation och övrig förvaltning. Kulturmiljö som har haft tillgänglighet som fokusområde har påbörjat en översyn av arbetet med forn- och besöksplatser. Kulturmiljö har i första skede valt ut ca 110 objekt som fältinventeras med fokus på tillgänglighet och framtida skötselinsatser. En arbetsgrupp har bildats med Region Gotland och Länsstyrelsens natur- och kulturmiljövård för att se över och jämföra vilka platser som uppbär skötsel. Tanken är att hitta samordningsvinster och förmera de olika natur- och kulturvärde likväl som sociala värden som kan vara knutna till en plats. Utbildning har genomförts om tillgänglighet i skyddade områden i Skövde den oktober 2013 där några av kulturmiljös medarbetare har deltagit. Utbildningen var främst inriktad på fysiska funktionsnedsättningar och genomfördes i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Handisam. Det pågår ett fortsatt arbete med att ta fram skyltar till fler besöksmål, som är anpassade för barn och de som har svårt för att läsa. På kulturgården Norrbys museigård i Väte mitt på Gotland har tillgänglighetsperspektivet lyfts fram i arbetet med en natur/kulturstig. På naturområdet södra Hällarna i Visby, som består av ojämn kalksten, har Länsstyrelsen tillsammans med Region Gotland anlagt gångstig för att underlätta de med rullstolar och rullatorer. Länsstyrelsen har tillsammans med Riksutställningar haft utbildning i Klarspråk, en utbildning som handlar om att skriva enkelt och begripligt. Det var en mycket uppskattad utbildning av medarbetarna. Arbetetet med att implementera rutiner för information och kommunikation fortlöper. Länsstyrelsen gör bedömningen att kunskapen och medvetenheten om tillgänglighet och funktionsnedsättningar har ökat bland medarbetare och det att finns ett intresse att arbeta vidare med frågorna. Vid större externa möten har hänsyn tagits till de med 92

93 funktionshinder, att det finns ramp för rullstolsburna och eventuell hiss. I länsstyrelsens största konferensrum har hörslinga installerats under året. Tunga dörrar i länsstyrelsens lokaler har utrustats med automatisk dörröppnare. Utifrån Handisams utvärdering har Länsstyrelsen arbetat vidare på att förbättra myndigheternas lokaler för både medarbetare och besökare. 5. integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering Se återrapporteringskrav

94 Organisationsstyrning Organisationsutvärdering En större utvärdering gjordes i början av året av den nya organisationen som trädde i kraft Diskussioner fördes på varje enhet om vad som har blivit bättre och vad som fortfarande behövde utvecklas samt hur samverkan hade gått. Sammanfattningsvis visade enheternas svar att det har blivit en tydligare organisation både internt och externt. Cheferna har blivit mer tillgängliga när de sitter med sin respektive enhet istället för att sitta i samlad chefsgrupp. Utvecklingsbehoven ligger på mer samverkan mellan enheterna i olika frågor för att undvika s.k. stuprör. Enhetsmålen behöver bli tydligare och vad som ska prioriteras uppfattas som svårt ibland. Samverkansformen och genomförandet hade gått bra och smidigt. Alla tyckte det hade varit en öppen process, där alla hade möjlighet att påverka. Omorganisationen kunde sammanfattas som lyckad. 94

95 Personaluppgifter Enligt kraven i FÅB 3 kap 3 ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (Förordning 2008:747) Återrapportering Redovisa en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Kompetensförsörjningen är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose behov av kompetens på kort och lång sikt. En del av kompetensförsörjningen är det värdegrundsarbete som länsstyrelsen har arbetat aktivt med. I början av 2013 fastställdes en plan för värdegrundsarbetet med tre huvudområden; bemötande internt och externt, rollen som statstjänsteman och våra värdeord (ansvarstagande, öppna och engagerade). Dessa områden ville myndigheten fokusera på under året, och är baserade på medarbetarnas önskemål om utvecklingsinsatser i organisationen. Situationsanpassat och bra externt bemötande skapar en större tilltro från allmänheten som myndighet. Ett bra internt bemötande leder till en bättre arbetsmiljö, vilket ökar tillfredsställelse, effektivitet och trivsel. Det är viktigt att varje medarbetare känner sig trygg i vad som förväntas av honom eller henne i rollen som statstjänsteman. Länsstyrelens uppdrag ska vara tydligt för alla. Varje medarbetare behöver även bli medveten om att dilemman kan uppstå i arbetet, som ibland kan gå emot de egna värderingarna. Implementeringen av värdeorden och dess betydelse har skett genom kontinuerliga diskussioner på enheterna. Värdeorden har lyfts in i mallen för utvecklingssamtal och är även, förutom resultat och uppföljning, numera uttalade lönekriterier. Värdegrundsarbetet har varit processinriktat, med det menas att teori har varvats med efterföljande diskussionsövningar på respektive enhet. Länsstyrelsen har bjudit in externa föreläsare i ämnena; bemötande, statstjänstemannarollen och värdegrund. Därefter har länsstyrelsens värdegrundsgrupp, som består av representanter från varje enhet samt fackliga företrädare, träffats och förberett fortsatt arbete/diskussion om vad den externa föreläsaren har tagit upp. På nästkommande enhetsmöte har diskussionerna förts på respektive enhet. Därefter har värdegrundsgruppen träffats igen för att sammanställa hur arbetet har gått på enheterna. En föreläsning handlade om dialog, bemötande och kommunikation. En del av föreläsningen handlade om härskartekniker, något som flera medarbetare ville lära sig mer om och hur detta kan bemötas på bästa sätt. Det ledde till en halvdag interaktiv utbildning med skådespelare, som spelade upp olika härskartekniker och där medarbetarna själva fick testa hur olika situationer kan hanteras. Det var en stor uppslutning på utbildingen och det uppskattades att länsledning och att alla cheferna deltog. En annan interaktiv utbildning som genomfördes var Förenkla för företagare, där skådespelare spelade upp olika scener och där medarbetarna genom agerande lärde sig vad som är det bästa bemötandet och vad man ska tänka på. 95

96 Vi har också haft en föreläsning om statstjänstemannarollen och offentligt etos. Utbildningen tog upp den gemensamma värdegrunden för alla statligt anställda som har sammanfattats i sex principer. En utvecklingsstrateg på Skatteverket kom för andra gången till myndigheten och pratade om Skatteverkets förändringsarbete i ökat och bättre bemötande. Sammanfattningsvis har myndigheten arbetat och satsat mycket på värdegrundsfrågor. Uppföljning sker bl.a. i de årliga brukarundersökningarna där medborgare och företagare ger betyg i bemötande och tillgänglighet. Personalstatistik Under 2013 har länsstyrelsen rekryterat ett antal personer för att ersätta efter avslutade anställningar och en viss utökning har även skett efter att myndigheten har fått pengar till olika projekt. Under 2013 har 8 personer (4 kvinnor och 4 män) fått tillsvidareanställning och 28 personer (20 kvinnor och 8 män) har fått tidsbegränsad anställning. Under året har 27 personer (18 kvinnor och 9 män) avslutat sin anställning. 3 personer har avslutat sin anställning med pension, varav 1 kvinna och 2 män. Vid utgången av 2013 hade länsstyrelsen 112 anställda, varav 57 % kvinnor och 43 % män. Länsstyrelsens medarbetare har en genomsnittsålder på 44,7 år för kvinnor och för män 48,2 år. Totalt är genomsnittsåldern 46,2 år. Sjukfrånvaro Enligt krav i FÅB 7 kap 3 redovisas i nedanstående tabell de anställdas sjukfrånvaro i förhållande till den totala ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andelen av den totala sjukfrånvaron som uppgår till 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Siffrorna i statistiken bygger på samtliga som varit anställda under respektive år. Tabell över sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3 FÅB Kön Ålder Antal anställda Män Kvinnor Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) 96 Antal anställda Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) ,5 0,0 25 1, ,4 0,0 25 1,6 41,0 Alla 54 0,9 0,0 53 1,4 41, ,3 46,0 35 1, ,9 0,0 31 1,3 9,9 Alla 76 2,3 46,0 70 1,5 9,9 Samtliga ,8 0,0 7 2, ,6 34,4 60 1, ,6 0,0 56 1,5 23,0 Alla 130 1,7 34, ,4 23,0 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentar Uppgifterna om antalet anställda för 2012 har ändrats i förhållande till de som redovisades i årsredovisningen Justeringen beror på att beräkningsmodellen har ändrats.

97 Länsstyrelsen har som mål att sjukfrånvaron inte ska överstiga 3 % och att inga nya arbetsrelaterade långtidssjukskrivningar kan uppkomma. Den totala sjukfrånvaron för 2013 uppgår till 1,7 vilket är en liten ökning jämfört med föregående år då den låg på 1,4 %. Under 2013 var två personer långtidssjukskrivna. Sjukfrånvaron för män och kvinnor med en sammanhängande frånvaro mer än 60 dagar uppgick till 34,4 % jämfört med 23 % år Uppgången beror på några längre långtidssjukskrivningar på grund av olycksfall, stress kombinerat med privata anledningar. För att minska ännu längre sjukskrivningar har företagshälsovården kommit in tidigt i kombination med regelbundna uppföljningar med berörd chef. Sjukfrånvaron uppmärksammas i samband med tertialuppföljningar. Medarbetarna uppmuntras till att utnyttja friskvårdstimmen och ekonomiskt stöd lämnas för friskvårdsaktiviteter. Även gemensamma friskvårdsdagar anordnas för hela myndigheten. 97

98 Året i siffror Tabell A - Verksamhetskostnader VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet 2013 Tkr Tkr 2011 Tkr Övrig förvaltning 1 277,9 846, ,3 25 Trafikföreskrifter m.m. 242,9 265,0 244,3 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 3 462, , ,5 30 Regional tillväxt 1 297, , ,8 34 Infrastrukturplanering 231,3 209,3 118,8 40 Hållbar samhällsplanering och boende 2 366, , ,8 41 Stöd till boende 58,6 50,6 290,6 42 Energi och klimat 658,9 934, ,7 43 Kulturmiljö 4 887, , ,8 45 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 2 389, , ,3 50 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd 4 067, , ,3 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden , , ,9 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 1 714, ,4 918,5 53 Vattenverksamhet 2 509, , ,8 54 Mineral- och torvfyndigheter 2,7 10,3 0,2 55 Miljöfarlig verksamhet 1 742, , ,3 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 81,1 63,6 50,4 57 Förorenade områden, efterbehandling 1 669, , ,7 58 Restaurering 19,5 0,0 0,0 60 Lantbruk och landsbygd , , ,8 61 Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 0,0 0,0 0,0 62 Fiske 1 973, , ,2 70 Folkhälsa 1 108, ,8 804,6 80 Jämställdhet 2 632, ,6 900,7 81 Nationella minoriteter 0,0 0,0 2 Mänskliga rättigheter 68,5 0,0 83 Barnperspektivet 0,0 85 Integration 164,6 205,5 183,1 SUMMA PRODUKTION , , ,3 10 Myndighetsövergripande verksamhet , , ,0 11 Administration och intern service , , ,6 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN , , ,9 Resurssamverkan 1) 145,2 143,8 4,1 TOTALSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER ENL RESULTATRÄKNINGEN 2) , , ,0 1. Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelas på respektive tvåsifferkod 2. Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Definition av resurssamverkan: Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k. sambruk). Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bör läggas fast. Kommentarer Tabell A Sett över treårsperioden har verksamhetskostnaderna minskat med 7 630,6 tkr. (7,6 %). Minskningen är en successiv anpassning av verksamheten till minskade ekonomiska ramar. Kostnadsminskningen har skett både inom produktionen och i den myndighetsövergripande verksamheten. Förändringarna mellan 2013 och 2012 på de olika verksamheterna speglar myndighetens prioriteringar under året.

99 Tabell B Verksamhetskostnader 2013 VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet 99 Kostnader exkl. OH OH-kostnader Kostnader inkl. OH Tkr % Tkr % Tkr % Övrig förvaltning 1 277,9 1,39 740,3 2, ,3 2,20 25 Trafikföreskrifter m.m. 242,9 0,26 145,5 0,51 388,4 0,42 Livsmedelskontroll, djurskydd och 28 allmänna veterinära frågor 3 462,5 3, ,8 6, ,3 5,90 30 Regional tillväxt 1 297,6 1,41 575,0 2, ,6 2,04 34 Infrastrukturplanering 231,3 0,25 126,5 0,45 357,9 0,39 40 Hållbar samhällsplanering och boende 2 366,0 2, ,3 4, ,3 4,12 41 Stöd till boende 58,6 0,06 0,0 0,00 58,6 0,06 42 Energi och klimat 658,9 0,72 350,1 1, ,9 1,10 43 Kulturmiljö 4 887,7 5, ,5 7, ,2 7, Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 2 389,0 2, ,7 3, ,7 3,70 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd 4 067,9 4, ,1 6, ,0 6,56 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden ,1 18, ,0 18, ,1 24,19 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 1 714,4 1, ,7 3, ,2 3,00 53 Vattenverksamhet 2 509,6 2, ,6 5, ,2 4,32 54 Mineral- och torvfyndigheter 2,7 0,00 1,7 0,01 4,4 0,00 55 Miljöfarlig verksamhet 1 742,1 1, ,2 3, ,3 3,03 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 81,1 0,09 50,0 0,18 131,1 0,14 57 Förorenade områden, efterbehandling 1 669,3 1,82 818,5 2, ,8 2,71 58 Restaurering 19,5 0,02 11,7 0,04 31,2 0,03 60 Lantbruk och landsbygd ,0 12, ,3 21, ,3 19,37 61 Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 0,0 0,00 0,0 0,00 0,0 0,00 62 Fiske 1 973,1 2,15 835,0 2, ,2 3,06 70 Folkhälsa 1 108,5 1,21 422,0 1, ,5 1,67 80 Jämställdhet 2 632,2 2,87 889,5 3, ,6 3,84 81 Nationella minoriteter 0,0 0,00 0,0 0,00 0,0 0,00 82 Mänskliga rättigheter 68,5 0,07 39,4 0,14 107,9 0,12 85 Integration 164,6 0,18 94,3 0,33 258,9 0,28 SUMMA PRODUKTION ,1 69, ,7 100, ,8 100,00 10 Myndighetsövergripande verksamhet ,2 11,15 11 Administration och intern service ,8 19,84 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN ,1 100, ,8 100,00 Resurssamverkan 1) 145,2 84,3 229,5 Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) , ,3 Myndighetsövergripande, adm och intern service uppdelat på: 3) Nivå 1 ( ) ,8 28,33 Nivå 2 ( , ) 5 176,0 11,26 Nivå 3 ( ) ,2 22,26 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-9) ,4 1) Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11).

100 2) Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. 3) Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Administration och intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vht 2-9 (kkl 4). Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell B Jämfört med 2012 har kostnaderna för den myndighetsövergripande verksamheten minskat med 3 666,4 tkr. (10,6 %). Minskningen beror dels på att projektägarskapet för ett länsstyrelsegemensamt projekt (P 4-projektet) upphörde 2012, dels på minskade IT- och telefonikostnader. 100

101 Tabell C Årsarbetskrafter ) VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Totalt varav kvinnor varav män totalt Totalt Övrig förvaltning 1,63 0,54 1,09 1,20 1,76 25 Trafikföreskrifter m.m. 0,35 0,27 0,08 0,37 0,44 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och 4,99 2,77 2,22 4,68 4,56 allmänna veterinära frågor 30 Regional tillväxt 1,27 0,48 0,79 1,69 1,80 34 Infrastrukturplanering 0,33 0,07 0,26 0,31 0,16 40 Hållbar samhällsplanering och boende 3,81 2,46 1,35 3,11 3,09 41 Stöd till boende 0,00 0,00 0,00 0,00 0,03 42 Energi och klimat 0,97 0,34 0,63 0,90 1,41 43 Kulturmiljö 6,04 4,41 1,63 5,12 6,78 45 Skydd mot olyckor, krisberedskap och 2,05 1,15 0,90 1,75 1,53 civilt försvar 50 Övergripande och gemensamt för naturvård 4,95 3,35 1,60 6,88 7,97 och miljöskydd 51 Skydd av områden och arter, förvaltning 12,49 5,28 7,21 11,03 13,10 och skötsel av skyddade områden 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 3,07 1,89 1,18 1,92 1,48 53 Vattenverksamhet 3,95 1,79 2,16 2,47 3,28 54 Mineral- och torvfyndigheter 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 55 Miljöfarlig verksamhet 2,48 0,93 1,56 1,91 1,67 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 0,14 0,02 0,12 0,11 0,09 57 Förorenade områden, efterbehandling 2,24 0,57 1,66 2,31 1,57 58 Restaurering 0,02 0,00 0,02 0,00 0,00 60 Lantbruk och landsbygd 17,34 9,67 7,67 19,46 22,27 61 Rennäring m.m.(enbart Dalarna, Jämtlands, 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Västerbottens och Norrbottens län) 62 Fiske 2,14 1,22 0,93 1,99 2,05 70 Folkhälsa 1,16 1,16 0,00 1,61 0,92 80 Jämställdhet 2,40 2,40 0,00 1,61 1,04 81 Nationella minoriteter 0,00 0,00 0,00 0,00 82 Mänskliga rättigheter 0,09 0,09 0,00 0,00 83 Barnperspektivet 0,00 85 Integration 0,22 0,02 0,20 0,29 0,29 SUMMA PRODUKTION 74,14 40,87 33,27 70,73 77,30 10 Myndighetsövergripande verksamhet 8,14 4,70 3,44 9,07 9,92 11 Administration och intern service 9,26 3,72 5,54 7,98 8,96 SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER EXKL RESURSSAMVERKAN 91,53 49,28 42,25 87,79 96,17 Resurssamverkan 2) 0,20 0,20 0,00 0,21 0,01 TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER 91,73 49,48 42,25 88,00 96,18 1) 1 årsarbetskraft = timmar 2) Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 101

102 Kommentarer Tabell C En ekonomi i balans och minskade IT- och telefonikostnader har gett utrymmet för nyrekryteringar, vilket resulterat i att arbetad tid omräknat till årsarbetskrafter ökat med 4,2 %. Tabell D - Representation Kostnader för representation Totalt Per åa Totalt Per åa Totalt Per åa tkr kronor tkr kronor tkr kronor Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell D Något ökade representationskostnader bl.a. beroende på kungabesök under året. Tabell E - Lokaler Lokalkostnader Residens Lokalkostnader (tkr) Lokalyta (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 (kr) Lokaler 1) Lokalkostnader (tkr) 113 1) Lokalyta (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 (kr) Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) Kontorslokaler 2) Kontorslokalyta (m 2 ) Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) SUMMA LOKALKOSTNADER ) Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och garage. Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader m.m. 2) Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus, närarkiv, närförråd etc. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell E 1) Lokalkostnaderna har justerats med intäkter för andrahandsuthyrning till Skogsstyrelsen. Inga förändringar av lokaler är planerade. 102

103 Tabell F Redovisning av ärenden 2013 (Platina och Källa, uttag ) A B C D E F G Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och intern service (10-11) Ingående balans Antal inkomna ärenden (exkl. upprättade ärenden) 103 Antal upprättade ärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+D- E) Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år Övrig förvaltning (20-21) varav Stiftelser (206) varav Allmän kameraövervakning (211) varav Bevakningsföretag m.m. (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav Tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) 1 1

104 Lantbruk och landsbygd (60) varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) Fiske (62) 2) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) Integration (85) Summa ) varav Vattenmyndighetens ärenden varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1) Inkl. lantbruks- och jordbrukarstödsärenden registrerade hos Jordbruksverket 2) Inkl. strukturfondsärenden registrerade hos Jordbruksverket 3) Ingående balans 2013 stämmer inte överens med utgående balans som redovisades i årsredovisningen för Orsaken till detta är främst att in- och utgående balans för Lantbruk och landsbygd var felaktig i redovisningen. En annan orsak är att uppgifterna kan varierar beroende på vilket datum som uttag görs i Platina. Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina, Jordbruksverket och Boverket Kommentarer Tabell F Jämfört med 2012 har inkommande, initiativ och beslutade ärenden ökat med 9,2, 1,5 respektive 12,8 %. Ökningen är störst inom Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor och avser främst anmälningar om primärproduktion och beslut om riskklassningar. Ärendebalansen har minskat jämfört med 2012, medan antalet ej beslutade ärenden äldre än två år har ökat från 48 till 77. I flertalet fall handlar det om ärenden som beslutats, men vid årsskiftet ännu inte avslutats i Platina. Rutinerna för avslutande av ärenden kommer att ses över. 104

105 Tabell G Redovisning av överklagade ärenden 2013 (samtliga ärenden oavsett databas) A B C D Sakområde och del av sakområde 105 Antal överklagade ärenden 1) Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans 2) Varav antal ändrade ärenden 3) Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) 2 varav Stiftelser (206) varav Allmän kameraövervakning (211) 1 varav Bevakningsföretag m.m. (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 2 7 varav Livsmedelskontroll (281) 1 varav Djurskydd (282) 1 7 varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) 3 2 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) 2 1 varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) 2 1 varav Tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) 1 varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav Tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk och landsbygd (60) varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) Fiske (62) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) Integration (85) Summa varav Vattenmyndighetens ärenden

106 varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1) Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2) Avser de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till Länsstyrelsen under ) Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till Länsstyrelsens beslut. Kommentarer till Tabell G Jämfört med 2012 har antalet överklagade ärenden minskat med 29 %. Minskningen är störst inom Lantbruk där antalet överklaganden halverats, vilket förklaras av ett minskat antal överklaganden vad gäller återkrav. Antalet ärenden som avgjorts i högre instans har minskat något (från 131 till 123). Både antalet och andelen ärenden som ändrats i högre instans är i stort oförändrat. Andelen ändrade ärenden i högre instans uppgick till 23 %. 106

107 Tabell H Handläggningstider Ärendegrupp Mål (dgr) Utfall % Median dagar VÄS-KOD Beskrivning Anmälan om svenskt medborgarskap 5) Ansökan om tillstånd att strö ut aska 5) - - efter avliden 06 Ändringsanmälan stiftelser 5) Anmälan om kameraövervakning Ansökan om kameraövervakning Bevakningsföretag Ansökan - - godkännande personal 5) 282 Ansökan om tillstånd enligt 16 Djurskyddslagen 60 2) Ansökan om förprövning djurstall 56 3) Djurförbudsprövning Detaljplaner Begäran om yttrande över utställning och granskning Överklagande av detaljplan 150 1) ) 403 Överklagande av lov, förhandsbesked 180 1) ) 431 Ansökan tillstånd ingrepp fast fornlämning Anmälan om föryngringsavverkning Kyrkliga kulturminnen Ansökan om tillstånd renovering och ändring Överklagade kommunala beslut Miljöbalken m.fl. författningar Ansökan om tillstånd och dispenser avseende naturskydd Samråd enligt 12 kap. 6 Miljöbalken Granskning kommunal strandskyddsdispens Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. Miljöbalken Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. Miljöbalken Ansökan om tillstånd 180 1) 4)5) Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ) 55 6) 562 Ansökan om tillstånd till transport av avfall och farligt avfall Anmälan om transport av avfall och farligt avfall Ansökan om förvärvstillstånd för jordbruksfastigheter Ansökan om yrkesfiskelicens Ansökan om förordnande fisketillsynsman Ansökan tillstånd flyttning, utplantering av fisk Mål (dgr) Utfall måluppfyllelse % 107

108 VÄS-KOD Beskrivning Ansökan om stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder 120 1) varav företagsstöd 120 1) varav projektstöd/prokul/egenkul 120 1) varav PROLAG 120 1) varav miljöinvesteringar 120 1) Utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder 90 1) varav företagsstöd 90 1) varav projektstöd/prokul/egenkul 90 1) varav PROLAG 90 1) varav miljöinvesteringar 90 1) Beskrivning av tabellen Fr.o.m har länsstyrelserna infört gemensamma diarieföringsrutiner för dessa grupper. Varje län har satt upp mål utifrån det antal dagar det är rimligt att merparten av ärenden ska beslutas inom. 90 % av ärendena eller mer förväntas beslutas inom den uppsatta tiden. Utfallskolumnen visar hur stor andel som faktiskt beslutades inom uppsatt tid. För att få jämförelsetal över tid och mellan länsstyrelserna, oberoende av mål, redovisas även median för (för ärendegrupp 602 redovisas endast andel av ärendena som beslutats inom uppsatt måltid, likt tidigare år). De ärendegrupper som är nya eller justerade för 2013 redovisas ej för ) Målet är gemensamt för samtliga 21 länsstyrelser 2) Målet är satt från komplett ansökan. Reglerad tid 90 dagar enl. Jordbruksverkets föreskrift D4 (2010:52). 3) Målet är satt från komplett ansökan. Reglerad tid 56 dagar enligt Jordbruksverkets föreskrift L35 4) Målet är satt från komplett ansökan enligt regeringsuppdrag S2011/10148/SFÖ 5) Ärendehandläggningen är koncentrad till Länsstyrelsen i Stockholm 6) Justerade värden i förhållande till uppgifterna i årsredovisningen för ) Justerade värden i förhållande till uppgifterna i årsredovisningen för Källa: Ärendehanteringssystemet Platina och Jordbruksverket Kommentarer Tabell H 41 % av ärendegrupperna har ett utfall som ligger på 80 % eller högre, varav 17 % ligger över målet att 90 % av ärendena ska klaras inom fastställd handläggningstid. I den senare gruppen ligger bl.a. ansökan om förprövning av djurstallar och djurförbudsprövningar. Inom ärendegruppen överklagande av detaljplan har endast ett ärende beslutats och detta har en ärendetid som överstiger fastställd handläggningstid. Orsaken till detta är att ärendet varit vilande i avvaktan på ett regeringsbeslut. Flera ärendegrupper har en positiv utveckling av medianvärdet. Detta gäller bl.a. ansökan om kameraövervakning, överklaganden av bygglov och överklaganden av kommunala beslut utifrån Miljöbalken m.fl. författningar. Handläggningstiden för tillstånd och dispenser avseende naturvård (väskod 521) mäts från det att ärenden har kommit in trots att handläggningen startar först när fastställd avgift har betalts. Vald metod gör att effektiviseringar i handläggningsprocessen i vissa fall inte avspeglar sig i ökad måluppfyllelse. 108

109 Tabell I Länsstyrelsen i siffror Verksamhet Inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans (st) Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) Medarbetare Årsarbetskrafter (st) 1) 91,73 88,00 96,18 varav kvinnor 49,48 48,75 53,00 varav män 42,25 39,25 43,19 Total sjukfrånvaro (%) 1,7 % 1.4 % 1,8 % varav kvinnor 2,3 % 1,5 % 2,2 % varav män 0,9 % 1,4 % 1,3 % Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) 8,8 % 4,2 % 4,8 % Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) 8,8 % 13,7 % 11,6 % Ekonomi Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) 51,4 % 47,0 % 48,1 % OH-kostnad av total kostnad (%) 1) 30,94% 33,77% 31,46% Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1) Intern representation (tkr) Extern representation (tkr) ) Uppgifterna för 2012 och 2011 jämfört redovisningarna i tidigare årsredovisningar. 109

110 Avgiftsbelagd verksamhet Belopp angivna i tkr Verksamhet 2013 intäkter Offentligrättslig verksamhet 2013 kostnader 2013 nettoutfall 2013 nettobudget 2013 ackumulerat utfall 2012 intäkter 2012 kostnader 2012 nettoutfall 2011 ackumulerat utfall Registreringsavgift för jaktområden Djur och lantbruk (avgift för extra kontroller m.m.) Delgivning Upplåtelseverksamhet på renbetesfjäll/ovan odlingsgräns Övrig offentligrättslig verksamhet Uppdragsverksamhet Resurssamordning Övrig uppdragsverksamhet Summa totalt fördelat på Summa offentligrättsligt Summa uppdragsverksamhet Tabellen visar intäkter, kostnader och utfall för länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet, enligt den indelning för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras i regleringsbrevet. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer avgiftsbelagd verksamhet Fr.o.m finansieras djur och lantbruk (förprövningar av djurstallar m.m.) inom förvaltningsanslaget. Verksamheten uppvisar ett ackumulerat underskott på 303 tkr. Underskottet ingår i den balanserade kapitalförändringen. Djurskydd avser den verksamhet som i huvudsak utförs av djurskyddsinspektörer. Verksamheten startade 2009 och har sedan dess gått med underskott men som successivt minskat. Resurssamordning gäller projektet rationell handläggning av förprövning av djurstallar uppstartat

111 Sammanställning över väsentliga uppgifter Sammanställningen är gjord enligt enl. 2 kap. 4 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Belopp angivna i tkr Låneram i Riksgälden Räntekontokredit i Riksgälden Beviljad Utnyttjad Beviljad Utnyttjad Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter som disponeras Budget Utfall ) ) Avgiftsintäkter som inte disponeras Budget Utfall Anslagskredit Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna m.m. Beviljad Utnyttjad Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regionala tillväxtåtgärder Beviljad Utnyttjad Anslagssparande Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna m.m. Summa anslagssparande Utgiftsområde

112 Regional tillväxt Regionala tillväxtåtgärder Summa anslagssparande Bemyndiganden Personal Kapitalförändring Tilldelat Åtaganden Antal årsarbetskrafter 1) ) 119 2) Medeltal anställda 1) Driftkostnad per årsarbetskraft Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring ) Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med 1760 timmar (220 dagar x 8 timmar). Medeltalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer baserat på mätningar vid två tidpunkter under året. Mätmetod finns dokumenterad. 2) Antalet årsarbetskrafter redovisas exklusive den skogliga uppdragsverksamheten 3) I års uppgifter ingår avgiftsintäkter från den skogliga uppdragsverksamheten i totala avgiftsintäkter som myndigheten disponeras 112

113 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning (Tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter och andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd - - Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter i transfereringsverksamhet Avsättning till/upplösning av fonder mm för transfereringar Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

114 Balansräkning TILLGÅNGAR (TKR) Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling - - Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar - 35 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar - - Summa Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom - - Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Beredskapstillgångar - - Förskott avseende materiella anläggningstillgångar - - Summa Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav - - Långfristiga fordringar hos andra myndigheter - - Andra långfristiga fordringar - - Summa Utlåning Utlåning - - Summa Varulager m.m. Varulager och förråd - - Pågående arbeten - - Fastigheter - - Förskott till leverantörer - - Summa Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa

115 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övr tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa Summa tillgångar KAPITAL OCH SKULDER (TKR) Not Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Fonder Fonder - - Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Räntekontokredit i Riksgäldskontoret - - Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter - - Summa Summa kapital och skulder

116 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Belopp i tkr Anslag Årets tilldelning enligt regleringsbrev Ing. överföringsbelopp Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disp. belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna m.m Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regionala tillväxtåtgärder Summa Ett överskridande med 29 tkr. men väl inom ramen för anslagskrediten som ligger på tkr. Belopp i tkr Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter Miljöskyddsavgift Täktavgift Avgifter enligt avfallsförordningen Summa Beräknat belopp är hämtat från bilaga 6 avgifter mot inkomsttitel i 2013 års regleringsbrev. Finansiella villkor Belopp i tkr Anslag/Benämning Villkor Belopp Utfall Länsstyrelserna m.m., Gotlands län Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras, 3 % Kredit på räntekonto Låneram för anläggningstillgångar Regionala tillväxtåtgärder Anslagskredit Uppföljning och utvärdering 0 0 Vi har fått en utökad låneram för en större investering i slutet av året. 116

117 Tilläggsupplysningar och noter Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Länsstyrelsen redovisning följer god redovisningssed en 6 förordning (2000:606) om myndigheters bokföring. Regeringen har beslutat att återrapportering ska ske enligt anvisningar som framgår under rubriken Verksamhet i avsnittet Organisationsstyrning och bilaga 2 till regleringsbrevet. Anvisningarna utgör ett undantag från bestämmelserna i 3 kap. 2 FÅB och i vissa fall undantag från 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdatum, det datum då löpande bokföring på räkenskapsåret avslutas, är den 3 januari De flesta belopp i de finansiella delarna är framtagna med hjälp av exelerator. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Periodavgränsningsposter Inkomna fakturor t.o.m. brytdag har bokförts. Fakturor som erhålls efter brytdagen redovisas som periodavgränsningspost. Beloppsgränsen för periodavgränsningsposter har fastställts till 20 tkr. Löpande under året periodiseras förutbetalda kostnader såsom hyror m.m. för att kostnaden ska belasta rätt period. Beloppsgräns är fastställd till 20 tkr. Skulder till personalen i form av kompledighet och semesterlöner redovisas månadsvis och regleras helårsvis med värdeförändring till följd av ändrade löner m.m. Erhållna bidrag som inte förbrukats periodiseras och redovisas som oförbrukade bidrag. Kostnader motsvarande bidragsbelopp som ännu inte erhållits, periodiseras och redovisas som upplupna bidragsintäkter. Anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt basbelopp redovisas som anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar vid anskaffningsvärde på minst 100 tkr och för förbättringsutgifter på annans fastighet på minst 50 tkr. Stationära och bärbara persondatorer kostnadsförs direkt på grund av den tekniska utvecklingen och prisnivån samt för bärbara datorer då de utsätts för extra stort slitage. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas. 117

118 Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningstid Materiella anläggningstillgångar: 3 år - Förbättringsutgift på annans fastighet - Maskiner, inventarier m.m. högst 7 år IT-utrustning 3 år Leasingavtal 3 år Bilar och transportmedel 4 år Maskiner 4 år Konst ingen avskrivning Övriga inventarier 5 år - Pågående nyanläggning ingen avskrivning Finansiellt leasade tillgångar I enlighet med föreskrifter till FÅB 4 kap. 2 har anläggningstillgångar som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal redovisats som anläggningstillgångar och förpliktelser att i framtiden betala leasingavgifter som skuld. Värdering av fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. 118

119 Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag Förvaltningsanslag Årets minskning av semesterlöneskulden före Förvaltningsanslag Regionala tillväxtåtgärder Summa intäkter av anslag Skillnaden mellan summan av intäkter av anslag samt medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 enligt övergångsbestämmelsen till 16 anslagsförordningen. Delar av skillnaden består i att vi 2012 hade ett negativt ingångsvärde på 3 mkr. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Offentligrättsliga avgifter Försäljning enligt 4 Avgiftsförordningen Intäkter av andra ersättningar Summa Varav intäkter av avgifter enligt 4 Avgiftsförordningen består av Intäkter uthyrning Intäkter utbildning/konferenser Intäkter konsultuppdrag Intäkter övriga 4 avgifter Minskningen 2013 består till stora delar av att intäkten från försvaret är bokförd som intäkt av bidrag Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter Varav Kammarkollegiet Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Västmanlands län - 50 Länsstyrelsen i Örebro län 7 2 Länsstyrelsen i Gotlands län - - Socialstyrelsen Länsstyrelsen i Västra Götalands län - 50 Länsstyrelsen i Blekinge län - - Länsstyrelsen i Västernorrlands län Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 81 - Skogsstyrelsen - - Svenska institutet

120 Arbetsförmedlingen Fiskeriverket Sjöfartsverket 81 - Centrala studiestödsnämnden 3 - Åklagarmyndigheten Naturvårdsverket Skatteverket Boverket Verket för näringslivsutveckling - - Statens jordbruksverk Statens folkhälsoinstitut Post- och telestyrelsen - 60 Försvarsmakten Regeringskansliet Statens energimyndighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tillväxtverket - - Utr för avveckling av ITPS, Glesbygdsverket o NUTEK - - Havs- och vattenmyndigheten Övriga motparter Bidrag från övriga Summa Minskningen finns till stora delar på bidrag från Naturvårdsverket och beror på att vi avverkat en skuld på skötselanslaget från tidigare år. Vi har också fått mindre intäkter från Jordbruksverket. Not 4 Finansiella intäkter Räntekonto i Riksgälden Övriga finansiella intäkter Summa Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga kostnader för personal Summa Vi har ökat personalen under året till delar med visstidsanställningar. Not 6 Kostnader för lokaler Kostnader för lokaler Ökade hyreskostnader beror på delvis ändrade redovisningsprinciper pga. kvalitetssäkring av redovisningen Not 7 Övriga driftskostnader Övriga driftskostnader

121 Driftkostnaderna har minskat beroende på att vi under året har haft lägre utrymme på skötselanslaget. samt lägre IT kostnader Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgälden Övriga finansiella kostnader Summa Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar Not 10 Uppbördsverksamhet Uppbördsverksamhet - - Not 11 Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Förvaltningsanslag Regionala tillväxtåtgärder Summa Not 12 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Från myndighet Kammarkollegiet Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Jönköpings län Socialstyrelsen 25 - Fiskeriverket Naturvårdsverket Statens folkhälsoinstitut - 42 Regeringskansliet Statens energimyndighet - - Havs- och vattenmyndigheten Summa Not 13 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Övr priv sektorn - 56 Lönegaranti konkurser - 3 Lönegaranti rekonstruktioner - - Summa

122 Not 14 Finansiella intäkter Finansiella intäkter i transfereringsverksamhet - - Not 15 Finansiella kostnader Not 16 Avsättning till/upplösning av fonder mm för transfereringsändamål Ingående balans - - Årets förändring - - Utgående balans - - Uppdelat på Älgvårdsfonden Ingående balans - - Utgående balans - - Bygdemedel Ingående balans - - Utgående balans - - Villkorsmedel Ingående balans - - Utgående balans - - Flottgodsmedel Ingående balans - - Utgående balans - - Not 17 Lämnade bidrag Lämnade bidrag till den offentliga sektorn Lämnade bidrag till internationella organisationer - - Lämnade bidrag till övriga, samt vissa förluster och periodiseringar Summa Lämnade bidrag inom verksamhetsområden Allmänt och övergripande inom myndighetsövergripande verksamhet Länsledning - -5 Lönegaranti Jakt och viltvård Allmänt och övergripande inom regional tillväxt Regional projektverksamhet Allmänt och övergripande inom energi och klimat Kyrkliga kulturminnen - - Byggnadsvård Allmänt och övergripande inom naturvård och miljöskydd - - Miljömål Tillsynsvägledning

123 Allmänt och övergripande inom skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Skydd av områden och arter (exkl. vattenskyddsområden och kulturreservat) - - Förvaltning och skötsel av skyddade områden Tillsyn av områdesskydd (exkl. vattenskyddsområden) Tillstånd och dispenser avseende naturskydd - - Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Efterbehandling av förorenade områden Restaurering eutrofa (näringsrika) sjöar Övriga ärenden inom restaurering Allmänt och övergripande inom lantbruk och landsbygd Stöd till fisket Fiskevård och fritidsfiske Information, rådgivning m.m. Omr Allmänt och övergripande inom folkhälsa - - Fördelning av statsbidrag inom folkhälsa Tillsyn och rådgivning inom alkohol- och tobak Jämställdhetsfrågor Not 18 Årets kapitalförändring Verksamhetsutfall Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Semesterlöne- och löneskuld Årets minskning av semesterlöneskulden från 2008 som finansieras av externa medel Övriga periodiserade kostnader RTA - - Uppdragsverksamhet Skog - - Summa verksamhetsutfall Uppbörd Transfereringar Lönegaranti konkurser - - Lönegaranti rekonstruktioner - - Summa Transfereringar - - Summa årets kapitalförändring Intäkter och kostnader när det gäller djurskydd har uppvisat en bättre balans Detta är till stor del beroende på betalningsförmågan hos personerna man gör inspektion hos. 123

124 Noter till balansräkningen Not 19 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning - - Årets försäljning, utrangering - - Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering - - Utgående avskrivningar Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar - 35 Not 20 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering - - Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering - - Utgående avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer mm. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde varav innehav enligt finansiellt leasingavtal - - Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar varav innehav enligt finansiellt leasingavtal - - Bokfört värde Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående anskaffningsvärde Bokfört värde Bokfört värde materiella anläggningstillgångar

125 Utrangeringar på fullt avskrivna anläggningstillgångar på kr. Främst gammal IT- samt teleutrustning. Not 21 Finansiella anläggningstillgångar Not 22 Utlåning Sådd lån Utgående balans Sådd-lån - - Skogsväglån Utgående balans Skogsväglån - - Investeringsstöd Utgående balans Investeringsstöd - - LUR-lån (lån med uppskjuten ränta) Utgående balans LUR-lån - - Infriade garantier Utgående balans Infriade garantier - - Fiskerilån Utgående balans Fiskerilån - - Räntestöd Utgående balans Räntestöd - - Särskilt skuldtyngda jordbrukare Utgående balans Särskilt skuldtyngda jordbrukare - - Summa utlåning - - Not 23 Varulager m.m Pågående arbeten - - Jordfondsfastigheter Areal, ha: Jordbruksmark Produktiv skogsmark Bokfört värde - - Bedömt värde Not 24 Kundfordringar Kundfordringar Not 25 Fordringar hos andra myndigheter Diverse fordringar andra myndigheter Mervärdesskatt

126 Summa fanns en uppbokad fordran på Naturvårdsverket på en sent inkommen rekvisition. Not 26 Övriga fordringar Övriga fordringar Summa Dessa fordringar gäller miljöavgifter fakturerade i december. Not 27 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från andra myndigheter Varav Kammarkollegiet 26 - Riksantikvarieämbetet 28 4 Länsstyrelsen i Stockholms län - - Länsstyrelsen i Västernorrlands län - - Skogsstyrelsen - - Arbetsförmedlingen - - Fiskeriverket - - Naturvårdsverket Boverket - 0 Statens jordbruksverk Statens folkhälsoinstitut 64 - Statens energimyndighet - - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Havs- och vattenmyndigheten Övriga motparter - - Upplupna bidragsintäkter från ickestatliga organisationer eller privatpersoner Totala upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Den största förändringen består i att vi har arbetat bort en gammal skuld på 4 miljoner mot Naturvårdsverket. Not 28 Avräkning med statsverket

127 Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Fordringar/skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) - - Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförliga till anslag och inkomsttitlar (+/-) Saldo Belopp under utredning - - Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Summa utgående balans avräkning med statsverket Den stora skillnaden består i att vi har högre saldon på projekt som ligger på statens centralkonto främst gällande sanering av förorende områden och på viltskador. Not 29 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Räntekonto i Riksgälden Skillnaden består i en stor inbetalning i slutet av 2012 som inte betalats ut förrän i jan Kortsiktigt likviditetsbehov 2,7 miljoner. Det finns också en fordran på räntekontot på 750 tkr från SCRkontot. Not 30 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgälden Deponeringar

128 Not 31 Kassa och bank Summa - - Not 32 Statskapital Ingående balans - - Årets förändring - - Summa - - Varav Not 33 Donationskapital Ingående balans Summa Not 34 Balanserad kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Varav Förvaltningsanslag - - Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Avslutade externa medel RTA - - Semesterlöne- och löneskuld - - Uppdragsverksamhet Skog - - Lönegaranti konkurser - - Lönegaranti rekonstruktioner - - Kapitalförändring enligt resultaträkningen Varav Förvaltningsanslag - - Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Uppdragsverksamhet Skog - - Lönegaranti konkurser - - Lönegaranti rekonstruktioner - - Summa kapitalförändring Varav Förvaltningsanslag - - Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Avslutade externa medel RTA - - Semesterlöne- och löneskuld - - Uppdragsverksamhet Skog - - Lönegaranti konkurser - - Lönegaranti rekonstruktioner - - Området när det gäller djurskydd uppvisar 2013 en bättre balans. Not 35 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

129 Ingående avsättningar Årets pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Under 2013 har det tillkommit en person myndigheten gjort en delpensionslösning med. Not 36 Övriga avsättningar Kompetensväxlingsåtgärder Årets förändring Utgående balans Omstruktureringsåtgärder Årets förändring - - Utgående balans - - Summa övriga avsättningar Medlen kommer att finansiera insatser i Länsstyrelsens kompetensutvecklingsplan. Not 37 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Under året upptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram Not Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Beviljad kreditram Not 38 Skulder till andra myndigheter Diverse skulder inkl. leverantörsskulder Lagstadgade arbetsgivaravgifter Premier avtalsförsäkringar - - Mervärdesskatt Summa Not 39 Leverantörsskulder Leverantörsskulder Not 40 Övriga skulder Personalens källskatt Övriga skulder utomstatliga 1 18 Skulder, finansiell leasing utomstatliga

130 Summa Not 41 Depositioner Depositioner Not 42 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna löner, arvoden inkl social avg Upplupna semesterlöner inkl social avg Upplupna räntor - - Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Något högre 2013 beroende på en ej fakturerad skuld från Skogsstyrelsen på 264 tkr. Oförbrukade bidrag från annan myndighet Varav Kammarkollegiet Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Jönköpings län - 32 Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Stockholms län - - Länsstyrelsen i Örebro län Socialstyrelsen Svenska institutet Naturvårdsverket Statens folkhälsoinstitut 8 32 Regeringskansliet Statens energimyndighet - 57 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Havs- och vattenmyndigheten Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas: - Inom 3 månader månader till 1 år år till 3 år Överstigande 3 år - Oförbrukade bidrag från ickestatliga organisationer eller privatpersoner Summa oförbrukade bidrag Den stora minskningen beror på förändrade betalningsrutiner hos bidragsgivande myndigheter. Stora delar av de kvarvarande oförbrukade bidragen tillhör förorenade områden samt viltskador. Övriga förutbetalda intäkter Övriga förutbetalda intäkter, inomstatliga - - Övriga förutbetalda intäkter, utomstatliga - - Summa förutbetalda intäkter

131 Summa periodavgränsningsposter

132 UPPDRAG SOM STYRELSE- ELLER RÅDSLEDAMOT 2013 Rådsledamöternas och ledande befattningshavares uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (7 kap :605, förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag). Länsledning Namn Cecilia Schelin Seidegård Peter Molin Uppdrag Ordf. Systembolaget AB Ordf. Vårdalstiftelsen t.o.m. juni Ordf. Clin Trials AB Skåne t.o.m. juni Ledamot Fouriertransform AB t.o.m. april Ordf. ALMI Företagspartner Gotland AB Ordf. Göteborgs universitet fr.o.m. juni Ledamot Global Health Partner AB fr.o.m. maj Ordf. Jubileum Polhem 350 AB Ledamöter i Länsstyrelsens insynsråd 2013 Namn Elisabeth Kalkhäll Peter Lindvall Susanne Welin-Berger Lars Amréus Olle Jansson Gustaf Hoffstedt Ola Mattsson Uppdrag VD Almi Företagspartner Gotland AB Delägare och suppleant för Jörgen Kalkhäll AB Vice ordf. i Östsvenska Handelskammarens Service AB VD LRF Konsult Ledamot Hansahälsan AB VD och ledamot LivsTek Gotland AB Valberedning Nygarn Utvecklings AB Tryffel of Sweden ek fören delägare o ledamot Ledamot Stiftelsen Föremålsvård Kiruna Ledamot Södertörns högskola Ledamot Kultudralen AB Ledamot Gotlands Regionfullmäktige Ledamot Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT & UR Chef Gotlandsflyg AB 132

133 UPPGIFTER OM UTBETALD LÖN OCH FÖRMÅNER 2013 Landshövding Cecilia Schelin Seidegård Lön kr Bostadsförmån m.m kr Övriga förmåner kr Länsråd Peter Molin Lön kr Insynsrådet Welin-Berger, Susanne Mattsson, Ola Amreús, Lars Jansson, Olle Lindvall, Peter Kalkhäll, Elisabeth Hoffstedt, Gustaf Westerén, Hanna kr kr kr kr kr kr kr kr Viltförvaltningsdelegationen Ekman, Lars Olofsson, Roland Edström, Jan Larsson, Björn Olofsson, Bernt Hjernquist, Björn Holmstedt, Gerty Melin, Benny Wallin, Ann Christin Engström, Eva Johansson, Stefan Eriksson, Björn Hjernquist, Måns 975 kr kr kr kr kr kr kr kr kr 975 kr kr kr 975 kr 133

134 Landshövdingens underskrift av årsredovisningen 2013 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens finansiella ställning. Visby den 21 februari 2014 Cecilia Schelin Seidegård 134