:a SLU d PLANTOR AV VALLVAXTER. Evan Westerlind Tillägg av Karin Svanäng och Linda af Geijersstam 1997 Version

Transkript

1 3 Z :a SLU d A S " N \qt. c Institutionen för ekologi och vaxtproduktionslara PLANTOR AV VALLVAXTER Evan Westerlind 1990 Tillägg av Karin Svanäng och Linda af Geijersstam 1997 Version Innehåll 1. Karaktärer - illustrationer, terminologi 2. Examinationsschema för vallväxter 3. Artkaraktärer vallbaljväxter och vallgras 4. Snärpens utseende hos vallgräs 5. Artnamn vallväxter p& olika sprak

2 'Förklaring av botaniska termer biadspets (batstävformig) \ i 4 bladskiva // \\ \\ 1 r bladslida axled kalkbladsfjäll el. kronfjäll standare (knapp o. sträng) \. (nedre ytteragn) --y\ fruktämne med rärke (pistill) (nedre inneragn el. täckfjäll) I ledstycke el. internod bladlist I Schematisk uppbyggnad av 3-blommigt småax ledningsbana el. nerv

3 Bladskiva i knopplage vikt Bladskiva i knopplage rullat %-I/ b el. bb (snärp hinnlikt) a, aa el. aaa (bladskivor rullade) bladskiva nedatvikt sluten c (bladöron) el. cc \ 1 A I bladslida I f (underjordiska utlöpare) el. ff l (stjälk ej trekantig) k ord si am el. rhizom (ovanjordiska nedliggande stammar benämnes stoloner)

4 första ortblad första örtblad & hypokotyl bladsiida frörötter Bild 1. Kamklarer hos groddplanta Bladskiva hos gras i knopplage: Vikt resp. rullad. \\ birötter (kronrötter) Bild 2. Karaktärer hos stråsäd och gräs. uddblad småblad Bild 4 Klöverblad. Bild 3. Lusern. t Bild aärtblad.

5 BLOMSTALLNING OCH BLOMMA AV HAVRE -1NFLORESCENCE AND FLOWER OF OATS A blomstäilning (vippa) - inflorescence B småax - spikelet C blomma - flower (floret) D öppnande blomma - opencd flowcr 1 borst - awn 2 skamifjäil - glumes 3 blomma - floret 4 inneragn - palea 5 märken - stigmas 6 ständarknapp - anther 7 ständarsträng - filament 8 fruktämne - ovary 9 lodicula - lodicule 10 rachilla - rachilla 1 1 ytteragn - lemma 12 inneragn - palea Fk. 32. Striiax (srliciirotiskt) nv gräs. - a ) Kalkfii//, 6) Ståi~dorktiap~ar, c) Irire Llori%jall (p a lea sirp erior), d) Frirktarirtie vred två triarkert, e ) Bloiiia~el, f) Kal/.$äll elkcr sva/lkropj>ar (lodicit lae), 2) Yttre 6loirfiä// (palca itiferior), h) Ovre skärr~~jäll ('lit tira sitperior), i) Nedre skarrr%jall ('lir riia iirfer io r), j) S~iiias-ascl. Efter ZADE

6 UTVUXEN PLANTA - DEVELOPED PLANT BLOMMANS DELAR' (se fig. vänstra sidan) FLOWER PARTS (see fig. on left) BLOMMANS DELAR - FLOWER PARTS pistill standare kronblad foderblad blomaxel förblad blomskaft stödblad blomställningsaxel 1 pisii 2 stamen 3 petal 4 sepal 5 flower axis 6 bracteole 7 pedlcel 8 bract 9 inflorescence axis BLADETS DELAR (se fig. vänstra sidan) LEAF PARTS (see fig. on left) BLADETS DELAR - LEAF PARTS 1 bladtopp 2 bladkant 3 bladskiva 4 rnitmerv 5 sidonerver 6 bladbas 7 bladskaft 8 bladverk och knopp 1 leafapex 2 leaf margin 3 leaf blade (lamina) 4 central vein (nerve) 5 lateral vein (nerve) 6 leaf base 7 petiole 8 leaf axil and bud B LINDE UTVUXEN PLANTA DEVELOPED PLANT 1 blomställning 2 blomknopp 3 blomma 4 blomskaft 5 stödblad 6 huvudaxel 7 flukt 8 blad 9 sidogren 1 O knopp l1 nod 12 intemod 13 stam/stjäik 14 lagblad 15 markyta 16 rot och sidorötter 1 infiorescence 2 flower bud 3 flower 4 pedlcel 5 bracts 6 main axis 7 m t 8 me leaves 9 lateral branch 10 bud 11 node 12 intemode 13 stemlstalk 14 scale-leaf 15 soil surface 16 root and lateral roots TYPER AV BLOMSTALLNINGAR 1 korg l a receptakel lb holläj8.u 2 vippa 3 knippe 4 enkel klase 4a blomskaft 4b stödblad 5 ax 6 flock 6a stödblad (svepe) TYPES OF INFLORESCENCES 1 head la receptacle lb bract of involucre 2 panicle 3 cyme 4 simple raceme 4a wcel 4b bract 5 spike 6 umbel 6a bract

7 Examinationstabell för vallväxter i blomlöst stadium Vallbaljväxter.. småbladens bladskaft liklånga Blad och bladskaft håriga, stipler stora, vanligen tydliga b l admä rken. Tri foziwn pratense Rödklöver Blad och bladskaf t glatta, stipler tydliga men rel. små. 1. Stjalk nedliggande, med utlöpare småb lad van1 igen med tvarband (synliga mot dagsljuset). Tri fo Z i wn repens Vitklöver 2. Stjälk ej nedliggande, småblad utan tvarband. Tri folium hybridwn Alsikeklöver ~lád och bladskaft glatta, blad 2-pariga med uddblad, det nedersta paret liknande stipler. Lotus corniculatus II. Mellersta småbladet längre skaft än sidobladens Småblad långsmala. 1. Stipler långa lansettlika, småblad tandade endast i toppen. Medicago sativa, Blalusern 2. Stipler korta, småblad tandande längs hela bladkanten. Meliotus albus, Sötväppli~ 3. Stipler korta, småblad helbräddade Galega orientalis Småblad lika breda som långa, stipler korta och breda. Medicago Zupu tina Humle lusern

8 Vallgräs I. Borstformiga vegetativa skott, genomgående tuvbildande. Snärp mycket kort. Festuca ovina, Fårsvingel II. Ej borstformiga vegetativa skott, utvecklade blad m.el.m. platta. A. Blad i knopplage vikta a Med tydliga --- lister på bladets översida l. Mellanrummet mellan listerna synligt mot dags1 jus som vita strimmor, snärp mycket långt, tuvbildande. Descampsia caespitosa, Tuvtåtel ' 2. Mellanrummet icke särskilt framträdande eller synligt endast som en ljusgrön strimma, snärp kort Med bladöron, nedre bladslidor ofta violetta, bladens undersida glänsande. LoZiwn perenne, Engelskt rajgräs 2.2. Utan bladöron eller med otydliga sådana Skottblad i förhållande till största bredden mycket långa (minst 50 gångar längre an största bredden), mörkgröna, med 5-9 mycket framträdande lister, har underjordiska utlöpare. Festuca rubra, Rödsvingel Bladen korta i förhållande till bredden (längden mindre än 50 gånger största bredden), starkt avsmalnande mot spetsen, l jusgröna, på undersidan starkt glänsande, utan under- jordiska utlöpare, nedre bladslidor betydligt blekgula. Cynosurua cristatus, Kamäxing

9 b Utan tydliga lister bladens översida l. Med långt snärp (minst så längt som bladbasens bredd) Breda blad, 4-8 mm icke glansande, blågröna, bladkanter sträva, skott starkt plattade med skarpa kanter. Tuvbi ldande. Dacty lis glomerata, Hundäxing 1.2. Smala blad, 2-3 mm helt gröna, starkt glänsande på undersidan, långsamt smalnande mot spetsen, ljusa strimmor langs medelnerven utefter blad- skivans hela längd (synliga vid genomfallande ljus) Med ovanjordiska utlöpare. Poa trivialis, Karrgröe Saknar utlöpare, ar tuvbildande. Poa pa Zus tris, Sengröe 2. Med kort snärp, blad jämnbreda, spetsen huvlikt sammandragen, underjordiska utlöpare. Poa pratensis, Ängsgröe B. Blad i knoppläge rullade a.... Bladskivans bas med bladöron l. Bladslidor och bladskivor med tydliga lister 1.1. Snarp ca hälften så långt som bladbasen Snarp och bladbasens kanter korthåriga. Bladskivor 8-15 mm breda. Fes tuca arundenacea, Rörsvinge l Snarp och bladbas glatt. Nedre bladslidor rödfärgade. Bladens undersida glänsande. Fes tuca pratensis, Ängssvingel 1.2. Snarp ungefär lika långt som bladbasen. LoZiwn rnuztifzomun, Italienskt rajgräs 2. Bladskivor med otydliga lister. Bladslidor och bladöversidor tydligt ludna. Med underjordiska utlöpare. Agropyron repens, Kvickrot

10 b. Bladskivans bas utan bladöron 1. Bladslidor nastan helt slutna Med underjordiska utlöpare. Bladslidor och bladskivor mer eller mindre håriga. Kort kragformigt snärp. Bromus inermis, Foderlosta 1.2. Tuvbildande. Bladslidor och bladskivor håriga. Snarp 1,5-2 mm långt kragformigt. Bromus amensis, Renlosta 2. Bladslidor öppna neråt nastan till ledknuten Med tydliga lister på bladets översida. Med kort kragformigt snärp Snarp styvs, tvärhugget. Blad breda och långa, på undersidan svagt glänsande. Svagt tuvbildande med bladfoten oftast något sned i förhållande till strået. AZopecurus pratense, Ängskavle Snarp tunt. Bladöversidan sträv, undersidan icke glansande. Blad ganska smala och korta. Med korta underjordiska utlöpare. Agrostis tenuis, Rödven Med ovanjordiska skottutlöpare. Agros tis s to Zonifera, Krypven 2.2. Lister på bladens översida otydliga eller saknas Bladslidnerver med tydliga tvärförbindelser. Bladslidor och bladskivor helt kala. Med underjordiska utlöpare. PhaZaris arundinacea, Rör f len Bladslidnerver utan tydliga tvarförbindelser. Tuvbildande. Bladslidor kala Blad ljust gröna, snärp mjölkvitt, genomskinligt, fintandat, ofta med en längst fram särskilt uppstående tand. Bladskiva helt kal. Stråbas på gamla skott lökformig. PhZewn pratense, Timotej

11 Klöver, lusern Först utvecklas tva hjartblad, darpa första örtbladet (spadbladet), sedan örtblad med tre smablad (väppling) Alsikeklöver Stjälkar: Utgar fran rothalsen. Starkt förgrenade, ganska veka, kala eller ibland svagt hariga. Smablad: Elliptiska, sagtandade, helt gröna. Stipler: Sma, kilformade. Rödklöver Stjalkar: UtgAr fran rothalsen. De första ar ogrenade och bar endast blad. Senare ar sparsamt grenade' och bar aven blommor. Kala eller hariga. Gröna eller antocyanfargade. Nedre med langa och hariga skaft, korta skaft hos övre blad. Smilblad: Nastan oskaftade, aggrunda eller omvant aggrunda, tatt smatandade. Oftast ljus flack pa översidan. Stipler: Hinnartade, aggrunda, spetsiga. Vitklöver StjCilkar: Krypande, langa, runda. Pa lodrata skaft fran stjalkarna. Smablad: Oskaftade, omvant aggrunda, urnupna, jamnt fintandad kant. Ljus flack p4 översidan, glansande undersida. Stipler: Sma, hopvaxta, lansettlika. Allmant: Harighet saknas. Blalusern Stjalkar: Smablad: Stipler: Utvecklas fran rothalsen. Uppratta, förgrenade anda fran basen. Kala, kantiga. Nedre smablad oskaftade, uddblad skaftat. Langsmala-brett kilformade, tandade i övre delen. Större tand i spetsen. Langa och spetsiga. Humlelusern Stjalkar: Smablad: Stipler: Manga fran rothalsen. Veka, nedliggande och förgrenade. Kantiga och hariga. Nedre smablad oskaftade, uddblad skaftat. Lika breda som langa, äggformiga. Tandade i övre delen, större tand i spetsen. Korta, spetsigt äggformiga, tandade.

12 VALLGRAS Kärrgröe VSixtsBtt: Stran Snärp: Knopplage: Bladskott och nedliggande ovanjordiska delvis nedliggande utlöpare. Tuvat. Upprätta, veka, bladrika, strava vid noderna. Blir cm langa. 3-8 mm breda, platta, jamnt avsmalnande mot spetsen, som är formad som en batstäv. Översida strav, saknar lister. Undersida glänsande. PA vardera sidan om bladskivans mittnerv finns tva Ijusa strimmor, som syns bast i genomfallande ljus. Nagot hoptryckta, kölade, ofta strava. Langt, utdraget spetsigt. Saknas. Vikt. Ängsgröe vaxtsatt: Stran: Snarp: Knopplage: Underjordiska utlöpare bildar enstaka eller i knippen samlade bladskott. Upprattalstyva, glatta. Blir cm langa. Jamnbreda (3-4 mm), platt. bersida siat, batst~vsformad spets. Kanter och köl strava. Tv& ljusa strimmor, en p& vardera sidan om bladskivans mittnerv. Glatta. Kort, trubbigt. Saknas. Vikt. Hundäxing ~axtsatt: StrAn: Snärp: Knoppläge: Fran rotstocken bildas upprätta eller vid basen nedliggande och bagböjda stran. Tuvbildande. Unga glatta, äldre strava och harda. Grova. Langa, 4-10 mm breda, kölade, strava bladkanter, blagröna. Slutna, hoptryckta, starkt kölade, strava. LAngt (längre an bladbasens bredd), hinnaktigt, tandat. Saknas Vikt. Foderlosta ~axtsätt: Fran rotstocken bildas först bladrosett, sedan underjordiska utlöpare. Strart: Grova, släta-nagot strava. Bildas även fran underjordiska utlöpare. Platta, 5-10 mm breda, kala - glest hariga. Glest hariga. Nästan helt slutna, omger tydligt noderna. Snärp: 1-2 mm IAngt, tvärhugget (kragformigt). Saknas Knopplage: Rullat

13 Engelskt rajgras Vaxtsatt: Stran: Snarp: Knopplage: Bildar först rosettskott och senare lösa, flata, utbredda tuvor. Nedböjt till knaböjt uppstigande, uppratta, sparsamt bladbarande. Kölade, 3-6 mm breda, jamnt avsmalnande. Undersida glansande, med tydligt köllik mittnerv. Mycket tydliga bladlister. Slutna, hoptryckta, starkt kölade, strava. Nedre ofta violetta. Kort (ca 1 mm). SmA, narmast bladtandsliknande. Vikt. Italienskt rajgras Vaxtsatt: Stran: Snarp: Bladöron : Knopplage: Bildar rosettskott som snart förlangs, sedan en tamligen tat tuva. Nedtill knaböjda men uppratta bladbarande stran, upptill nagot strava, bladrika, blir cm langa. 3-8 mm breda, platta, kala. Undersida glansande med köllik mittnerv. Kala, vanligen nagot strava Ca 1 mm, tvarhugget. Utdragna. Rullat. Rörflen Stran: Snarp: Knopplage: Högvaxt, vassliknande gras med underjordiska utlöpare. SIata, bladrika, blir cm langa. Breda ( mm), plattallanga och langspetsade. Ovansida och kanter mycket strava. I genomfallande Ijus synliga tvarförbindelser mellan nerverna. Glatta. I genomfallande Ijus synliga tvarförbindelser mellan nerverna. 4-8 mm IAngt, trubbigt. Saknas. Rullat. Stran: Snarp: Knopplage: Talrika tatt tuvade bladskott fran rotstock. Upprätta, glatta, blir cm langa. Tradlika, kala, med tydlig fara. Glatta, nagot hariga. Mycket kort, tviiörat. Saknas Vikt

14 Rödsvingel Vaxtsatt: Först bladrosett, sedan krypande rotstock med Iangre eller kortare utlöpare. Stran: Uppratta, spensliga, glatta och bladfattiga. Blir cm langa. Nedre tradsmala. Strablad platta, ca 2mm breda, 5-9 lister pi3 översidan. Glatta eller nagot strava. Kal, ibland nagot harig, nedre rödaktig. Snarp: Mycket kort. SmA eller saknas. Knopplage: Vikt. Ängssvingel Vaxtsatt: Först bladrosett, sedan lös tuva. Stran: Glatta med fatal blad, blir cm langa. Langa, 3-8 mm breda. bersida nagot strav, bladkanter. Undersida glansande med köllik mittnerv. Kala, synliga tvarförbindelser. Snarp: Mycket kort och jamnt avhugget, brunt. Ofta otydliga. Knopplage: Rullat. Timotej ~axtsatt: Strh: Snarp: Knopplage: Bildar lös tuva. Uppratta eller bagformigt uppstigande, glatta, blir cm langa. Vanl. nagot uppsvallda vid basen mm breda, platta, kala. Strava kanter. Kala. 1-2 mm Iangt, tvarhugget, tandat. Saknas. Rullat. Rödven ~axtsatt: Stran: Snarp: Knopplage: Bildar lös tuva med stran fran rotstock och korta underjordiska utlöpare. Uppratta, spensliga, glatta, blir cm langa. Smala (2-5 mm breda), platta, strava, Glatta. Kort, tvarhugget. Saknas Rullat.

15 ARTKARAKTARER HOS PLANTOR - TILLAGG Magnus Halling NYA ARTER FOR ODLING I SVERIGE Snärp: Liknande rag: nagot flikigt, nagot Iangre än hos vete. Liknande vete: kloformiga, hariga Hybridrajgräs (korsning mellan engelskt och italienskt rajgras): Snärp: Kort, ca. 1 mm Finns, utdragna Knoppläge: Vikt Förväxling: Engelskt rajgräs Rajsvingel (korsning mellan ängssvingel och italienskt rajgras eller ängssvingel och engelskt rajgras): Snärp: Kort, ca 1 mm Finns, utdragna Knoppläge: Rullat Förväxling: Mycket svar att skilja fran italienskt rajgräs UTLANDSKA FODERBALJVAXTER SOM ANVANDS SOM GRÖNGÖDSLINGSGRÖDOR I SVERIGE Perserklöver (lukt-) Stjälk: Lang, upprätt Uddblad ej längre skaft Smablad: Kala, inga bladmärken, svagt tandade längs hela kanten, Omvänt äggrunda Stipler: Stora, hinnartade Alexandrinerklöver: Subklöver: Blodklöver: Stjälk: Smablad: Stipler Stjälk: Smablad: Stipler: Stjälk: Smablad: Stipler: Lang, upprättstaende Uddblad ej längre skaft Lansettlika, helbräddade, hariga, inga bladmärken Stora, hinnaktiga, svagt hariga Nedliggande Uddblad ej längre skaft Hariga, bladfläckar, omvänt äggrunda, spetsen svagt Urnupen Tydliga Ganska kort Uddblad ej längre skaft Hariga, inga bladmärken,, tydliga nerver, omvänt Äggrunda Sma

16 Foderlosta Rörf len Rödsvingel Renlosta Ängskavle Rödven Storven

17 P P SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Institutionen för ekologi och växtproduktionslära Magnus Halling, Vallväxtnamn på olika språk Latin Trifolium pratense Trifolium hybridum Trifolium re~ens Medicago media Lotus corniculatus Agrostis stolonifea Agrostis gigantea Agrostis tenuis Alopecurus pratensis Bromus arvensis Svenska Rödklöver Alsikeklöver Vitklöver Bl&lusem Karingtandlk&inggigel Krypven Krypven, storven Rödven Ängskavle Renlosta Norska Rauklöver Alsikeklöver Kvitklöver Foderlusern Tiltunge Krypkvein Storkvein Engkvein Eng-revehale Akerraks I Bladfaks Danska Rödklöver Alsikeklöver Hvidklöver Luceme Kaellingstand Krybende Hvene Stortoppet Hvene Almindeling Hvene Eng-Raevehale Aaer-Heire, P I Bromus inermis I Foderlosta I Svingelfaks I StaklösHejre ( Wehrlose Trespe Smooth bromegrass.., P Dactvlis nlomerata I Hundaxina I Hundepras I Hundepraes I Knaulgras I Cocksfoot (Orchard mass) Festuca pratensis Ängssvingel Engsvingel Engsvingel Wiesenschwingel Meadow fescue Festuca rubra Rödsvingel Rausvingel Röd Svingel Rotschwingel Red fescue Festuca trachv~hvlla,x, Hårdsvinael " Stivsvineel Bakkesvineel I w " Rauhblattschwineel Hard fescue w l Festuca ovina I Fårsvingel l Sauesvingel I Fåresvingel I Schafschwingel I Sheep's fescue I Rörsvingel l Festuca arundinacea I Strandsvingel I Strandsvingel I Strandsvingel I Rohrschwingel Lolium perenne Engelskt rajgriis Engelsk raigras I I Deutsches Weidelm Englisches ~ aigri Welsches Weidelgras Lolium multijlorum I Italienskt rajgr2s I Italiensk rajgras I Italiensk Rajgraes I Italienisches hi& Phalaris arundinacea I Rörfien I Strandrör I Almindeli~ Rörmaes Tyska Rotklee Bastardklee Schwedenklee Weissklee Luzeme Horn (Schoten) klee (Fioringras) Weisses Straussms Fioringras Rotes Straussgras Wiesen-Fuchsschwanz Ackertresve I Rohralanzmis Engelska (Amerikanska) Red clover Alsike clover White clover Lucerne (Alfalfa) Bird's-foot trefoil Creeping bent-grass White bent Red top, black bent Brown top, Common bent Meadow foxtail Field brome-s Italian ryegrass Reed canarv mass Phleum pratense I Timotej I Timotei 1 Timothe 1 Lieschgras, Timothe 1 Timothy Poa pratensis I Ängsgröe I EW~PP 1 Eng-Rapgraes I Wiesen-Rispe I Smooth-stalked meadow grass Poa trivialia Poa palustris Kärrgröe Sengröe Markrapp MPPP Almindelig Rajgraes Almindelig Rappes Stortoppet Rapgraes Gemeines rispengras Sumpiiispengraas Rough (-stalked) meadow grass (Rough bluegrass) Swamp meadow grass (Fowl bluegrass)