Månadsrapport Tertial

Transkript

1 S T R A T E G I S K P Å V E R K A N HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE Energitrender Utbildningstrender och insatser Trätrender En jämställd skogsbransch - närdå då? Biologisk mångfald kontra biomassa Skogssveriges framtid HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE Vad händer med massapriserna? Trähusbyggande inom nya områden LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE B R Å D S K A Page 1 / 6 Printing date:

2 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE VAD HÄNDER MED MASSAPRISERNA? Enligt en kartläggning som fackföreningen Pappers gjort nyligen, har vart tredje jobb försvinnit på de svenska pappersbruken under de senaste fem åren. Det gör denna industri till Sveriges största krisbransch. Vart är branschen på väg? Sedan flera stora köpare sänkt sina priser på massaved tvingas till slut även Mellanskog gå med på en sänkning under T2. Vi kommer att röra oss inom de närmaste dagarna, och det blir naturligtvis nedåt, förklarade marknadschefen Tor Marntell vid halvårsskiftet. Han ville dock då inte säga hur stor sänkningen skulle bli. Korsnäs vd, Per Lindberg, blev intervjuad av Dagens Industri något senare. Han konstaterade då att massapriserna sjunkit något under det första halvåret i år, men trodde då att priserna skulle stå ganska stilla under kommande två till tre år. I dag är det ingen brist på ved. Men det finns en nivå där det inte längre är lönsamt att bedriva skogsbruk för den enskilde skogsägaren. I vissa stycken är vi där när det gäller mindre bestånd och gallringar, sade vd Per Lindberg till Dagens Industri. TRÄHUSBYGGANDE INOM NYA OMRÅDEN Positiva trender kan skönjas vad gäller användande av trä inom olika konstruktioner. Politikerna debatterar om hur höga hus man kan tänka sig att bygga och var. Stadsarkitekten menar att all byggnation måste anpassas till gällande detaljplaner. En expertgrupp är tillsatt för att titta på var man kan få lov att bygga på höjden. I Stockholm har HSB utlyst en tävling om byggande av en träskyskrapa, tänkt som ett nytt landmärke om tio år - vid västerbroplan i centrala Stockholm. Ett spektakulärt trähus på 34 våningar. Varför inte låta fjällgranar ersätta stål i vindkraftsverkstorn? Kan man bygga kraftverk i trä i Tyskland, så varför inte? Den som vill titta närmare på detta kan studera vindkraftteknikern Nils-Uno Ahlenius examensarbete. Han finns vid yrkesskolan i Storuman. Page 2 / 6 Printing date:

3 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE ENERGITRENDER Skogsbrukets och skogsindustrins betydelse i Sveriges framtida energiförsörjning har numera en framträdande plats i energidebatten. Restprodukterna från skogsindustrin, s.k. GROT grenar och toppar samt stubbar, används som bränsle i kraftvärmeverken, för att generera biobaserad el och värme. Massa och pappersindustrin, sågverk samt trä- och möbelindustri utnyttjar allt effektivare restprodukter från den egna tillverkningen för att producera el, värme och pellets. Denna bioenergi används i första hand inom de egna processerna men levereras i ökande utstreckning även till kraftvärmeverk och hushåll. Vad gäller biobränsle så tyder en färsk rapport från KVA, Kungliga Vetenskapsakademien, på att Sverige skulle kunna bli helt självförsörjande på biodrivmedel till transportsektorn - om det nu är detta vi ska använda större delen av vår skogsråvara till. Skogen skulle alltså förgasas till träsprit (metanol) som ersättning för bensin. Även diesel går att ersätta i processens nästa steg. Höga andelar metanol i bränslet (M85) kräver att bilarna byggs om för det, men en lägre inblandning i bensin kan tankas som vanligt. Vad gäller framställning av etanol från livsmedelsgrödor är det inte mycket som tyder på att det är något att gå vidare med. Vad gäller biogas är läget något mer gynnsamt. Sveriges största biagasanläggning byggs just nu på kvm i Jordberga utanför Trelleborg. Här är det rester från majs, säd och betor som snart ska driva stadsbussarna i Skåne och ge energi till hushåll. NCC anlägger och ordern är värd 36 miljoner kronor. Härifrån ska Västsveriges stamnät få sin biogas i framtiden för första gången introducerad i svensk infrastruktur. Men kanske kommer en ny generation miljöaktivister att ta till sig ett nytt synsätt och inse att det krävs "rena" fossilfria energikällor för att bekämpa klimatförändringar och när det kommer till kritan är kärnkraft den enda energikällan som kan leverera ren energi i tillräckliga stora mängder. Det hoppas åtminstone James McGovern, som i en kolumn i New Jersey Times efterlyser nya synsätt på kärnkraft. Page 3 / 6 Printing date:

4 UTBILDNINGSTRENDER OCH INSATSER En hel del insatser görs i Sverige för att få fler studenter att välja de skogliga utbildningarna, för att säkerställa kompetensförsörjningen inför i framtiden. Ett exempel är samarbetet mellan branschen och högskolan i Gävle. Här har man bildat ett skogsindustriellt kluster som man kallar Gävleborg plus. Företag inom skogs- och trävaruindustrin i Gävleborg med omgivning medverkar i samarbetet. Det handlar mycket om att marknadsföra skogsindustrin och se till att studenterna får rätt kunskap och kompetens, säger Ulf Eliasson, platschef på Billerud Korsnäs i Gävle. Ett annat exempel på kompetenshöjning är den unika skogliga utbildning som Södra erbjuder privata skogsägare på Södraskolan, till en rimlig kostnad. Det handlar om ett nytt koncept med skoglig utbildning i ny tappning. Solida skogliga kurser, med gediget kursmaterial, enligt Ola Svanberg, huvudansvarig för Södraskolan. Det finns verkligen ett stort behov att rusta framtidens skogsägare. Sena generationsskiften och det faktum att var tredje skogsägare själv inte bor i skogen gör att Södra Skogsägarna i år dragit igång en särskild utbildningssatsning för sina drygt medlemmar. En viktig insats för att ge en samlad kunskap om skog är den kunskapswebb som Skogsforsk lanserade i augusti på skogsforsk.se. Här finns kunskap tillgänglig i rapporter, artiklar, filmer, interaktiva verktyg med mera. Kunskapswebben är gratis och med möjlighet för företag och privatpersoner att prenumerera och få tilläggstjänster. TRÄTRENDER Vad gäller trender för sågade trävaror så finns naturligtvis en tydlig koppling till byggandet i allmänhet och trähusbyggande i synnerhet. Andra tertialet kännetecknades av mycken osäkerhet. Antalet byggstarter i USA ökade långsamt under andra halvan av 2012 och inledningen av Men så under april minskade dessa med drygt 16 procent, för att därefter öka något igen. Svenska sågverk kan glädjas åt en kraftig ökning från den kinesiska marknaden efter nedgången Den kinesiska importen av barrträ ökade nämligen med nära 20 procent under årets första kvartal, vilket kraftigt påverkat Sveriges volymer. Vad gäller produktionen av småhus, så uttalade sig nyligen Claes Hansson, vd på Götenehus och ordförande i branschorganisationen TMF Trähus, i en intervju i P4 Jönköping. Han förklarade att det inte längre är fritt fall när det gäller produktionen av småhus. Men om kurvan ska stiga uppåt krävs att det blir lättare att låna pengar till hus. För TMF står därför frågan om huslån högt på agendan. Trots en del positiva trender så stannade virkespriserna på sin låga nivå, minus 30 procent, under andra tertialet. Skogsägarna räknar med bättre tider och vill inte sälja sitt timmer. Hellre kostsamma räntor än avverkning. Jag har hört en del som har köpt skog och är oroliga, säger Tore Öberg, privat skogsägare. Många skogsägare blir glada om de får 30 kronor per kubikmeter. Notera att virkesprislistorna är hemliga i många företag. Det finns säkert skäl för skogsägarna att undvika dessa köpare dessa eftersom de ställer skogsägarna i underläge vid virkesförsäljning. Prislistorna är ofta från 2012 och låga mot de tillämpade priserna vid köp. Denna strategi gynnar köparen, som på de låga priserna av diverse skäl ger lite "varierande premie". Page 4 / 6 Printing date:

5 EN JÄMSTÄLLD SKOGSBRANSCH - NÄRDÅ DÅ? När jägmästaren Marja Gustafsson nyligen fick utmärkelsen Silverkvisten, för sitt arbete med skog och skogsbruk, så var det ganska unikt. Endast fem kvinnor hade fått den före henne och drygt 500 män. "Få kvinnor på skogskurserna", konstaterade Marja. Allmänt kan man konstatera att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och fler kvinnor avslutar sitt arbetsliv i förtid på grund av ohälsa. Nu vill Arbetsmiljöverket höja arbetsgivarnas och chefernas kunskap om genus och arbetsmiljö och vad de vinner på en jämställd arbetsmiljö. Sju av tio chefer underskattar nämligen omfattningen av psykisk ohälsa i arbetslivet, trots att det i dag är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Nio av tio chefer tycker att det är viktigt att kunna stödja medarbetare med psykisk ohälsa, men nästan hälften saknar tillräcklig kunskap och lika många saknar fungerande rutiner. Det visar en ny undersökning från kampanjen Hjärnkoll. BIOLOGISK MÅNGFALD KONTRA BIOMASSA Biologisk mångfald inom skogsbruket har det talats mycket om under senare år. Det handlar inte bara om fåglars, djurs och insekters framtida överlevnad. En mångfald inom växtriket är en förutsättning för växtrikets egen överlevnad. Det är därför så förödande när regnskogens mångfald ersätts med plantager med gummiträd, eukalyptus eller vad det nu kan vara. Marken utarmas och löper risk att bli ofruktbar. FN har nu under november en särskild dag för biologisk mångfald, som uppmärksammas runt om i världen. I Sverige har skogsbruket arbetat med mål för produktion och miljö i snart 20 år, jämställda mål enligt principen frihet under ansvar. Skogsindustrins ambitioner, vad gäller den biologiska mångfalden, finns presenterad i samlad form i en rapport Levande skogar och dess uppföljare Såväl politiskt lagstadgade mål, såväl som näringens egna (frivilliga) miljömål och åtgärder, finns här redovisade. Med anledning av det delade ansvar för den biologiska mångfalden som råder mellan skogsägarna och staten, så har man även tagit med en statusbedömning i rapporten. Hur denna biologiska mångfald ska kunna kombineras med stora satsningar på biobränsle återstår att se. Finns risk för en ny typ av skogsbruk, som skulle kunna hota mångfalden i våra skogar? Om regeringens mål att svenska fordon ska vara oberoende av fossila bränslen till 2013 ska förverkligas genom biobränsle, så krävs naturligtvis gigantiska volymer biomassa. Den tekniska utvecklingen runt förgasningsteknik är därför högt prioriterad och Svensk Förgasningscentrum (SFC) har därför fått ett statligt tillskott på en kvartsmiljon kronor, för att hjälpa Sverige att nå detta mål. Även stödet från industrin och Energimyndigheten, tillsammans med akademins insatser, har stor betydelse för dessa insatser, äger Klas Engvall, professor och ledare för KTH:s forskningsnod. Page 5 / 6 Printing date:

6 SKOGSSVERIGES FRAMTID I ett läge där vart tredje jobb försvunnit på pappersbruken under de senaste fem åren, enligt en ny kartläggning som fackföreningen Pappers gjort, ligger det nära till hands att undra över branschens framtid. Finns viljan att prioritera nya strategiska innovationsområden? Nu finns det ju flera branscher än Skogsindustrin som utmanas av en allt hårdare konkurrens. Textil- och modebranschen är ett sådant exempel. Marknaden för tidnings- och tryckpapper är i vikande, textilindustrins råvaruförsörjning sviktar. Samtidigt baseras låglöneländernas produkter på miljöbelastande produktion. De bägge branscherna har därför genomfört ett unikt samverkansprojekt för korsbefruktning, Made in Sweden Future Textiles and Paper, under ledning av Mittuniversitetet. En satsning som verkar ligga helt rätt i tiden. Samtidigt är läget akut för många småhusföretag. Förra året byggdes småhus, jämfört med före finanskrisens utbrott. Det är färre och en minskning med 65 procent. Nedgången fortsatte under första kvartalet i år. Branschorganisationen TMF Trähus har varnat för att flera konkurser kan bli verklighet. Bakom nedgången ligger bland annat den ekonomiska krisen och införandet av bolånetak, men även tekniska krav har gjort småhusen dyrare, anser småhusbyggarnas branschorganisation. Satsningar av typen "Småland ska vara ledande träregionen i Europa" kan få en positiv inverkan på Skogssveriges framtid. Småland kan trä. Här finns nära 75 procent av Sveriges trärelaterade industri. Basen sägs vara regionens välväxta skog, hundraåriga traditioner, uthålligt entreprenörskap och kompetenta företag parat med breda utbildningar och avancerad forskning. Det gör Småland väl lämpat för att bygga en modern kunskapsorienterad ekonomi som är nödvändig för att träindustrin ska utvecklas. Det sista en kämpande bransch behöver är den typ av njugg inställning som drabbat Valbo Trä i Gävle, där ett miljöbeslut stoppar träföretagets expansion. Flytta eller lägg ner planerna på en expansion. Det uppmuntrande beskedet lämnade bygg- och miljönämnden till företaget. Det hotar företagets framtid och innebär också förlorade framtida arbetstillfällen. Nu står hoppet till länsstyrelsens miljönämnd. TERTIALANALYS FÖR DE SKOGLIGA NÄRINGARNA Analysen är sammanställd av Leif Nordin, Branschansvarig. Page 6 / 6 Printing date: