Sammanträdesprotokoll 1 (41)

Transkript

1 1 (41) Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 19 april 2005 kl april 2005 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Klas Hallman och Börje Frisk Underskrifter Sekreterare Paragrafer Jan Rönngren Ordförande Hans Lundqvist Justerande Klas Hallman BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Börje Frisk Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstinget, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin

2 2 (41) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Emilia Winberg, Ingemar Olsson, Christer Åkerlind Robert Uitto Ruth Karlsson Björn Sandal Torgny Haraldsson Sture Olsson Carina Akay Carl-Arne Åhlin Katarina Nyberg-Finn Thomas Andersson Inger Jonsson Marianne Larm-Svensson Danuta Finke Nina Fållbäck-Svenson Runar Englund Sune Bengtsson Torbjörn Junhov Annelie Bengtsson Finn Cromberger, Börje Frisk Owen Laws Bodil Sihm, Per Lund, Åke Westerlind Tapani Bergbacka Lars-Olof Eliasson, Västra valkretsen Ulla-Britt Lindblad Karin Paulsson Jonny Springe Mikael Abramsson Maidie Wiklund Thomas Hägg, Ann-Marie Johansson Viola Ekavall Jan-Erik Eriksson Bernt Söderman Klas Hallman Monalisa Norrman Bo Danielsson Jöns Broström Anna-Britt Bromée Birgitta Cameron Jan-Olof Dahlin Jan Jonsson Emanuel Sandberg, Östra valkretsen Mona Nyberg Bengt Bergqvist Harriet Jorderud Sven-Åke Draxten Bojan Edfors, 34 - del av 59 Siv Lundkvist, del av Hans Lundqvist, ordförande Gunnar Geijer Yngve Hamberg, Catarina Antán Jan-Olof Andersson

3 3 (41) 34 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 35 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 36 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäls att fullmäktiges ordförande den 12 april 2005 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. S BESLUT Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 37 Interpellation från Börje Frisk (fp) om landstingets personalpolitik (LS 408/2005) Börje Frisk hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Utifrån min förra interpellation vid februarifullmäktigemötet vill jag nu gå vidare på frågan hur landstinget handhar personalpolitiken. Mina funderingar till landstingsledningen är hur landstinget på bästa sätt tar tillvara personalen och dess stora kunskapsbank. Personalen är vår största tillgång och ekonomiska resurs. Många kan känna sig överflödiga och må illa i samband med omflyttningar och vid eventuella uppsägningar av tjänster. Landstinget utger sig alltid för att vara en lärande och ansvarsfull organisation och därför är det viktigt att personalansvariga är uppmärksamma på det som sker inom de olika förvaltningarna och att personalpolitiken hanteras rätt.

4 4 (41) Fler vändor med omorganisationer, omflyttningar och uppsägningar lär komma framgent. Hur förbereder man personalen inför nya stålbad, när många knappt hunnit slicka såren efter de senaste? Mina funderingar till landstingsstyrelsens ordförande är följande: 1. Hur stor är omfattningen av plusgruppen och vilka uppgifter får de enskilda människorna där? 2. Hur stor är den ekonomiska vinsten i den nuvarande omorganisationen? 3. Har man sett ett ökat tryck inom landstingshälsan efter igånsättandet av omorganisationen? S BESLUT Interpellationen får ställas. 38 Interpellation från Finn Cromberger (fp) om landstingets engegemang i Länstrafiken (LS 388/2005) Finn Cromberger hade lämnat en interpellation till landstingsstyrelsens 1:e vice ordföranade med följande lydelse: Enligt årets Budget/Landstingsplan är den landstingskommunala utgiften för Länstrafiken drygt 52 miljoner kronor. En ansenlig summa pengar som bör vara förknippat med ett stort inflytande och ansvarstagande. Så är också fallet i vart fall på papperet då det av det nyligen tecknade konsortialavtalet klart framgår att Landstinget har det politiska och ekonomiska ansvaret för den regionala trafiken, Vidare att Länstrafikbolagets gemensamma trafikkostnader och administrationskostnader bekostas till fullo av Landstinget. Upplysningsvis kan nämnas att Landstinget är hälftenägare av Länstrafiken i Jämtlands län AB. Landstingets ansvar jämfört med tidigare har blivit mycket större och tydligare vilket enligt min mening bör innebära att resurser avsätts för att axla det ansvaret. Jag tror mig veta att så ännu inte skett och interpellerar därför landstingsrådet Robert Uitto i frågan. Länstrafikfrågorna är viktiga för Jämtlands län med sin starkt utspridda befolkning. Landstingets huvudansvar är i stort linjerna mellan kommunerna och mellan länet och omvärlden. Det betyder att landstinget även kommer att få tågfrågorna på bordet. Jag vet att landstingsdirektören jobbar med frågan men vill ändå gärna höra den politiska majoritetens åsikter hur den vill att landstinget skall greppa tag i trafikfrågorna och axla det nya stora ansvaret som är uttryckt i konsortialavtalet.

5 5 (41) Min egen uppfattning är att Länsutvecklingsberedningen bör vara det politiska organ som äger trafikfrågorna. Det bör även finnas en handläggande tjänsteman/kvinna för dessa frågor. Dennes naturliga samtalspartner bör vara Länsutvecklingsberedningen. Ägarsamråden är viktiga och bör rikta sig mot både kommuner och landsting. Här har landstinget huvudansvaret så att gemensamma helhetsgrepp kan tas. Dessa ägarsamråd bör ske som halvdagskonferenser då alla kommuners och landstingets handläggare tillsammans med ansvariga politiker är närvarande. Landstinget bör även axla ansvaret som den drivande aktören i frågorna kring de årliga ägardirektiven. Berört landstingsråd bör konsekvent överlägga med och informera beredningen i frågor som berör länstrafiken. S BESLUT Interpellationen får ställas. 39 Interpellation från Tapani Bergbacka (sjp) om politiskt prioriterade områden i vården för 2005 och användning av överskott (LS 392/2005) Tapani Bergbacka (sjp) hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Landstingets vision God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands Län skall vara ledstjärnan i all landstingsverksamhet (tror vi i alla fall). För att uppnå detta krävs åtgärder bland annat inom folkhälsoområdet såväl som att behandla, lindra och bota de sjuka. I Landstingsplanen för på sidan 23 under punkten redovisas målsättningar för år Samtidigt redovisas i 2004 års årsredovisning på sidorna väntetider till behandling och första planerat läkarbesök inom olika vårdområden från 2 till 33 månader. För att kunna infria målsättningarna i Landstingsplanen (enligt vårdgarantins intentioner och fullmäktiges beslut) är det hög tid att sätta igång och förkorta de köer som överstiger 90 dagar. Enligt årsredovisningen för 2004 har landstinget lyckats ekonomiskt och fått plusresultat med drygt 56 miljoner kronor. Samtidigt finns drygt personer som väntar på behandling och över personer som väntar på första planerade läkarbesök i köer som är längre än 90 dagar. Årsredovisningen redovisar inga slutsatser eller förslag till åtgärder inom vilka mest prioriterade områden dessa miljoner borde i första hand användas under Av detta drar vi slutsatsen att det är en politisk fråga och skall därmed beslutas av fullmäktige.

6 6 (41) Vi är övertygade om att professionen i sjukvården klarar av sina uppgifter bara uppgifterna och resurserna ges i tid till utförarna. Vi menar att de 56 miljonerna omedelbart skall sättas in för att korta köerna till specialistsjukvården och att de mest utsatta närvårdsområden i länet återfår sina respektive hälsocentraler (Bland annat Hammerdal, Hede och Backe). Därför har vi följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande: 1. Finns det politiskt prioriterade områden i vården 2005? 2. Vilka är dessa områden i så fall? 3. Kommer landstingsdirektören få uppgiften att ta itu med alla dessa köer? 4. Inom vilka områden avser ni i så fall använda de 56 miljonerna från 2004? 5. När beräknas vårdgarantins tidsramar för behandling och första besök vara uppfyllda. 6. Hur ser ni på möjligheterna att återupprätta hälsocentraler nu när ekonomin ser ljusare ut i och med kommande samhällsekonomiska vinster bland annat på grund av processorienteringen av sjukvården? S BESLUT Interpellationen får ställas. 40 Interpellation från Marianne Larm-Svensson (c) om att få till stånd samordningförbund i länet (LS 392/2005) Marianne Larm-Svensson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Lagen om finansiell samordning har funnits sedan 1 januari Den möjliggör för kommuner, landsting, länsarbetsnämnder och Försäkringskassan att samverka genom att bilda s k Samordningsförbund och på så sätt få disponera 5 % av Försäkringskassans budgeterade sjukpenningmedel. För Jämtlands län kan detta innebära att c:a 35 miljoner av Försäkringskassans medel kan användas på ett friare sätt. Ett krav är att kommuner och landsting tillsammans motfinansierar Försäkringskassans insats. Syftet är att förenkla samarbetet mellan de fyra samverkansparterna när det gäller personer som är både sjukskrivna, arbetslösa samt/eller föremål för insatser från socialtjänsten. Målgruppen brukar också kallas för gråzonsärenden. Målet är att personerna ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. I två av våra grannlän, Västernorrland samt Dalarna, bildades under 2004 tre respektive två samordningsförbund.

7 7 (41) Vilken ambition har Jämtlands läns landsting när det gäller att få till stånd samordningsförbund i länet? Vilka förberedelser har gjorts och pågår? När beräknas samordningsförbunden starta? S BESLUT Interpellationen får ställas. 41 Interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) om köer till ortopeden (LS 285/2005) Jan-Olof Dahlin hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: I höstas var politiker från de flesta partier och besökte logopeden på Östersunds sjukhus. Vi fick en mycket bra genomgång av verksamheten och hur man jobbar. Även en redovisning av vilka behov det finns för barn med talsvårigheter eller sen talutveckling. Samtliga närvarande politiker sa sig vilja säkerställa en god tillgänglighet. Nu kommer det tydliga signaler från föräldrar att de som har behov av att träffa logoped inte får något besked om när ett besök kan få ske. Om detta stämmer är det oacceptabelt. Landstinget har lagt fast att barn är en prioriterad grupp. Att på obestämd tid behöva gå omkring och känna oro för sitt barns utveckling utan att få träffa expertis är ohållbart. Varför får inte föräldrar besked om när de får träffa logoped? Hur långa köer är det? Varför är det köer? Tänker du göra något åt situationen för de som söker hjälp? S BESLUT Interpellationen får ställas.

8 8 (41) 42 Fråga från Gunnar Geijer (c) om närvården i Hammerdal (LS 50/2005) Gunnar Geijer hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: Under det senaste året har hälsocentralen i Hammerdal varit utan läkare långa perioder, vilket bl a fört med sig att sköterskor vid kommunens äldreboende, enligt vad dom själva uppger, många gånger tvingats ta beslut som inte ligger inom deras kompetensområde. Desutom har man fått skicka in patienter ett antal gånger till Östersund, som säkert hade kunnat undvikas med en bättre tillgång till läkare på plats. Befolkningen i övrigt uttrycker en stor irritation över att behöva ringa till Strömsund för att beställa tid hos läkare där, då man har en hälsocentral i Hammerdal med utrustning och övrig personal på plats. Som det är nu måste patienter från byarna runt Hammerdal åka förbi hälsocentralen, och ytterligare 30 km enkel resa, för att träffa sin läkare, i stället för att läkaren åker till Hammerdal där patienterna finns. Kan du förklara det geniala med en sådan lösning för Närvården i Hammerdalsområdet? BESLUT Frågan får ställas. 43 Fråga från Thomas Andersson (c) om mångfaldsarbetet inom landstinget (LS 50/2005) Thomas Andersson hade till landstingsstyrelsens 1:e vice ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: Under 2004 biföll landstingsfullmäktige en motion angående mångfaldsarbete i Jämtlands län. Det var många som ansåg att det var vikigt att landstinget som stor organisation tar sitt ansvar för att bredda arbetet med mångfald och att detta skulle ske. Under det år som gått sedan motionen bifölls undrar jag varför inget hörs om detta arbete. I det stora förändringsarbete som sker inom landstinget har väl inte mångfaldsfrågorna skalats bort? Jag undrar därför - vad har egentligen hänt? S BESLUT Frågan får ställas.

9 9 (41) 44 Fråga från Börje Frisk (fp) om utvärdering av Karolinautredningens processarbete (LS 50/2005) Börje Frisk hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: Fullmäktige har fastlagt Karolinautredningens förslag och arbetet utifrån de beslutade intentionerna pågår för fullt. Det är oerhört viktigt att redan i inledningen besluta hur hela Karolinautredningens processarbete så småningom skall utvärderas. Jag frågar med anledning av dessa beslut Har beslut tagits om en utvärdering av de olika processerna? Finns klara uppdrag hur och vad som skall mätas i utvärderingen? S BESLUT Frågan får ställas. 45 Fråga från Marianne Larm-Svensson (c) om samarbete med länets kommuner när det gäller personer med dubbeldiagnos (LS 50/2005) Marianne Larm-Svensson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: På vilket sätt samarbetar landstinget med länets kommuner när det gäller personer med dubbeldiagnos (dvs. personer med både drogberoende och psykiska problem)? På vilket sätt kommer de sk. psykiatripengarna att komma dubbeldiagnosgruppen till del? Kan de psykiskt sjuka och funktionshindrade i Jämtlands län räkna med en höjning av ambitionsnivån när de gäller vård och omsorg? S BESLUT Frågan får ställas.

10 10 (41) 46 Meddelanden Länsstyrelsen beslutar att som ny ledamot i fullmäktige utse Alvi Berglund (s) efter Katarina Nyberg-Finn som avsagt sig uppdraget. Som ny ersättare utses Alf Fastesson (s). 47 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag FULLMÄKTIGEPRESIDIETS FÖRSLAG 1. Medborgarförslag från Inger Broman om att starta ett centrum (en process) för posttraumatisk stress (LS 192/2005) överlämnas till vård- och rehabiliteringsberedningen för beredning. Medborgarförslaget ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Medborgarförslag från Inga-Maj Granquist om sjukresor (LS 328/2005) överlämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen för beredning. Medborgarförslaget ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Medborgarförslag från Ida Johansson om att upprätta av lokala SYSS (Sysselsättning Social Samvaro i hälsofrämjande syfte) överlämnas till beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur för beredning. Medborgaförslaget ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Motion från Finn Cromberger (fp) om telemedicin (LS 389/2005) överlämnas till vård- och rehabiliteringsberednnigen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Motion från Finn Cromberger (fp) om konkurrensutsättning av landstingets transporter (LS 390/2005) överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning. Motionen skall behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Revidering av beslutat uppdrag: Demokrati- och länsutvecklingsberedningens uppdrag om IT-policy redovisas vid fullmäktiges sammanträde i juni S BESLUT Enligt presidiets förslag.

11 11 (41) 48 Landstingsstyrelsens rapport 1. Gunnar Fackel informerar om nätverket Encore, som är ett politiskt forum för regionala miljöministrar och politiska ledare. Den juni 2006 anordnar Encore en konferens i Åre med ca 300 deltagare. 2. Maidie Wiklund informerar om första sammanträdet med SVOM, som är ett samverkansorgan för vård och omsorg inom det regionala rådet. 3. Thomas Andersson informerar om Europaforum där han och Monalisa Norrman är rapportörer inom området landsbygdsutveckling. Det är f n ovisst om strukturfondsstöd fortsättningsvis kommer att betalas ut. Europaforum har konferens i Åre den 9-11 november Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige Demokrati- och länsutvecklingsberedingen Björn Sandal informerer om beredningens uppdrag att tillsammans med folkhälsoberedningen ansvara för arbetet med att ta fram verksamhetsplanen för länsutvecklingsfrågorna. Informationen följs av en diskussion. Vård- och rehabiliteringsberedningen Nina Fållbäck-Svenson informerar om beredningens pågående uppdrag, dvs verksamhetsplan, utökad dialog med medborgare samt verksamhetsföreträdare inom vuxenhabiliteringen, närvård, specialistvård och tandvård. Beredningen har haft en utbildningsdag i processorientering. Ekonomiberedningen Maidie Wiklund informerar om tidplanen för budgetarbetet. Beredningen har gått igenom samtliga verksamhetsplaner. Landstingsstyrelsen behandlar bugetärendet den 25 maj och fullmäktge den juni. Landstingets revisorer Nils-Gunnar Molin informerar om den granskning av upphandling av psykoterapitjänster som genomförts. Revisorerna önskar en redovisning av vilka åtgärder som landstingsstyrelsen avser vidta med anledning av granskningsresultatet.

12 12 (41) 50 Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl för att åter sammanträda den 20 april kl Ewa Lundberg redovisar uppföljningsarbetet av det handikappolitiska programmet. Filmpool Jämtland visar den av Anna Erlandsson guldbaggebelönade animerade filmen Glenn The Great Runner april 51 Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 52 Fullmäktiges frågestund Maidie Wiklund (s), Robert Uitto (s) och Thomas Andersson (c) besvarar frågor från Jan-Olof Dahlin, Bernt Söderman, Marianne Larm-Svensson, Inger Jonsson, Jan-Olof Andersson, Börje Frisk, Finn Cromberger, Ruth Karlsson, Jonny Springe och Lars-Olof Eliasson. 53 Svar på interpellation från Börje Frisk (fp) om landstingets personalpolitik (LS 408/2005) Robert Uitto (s) besvarar den av Börje Frisk inlämnade och under 37 antecknade interpellationen och anför följande: Stora förändringar i en stor organisation innebär med nödvändighet att många personer kommer att beröras. Det är inte första gången och sannolikt inte den sista som vi genomför större förändringar. Så långt det är möjligt vill vi skapa en rimlig trygghet för den enskilde. Det kan ske på olika sätt. Ett sätt som utgör en grundpelare i vår hantering av personalen har varit att göra förändringarna i nära samarbete med de fackliga organisationerna. Efter förhandlingar med de fackliga organisationerna

13 13 (41) har ett kollektivavtal träffats med de fackliga organisationer som organiserar flertalet av de anställda i landstinget, om hur hanteringen av eventuellt övertalig personal skall ske under åren Skapandet av plusgruppen innebär att ingen behöver riskera uppsägning från en fast tjänst inom de närmaste tre åren. Det innebär också att man får aktivt stöd att hitta andra anställningar såväl inom som utanför landstinget. Det kan vara placering på vakanta befattningar, vikariat och projektanställningar, omskolning/utbildning, avgångsvederlag och särskild ålderspension. Med detta har vi skapat en bra plattform för en bra personalpolitik kopplat till de förändringar som ska genomföras. Det är viktigt att vi har en öppen dialog nu mellan chefer, fackliga organisationer och anställda. Det är också viktigt att den politiska organisationen deltar i den dialogen. Då kan vi så långt som det är möjligt undvika misstag och snabbt rätta till de misstag som kan komma att begås. Hittills har cirka 81 personer passerat genom plusgruppen därav 51 administratörer. Det betyder inte att det finns personer 81 personer i plusgruppen. Vi har redan beviljat ett antal avgångsvederlag och ett antal särskilda ålderspensioner. Varje person som placeras i plusgruppen kommer att få till uppgift att göra en egen personlig handlingsplan för framtiden. Den beräknade positiva effekten på 2005 års resultat är miljoner kronor d.v.s. i princip samma som budgeterats. Enligt Landstingshälsan har ingen ökning av besök/insatser skett av administrativ personal. Vid två tillfällen har informationstillfällen ordnats, i syfte att berätta vilket stöd Landstingshälsan kan ge i samband med omorganisationen. Vid dessa tillfällen har endast ett fåtal personer deltagit. Eftersom vi är mitt uppe i förändringsprocessen är det för tidigt att dra några slutsatser av det. Genom satsningen i Hela Dig- projektet gör landstingshälsan riktade insatser som kan ge positiva effekter även i förändringsarbetet. Börje Frisk, Thomas Andersson och Finn Cromberger yttrar sig. 54 Svar på interpellation från Finn Cromberger (fp) om landstinget engagemang i Länstrafiken (LS 388/2005) Robert Uitto (s) besvarar den av Finn Cromberger inlämnade och under 38 antecknade interpellationen och anför följande: Bakgrunden till det omfattande utredningsarbete som under 2004 genomfördes var att ta fram styrdokument som kan skapa en långsiktig, uthållig och kostnadseffektiv kollektivtrafik i Jämtlands län. I dessa skall mål, fördelningsmodell och verksamhetens omfattning klarläggas. Syftet är att skapa en tillgänglighet som gör kollektivtrafiken till ett reellt alternativ till enskilt bilåkande och till att uppsatta miljömål nås. Resultatet blev, som Finn Cromberger påpekar, ett större och tydligare ansvar för landstinget där huvudinriktningen är att landstinget - i samverkan med samtliga kommuner - ansvarar för den

14 14 (41) regionala stomlinjetrafiken (trafik över kommun- och länsgräns) och kommunerna för den kommunala trafiken. Detta innebär att landstinget årligen måste samråda med respektive kommun avseende bl.a.: Utvärdering av aktuell trafik i form av utbud, nyttjade och ekonomi Förändringar inför kommande trafikår Omfattning av samhällsbetalda resor Hållplatser/vägstandard/statsbidrag Sådan samverkan har genomförts under hösten 2004 och resulterat i den nu gällande trafikplanen. Vidare måste samverkan med länstrafiken formaliseras och utvecklas. Detta arbete pågår. Det direkta politiska ansvaret åvilar Demokrati- och länsutvecklingsberedningen i enlighet med gällande arbetsordning. Beredningarna ska dock inte ta över styrelsens ansvar och roll. Arbetsformer och tjänstemannastöd ska säkerställas i det nu pågående arbetet med utvecklad verksamhetsplan för landstingets inriktning av det regionala utvecklingsarbetet. Innan det är klart fungerar tf chef för regionala utvecklingsstaben som ansvarig tjänsteman. Den nya och tydligare ansvarsfördelningen innebär i nuläget inget ökat ekonomiskt åtagande för landstinget, utan landstingsbidraget täcker även gemensamma trafikkostnader och administrationskostnader. I det fortsatta arbetet innebär de förändrade ansvarsprinciperna att landstinget och respektive kommun anger vilket ekonomiskt utrymme som finns för kollektivtrafiken i respektive budget med utgångspunkt från fattade trafikpolitiska beslut och genomförda ägarsamråd. Det avdelade ekonomiska utrymmet ger sedan underlag till den trafikbeställning som årligen lämnas till länstrafiken. Finn Cromberger, Thomas Andersson, Thomas Hägg, Klas Hallman och Inger Jonsson yttrar sig. 55 Svar på interpellation från Tapani Bergbacka (sjp) om prioriterade områden i vården och användning av överskott (LS 392/2005) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Tapani Bergbacka inlämnade och under 39 antecknade interpellationen och anför följande: I landstingsplanen för anges i inledningen att folkhälsa är ett prioriterat område. Vidare anges att barn och ungdom liksom de äldre ska prioriteras. Det återspeglas i den ekonomiska fördelning som gjorts i landstingsplanen. Ett tydligt exempel på det är den kapiteringsmodell som används för resursfördelningen inom närvården där de prioriterade grupperna ger det högsta landstingsbidraget. Det innebär exempelvis att en invånare som är över 80 år ger 3 gånger så mycket

15 15 (41) pengar till närvården än en som är 50 år. Modellen innehåller också en särskild ersättning för folkhälsoarbetet. I landstingsplanen har fullmäktige slagit fast att ett av de kortsiktiga medborgarmålen är att landstinget i slutet av år 2005 ska leva upp till den utvidgade vårdgarantin. Jag är medveten om att det är en tuff uppgift för verksamheten. Vi har haft en positiv utveckling under år 2004 och särskilda medel för kökortning, totalt 41 miljoner kronor, har anvisats även under år De 56 miljonerna från år 2004 kommer inte att användas år Om dessa tilläggsbudgeteras skulle det innebära att vi får ett budgeterat negativt resultat. Det strider mot kraven i gällande lag. Eftersom balanskravet utgår från resultaträkningen måste eventuell tilläggsbudgetering ligga inom det budgeterade resultat. Det är för år 2005 drygt två miljoner kronor. Det finns just nu ingen grund för att göra en annan ekonomisk bedömning än den som är gjord i gällande landstingsplan. Det överskott som uppstått år 2005 är i stora delar av engångskaraktär (läkemedel, löneökningar, länstrafiken). Skatteintäkter och generella statsbidrag ligger lägre än budgeterat. Ansvarsförbindelsen för pensionsåtaganden ökade med 23,8 miljoner kronor och uppgår nu till mer än 1,7 miljarder kronor. Även om vi nu, mot bakgrund av regeringens förslag till utlokaliseringar av statliga jobb, kan se en ljusare framtid för länet kan vi inte inteckna vinsterna innan de uppkommit. Vi kommer inför besluten om landstingsplanen för år att göra en ny samlad bedömning av det ekonomiska utrymmet och fördela det så att vi kan upprätthålla en bra och rättvist fördelad vård till våra länsinnevånare. Tapani Bergbacka och Nina Fållbäck-Svenson yttrar sig. 56 Svar på interpellation från Marianne Larm-Svensson (c) om finansiell samordning (LS 409/2005) Robert Uitto (s) besvarar den av Marianne Larm-Svensson inlämnade och under 40 antecknade interpellationen och anför följande: Arbetet med att bilda samordningsförbund pågår och landstinget deltar aktivt i det arbetet. Om det går som planerat så kommer samordningsförbund att starta under detta år. En länsövergripande grupp med representanter från landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunerna finns inrättad. Landstinget är representerat av undertecknad. I Bräcke kommun kommer ett förslag till förbundsordning att läggas fram inom kort med inriktning att respektive huvudman tar beslut i juni och att förbundet startar i augusti. I Östersund förs en dialog om att bilda ett förbund som är kopplat till verksamheten i Torvalla. Frågan har behandlats i Östersunds kommuns omsorgsnämnd som tillstyrkt frågan.

16 16 (41) I Bergs kommun har parterna haft planeringsträffar. Några konkreta förslag föreligger inte ännu. Även i Krokom pågår dialogen om vad som kan genomföras. Det finns också en idéskiss om samordning av delar av verksamhet som riktar sig till psykiskt funktionshindrade. Den idén ska utvecklas till ett genomarbetat förslag som läggs fram till länsgruppen i juni. Marianne Larm-Svensson, Christer Åkerlund och Thomas Andersson yttrar sig. 57 Svar på interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) om köer till logoped (LS 285/2005) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Jan-Olof Dahlin inlämnade och under 41 antecknade interpellationen och anför följande: Det är inte acceptabelt att föräldrar inte får besked om förväntad väntetid för att ett besök hos en logoped ska kunna ske. Även om de fall som varit aktuella i media tillhör de lägst medicinskt prioriterade inom gruppen barn med tal- och språkförseningar, så bör det vara möjligt att ge ett besked om en ungefärlig väntetid. Logopeder tillhör en bristyrkesgrupp och en av tre tjänster har varit vakant sedan början på år Ett flertal rekryteringsförsök gjordes under det året utan framgång. Svårigheten att rekrytera samt områdets prioritering av tillgänglig budget har lett till att den vakanta tjänsten varit obesatt under år 2004 och är det fortfarande. Idag står 55 barn i den diagnosgrupp som har lägsta prioritet på väntelista. Det innebär ca 11 mån väntetid. Verksamheten måste noga följa sina prioriteringar och vid behov göra korrigeringar. Det måste ske mellan olika verksamhetsområden så att den politiskt fastställda prioriteringen mellan olika målgrupper kan följas. Om inte det är möjligt måste det redovisas till styrelsen så att vi den vägen ges möjlighet att göra omdisponeringar. Det är viktigt att resursbehovet för den här gruppen bedöms i ett vårdkedjeperspektiv. Talpedagoger i den kommunala verksamheten kan vara en viktig resurs för den grupp som nu står på väntelista. Jag kommer att ge landstingsdirektören i uppdrag att undersöka vad som kan ske inom ramen för arbetet med processutvecklingen. Jan-Olof Dahlin och Marianne Larm-Svenson yttrar sig. 58 Allmänhetens frågestund Maidie Wiklund (s) besvarar frågor om Karolinaprojektet från Åke Durre, Östersund.

17 17 (41) 59 Årsredovisning 2004 (Jll 547/2004) ÄRENDEBESKRIVNING Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) skall den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Resultatet för år 2004 uppgår till 56,2 mkr. Det budgeterade resultatet för 2004 var 3,4 mkr inklusive under året beviljade tilläggsanslag. Enligt bestämmelser runt balanskravet får inte realisationsvinster räknas med i resultatet när landstinget gör avstämning av om balanskravet uppnåtts. Resultatet enligt balanskravet uppgår, efter justering av realisationsvinst, till 50,0 mkr. I årets resultat ingår det minskade driftbidraget till Länstrafiken i Jämtland AB med 10,0 mkr. Resultatet för den sammanställda redovisningen, det vill säga landstinget samt bolagen och stiftelsen, uppgår till 57,3 mkr. Här ingår resultaten från förvaltningsorganisationen, Landstingsbostäder, Länstrafiken, Jämtlands läns museum och ALMI Företagspartner. Följande tilläggsanslag föreslås beviljas 2005: Folktandvården För att täcka utbildningskostnader för tandläkare i Polen (Kalmena) tilläggsbudgeteras 599 tkr. Sekretariatet Sekretariatet tilläggsbudgeteras med 740 tkr (avseende ej genomförda beredskapsåtgärder 490 tkr och 250 tkr avseende internationell turistkonferens). Regional utveckling Regional utveckling tilläggsbudgeteras med 900 tkr för ökad hyra Birka och Bäckedal. Landstingsservice Upphandlingsenheten tilläggsbudgeteras med 35 tkr för att komplettera upphandlingssystemet med en upphandlingsmodul. Övrigt I samband med bokslut 2006 görs en uppföljning av kostnad för Hela-Dig projektet och ställning tas till om medel som ej använts p g a tidsförskjutning i projektet ska tilläggsbudgeteras LANDSTINGSSTYRELSENS BESLUT 1. Årsredovisningen överlämnas till landstingets revisorer för granskning.

18 18 (41) 2. Årsredovisningen samt särskilda budgetberedningens yttrande över patientnämnden och landstingets revisorer överlämnas till landstingsfullmäktige. 3. Årsredovisningen för Stiftelsen Undsättningsfonden överlämnas till landstingsfullmäktige. 4. Verksamhetsberättelserna för upphandlingsnämnd i Jämtlands län, ekonomiberedningen, beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur, vård- och rehabiliteringsberedningen, demokrati - och länsutvecklingsberedningen samt strukturberedningen överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 5. Verksamhetsberättelserna för upphandlingsnämnd i Jämtlands län, ekonomiberedningen, beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur, vård- och rehabiliteringsberedningen, demokratioch länsutvecklingsberedningen samt strukturberedningen överlämnas till landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Årsredovisningen för 2004 godkänns. 2. Landstingets ombud vid årsstämmorna i Länstrafiken i Jämtland AB, ALMI Företagspartner Jämtland AB samt Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att på respektive stämma rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förslag till tilläggsanslag faställs. PATIENTNÄMNDENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Patientnämndens förvaltningsberättelse föredras av nämndens ordföranden Gudrun Olsson. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Särskilda budgetberedningen har överlämnat verksamhetsberättelsen till fullmäktige och hemställer om tilläggsanslag för 2005 med 250 tkr avseende en administrativ funktion med 0,80 tjänst. Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på särskilda budgetberedningens framställan om tilläggsanslag och finner förslaget antaget. S BESLUT 1. Patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2004.

19 19 (41) 2. Patientnämnden beviljas tilläggsanslag för 2005 med 250 tkr. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR UPPHANDLING Gemensamma nämndens för upphandling förvaltningsberättelse föredras av nämndens ordförande Mona Nyberg. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att gemensamma nämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ordföranden ställer proposition om revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Gemensamma nämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Mona Nyberg och Christer Åkerlind. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR BEREDNINGEN FÖR FOLKHÄLSA, LIVSMILJÖ OCH KULTUR Folkhälsoberedningens verksamhetsberättelse föredras av beredningens vice ordförande Birgitta Cameron. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att beredningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ordföranden ställer proposition om beredningens förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Birgitta Cameron, Carl-Arne Åhlin, Danuta Finke, Jan-Erik Eriksson, Runar Englund, Catarina Antán och Ulla-Britt Lindblad.

20 20 (41) VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRD- OCH REHABILITERINGSBEREDNINGEN Vård- och rehabiliteringsberedningens verksamhetsberättelse föredras av beredningens ordförande Nina Fållbäck-Svenson. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att beredningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ordföranden ställer proposition på beredningens förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Beredningen för vård och rehabilitering beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Nina Fållbäck-Svenson, Christer Åkerlind, Ann-Marie Johansson, Sven-Åke Draxten, Marianne Larm-Svensson, Bo Danielson, Annelie Bengtsson, Carina Akay och Åke Westerlind. DEMOKRATI- OCH LÄNSUTVECKLINGSBEREDNINGENS VERKSAMHETS- BERÄTTELSE Demokrati- och länsutvecklingsberedningens verksamhetsberättelse föredras av beredningens ordförande Björn Sandal. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att beredningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ordföranden ställer proposition om beredningens förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Demokrati- och länsutvecklingsberedningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Björn Sandal, Emilia Winberg, Harriet Jorderud, Gunnar Geijer, Klas Hallman, Finn Cromberger, Mikael Abramsson, Monalisa Norrman och Owen Laws. EKONOMIBEREDNINGENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ekonomiberedningens verksamhetsberättelse föredras av beredningens ordförande Maidie Wiklund.

21 21 (41) Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att beredningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Beredningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Maidie Wiklund, Lars-Olof Eliasson, Robert Uitto, Nina Fållbäck-Svenson och Yngve Hamberg. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN TILLFÄLLIGA BEREDNINGEN - STRUKTURBEREDNINGEN (KAROLINABEREDNINGEN) Strukturberedningens verksamhetsberättelse föredras av beredningens ordförande Harriet Jorderud. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tiilstyrker att beredningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. S BESLUT Beredningen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Harriet Jorderud, Thomas Andersson, Bengt Bergqvist, Ulla-Britt Lindblad, Nina Fållbäck-Svenson, Annelie Bengtsson och Jan-Olof Dahlin. REVISORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Revisorernas verksamhetsberättelse föredras av ordföranden Nils-Gunnar Molin. Särskilda budgetberedningen har överlämnat verksamhetsberättelsen utan synpunkter. S BESLUT Revisiorernas verksamhetsberättelse godkänns.

22 22 (41) LANDSTINGSBOSTÄDERS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsbostäders förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Bengt Bergqvist. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker landstingsstyrelsens förslag om direktiv till landstingets ombud vid årsstämman. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. S BESLUT Landstingets ombud vid årsstämma för Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Bengt Bergqvist, Sture Olsson, Gunnar Geijer och Jan-Olof Dahlin. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLAND AB Länstrafikens förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Thomas Hägg. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker landstingsstyrelsens förslag om direktiv till landstingets ombud vid årsstämman. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. S BESLUT Landstingets ombud vid årsstämman för Länstrafiken i Jämtland AB bemyndigas rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Hans Lundqvist, Klas Hallman, Jan-Olof Dahlin och Lars-Olof Eliasson. ALMI FÖRETAGSPARTNERS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Almi Företagspartners förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Bernt Söderman. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker landstingsstyrelsen förslag om direktiv till landstingets ombud vid årsstämman. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget.

23 23 (41) S BESLUT Landstingets ombud vid årsstämma för ALMI Företagspartner bemyndigas rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I beslutet deltar inte Mona Nyberg, Björn Sandal och Bernt Söderman. STIFTELSEN JÄMTLANDS LÄNS MUSEUM Stiftelsen Jämtlands läns museums förvaltningsberättelse föredras av stiftelsens ordförande Mona Nyberg. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att verksamhetsberättelsen godkänns. Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag och finner förslaget antaget. S BESLUT Verksamhetsberättelsen godkänns. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsstyrelsens förvaltningsberättelse föredras av styrelsens ordförande Maidie Wiklund. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin föredrar revisionsberättelsen vad avser frågan om ansvarsfrihet och tillstyrker att landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret YRKANDE Jan-Olof Dahlin (mp) yrkar att områdena hud/ögon/öron, infektion, kirurgi och ortopedi tillförs totalt 16 mkr i tilläggsanslag för att genomföra en extra kökortningssatsning med behandlingar, operationer och tillskapande av de extra vårdplatser som därmed krävs. Jan-Olof Dahlin (mp) yrkar vidare att medel anslås så att indragen logopedtjänst snarast kan tillsättas. Björn Sandal (s) yrkar att i årsredovisning 2005 skall fler områden redovisas som folkhälsobeslut. Målet är att 2008 redovisas all verksamhet som folkhälsobokslut. Owen Laws (mp) yrkar att uppdrag ges till landstingsstyrelsen att vidta åtgärder för att förbättra inställelsetider för ambulansverksamheten. Åtgärderna redovisas vid nästa fullmäktigesammanträde. Owen Laws (mp) yrkar vidare att redovisningen av pensionsskuldens fortlöpande utveckling i fortsättningen kompletteras så att det tydligt framgår hur stor den ofinanserade delen är för varje enskilt kommande år.

24 24 (41) Thomas Andersson, Börje Frisk, Bernt Söderman, Robert Uitto, Klas Hallman, Finn Cromberger, Nina Fållbäck-Svenson och Tapani Bergbacka yttrar sig. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på Undsättningsfondens verksamhetsberättelse och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag att årsredovisningen godkänns och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande om 16 mkr i tilläggsanslag och finner yrkandet avslaget. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som bifaller Jan-Olof Dahlins tilläggsyrkande röstar nej, den som avslår detsamma röstar ja. Vid voteringen avges 47 ja-röster och 6 nej-röster. 2 ledamöter är frånvarande. (Se bif voteringsprotokoll.) Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande vad avser medel till logopedtjänst och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på Björn Sandals yrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Owen Laws yrkande om inställelsetider för ambulansverksamheten och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på Owen Laws yrkande om redovisningen av pensionsskulden och finner att yrkandet avslås. S BESLUT 1. Årsredovisningen för 2004 godkänns. 2. Landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2004.

25 25 (41) 3. Förslag till tilläggsanslag faställs. 4. Undsättningsfondens verksamhetsberättelse godkänns. 5. I årsredovisning 2005 skall fler områden redovisas som folkhälsobokslut. Målet är att 2008 redovisas all verksamhet som folkhälsobokslut. I beslutet deltar inte Maidie Wiklund, Robert Uitto, Mona Nyberg, Bengt Bergqvist, Karin Paulsson, Tomas Andersson, Inger Jonsson, Bernt Söderman, Nina Fållbäck-Svenson, Monalisa Norrman, Jan-Olof Andersson, Börje Frisk och Jan-Olof Dahlin. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin, Owen Laws och Per Lund (samtliga mp) till förmån för egna yrkanden. 60 Svar på fråga från Gunnar Geijer (c) om närvården i Hammerdal (LS 50/2005) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Gunnar Geijer inlämnade och under 42 antecknade frågan och anför följande: Jag förstår att var och en som är i behov av att träffa en läkare upplever en irritation över att det inte längre finns en fast läkare i Hammerdal. Landstinget har under många år haft stora svårigheter att bemanna mindre hälsocentraler med läkare. Detta, tillsammans med befolkningsminskningen och därmed mindre pengar i landstingets kassa, gör att vi har valt att förändra antalet hälsocentraler. Var och en ska känna sig trygg om att få träffa en läkare inom sju dagar, på sin hälsocentral. Hammerdalsborna tillhör Strömsunds hälsocentral, om de inte har valt något annat själva. Landstingsfullmäktige har beslutat (landstingsplan ) att hälsocentralen i Hammerdal fr.o.m ska ändras till en distrikssköterskemottagning med läkarbemanning två dagar per vecka. Tyvärr har det inte fungerat så bra med att bemanna Hammerdals distriktssköterskemottagning, eftersom det varit en brist på läkare på hälsocentralen i Strömsund. Vi hoppas dock att detta ska bli bättre framöver. All bokning till läkare sker via hälsocentralen i Strömsund för att inte belasta distriktssköterskorna i Hammerdal med den typen av administrativa uppgifter. Jag utgår från att den bokningen sker så att de som har största behovet att få träffa sin läkare i Hammerdal får det och att man, med hänsyn till tillgänglig tid, är överens med patienten var besöket ska ske. Beträffande läkarstödet till kommunens särskilda boenden planerar Strömsunds basenhet att lägga detta på en läkare. Tanken är att teckna ett samverkansavtal med kommunen att en läkare sköter allt stöd till kommunens hemsjukvård. F.n. utreds vilken omfattning stödet ska ha. Enheten beräknar att avtalet ska var klart under hösten 2005.

26 26 (41) Gunnar Geijer yttrar sig. 61 Svar på fråga från Thomas Andersson (c) om mångfaldsarbetet inom landstinget (LS 50/2005) Robert Uitto (s) besvarar den av Thomas Andersson inlämnade och under 43 antecknade frågan och anför följande: Det har påbörjats ett arbete med att ta fram en mångfaldsstrategi. Tyvärr har det inte varit möjligt att prioritera detta under den mest intensiva förändringsperioden som Karolina inneburit. Avsikten är att så snart som möjligt återuppta arbetet. Det värdegrundsarbete som pågått och som lyfts fram i landstings- och verksamhetsplanerna utgör också ett viktigt bidrag till att landstinget blir en organisation där mångfald och olikhet ses som värdeskapande och positivt. Samtliga nyanställda informeras om landstingets inställning i frågan på den utbildningsdag som arrangeras årligen. Konkret har vi inom rekryteringsområdet jobbat med rekrytering av polska läkare och aspirantutbildning för utlandsfödda akademiker med vårdutbildning. Landstingsdirektörens personalstab kommer i den nya organisationen att få ett särskilt ansvar att se till att mångfaldsfrågorna finns högt på agendan i landstinget. Thomas Andersson yttrar sig. 62 Svar på fråga från Börje Frisk (fp) om utvärdering av Karolinautredningens processarbete (LS 50/2005) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Börje Frisk inlämnade och under 44 antecknade frågan och anför följande: Övergripande kommer processorganisationen att utvärderas år 2008 (beslut i landstingsplanen) Processutvecklingsgruppen kommer att arbeta vidare med sina nyckeltal, verktyg för mätning och ansvarsfördelning. Två gånger per år i samband med utvecklingsaktiviteter kommer utfallet att analyseras och utifrån sätts nya mål för nyckeltal. Uppföljning i respektive process säkerställs genom i mätningar av nuläge och kontinuerligt under utvecklingsarbetet, med analys mot målen. Processledaren i respektive process ansvarar för uppföljning, med stöd av resurser från processorganisationen. För övriga uppdrag kommer en modell för kontinuerlig uppföljning att utformas i beställning till Landstingsservice. Börje Frisk yttrar sig.

27 27 (41) 63 Svar på fråga från Marianne Larm-Svensson (c) om samarbete med länets kommuner när det gäller personer med dubbeldiagnos samt svar på fråga från Jan Jonsson (sjp) om extra resurser från staten till psykiatrin (LS 50/2005) Nina Fållbäck-Svenson (v) besvarar den av Marianne Larm-Svensson inlämnade och under 45 antecknade frågan samt den av Jan Jonsson inlämnade och under 10 ( ) antecknade frågan och anför följande: Regeringen och samarbetspartierna v och mp kom i 2004 års budgetproposition överens om att göra en särskild satsning på psykiatrin. I slutet av december var överenskommelsen mellan de tre partierna klar. Det särskilda statsbidraget bygger på befolkningsunderlaget i länen. Bidraget är konstruerat så att kommuner och landsting tillsammans ska ansöka om bidraget. Villkoren för att kunna få del av pengarna är att landstingen och kommunerna gör gemensamma beskrivningar av vad man har för avsikt att göra för att förbättra verksamheterna för psykiskt sjuka och funktionshindrade personer. För Jämtlands län finns kr år 2005 och kr för år 2006 avsatta. Vuxenpsykiatrin och länets kommuner arbetar gemensamt på ansökan om att få ta del av psykiatripengarna. Ansökan ska lämnas till Socialstyrelsen senast den 30april i år. Som grund för ansökan upprättas avtal mellan kommunerna och landstinget. Gruppen som arbetar med avtalen kommer att föreslå att ca 1 miljon kr går till målgruppen med dubbeldiagnos för att utveckla boendeformer och annat stöd. F n finns ett särskilt boende för målgruppen i länet med ett väl fungerande samarbete mellan Östersunds kommun och länspsykiatrin. Den satsningen har haft goda resultat i form av mindre efterfrågan på annan vård från de boende och en betydande förbättring av deras problematik. Man vill därför vidareutveckla det konceptet och ge möjligheter för fler att få del av en sådan typ av boende. Behovet är idag långt större än tillgången på platser. Ca 2 mkr föreslås till kompetensutveckling inom basutbildning påbyggnadsutbildning neuropsykiatriska störningar rehabiliteringsarbete i dagverksamhet metodutveckling av behovsbedömning Kompetensutvecklingsinsatser kommer indirekt till nytta även för gruppen med dubbeldiagnoser.

28 28 (41) Därutöver beräknas ca kr för att utveckla boendeformer och stöd till målgruppen dömda för tvångsvård samt slutligen ca kr till unga med neuropsykiatriska hinder. Förutom ovanstående pågår f n en fördjupad verksamhetsanalys av psykiatrin, som beslutades av fullmäktige i samband med landstingplan Resultaten av denna analys kommer att ligga till grund för kommande arbete med landstingsplan och budget. Det arbetet görs för att se över om psykiatrins resurser används på ett optimalt sätt och för att kunna bedöma om psykiatrin har behov av ytterligare utökning av budgetram. Det särskilda statsbidraget, de s k psykiatripengarna, kommer att bidra till att vård och omsorg för berörda grupper utvecklas. Pengarna finns under två år. Det landstinget måste klara av är att skapa tillräckligt utrymme för den löpande driften. De satsningar som nu planeras kan ses som investeringar som på sikt leder till lägre driftkostnader på andra verksamheter som målgruppen idag nyttjar. Om de särskilda medel som sätts in nu ger positiva resultat så är det min ambition och förhoppning att vi ska kunna åstadkomma en varaktig förbättring för psykiatripatienter. Marianne Larm-Svensson och Jan Jonsson yttrar sig. 64 Alternativ driftform för hälsocentralen i Hede (Jll 442/2004) ÄRENDEBESKRIVNING Personal vid hälsocentralen i Hede har till landstingets kansli anmält intresse för att ta över verksamheten vid hälsocentralen. I promemorian beskrivs verksamheten översiktligt och analyseras konsekvenserna av att lägga ut verksamheten på alternativ driftform enligt reglerna i konkurrenspolicyn. Hälsocentralen drivs i landstingets regi. Rekryteringssituaionen avseende främst läkare är besvärlig. Genom ett entreprenöravtal svarar entreprenören för bemanningen under avtalstiden. Den hälso- och sjukvård vid hälsocentralen som kan bli föremål för upphandling omfattar all den verksamhet som räknas som basåtagande vid länets hälsocentraler. Här ingår således även kostnadsansvar för sjukresor. Läkemedel kan komma att ingå. Däremot ingår inte ambulanssjukvården. Den ekonomiska ersättningen kommer att följa ersättningen till landstingets egna hälsocentraler enligt den nya budget- och styrmodellen, som innebär delvis ersättning per listad patient. Verksamheten skall bedrivas i nuvarande byggnad. Befintlig utrustning, med undantag av utrustning som kan samnyttjas inom verksamhetsområdet Berg/Härjedalen, skall erbjudas entreprenören till ett uppskattat marknadspris. En upphandling av verksamheten påverkar möjligheterna att under avtalstiden ändra befintlig struktur.