Sammanträdesprotokoll 1 (5)

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Landstingshuset, Frösön /26 kl 9:15-15:30 Beslutande Boije Jenny Eliasson Martin Flingdal Erica Jäghall Ken Nilsson Hans Rastbäck Emma Wahlund Emma, 18 Nilsson, Linda, Kerstin Weimer, Norlander Göte, Winberg Emilia, 26 Ers för Wahlund Emma Övriga deltagande Alhberg Peter Ottosson Marianne Wäreborn Schultz Charlotte Jonsson Helge Cederberg Mikael Olsson Leif Johansson Ulrika Fredell Ingela Åberg Tom Olsson Ewa Olsson Barbro Winoy James Ers för Rolandsson Gusten Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer Winoy James Ordförande Justerande Boije Jenny BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Ungdomsrådet Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift

2 Sammanträdesprotokoll 2 (5) 18 Studiebesök på landstingsfullmäktige Rådet gör studiebesök på landstingsfullmäktige och deltar i informationen om hur Gävleborgs läns landsting arbetar med barnkonventionen. 19 Val av mötesordförande Föreslås att Jenny Boije skall vara ordförande för mötet. Ungdomsrådet utser Jenny Boije till ordförande för sammanträdet. 20 Val av justerare Zandra Svensson föreslås till justerare. Ungdomsrådet utser Zandra Svensson till justerare. 21 Genomgång av ärenden till landstingsfullmäktige Peter A går igenom vad man har en investeringsplan till. Landstinget avsätter 150 miljoner kronor till investeringar under de kommande 5 åren. En stor kostnad under nästa år är inköp och ombyggnad för att förbättra reservkraften så att sjukhuset kan fortsätta fungera även om det blir strömavbrott. En annan stor kostnad är ombyggnad för hjälpmedelscentralen. Nuvarande byggnad är utdömd. På fullmäktige skall man nu besluta om man skall sätta av dessa pengar eller om man skall göra på annat sätt. Marianne O beskriver att landstingsplanen bestämmer hur landstinget skall använda sina pengar under kommande år. Landstingets omsättning är över 2,3 miljarder kronor. Intäkterna består till 60 % av skatt från invånarna i länet, till 19 % av statsbidrag och till 21 % av intäkter varav patientavgifterna är några procent. De statliga bidragen har minskat under de senaste 10 åren. Landstinget har således en påse pengar som man kan göra saker för tills den är slut. Landstinget kan inte öka påsens storlek. Man kan inte som t ex ett företag sälja mer och öka sina intäkter. Landstinget kan bara höja skatten men det är inte populärt. Av alla pengarna går 93 % på olika sätt till hälso- och sjukvård. Resten är stöd till t ex länstrafik och kultur. När bokslutet för 2003 är klart tidigt på våren 2004 diskuterar landstinget varför det blev som det blev. Man försöker skatta hur stora inkomsterna blir kommande år och räknar sedan ut vad man kan göra för de pengarna. I november varje år bestämmer man så nästa års budget. Ett problem för de kommande åren är att landstinget satt av för lite pengar för pensioner till dem som arbetat i landstinget och snart skall gå i pension. För att klara av att betala ut pensionen måste landstinget gå minst 40 miljoner kronor plus varje år. I år blir pluset under 5 miljoner.

3 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (5) Fullmäktige skall nu besluta om hur man skall fördela pengarna till sjukhuset, primärvården, tandvården osv. Charlotte W som är landstingsdirektör presenterar sig själv och berättar om att landstinget köper sjukvård, som är så avancerad så vi inte klarar den själva, av sjukhuset i Umeå. Landstinget köper också av andra sjukhus i landet när det är ännu mera svåra eller sällsynta sjukdomar. Nu börjar det blir svårt för sjukhuset i Umeå att klara av alla patienterna så det finns ett förslag om att be staten om hjälp. Fullmäktige skall besluta om man tycker detta är ett bra förslag och att man tillsammans med de andra landstingen i Norrland skall skriva till staten. Helge J berättar att fullmäktige bestämt att landstinget skall sluta med att själva driva tandvård i Nälden och låta någon annan sköta det. Det var ingen som var intresserad att ta över så nu måste fullmäktige bestämma att man ända skall sköta det själva. Helge berättade att det är mycket att tänka på när man skall låta någon annan sköta tandvård. Man måste se vad lagarna säger och vad allt kostar, mm. James W berättar att det finns ett förslag på att ge 2,5 miljoner kronor till ett projekt som skall göra turismen bättre i länet. Turismen är en av de största näringarna vi har i länet och behöver samordnas för att bli ännu bättre. Om landstinget stoppar in dessa pengar så kommer också länsstyrelsen, turistföretagen och EU att stoppa in pengar så det blir totalt 46 miljoner kronor till projektet. James berättar att det finns motioner om rätten att välja vilken hälsocentral man vill använda, väntetider i folktandvården, politikernas kostnadsfria tillgång till datorer och sjukvård för de som bor långt från Östersund. 22 Mötet i januari Diskuteras när nästa möte skall vara och vad det skall innehålla. Föreslogs att det skall handla mest om det kommande ungdomstinget. Andra frågor kan vara internationellt utbyte och en avrapportering av Ungdomsstyrelsens konferens 2003 som Emma W och Martin E varit på. Nästa möte skall vara den 19 januari och skall handla om det kommande ungdomstinget och om internationella frågor. 23 Enkät från etiska rådet Ungdomsrådet har fått en enkät från etiska kommittén inom landstinget. Kommittén som består av representanter från både landstinget och kommunerna vill veta vilka förväntningar som ungdomsrådet kan ha på kommittén. Föreslås att presidiet lämnar ett svar vilket presenteras på nästa ungdomsråd. Presidiet besvarar enkäten. Svaret skall presenteras på nästa ungdomsråd.

4 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (5) 24 Information om landstinget satsningar på kultur Mikael C berättar att det är svårt att definiera kultur och menar att man mera allmänt kan mena att det är aktiviteter som man odlar gemensamt. Mikael pratar om sekularisering och individualisering och visar att utvecklingen går mot en allt större sekularisering och individualisering och att Sverige kommit väldigt långt på vägen. Andra länder i Europa är mindre sekulariserade och induvidualiserade. Idag är bidragsgivning och stöd anpassat till ett samhälle där föreningslivet var mycket starkt men idag har man kultur i andra former och för dessa är det svårt att få stöd. Det är dessutom så att föreningar numera är mycket mera beroende av stöd än av egna insatser (medlemsavgifter och frivilligarbete) jämfört med hur det var för år sedan. Samhällets roll har varit att skapa förutsättningar för de med kortare utbildning och mindre inkomst att kunna ta del av kulturen. Fortfarande är det dock de med lång utbildning och goda inkomster som tar del av kultur. Åtminstone mätt i traditionella kulturaktiviteter. Dataspel och andra nätverksaktiviteter finns inte med i denna statistik. Stödet till kulturen i länet kommer från kommunerna 132 miljoner, staten 70 miljoner och landstinget 40 miljoner. Om inte landstinget satsar pengar kommer det inga pengar ifrån staten heller. Konsekvenserna av en lite neddragning av landstinget kan bli ganska stor i slutändan. Ett annat växande problem är att det är många som vill utöva och visa upp kultur men det är allt färre som vill arbeta med att arrangera tillfällen där man kan visa kultur. På ser man institutionerna som länsteatern, länsmusiken, Filmpool m fl som motorer för att kunna få till annan verksamhet. Man vill rikta in sig på mångfald, ungdomsperspektivet och tillgänglighet. Leif O berättar att det finns bidrag till föreningar, projekt och så ett mera fritt anslag som kan användas till nästan vad som helst. Kommunerna ger bidrag till lokala föreningar, landstinget till distriktsföreningar och staten till riksorganisationer. Bidragen fördelas efter vissa områden som t ex demokratisk fostran, nykterhet, friskvård, mm, En förening kan få bidrag från flera områden beroende på vad man gör. Ulrika J berättar att Ung kultur jobbar på tvärs där bredden är viktigare än kvaliteten. Skapande av identitet och att ha kul är viktigt. Man arbetar med workshops, kongresser och andra arrangemang. På kongresserna försöker man fånga upp idéer som man kan genomföra. Det finns nu förslag på t ex ett ungdomsmuseum och amatörfilmfestival. Ingela F berättar om utställningen Jurtastaden. 25 Studiebesök på landstingsfullmäktige Ungdomsrådet gör studiebesök på landstingsfullmäktige och lyssnar på rapporter från landstingsstyrelsen och beredningarna, allmänhetens frågestund och ärendet om driftformer för tandvårdskliniken i Nälden.

5 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (5) 26 Information om landstingets barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Tom Å berättar att man är ca 50 personer på BUP och att man arbetar i team. Det kommer ca 500 nya patienter varje år och antalet har ökat de senaste åren. De flesta vänder sig direkt till BUP och 40 % kommer med remiss. Man hjälper alla från nyfödd till 18 års ålder. För de nyfödda är det vanligaste problemet att modern har svårt att ta till sig barnet och ge det den vård det behöver. Längre upp i åldrarna finns det utagerande pojkar, flickor som gör sig illa eller på annat sätt försöker tala om för omgivningen att de inte mår bra. Man försöker träffa alla så fort som möjligt men det finns en kö. De som har ett bra nätverk får ofta vänta lite längre. Många gånger är det en person i omgivningen som ringer och frågar om man inte kan få hjälp. Man träffar personer som behöver hjälp ensam och i olika grupper beroende på hur situationen ser ut. Mycket av arbetet bygger på samtal men man använder också läkemedel om man tror att det fungerar. Ewa O och Barbro O fyller på och pratar om samverkan med kommunerna som skulle kunna vara bättre. Man vill gärna komma in tidigare med stöd så att ungdomarna inte behöver vända sig till BUP men har svårt att hinna med för alla som vänder sig dit. I den efterföljande diskussionen kom föräldrarnas roll upp. Ungdomsrådet menar att många unga inte frågar efter hjälp eftersom föräldrarna blir informerade och man vill inte att de skall veta att man inte mår bra.