Remiss folkhälsostrategi 9 FN

Transkript

1 Remiss folkhälsostrategi 9 FN

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Fritidsnämndens arbetsutskott PROTOKOLLET ÄR OJUSTERAT 37 Remiss folkhälsostrategi (FN ) Beslut Fritidsnämndens arbetsutskott föreslår fritidsnämnden att: Fritidsnämnden antar kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt eget. Ärendebeskrivning Fritidsnämnden har fått förslaget på folkhälsostrategi på remiss från kommunstyrelsen med remisstid till 30 juni Folkhälsopolicyn visar kommunens viljeinriktning medan strategin syftar till underlag för planering och genomförande av folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet ska bidra till att förverkliga Vallentuna kommuns vision: Med det goda småstadslivet i en högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Folkhälsofrågorna anknyter till kommunens mål och strategiska inriktningar. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bidrar positivt till medborgarnas trygghet och hälsa, vilket i sin tur främjar den ekonomiska tillväxten i samhället. Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande Kultur och fritidsförvaltningen ser goda möjligheter att bidra till kommunens folkhälsoarbete genom nämndernas uppdrag och samarbete inom kommunen och med det ideella föreningslivet och studieförbund. Att folkhälsostrategin föreslås inarbetas i befintlig planering och uppföljning ser förvaltningen som en styrka. Det tillvägagångssätt som strategin presenterar är tydligt och genomförbart. Kultur och fritidsförvaltningen har möjlighet att bidra till de föreslagna inriktningarna: 1. Delaktighet och inflytande i samhället, 2. Barn och ungas uppväxtvillkor, 3. Fysisk aktivitet 4. Alkohol narkotika, dopning, tobak och spel 5. Miljöer och produkter, 6. Matvanor och livsmedel De föreslagna nyckeltalen är en bra utgångspunkt och i arbete med uppföljning och inför planering kommer översyn av nyckeltal och komplettering av dessa att kunna göras. Yrkanden Ordförande, Lars Carlsson (C) yrkar att fritidsnämndens arbetsutskott beslutar att: Fritidsnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå fritidsnämnden att fritidsnämnden antar kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt eget. Propositionsordning Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Fritidsnämndens arbetsutskott Ordförande Lars Carlsson (C) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att utskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Remiss follkhälsostrategi 2. Protokollsutdrag Folkhälsostrategi (KS ) 3. Strategi, För en god folkhälsa på lika villkor 4. Förslag på nyckeltal för uppföljning Expedieras till Akten Kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 26

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE DNR FN PERNILLA JÄRVEROTH SID 1/2 KULTUR- OCH FRITIDSCHEF FRITIDSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Remiss folkhälsostrategi Förslag till beslut Fritidsnämnden antar kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt eget. Ärendet i korthet Fritidsnämnden har fått förslaget på folkhälsostrategi på remiss från kommunstyrelsen med remisstid till 30 juni Folkhälsopolicyn visar kommunens viljeinriktning medan strategin syftar till underlag för planering och genomförande av folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet ska bidra till att förverkliga Vallentuna kommuns vision: Med det goda småstadslivet i en högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Folkhälsofrågorna anknyter till kommunens mål och strategiska inriktningar. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bidrar positivt till medborgarnas trygghet och hälsa, vilket i sin tur främjar den ekonomiska tillväxten i samhället. Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande Kultur och fritidsförvaltningen ser goda möjligheter att bidra till kommunens folkhälsoarbete genom nämndernas uppdrag och samarbete inom kommunen och med det ideella föreningslivet och studieförbund. Att folkhälsostrategin föreslås inarbetas i befintlig planering och uppföljning ser förvaltningen som en styrka. Det tillvägagångssätt som strategin presenterar är tydligt och genomförbart. Kultur och fritidsförvaltningen har möjlighet att bidra till de föreslagna inriktningarna. 1. Delaktighet och inflytande i samhället, 2. Barn och ungas uppväxtvillkor, 3. Fysisk aktivitet 4. Alkohol narkotika, dopning, tobak och spel 5. Miljöer och produkter, 6. Matvanor och livsmedel De föreslagna nyckeltalen är en bra utgångspunkt och i arbete med uppföljning och inför planering kommer översyn av nyckeltal och komplettering av dessa att kunna göras. KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN ALLÉVÄGEN VALLENTUNA TFN FAX REGISTRATOR@VALLENTUNA.SE 7

5 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE DNR FN SID 2/2 Handlingar Strategi, För en god folkhälsa på lika villkor 2. Förslag på nyckeltal för uppföljning 3. Protokollsutdrag Folkhälsostrategi (KS ) 2. Pernilla Järveroth Kultur- och fritidschef Ska expedieras till Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till 8

6 VERSION DIARIENUMMER S T RATEGI KOMMUNLEDNINGSKONTORET För en god folkhälsa på lika villkor 9

7 Folkhälsostrategi Innehåll Bakgrund Nationella målsättningar Nulägesbild Folkhälsan i Vallentuna Om mätverktyg och indikatorer... 3 Strategi Framgångsfaktorer Förankring, delaktighet och samverkan Organisation, genomförande och uppföljning Tillvägagångssätt Inriktning Delaktighet och inflytande i samhället Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Fysisk aktivitet Barn och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Matvanor och livsmedel... 8 KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN:

8 Bakgrund Folkhälsopolicyn visar på fullmäktiges viljeinriktning. Strategin syftar till att ge underlag för planering och genomförande av folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet ska bidra till att förverkliga Vallentuna kommuns vision: "Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion." Folkhälsofrågorna anknyter även till kommunens strategiska inriktningar i kommunplanen: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bidrar positivt till medborgarnas trygghet och hälsa vilket i sin tur främjar den ekonomiska tillväxten i samhället. 1. Nationella målsättningar Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". Utformningen och organiseringen av samhället påverkar folkhälsans utveckling. De elva nationella målområdena för folkhälsa grupperar hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. De elva målområdena följer nedan: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel 1 11

9 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 2. Nulägesbild Enligt landstinget kan fjorton enskilda sjukdomar och skador för att beskriva halva sjukdomsbördan: kranskärlssjukdom, ländryggssmärta, stroke, depression, fallolyckor, Alzheimer, KOL, diabetes, lungcancer, nacksmärta, självskador inklusive självmord, kolorektal cancer, skadligt alkoholbruk och trafikolyckor.1 Bland kända riskbeteenden och fysiologiska riskfaktorer finns osunda matvanor, rökning, fysisk inaktivitet, och alkoholkonsumtion samt högt blodtryck, BMI, kolesterol och blodsocker.2 Preventionsparadoxen = mest effektivt/lönsamt att satsa främjande och förebyggande på den stora gruppen som inte utmärkt sig ännu Enligt länsstyrelsen kan tre bra investeringar vara att satsa på: 3 En bra start i livet för barn och unga Funktionshindrade som har svårt att se, höra, röra sig, tolka och förstå information eller att tåla vissa ämnen Förebygga lårbensbrott hos äldre Folkhälsan i Vallentuna Påtagliga folkhälsoproblem i Vallentuna: 2014/20154 Uppfyller kriterier på depression och/eller ångest (GHQ) Nack- eller ryggvärk ett par dagar i veckan eller oftare Riskbruk alkohol Dagligrökare Övervikt el fetma Andel av vuxna kvinnor (statistisk felmarginal) Andel av vuxna män (statistisk felmarginal) 24 % (19-29) 20 % (13-26) 20 % (15-24) 15 % (10-21) 15 % (11-19) 8 % (5-12) 39 % (33-45) 18 % (12-24) 6 % (2-9) 58 % (51-65) 1 Föreläsning , Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin/stockholms läns landsting. (Sara Fritzell och Anton Lager) 2 Föreläsning , Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin/stockholms läns landsting. (Sara Fritzell och Anton Lager) 3 Föreläsning , Länsstyrelsen Stockholm (Kajsa Snidare och Jonas Melinder) 4 Föreläsning , Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin/stockholms läns landsting. (Sara Fritzell och Anton Lager) 12 2

10 2.1.2 Om mätverktyg och indikatorer För att kunna bedöma utvecklingen av folkhälsan behöver kommunen mäta och följa hälsoläget. Det tar dock lång tid att förbättra hälsan, och när förändringar sker kan det vara svårt att härleda dem till direkta satsningar. Folkhälsodata kan hämtas ut Folkhälsomyndighetens databas, som består av uppgifter från tre olika delar: Indikatorer utifrån folkhälsopolitikens 11 målområden, Nationella folkhälsoenkäten samt Skolbarns hälsovanor. Uppdateringar av databasen sker kontinuerligt. Utifrån kommunens storlek finns inte alltid kommunspecifik statistik om exempelvis HBTQ, utifrån att underlaget är alltför litet. Relevanta indikatorer/nyckeltal finns även i kommun- och landstingsdatabasen Kolada: exempelvis Kostnad miljö, hälsa och hållbar utveckling (kr/invånare), Ohälsotal, dagar, Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av sjukdom och ohälsa, andel (%). Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten Öppna jämförelser Rapporten redovisar resultat för befolkningens hälsa och levnadsvanor. Den tidigare jämförelsen publicerades år Stockholmsenkäten är en totalundersökning av elever i grundskolans årskurs 9 samt gymnasiets årskurs 2 som genomförs vartannat år i huvuddelen av länets kommuner. Undersökningen ger ett gediget underlag för planering och beslut om främjande och förebyggande arbete. Under 2016 genomförs den för första gången av samtliga kommuner i södra Roslagen. I de fall nämnderna gör egna enkätundersökningar kan även de vara intressanta mätverktyg. Exempelvis undersökningsmetoden Våga Visa kan erbjuda användbar och relevant kunskap om barn och ungas skolsituation, liksom barn- och ungdomsförvaltningens årliga måltidsenkät. 3 13

11 Strategi 3. Framgångsfaktorer 3.1 Förankring, delaktighet och samverkan Folkhälsoarbetet bör förankras internt, så att medarbetare och folkvalda aktivt kan sprida innehållet till olika intressenter och uppdragstagare. Om folkhälsoarbetet bedrivs gemensamt blir det också mer effektivt. Samverkan är därför strategiskt viktigt. Samverkan kan ske genom att folkhälsofrågor tas med på dagordningen vid möten med kommunens olika råd, i dialog med föreningar/ideell sektor och i samtal med externa organisationer, myndigheter och samarbetspartners. Folkhälsovetenskaplig expertis (exempelvis från landstinget och länsstyrelsen) såväl som representanter från föreningslivet bör vid behov bjudas in till samtal och diskussioner. 3.2 Organisation, genomförande och uppföljning För att folkhälsoarbetet ska bli framgångsrikt krävs en tydlig organisation och ansvarsfördelning Tillvägagångssätt Kommunens nämnder, styrelse och förvaltningar ska själva lyfta fram hur respektive verksamhet påverkar befolkningens hälsa. Olika delar av kommunen behöver därför närma sig frågorna på olika sätt. Nämnderna Beslutar att förvaltningen ska arbeta i enlighet med folkhälsostrategin, under vilka kommungemensamma mål som folkhälsoarbetet ska genomföras, och vilka nyckeltal som ska höra till nämndens styrkort. Förvaltningarna Formulerar aktiviteter utifrån folkhälsostrategin, i respektive verksamhetsplan. Respektive förvaltning ansvarar för genomförandet i vanlig ordning och att samverkan sker på lämpligt sätt. Uppföljning och förbättringsförslag redovisas årligen i nämndernas verksamhetsberättelser (följer tidplanen för årsbokslutet). 4 14

12 Kommunstyrelsen Ansvarar för samordning, sammanställning av informationen från nämnderna, analys av kommunens sammanlagda resultat samt vid behov återkoppling till nämnderna. Tar fram av förslag till revidering av strategin. Strategin ska ses över vartannat åt. Metodförslag 1. Analysera hur verksamheten påverkar hälsa och hälsans bestämningsfaktorer. Hur kan vår verksamhet förebygga ohälsa och bidra till att folkhälsomålen uppfylls? Vad gör vi idag och vad kan vi förbättra? 2. Prioritera: vilka mål och sakområden är relevanta för vår verksamhet och vad är viktigast att arbeta med? 3. Välj specifika, mätbara, angelägna, accepterade, realistiska, tidsbestämda och avstämda mål. 4. Vilka resurser har vi? Hur kan vi främja genomförande och samverka? 5. Planera uppföljningen. 4. Inriktning Nedan följer ett antal övergripande inriktningar och förslag till kommungemensamma aktiviteter. Av de elva nationella målområdena är följande särskilt intressanta att arbeta med ur det kommunala perspektivet: Delaktighet och inflytande i samhället Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Miljöer och produkter Matvanor och livsmedel 4.1 Delaktighet och inflytande i samhället Med jämlik hälsa menas att alla människor oavsett ålder, kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller andra egenskaper ska ha en rättvis möjlighet att uppnå sin fulla hälsopotential. Social integration, trygghet och goda livsvillkor är därför viktigt. Så skapar vi delaktighet och inflytande i samhället: Arbeta för ökad integration Samverka med andra aktörer för att skapa hälsofrämjande livsvillkor och levnadsvanor. Arbeta för minskad arbetslöshet Arbeta värdegrundsbaserat med att öka kunskaperna kring bemötande, exempelvis HBTQ och funktionsnedsättning 5 15

13 Beakta tillgänglighetsaspekter vid verksamhetsutveckling och arbeta för att tillgängliggöra offentliga ytor Uppmärksamma och beakta skillnader i hälsa mellan grupper Så vet vi att vi lyckats: Minskad andel i utanförskap: förbättrad tillgänglighet i Myndigheten för delaktighets tillgänglighetsundersökningar Ökad tillit till andra Ökat socialt deltagande Ökat antal genomförda kompetenshöjande aktiviteter gällande bemötande, exempelvis HBTQ eller funktionsnedsättning Ökad grad av inflytande i skolan Förbättrat Nöjd Inflytande Index, NII (sammanvägning) 4.2 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Arbete inom detta område syftar till ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av ohälsosamt spelande. Så arbetar vi förebyggande mot alkohol, droger och spelmissbruk: Arbeta förebyggande gällande tobak, alkohol och narkotika, inriktat på att skydda barn- och ungdomar Fortsätta att erbjuda attraktiva och drogfria ungdomsmiljöer Ökar medvetenheten och delaktigheten bland kommuninvånarna kring det drogförebyggande arbetet i kommunen. Så vet vi att vi lyckats: Ökad andel elever som väljer att avstå från tobak, alkohol och narkotika Minskad andel med riskabla alkoholvanor Höjd debutålder för tobak, alkohol och narkotika 4.3 Fysisk aktivitet Enligt folkhälsomyndigheten är trenden att den totala mängden regelbunden fysisk aktivitet minskar i befolkningen, samtidigt som många vuxna är mer fysiskt aktiva på fritiden. Detta kompenserar dock inte nedgången. Stillasittande är en oberoende riskfaktor för flera sjukdomar och hänger samman med den effekt som minskat muskelarbete har på energiförbrukning och fettomsättning. 5 Så skapar vi förutsättningar för och främjar fysisk aktivitet: 5 Folkhälsomyndighetens webbplats, Fysisk aktivitet ( 16 6

14 Verka för att det finns idrottsanläggningar i hela kommunen; skapa förutsättningar för föreningslivet och möjliggöra ett varierat utbud av aktiviteter Verka för att det finns tillgång till motionsanläggningar och möjlighet till spontanmotion. Väga in fysiska, psykiska, sociala aspekter samt trygghetsaspekter i alla planeringsprocesser Arbeta för att naturmiljöer och grönområden finns tillgängliga på nära håll Så vet vi att vi lyckats: Ökad andel fysiskt aktiva vuxna Förbättrat Nöjd Medborgar Index, NMI, rörande idrotts- och motionsanläggningar Förbättrat Nöjd Medborgar Index, NMI, rörande gång- och cykelvägar Förbättrat Nöjd Region Index, NRI, rörande möjligheter till att utöva fritidsintressen (t.ex. sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv) 4.4 Barn och ungas uppväxtvillkor Barns och ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön; relationen mellan barn och föräldrar såväl som skolgång samt skolprestation. Eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa är det viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan.6 Så skapar vi trygga uppväxtvillkor för barn och unga: Öka andelen elever som känner sig trygga i skolan Arbeta med att förebygga mobbning Stödja utvecklingen av goda levnadsvanor hos barn och ungdomar Sprida kunskap om föräldrastöd och erbjuda föräldrastöd utifrån behov Uppmärksamma flickors och pojkars livsvillkor i enlighet med barnkonventionen Så vet vi att vi lyckats: Ökad grad av elevers psykiska hälsa (minskad psykisk ohälsa) Minskad grad av mobbning Ökad andel trygga elever Ökad andel elever med positivt förhållande till föräldrar Minskad andel öppet arbetslösa ungdomar 4.5 Miljöer och produkter Luftföroreningar och buller kan bidra både till sjukdom och förtida dödsfall, såväl som påverkan på individens mentala välbefinnande. Kemiska ämnen finns i många 6 Folkhälsomyndighetens webbplats, Barns och ungas uppväxtvillkor ( 17 7

15 produkter och kan orsaka både hälso- och miljöproblem. Ytterligare risker för personskador finns i trafiken, på arbetsplatser, i hemmet, i skolan och i fritidsmiljöer. En långsiktigt god folkhälsa är därför beroende av en hälsofrämjande och säker miljö. 7 Så skapar vi en hälsofrämjande och säker miljö: Minska riskerna med kemikalier för kommunens invånare, särskilt barn Verka i avtal och vid upphandlingar för en hälsofrämjande miljö i kommunen8 Planerar för och skapar trygga miljöer: väger in fysiska, psykiska, sociala aspekter samt trygghetsaspekter i planeringsprocesser Så vet vi att vi lyckats: Framtagen och implementerad kemikalieplan Arbeta för att naturmiljöer och grönområden finns tillgängliga på nära håll Ökad andel trygga vuxna 4.6 Matvanor och livsmedel Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. En väl sammansatt och näringsriktig kost främjar hälsan. Redan i tidig ålder skapas traditioner och vanor kring mat och måltider, många av dessa vanor följer sedan med upp i vuxen ålder. Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Bra skolmat främjar såväl lärande som bra matvanor och god hälsa hos eleverna. Äldre är också en viktig målgrupp, inte minst för att uppmuntra till att bibehålla goda matvanor, för att orka vara aktiv och frisk men också för att förebygga bristsjukdomar och undernäring. Verksamheterna ska därför följa kommunens kostpolicy och servera näringsriktiga måltider enligt de målgruppsanpassade råden från Livsmedelsverket. De verksamheter som serverar mat till medborgarna ska visa vad som är hälsosamma livsmedel och sprida information och kunskap om goda matvanor och hälsa. Så skapar vi goda matvanor Genom att informera/sprida kunskap om hälsosamma livsmedel och goda matvanor Genom att arbeta efter kommunens kostpolicy Genom att de måltider som serveras är näringsriktigt utformade, enligt livsmedelsverkets näringsrekommendationer för respektive målgrupp. Socker och snabba kolhydrater ska minimeras. Så vet vi att vi lyckats: 7 Folkhälsomyndighetens webbplats, Miljöer och produkter ( 8 Exempelvis att produktvalsprincipen enligt miljöbalken följs: så att de miljö- och hälsomässigt bäst lämpade produkterna upphandlas och används av verksamheterna 18 8

16 Ökad konsumtion av frukt och grönsaker bland kommunens invånare Minskad andel malnutrition (undernärdhet) bland äldre Hög andel inköp av frukt och grönsaker 9 19

17 SID 1/5 Förslag på nyckeltal för uppföljning Delaktighet och inflytande i samhället Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Tillgänglighet Årligen/Myndigheten för delaktighets enkät Sammanlagt resultat andel av max poäng Grundskola, 71 % (2014) Idrott, 26 % (2014) Kultur, 39 % (2014) Fysisk tillgänglighet 36 % (2014) Tillit till andra 16 % (2014) Kolada/vart tredje år Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) Socialt deltagande Andel vuxna socialt deltagande (16-84 år) 19 % ( ) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år Grad av inflytande i skolan - Stockholmsenkäten/ Grad av inflytande (index) vartannat år (Elever åk 9 + åk 2) Nöjd Inflytande-index; NII (helheten) 37 (2013) SCB Medborgarundersökning KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN:

18 SID 2/5 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Vuxna med riskabla alkoholvanor (16-84 år) 15 % (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år Andel elever som avstår från tobak, alkohol och narkotika - Stockholmsenkäten/ vartannat år Andel som inte dricker alkohol (Elever åk 9 + åk 2) Andel som inte använder tobak (Elever åk 9 + åk 2) Andel som inte använt narkotika (Elever åk 9 + åk 2) Debutålder för tobak, alkohol och narkotika Tobaksdebut (Elever åk 9 + åk 2) Debutålder berusning (Elever åk 9 + åk 2) Debutålder narkotika (Elever åk 9 + åk 2) - Stockholmsenkäten/ vartannat år Fysisk aktivitet Indikator Nuläge Källa/periodicitet Ökad andel fysiskt aktiva vuxna 68,7 (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år Andel invånare år som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Ohälsotal, dagar Summa dagar 1 divideras med 21 dagar (2014) Kolada/årligen (försäkringskassan) befolkningen i åldern år Självupplevd hälsa Andel invånare (16-84 år) med bra självskattat hälsotillstånd 82 % (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år 1 mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern år. Källa: Försäkringskassan. KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN:

19 SID 3/5 Nöjdhet med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen (sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv) Nöjd-Region-Index NRI Nöjdhet med idrotts- och motions-anläggningar Förbättrat Nöjd Medborgar Index, NMI, rörande idrotts- och motions-anläggningar Tillgång till gång- och cykelvägar Medborgarnas bedömning av tillgången i kommunen, skala % (2013) Kolada uppgifter från SCB Medborgarunder-sökning 64 % (2013) Kolada uppgifter från SCB Medborgarunder-sökning 5,9 (2014) Kolada uppgifter från SCB Medborgarunder-sökning SCB Medborgarundersökning Barn och ungas uppväxtvillkor Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Grad av elevers - Stockholmsenkäten/vartannat år psykiska hälsa Psykosomatisk hälsa (index) (Elever åk 9 + åk 2) Mobbning/ - Stockholmsenkäten/vartannat år kränkande behandling: Elever som mobbats eller trakasserats i något avseende under läsåret (Elever åk 9 + åk 2) Trygga elever Stockholmsenkäten/vartannat år Elever som känner sig trygga om de går ut ensam sent en kväll i området (Elever åk 9 + åk 2) Relation till föräldrar Svag anknytning till föräldrar (index) (Elever åk 9 + åk 2) - Stockholmsenkäten/vartannat år KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN:

20 SID 4/5 Svag uppmärksamhet från föräldrar (index) (Elever åk 9 + åk 2) Inkonsekventa föräldrar (index) (Elever åk 9 + åk 2) Öppet arbetslösa ungdomar Andel(18-24 år) av den registerbaserade arbetskraften 2,2 % (oktober 2015) Arbetsförmedlingen/månadsvis Miljöer och produkter Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Framtagen Ja/Nej Vallentuna kommun kemikalieplan Trygga vuxna 21 % (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart tredje år Andel vuxna som avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (16-84 år) Trygghet 57 (2013) SCB Medborgarundersökning Nöjd-Region-index NRI Nöjdheten med tillgången till parker, grönområden och natur Nöjd-Region-index NRI skala ,6 (2013) SCB Medborgarundersökning Matvanor och livsmedel Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Konsumtion av frukt och grönt Andel (16 84 år) som äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 gånger/dag 21 % (2014) Kolada - utvecklingstal. (Nationell folkhälsoenkät/vart tredje år) KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN:

21 SID 5/5 Inköp av frukt och grönt i kommunens verksamheter Undernärdhet (malnutrition) bland äldre Fetma Andel invånare (16-84 år) med fetma Socialförvaltning, Barn- och ungdomsförvaltning Socialförvaltning 11 % (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN:

22 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m manträdesprotokol 2016-o7-25 I t4 (29) 511 Folkhälsostrategi (KS ) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsostrategi på remiss till nämnderna till och med den 3o juni zo16. Ärendebeskrivning Folkhälsopolicyn visar kommunens viljeinriktning medan strategin syftar till att ge underlag för planering och genomförande av folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet ska bidra till att förverhiga Vallentuna kommuns vision: "Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion." Folkhälsofrågorna ankn er även till kommunens strategiska inriktningar i kommunplanen. Yrkanden Stig Nyman (KD) yrkar att kommunstyrelsen nämnderna till och med den 3o juni zo16. skickar förslaget till folkhälsostrategi på remiss till Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på Stig Nymans (IO) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet därmed. Arendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott $ zt6 Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse: forslag till folkhälsostrategi 2. Folkhälsostrategi - för en god hälsa på lika villkor 3. Förslag på nyckeltal för uppföljning 4. Protokollsutdrag, KSAU $ zl^6 lzorg Expedieras till Akten Nämnderna Justerandes sign W I justerandey Ir(ign Utdragsbestyrkande 25