Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor 5 KS

Transkript

1 Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor 5 KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta Folkhälsostrategi - För en god hälsa på lika villkor. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade att skicka ett förslag till folkhälsostrategi på remiss till nämnderna. Med Folkhälsopolicyn som grund ska folkhälsostrategin utgöra underlag för nämndernas planering och genomförande av folkhälsoarbete inom respektive nämnds verksamhetsområde hade nämnderna inkommit med yttranden på remissförslaget. Barn- och ungdomsnämnden, Fritidsnämnden, Kulturnämnden samt Utbildningsnämnden har inte haft något att erinra mot förslaget. Socialnämnden har framhållit suicidprevention som ett särskilt viktigt sakområde inom fokusområdet Delaktighet och inflytande. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har förtydligat fokusområdet Miljöer och produkter, bland annat avseende vikten av implementering och uppföljning av en kemikalieplan. Kommunala Funktionshinderrådet har påmint om det angelägna med ett funktionshinderperspektiv på folkhälsoarbetet inom området Fysisk aktivitet. Nämndernas yttranden har vägts in i det reviderade förslaget: Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor, avseende perioden Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta Folkhälsostrategi - För en god hälsa på lika villkor. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Folkhälsostrategi - För en god hälsa på lika villkor 2. Reviderat utkast Folkhälsostrategi Aktuella nyckeltal för uppföljning Expedieras till Akten Nämnderna Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE DNR KS FREDRIK SANDELL SID 1/1 TRYGGHETSSAMORDNARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att anta Folkhälsostrategi - För en god hälsa på lika villkor. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen beslutade att skicka ett förslag till folkhälsostrategi på remiss till nämnderna. Med Folkhälsopolicyn som grund ska folkhälsostrategin utgöra underlag för nämndernas planering och genomförande av folkhälsoarbete inom respektive nämnds verksamhetsområde hade nämnderna inkommit med yttranden på remissförslaget. Barn- och ungdomsnämnden, Fritidsnämnden, Kulturnämnden samt Utbildningsnämnden har inte haft något att erinra mot förslaget. Socialnämnden har framhållit suicidprevention som ett särskilt viktigt sakområde inom fokusområdet Delaktighet och inflytande. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har förtydligat fokusområdet Miljöer och produkter, bland annat avseende vikten av implementering och uppföljning av en kemikalieplan. Kommunala Funktionshinderrådet har påmint om det angelägna med ett funktionshinderperspektiv på folkhälsoarbetet inom området Fysisk aktivitet. Nämndernas yttranden har vägts in i det reviderade förslaget: Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor, avseende perioden Handlingar 1. Reviderat utkast Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor, Reviderat förslag på nyckeltal för uppföljning, Tjänsteskrivelse, Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor Victor Kilén Kommundirektör Magnus Sjögren Marknadschef Ska expedieras till Akten Nämnderna TUNA TORG 1 TFN FAX KLK@VALLENTUNA.SE 6

5 DIARIENUMMER KS FOLKHÄLSOSTRATEGI För en god hälsa på lika villkor 7

6 Folkhälsostrategi För en god hälsa på lika villkor Innehåll Bakgrund Nationella målsättningar Nulägesbild Folkhälsan i Vallentuna Om mätverktyg och indikatorer...5 Folkhälsostrategi Framgångsfaktorer Förankring, delaktighet och samverkan Organisation, genomförande och uppföljning Tillvägagångssätt Inriktning Delaktighet och inflytande i samhället Barn och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel...11 TFN:

7 Bakgrund Folkhälsopolicyn visar på fullmäktiges viljeinriktning. Folkhälsostrategin syftar till att ge underlag för planering och genomförande av folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet ska bidra till att förverkliga Vallentuna kommuns vision: "Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion." Folkhälsofrågorna anknyter även till kommunens strategiska inriktningar i kommunplanen: Här växer människor och företag Bästa kommunen att bo och leva i Fler och växande Vallentunaföretag Närmare till allt God ekonomisk hushållning Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bidrar positivt till medborgarnas trygghet och hälsa vilket i sin tur främjar den ekonomiska tillväxten i samhället. 1. Nationella målsättningar Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". Utformningen och organiseringen av samhället påverkar folkhälsans utveckling. De elva nationella målområdena för folkhälsa grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. De elva målområdena följer nedan: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård TFN:

8 Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 2. Nulägesbild Enligt landstinget kan fjorton enskilda sjukdomar och skador beskriva halva sjukdomsbördan: kranskärlssjukdom, ländryggssmärta, stroke, depression, fallolyckor, Alzheimer, KOL, diabetes, lungcancer, nacksmärta, självskador inklusive självmord, kolorektal cancer, skadligt alkoholbruk och trafikolyckor. 1 Bland kända riskbeteenden och fysiologiska riskfaktorer finns osunda matvanor, rökning, fysisk inaktivitet, och alkoholkonsumtion samt högt blodtryck, högt BMI, högt kolesterol och högt blodsocker. 2 Preventionsparadoxen = mest effektivt/lönsamt att satsa främjande och förebyggande insatser på den stora gruppen som inte utmärkt sig ännu. Enligt länsstyrelsen kan tre investeringar vara bra att satsa på: 3 En bra start i livet för barn och unga Personer med funktionsnedsättning som har svårt att se, höra, röra sig, tolka och förstå information eller att tåla vissa ämnen Förebygga lårbensbrott hos äldre Folkhälsan i Vallentuna Påtagliga folkhälsoproblem i Vallentuna: 2014/ Andel av vuxna kvinnor (statistisk felmarginal) Andel av vuxna män (statistisk felmarginal) Uppfyller kriterier på 24 % (19-29) 20 % (13-26) depression och/eller ångest (GHQ) Nack- eller ryggvärk ett par 20 % (15-24) 15 % (10-21) dagar i veckan eller oftare Riskbruk alkohol 15 % (11-19) 18 % (12-24) 1 Föreläsning , Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin/stockholms läns landsting. (Sara Fritzell och Anton Lager) 2 Föreläsning , Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin/stockholms läns landsting. (Sara Fritzell och Anton Lager) 3 Föreläsning , Länsstyrelsen Stockholm (Kajsa Snidare och Jonas Melinder) 4 Föreläsning , Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin/stockholms läns landsting. (Sara Fritzell och Anton Lager) TFN:

9 Dagligrökare 8 % (5-12) 6 % (2-9) Övervikt eller fetma 39 % (33-45) 58 % (51-65) Om mätverktyg och indikatorer För att bedöma utvecklingen av folkhälsan behöver kommunen mäta och följa hälsoläget. Det tar lång tid att förbättra hälsan, och när förändringar sker kan det vara svårt att härleda dem till direkta satsningar. Folkhälsodata kan hämtas ut Folkhälsomyndighetens databas, som består av uppgifter från tre olika delar: Indikatorer utifrån folkhälsopolitikens 11 målområden, Nationella folkhälsoenkäten samt Skolbarns hälsovanor. Uppdateringar av databasen sker kontinuerligt. Utifrån kommunens storlek, finns inte alltid kommunspecifik statistik om exempelvis hbtq, utifrån att underlaget är alltför litet. Relevanta indikatorer/nyckeltal finns även i kommun- och landstingsdatabasen Kolada: Kostnad miljö, hälsa och hållbar utveckling, kr/invånare, Ohälsotal, dagar, Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av sjukdom och ohälsa, andel (%). Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade tillsammans med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten Öppna jämförelser 2014 Folkhälsa. Rapporten redovisar resultat för befolkningens hälsa och levnadsvanor. Den tidigare jämförelsen publicerades år Stockholmsenkäten är en totalundersökning av elever i grundskolans årskurs 9 samt gymnasiets årskurs 2 som genomförs vartannat år i huvuddelen av länets kommuner. Undersökningen ger ett gediget underlag för planering och beslut om främjande och förebyggande arbete genomfördes den för första gången av samtliga kommuner i södra Roslagen. I de fall nämnderna gör egna enkätundersökningar kan även de vara intressanta mätverktyg. Exempelvis undersökningsmetoden Våga Visa kan erbjuda användbar och relevant kunskap om barn och ungas skolsituation, liksom barn- och ungdomsförvaltningens årliga måltidsenkät. TFN:

10 Folkhälsostrategi 3. Framgångsfaktorer 3.1 Förankring, delaktighet och samverkan Folkhälsoarbetet bör förankras internt, så att medarbetare och folkvalda aktivt kan sprida innehållet till olika intressenter och uppdragstagare. Om folkhälsoarbetet bedrivs gemensamt blir det också mer effektivt. Samverkan är därför strategiskt viktigt. Samverkan kan ske genom att folkhälsofrågor tas med på dagordningen vid möten med kommunens olika råd, i dialog med föreningar/ideell sektor och i samtal med externa organisationer, myndigheter och samarbetspartners. Folkhälsovetenskaplig expertis (exempelvis från landstinget och länsstyrelsen) såväl som representanter från föreningslivet bör vid behov bjudas in till samtal och diskussioner. 3.2 Organisation, genomförande och uppföljning För att folkhälsoarbetet ska bli framgångsrikt krävs en tydlig organisation och ansvarsfördelning Tillvägagångssätt Kommunens nämnder, styrelse och förvaltningar ska själva lyfta fram hur respektive verksamhet påverkar befolkningens hälsa. Olika delar av kommunen behöver därför närma sig frågorna på olika sätt. Nämnderna Beslutar att förvaltningen ska arbeta i enlighet med folkhälsostrategin, under vilka kommungemensamma mål som folkhälsoarbetet ska genomföras, och vilka nyckeltal som ska höra till nämndens styrkort. Förvaltningarna Formulerar aktiviteter utifrån folkhälsostrategin, i respektive verksamhetsplan. Respektive förvaltning ansvarar för genomförandet i vanlig ordning och att samverkan sker på lämpligt sätt. Uppföljning och förbättringsförslag redovisas årligen i nämndernas verksamhetsberättelser (följer tidplanen för årsbokslutet). TFN:

11 Kommunstyrelsen Ansvarar för samordning, sammanställning av informationen från nämnderna, analys av kommunens sammanlagda resultat samt vid behov återkoppling till nämnderna. Tar fram förslag till revidering av Folkhälsostrategin. Folkhälsostrategin ska ses över vartannat år. Metodförslag 1. Analysera hur verksamheten påverkar hälsa och hälsans bestämningsfaktorer. Hur kan vår verksamhet förebygga ohälsa och bidra till att folkhälsomålen uppfylls? Vad gör vi idag och vad kan vi förbättra? 2. Prioritera: vilka mål och sakområden är relevanta för vår verksamhet och vad är viktigast att arbeta med? 3. Välj specifika, mätbara, angelägna, accepterade, realistiska, tidsbestämda och avstämda mål. 4. Vilka resurser har vi? Hur kan vi främja genomförande och samverka? 5. Planera uppföljningen. 4. Inriktning Nedan följer ett antal övergripande inriktningar och förslag till kommungemensamma aktiviteter. Av de elva nationella målområdena är följande sex fastställda av Kommunfullmäktige i kommunens folkhälsopolicy som prioriterade fokusområden: Delaktighet och inflytande i samhället Barn och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 4.1 Delaktighet och inflytande i samhället Med jämlik hälsa menas att alla människor oavsett ålder, kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller andra egenskaper ska ha en rättvis möjlighet att uppnå sin fulla hälsopotential. Social integration, trygghet och goda livsvillkor är därför viktigt. Så skapar vi delaktighet och inflytande i samhället: Arbeta för ökad integration TFN:

12 Samverka med andra aktörer för att skapa hälsofrämjande livsvillkor och levnadsvanor Arbeta för minskad arbetslöshet Arbeta värdegrundsbaserat med att öka kunskaperna kring bemötande, av exempelvis hbtq-personer och funktionshindrade Beakta tillgänglighetsaspekter vid verksamhetsutveckling och arbeta för att tillgängliggöra offentliga ytor Uppmärksamma och beakta skillnader i hälsa mellan grupper Arbeta för att förhindra självmord Så följer vi upp arbetet: Minskad andel i utanförskap: förbättrad tillgänglighet i Myndigheten för delaktighets tillgänglighetsundersökningar Ökad tillit till andra Ökat socialt deltagande Ökat antal genomförda kompetenshöjande aktiviteter gällande bemötande av exempelvis hbtq-personer eller personer med funktionsnedsättning Ökad grad av inflytande i skolan Förbättrat Nöjd Inflytande Index, NII (sammanvägning) Minskat antal självmord 4.2 Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön; relationen mellan barn och föräldrar såväl som skolgång samt skolprestation. Eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa är det viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan. 5 Så skapar vi trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar Öka andelen elever som känner sig trygga i skolan Arbeta med att förebygga mobbning Stödja utvecklingen av goda levnadsvanor hos barn och ungdomar Sprida kunskap om föräldrastöd och erbjuda föräldrastöd utifrån behov Uppmärksamma flickors och pojkars livsvillkor i enlighet med barnkonventionen Så följer vi upp arbetet: Ökad grad av elevers psykiska hälsa (minskad psykisk ohälsa) Minskad grad av mobbning Ökad andel trygga elever Ökad andel elever med positivt förhållande till föräldrar Minskad andel öppet arbetslösa ungdomar 5 Folkhälsomyndighetens webbplats, Barns och ungas uppväxtvillkor ( TFN:

13 4.3 Miljöer och produkter Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger upphov till faktorer som på olika sätt kan påverka hälsan. Luftföroreningar och buller kan bidra både till sjukdom och förtida dödsfall, såväl som påverkan på individens mentala välbefinnande. Kemiska ämnen finns i många produkter och kan orsaka både hälsooch miljöproblem. Ytterligare risker för personskador finns i trafiken, på arbetsplatser, i hemmet, i skolan och i fritidsmiljöer. En långsiktigt god folkhälsa är därför beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. 6 Så skapar vi en hälsofrämjande och säker yttre miljö: Minska riskerna med kemikalier för kommunens invånare, särskilt barn Verka i avtal och vid upphandlingar för en hälsofrämjande miljö i kommunen Planera för och skapa trygga miljöer: väga in fysiska, psykiska, sociala aspekter samt trygghetsaspekter i planeringsprocesser Så följer vi upp arbetet: Ta fram, implementera och följa upp kommunal kemikalieplan Arbeta för att naturmiljöer och grönområden finns tillgängliga på nära håll Ökad andel trygga vuxna 4.4 Fysisk aktivitet Enligt folkhälsomyndigheten är trenden att den totala mängden regelbunden fysisk aktivitet minskar i befolkningen, samtidigt som många vuxna är mer fysiskt aktiva på fritiden. Detta kompenserar dock inte nedgången. Stillasittande är en oberoende riskfaktor för flera sjukdomar och hänger samman med den effekt som minskat muskelarbete har på energiförbrukning och fettomsättning. 7 Så skapar vi förutsättningar för och främjar fysisk aktivitet: Verka för att det finns idrottsanläggningar i hela kommunen; skapa förutsättningar för föreningslivet och möjliggöra ett varierat utbud av aktiviteter Verka för att det finns tillgång till motionsanläggningar och möjlighet till spontanmotion Väga in fysiska, psykiska, sociala aspekter samt trygghetsaspekter i planeringsprocesser Arbeta för att naturmiljöer och grönområden finns tillgängliga på nära håll Så följer vi upp arbetet: 6 Folkhälsomyndighetens webbplats, Miljöer och produkter ( 7 Folkhälsomyndighetens webbplats, Fysisk aktivitet ( TFN:

14 Ökad andel fysiskt aktiva vuxna Förbättrat Nöjd Medborgar Index, NMI, rörande idrotts- och motionsanläggningar Förbättrat Nöjd Medborgar Index, NMI, rörande gång- och cykelvägar Förbättrat Nöjd Region Index, NRI, rörande möjligheter till att utöva fritidsintressen (t.ex. sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv) 4.5 Matvanor och livsmedel Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. En väl sammansatt och näringsriktig kost främjar hälsan. Redan i tidig ålder skapas traditioner och vanor kring mat och måltider, många av dessa vanor följer sedan med upp i vuxen ålder. Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Bra skolmat främjar såväl lärande som bra matvanor och god hälsa hos eleverna. Äldre är också en viktig målgrupp, inte minst för att uppmuntra till att bibehålla goda matvanor, för att orka vara aktiv och frisk men också för att förebygga bristsjukdomar och undernäring. Verksamheterna ska därför följa kommunens kostpolicy och servera näringsriktiga måltider enligt de målgruppsanpassade råden från Livsmedelsverket. De verksamheter som serverar mat till medborgarna ska visa vad som är hälsosamma livsmedel och sprida information och kunskap om goda matvanor och hälsa. Så skapar vi goda matvanor: Genom att informera/sprida kunskap om hälsosamma livsmedel och goda matvanor Genom att arbeta efter kommunens kostpolicy Genom att de måltider som serveras är näringsriktigt utformade, enligt livsmedelsverkets näringsrekommendationer för respektive målgrupp. Socker och snabba kolhydrater ska minimeras. Så följer vi upp arbetet: Ökad konsumtion av frukt och grönsaker bland kommunens invånare Andel malnutrition (undernärdhet) bland äldre Inköp av frukt och grönsaker TFN:

15 4.6 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Arbete inom detta område syftar till ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av ohälsosamt spelande. Så arbetar vi drogförebyggande: Arbeta förebyggande gällande tobak, alkohol och narkotika, inriktat på att skydda barn- och ungdomar Fortsätta att erbjuda attraktiva och drogfria ungdomsmiljöer Öka medvetenheten och delaktigheten bland kommuninvånarna kring det drogförebyggande arbetet i kommunen Så följer vi upp arbetet: Ökad andel elever som väljer att avstå från tobak, alkohol och narkotika Minskad andel vuxna med riskabla alkoholvanor Höjd debutålder för tobak, alkohol och narkotika TFN:

16 SID 1/6 Aktuella nyckeltal för uppföljning Delaktighet och inflytande i samhället Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Tillgänglighet Årligen/Myndigheten för delaktighets enkät Sammanlagt resultat andel av max poäng Grundskola, 71 % (2014) Idrott, 26 % (2014) Kultur, 39 % (2014) Fysisk tillgänglighet 36 % (2014) Tillit till andra Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) 16 % (2014) Kolada/vart tredje år Socialt deltagande Andel vuxna socialt deltagande (16-84 år) Grad av inflytande i skolan Grad av inflytande (index 0-100) (Elever åk 9 + åk 2) 47, 59 (2016) Nöjd Inflytande-index; NII (helheten) 19 % ( ) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år Stockholmsenkäten/ vartannat år 37 (2013) SCB Medborgarundersökning TFN:

17 SID 2/6 Barn och ungas uppväxtvillkor Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Grad av elevers psykiska hälsa Psykosomatisk hälsa (index) (Elever åk 9 + åk 2) 54, 55 (2016) Mobbning/ kränkande behandling Elever som mobbats eller trakasserats i något avseende under läsåret (Elever åk 9 + åk 12 %, 7 % (2016) 2) Trygga elever Elever som känner sig trygga om de går ut ensam sent en kväll i området (Elever åk 9 + åk 2) 77 %, 76 % (2016) Relation till föräldrar Svag anknytning till föräldrar (index) (Elever åk 9 + åk 2) Svag uppmärksamhet från föräldrar (index) (Elever åk 9 25, 23 (2016) + åk 2) Inkonsekventa föräldrar (index) (Elever åk 9 + åk 2) 21, 20 (2016) Stockholmsenkäten/vartannat år Stockholmsenkäten/vartannat år Stockholmsenkäten/vartannat år Stockholmsenkäten/vartannat år Öppet arbetslösa ungdomar Andel(18-24 år) av den registerbaserade arbetskraften 41, 39 (2016) 2,2 % (oktober 2015) Arbetsförmedlingen/månadsvi s TFN:

18 SID 3/6 Miljöer och produkter Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Framtagen kemikalieplan Ja/Nej Vallentuna kommun Trygga vuxna Andel vuxna som avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (16-84 år) Trygghet Nöjd-Region-index NRI Nöjdheten med tillgången till parker, grönområden och natur Nöjd-Region-index NRI skala % (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart tredje år 57 (2013) SCB Medborgarundersökning 7,6 (2013) SCB Medborgarundersökning TFN:

19 SID 4/6 Fysisk aktivitet Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Ökad andel fysiskt aktiva vuxna Andel invånare år som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Ohälsotal, dagar Summa dagar 1 divideras med befolkningen i åldern år Självupplevd hälsa Andel invånare (16-84 år) med bra självskattat hälsotillstånd Nöjdhet med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen (sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv) Nöjd-Region-Index NRI Nöjdhet med idrotts- och motions-anläggningar Förbättrat Nöjd Medborgar Index, NMI, rörande idrottsoch motions-anläggningar Tillgång till gång- och cykelvägar Medborgarnas bedömning av tillgången i kommunen, skala ,7 (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år 21 dagar (2014) Kolada/årligen (försäkringskassan) 82 % (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år 59 % (2013) Kolada uppgifter från SCB Medborgarunder-sökning 64 % (2013) Kolada uppgifter från SCB Medborgarunder-sökning 5,9 (2014) Kolada uppgifter från SCB Medborgarunder-sökning TFN:

20 SID 5/6 Matvanor och livsmedel Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Konsumtion av frukt och grönt Andel (16 84 år) som äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 gånger/dag 21 % (2014) Kolada - utvecklingstal. (Nationell folkhälsoenkät/vart tredje år) Inköp av frukt och grönt i kommunens verksamheter Undernärdhet (malnutrition) bland äldre Fetma Andel invånare (16-84 år) med fetma Socialförvaltning, Barn- och ungdomsförvaltning Socialförvaltning 11 % (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år TFN:

21 SID 6/6 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Nyckeltal Nuläge Källa/periodicitet Vuxna med riskabla alkoholvanor (16-84 år) Andel elever som avstår från tobak, alkohol och narkotika Andel som inte dricker alkohol (Elever åk 9 + åk 2) Andel som inte använder tobak (Elever åk 9 + åk 2) Andel som inte använt narkotika (Elever åk 9 + åk 2) Debutålder för tobak, alkohol och narkotika Tobaksdebut (Elever åk 9 + åk 2) Debutålder berusning (Elever åk 9 + åk 2) Debutålder narkotika (Elever åk 9 + åk 2) 15 % (2014) Nationell folkhälsoenkät/vart fjärde år 57 %, 29 % (2016) 85 %, 70 % (2016) 95 %, 78 % (2016) 12,4 år, 13,1 år (2016) 13,9 år, 14,9 år (2016) 14,1 år, 15,6 år (2016) Stockholmsenkäten/ vartannat år Stockholmsenkäten/ vartannat år TFN: