STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

Transkript

1 STATENS KONSTRÅD ÅRSREDOVISNING 2014 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

2

3 Till regeringen Kulturdepartementet Stockholm Ddnr 1.2.1/2015:33 Statens konstråd överlämnar härmed sin årsredovisning för verksamheten Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Magdalena Malm Direktör STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

4

5 INNEHÅLL Förord 6 RESULTATREDOVISNING 9 Verksamhetens resultat 10 Verksamhetsgrenarnas direkta kostnader och intäkter 10 Kvalitativa aspekter av verksamhetsgrenarnas resultat 12 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 15 Tillfälliga projekt 16 Stadsutveckling 19 Permanenta projekt 21 Konstkollektioner 26 Tillsynsverksamhet 31 Tillsyn över statlig inköpt konst 32 Tillsyn över statlig byggnadsanknuten konst 35 Förmedling och kommunikation 36 Förmedling 37 Kommunikation 43 Prioriterade områden 46 Särskilda redovisningar 48 FINANSIELL REDOVISNING 53 Resultaträkning 54 Balansräkning 55 Anslagsredovisning 56 Sammanställning över väsentliga uppgifter 57 Tilläggsupplysningar och noter 58 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

6 FÖRORD Statens konstråds arena är de offentliga rummen där nyskapande samtidskonst kan göras tillgänglig för publiker långt utanför museernas och andra utställningsplatsers räckvidd. De situationer som uppstår i mötet mellan de offentliga rummen och den samtida konsten leder ofta till sammansatta känslor av både insikt och osäkerhet, situationer som ger ökade förutsättningarna för social interaktion och utveckling av nya tankar och perspektiv. De senaste två åren har Statens konstråd genomfört ett omfattande förnyelsearbete av verksamheten. I detta arbete har vi tagit fasta på Konstrådets position i gränslandet mellan konst och samhälle och närheten till olika publiker. Utifrån denna position har det varit en självklarhet att skapa en organisation som kan utveckla nya format och inspirera till en mångfald av konstnärliga utryck som samspelar med de offentliga rummens olika dimensioner. Under 2014 har vi kunnat se de första resultaten av Konstrådets nya inriktning. Ett friare format för konstnärers utforskande av gemensamma miljöer har skapats inom ramen för verksamheten Tillfälliga projekt och under året har, inom denna verksamhet, ett antal projekt inletts där konstnärer relaterar till förändringar i samhället. Erfarenheterna från regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har tagits till vara inom ramen för den nya verksamheten Stadsutveckling där konstnärers kompetens tillför olika värden i planering och byggande och därmed bidrar till att skapa inspirerande och hållbara livsmiljöer. I båda dessa nya verksamheter har invanda förväntningar på offentlig konst omprövats och nya former för konstnärliga praktiker i de offentliga rummen utvecklats. Konstrådet har i sin nya inriktning som mål att driva utvecklingen av den offentliga konsten och gestaltning av offentliga miljöer. En förutsättning för detta är att öka kunskapen i Sverige om tendenser och strömningar inom den internationella offentliga samtidskonsten. Det har länge saknats arenor för utbyte av erfarenheter inom samtidskonsten mellan aktörer i Sverige som arbetar med konst i offentliga rum och motsvarande aktörer internationellt. Under 2014 har vi därför lagt stor vikt vid att öka det internationella utbytet inom fältet. Internationella samarbeten är också ett viktigt sätt för Konstrådet att bidra till utvecklingen av den offentliga konsten internationellt. Ett exempel på detta var Konstrådets största satsning under 2014 Creative Time Summit: Stockholm. En konferens som lyfte fram en lång rad internationella och svenska exempel på vad konst i offentliga rum kan vara. Konstnärer, författare, curatorer, forskare, kulturpersoner, politiker och många andra från hela världen samlades för att diskutera skärningspunkter mellan konst och samhällsfrågor. Summiten samlade en publik på över fem hundra personer från Sverige, Europa och andra kontinenter och den livesändes på ytterligare 75 platser runt om i världen. Utöver att erbjuda inspiration och dialog skapade summiten också viktiga kopplingar mellan svenska och utländska aktörer. Statens konstråd har under 2014 också deltagit i ett stort antal internationella program och byggt långsiktiga relationer med systerorganisationer såväl i Norden som i Europa. Det internationella perspektivet är en stor tillgång, både för Konstrådet och andra aktörer, i arbetet med konstnärligt nyskapande projekt i lokala och regionala sammanhang över hela Sverige. Samtidigt som den offentliga konsten är i en fas av stark förnyelse och utveckling så finns också behov av att uppmärksamma den viktiga kulturhistoria som den offentliga konsten representerar lanserade Konstrådet boken Offentlig konst Ett kulturarv. Den är resultatet av ett flerårigt 6 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

7 forskningsprojekt med stöd av Riksantikvarieämbetet och har aktualiserat frågan om hur den offentliga konsten kan skyddas och bevaras som ett viktigt inslag i det moderna samhällets kulturarv. Konstrådets huvudtema de senaste åren Vad kan konst i offentliga rum vara? har under 2014 riktats till barn och unga genom att vi har bjudit in ungdomar att själva skapa konstverk i offentliga rum eller gestalta sina egna upplevelser av samhällets gemensamma platser. Att erbjuda oväntade konstupplevelser och skapa hållbara livsmiljöer som stärker demokratin och människors välbefinnande är en svår konst. Med den nya inriktningen har Statens konstråd goda förutsättningar att utveckla arbetsmetoder och format där vi kan tillvarata konstens förmåga att formulera och synliggöra det som vi har svårt att sätta ord på. Magdalena Malm Direktör STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

8 Silvana Imam John Ewing Dora García Saskia Sassen Tone Olaf-Nielsen Natalya Eryomenko Joanna Warsza Núria Güell Roberta Uno Soraya Post Christopher Robbins Joanna Sandell Favianna Rodriguez Arbetslaget på Konsthall C Jill Magid Elizabeth Sorensen 8 Birgitta Jónsdóttir STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014 Edi Rama Amar Kanwar Laura Raicovich

9 RESULTATREDOVISNING

10 VERKSAMHETENS RESULTAT Statens konstråd redovisar verksamhetens resultat utifrån tre verksamhetsgrenar som korresponderar med 1 och 2 i myndighetens instruktion (SFS nr: 2007:1188): Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar verksamheterna: Permanent konst Stadsutveckling Tillfälliga projekt Konstkollektioner Tillsynsverksamhet Förmedling och kommunikation Verksamhetens mätbara resultat redovisas kvantitativt genom tabeller, diagram och förteckningar. Kvalitativa aspekter av verksamhetens resultat, som inte är kvantitativt mätbara, redovisas i beskrivande och analyserande texter samt bilder i anslutning till respektive verksamhetsgren. VERKSAMHETSGRENARNAS DIREKTA KOSTNADER OCH INTÄKTER Resultat Tabell 1 Kostnader inklusive inköpt konst fördelade på verksamhetsgrenar (resultaträkning i tkr) TKR Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (Brutto) Tillsynsverksamhet Förmedling och kommunikation Tabell 2 Intäkter (exkl. anslagsintäkter) TKR Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tillsynsverksamhet Förmedling och kommunikation STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

11 Tabell 3 Intäkter av anslagsfinansierad verksamhet TKR Intäkter av anslag Årets anskaffningar av inköpt konst som aktiveras i BR Minskning av semesterlöneskuld som ej belastat anslag(intjänad före 2009) Anslagsförbrukning Tabell 4 Intäkter av anslag TKR Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tillsynsverksamhet Förmedling och kommunikation Kommentar Kostnader utgörs huvudsakligen av arvoden för skiss och utförandekostnader till konstnärer enligt kontrakt, inköp av konst, konsulttid (arbetstid och restid) inom tillfälliga projekt, permanenta projekt, stadsutveckling och konstkollektioner samt direkta kostnader för trycksaksproduktion och pedagogisk verksamhet inom förmedling samt ramning och restaurering av konstverk inom tillsyn. De externa intäkter som finns i verksamheten är huvudsakligen relaterade till externfinansiering av projekt eller intäkter för utfört arbete kring omhängning av konstkollektioner på statliga myndigheter. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

12 KVALITATIVA ASPEKTER AV VERKSAMHETSGRENARNAS RESULTAT I en krönika i DN den 4 februari 2015 ringar Stina Oscarsson in något väsentligt om begreppet kvalitet. Genom ett vardagsexempel beskriver hon hur kvalitet definieras olika beroende på om det handlar om ett sidentyg för en bröllopsklänning eller bävernylon för en barnoverall. De flesta är nog överens om att sidentyget är det bästa valet för en bröllopsklänning, medan bävernylon passar bättre för en barnoverall. Oscarssons artikel belyser att kvalitet inom konsten och kulturen inte är ett entydigt begrepp. Utmaningen ligger i att använda dynamiska definitioner som tar hänsyn till en mångfald av olika kvaliteter, definitioner som varierar för olika situationer och beroende på vilka effekter som eftersträvas. Ett magnifikt konstverk som förvaras i ett låst vindsförråd kommer inte bidra till någon förändring. På Statens konstråd arbetar vi därför med begreppet kvalitet kopplat till effekt eller genomslag. Den övergripande effekt som Konstrådet vill uppnå är att verksamhetens resultat ska vara av betydelse för utvecklingen av den offentliga konsten i hela Sverige. Vi har gått från att fokusera på att producera så mycket som möjligt till att prioritera högkvalitativa projekt som kan få stort genomslag. Det ställer höga krav på verksamheternas kvaliteter gällande olika egenskaper och värden. Nedan följer ett resonemang, dels utifrån verksamhetens resultat och dels i relation till verksamhetens processer, som syftar till att skapa förståelse för vilka kvalitativa aspekter som vi anser tillsammans bidrar till en mångfald av kvaliteter i verksamhetens resultat. Resultatens kvaliteter Konstnärliga och gestaltande kvaliteter I mötet mellan konst och offentliga rum kan de mest oväntade kvaliteter uppstå. Diskussioner om konstnärlig kvalitet utgår ofta från konstens egna kvaliteter. Detta är ett relevant mått och något som Konstrådet bedömer: Är måleriet skickligt genomfört, bygger konstverket på ett intressant koncept, förhåller det sig nyskapande till konsthistorien och rymmer det ambivalens och utrymme för olika tolkningar? I Konstrådets verksamhet påverkas arbetet med konsten dessutom av att det sker mitt i samhällets gemensamma rum. Avgörande för att kunna beskriva kvalitet är därför hur konsten förhåller sig till den omgivande situationen och sammanhanget: Sättet den relaterar till platsens karaktär, relationen till historia och aktuella diskussioner påverkar människors upplevelser och resultatet av verksamheten. Ett riktigt bra offentligt konstverk har egenskaper som aktiverar den omgivande miljön och skapar bland annat reflektion kring platsens estetiska utformning, historia, minnen och sociala relationer. Publikens upplevelser Ett konstverk blir betydelsefullt först när människor tar del av det. Genom olika former av dialoger förstärker Konstrådet kvaliteten i publikens upplevelser. Ju mer man vet, desto mer ser, känner och tänker man. Även de debatter som kan uppstå kring offentliga verk är väsentliga för att skapa förståelse och engagemang. Det förmedlande arbetet skapar fördjupad förståelse både för de enskilda konstverken och för samtidskonst i ett större perspektiv. Konstrådets verksamheter pågår i hela landet. I tillfälliga projekt, stadsutveckling, permanenta projekt, konstkollektioner, tillsyn, förmedling och kommunikation medverkar vi aktivt och, ofta i nära samverkan med andra aktörer, till att samtidskonsten får en framträdande roll och synlighet 12 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

13 i landets alla regioner. Vi ser detta som en viktig aspekt av verksamheten eftersom den därigenom konkret bidrar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen om allas rätt till kulturupplevelser. Utveckling av fältet konst och gemensamma rum Att bidra till utvecklingen av fältet konst och gemensamma miljöer är en central kvalitet i Konstrådets verksamheter. För att uppnå detta är lärandeperspektivet i verksamheten viktigt, såväl i form av metod- och kunskapsutveckling, som spridning av verksamhetens resultat. Genom att dokumentera och förmedla erfarenheter och lärdomar från verksamhetens processer och resultat uppnår Konstrådet ökad kvalitet, dels i de egna konstprojekten, dels i kunskapsspridningen till andra aktörer som arbetar med konst i gemensamma miljöer. Nya kulturella kvaliteter som utvecklar ett fält uppstår i skärningspunkten mellan det kända och det okända. Utbytet är själva villkoret för konstens existens, det som gör att den håller sig levande och utvecklas. Internationella nätverk och samarbeten ger Konstrådet nya perspektiv och förnyar våra synsätt på konst och kultur. Med andra ord, bidrar utbytet med internationella aktörer till att Konstrådets förståelse av konsten och de offentliga rummen är uppdaterad, vilket i förlängningen tillför kvalitet i de lokala sammanhang som vi verkar i runt hela Sverige. På samma sätt är kunskap om det mångkulturella svenska samhället avgörande för att skapa kvalitet i utformningen av samhällets gemensamma rum. Genom samverkan med andra aktörer uppnår Konstrådet ny utveckling och högre kvalitet i gestaltning av gemensamma miljöer. Samverkan tillför verksamheten ny kompetens och möjliggör att olika arbetskulturer bryts mot och berikar varandra. På så sätt kan nya perspektiv uppstå som leder till kvalitativt nytänkande och nyskapande resultat. Konstrådets verksamhet är i hög grad tvärdisciplinär och här antar vi en ständig utmaning att skapa nya former av samverkan och nätverk med organisationer och personer inom områden som kan stärka utvecklingen inom offentlig konst och gemensamma miljöer. I effektiv samverkan med andra skapas synergier, kompetensen ökar, olika perspektiv tillvaratas och resultaten kan få en större spridning. Samhällsrelevans En kvalitet är att vår verksamhet sker mitt i samhällets gemensamma rum. Genom att betona kopplingen mellan konst och samhällsfrågor i verksamheten skapar vi en större relevans för samtidskonsten och kan nå nya publiker genom de teman vi lyfter fram. Detta stöder kvalitativt målet i Konstrådets instruktion att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. De gemensamma rummen är samhällets mittpunkt i den bemärkelsen att de finns till för alla. För att verksamheten ska vara relevant är mångfald och jämställdhet grundläggande kvaliteter. Konsten rymmer stora möjligheter till samtal, möten och förståelse mellan människor oavsett sociala och kulturella bakgrunder och förutsättningar, ålder, kön och sexuell läggning. Genom att kontinuerligt tolka och förstå samhällets mångfald och att låta den vara representerad i hela verksamheten blir Konstrådets verksamhet relevant för hela samhället. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

14 Processernas kvaliteter Det finns ett direkt samband mellan hur en organisation är strukturerad, kvaliteten på dess organisation och processer, och de kvaliteter den kan generera. Här beskriver vi kortfattat några kvalitativa aspekter av verksamhetens processer. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön säkras den konstnärliga kvaliteten genom beredning i konstenheten med en bred kompetens av curatorer och en arkitekt. I granskningen av skisser och projektplaner bedömer vi enligt resonemanget om konstnärlig och gestaltande kvalitet ovan hur väl konstnärer förmår skapa konstnärlig kvalitet i förhållande till den omgivande kontexten. Även processerna för teknisk kvalitetssäkring är en viktig kvalitativ aspekt. Alla projekt granskas i flera steg för att bedöma garantier på tjänster och material och analysera olika risker i projektplaner, skisser och modeller. På så sätt kan hög beständighet uppnås och de krav som ställs på till exempel tillgänglighet, miljöhänsyn och tillstånd uppfyllas. En viktig kvalitativ aspekt är även att våra projekt uppfyller de krav som ställs på upphandling i lagen om offentlig upphandling. Samtliga projekt som genom åren har överprövats har klarat förvaltningsdomstolens prövning vilket visar att processerna för projekten håller god kvalitet. Inom Tillsynsverksamheten är organisationen och processen för Konstrådets kontakter med statliga myndigheter och statliga organ grundläggande. Tillsynsregistret innehåller samtliga statliga myndigheter och koordineras löpande med SCB:s nationella myndighetsregister för att fånga upp nya myndigheter och myndigheter som ombildas eller läggs ned. Genom standardiserade rutiner för myndigheternas beslut om konstansvariga, årlig inventering och rapportering samt hantering av skador och förluster genereras hög kvalitet i tillsynen. I verksamheten Kommunikation har processerna för kontakter med press och media utvecklats i syfte att uppnå hög kvalitet gällande specifika genomslag snarare än kvantitativa genomslag. Det intressanta är alltså inte antalet gånger som Statens konstråds namn nämns i medierna utan hur relevant genomslaget är för vårt uppdrag samt hur många och vilka grupper som tar del av det. Vi har en strategisk inriktning på pressarbetet, med såväl proaktiv som reaktiv bearbetning. I verksamheten Förmedling är förankringsprocessen avgörande för hur människor upplever ett konstverks kvaliteter. För att uppnå bästa möjliga förankring i våra konstprojekt medverkar medarbetare på enheten för förmedling och kommunikation i tidiga skeden vid framtagandet av projektplaner. 14 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

15 KONSTNÄRLIG GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att myndigheten beställer och förvärvar god samtidskonst till statens bygg nader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverkar till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. 1 Statens konstråd undersöker och utvecklar de sammanhang där samtidskonst och offentliga rum möts. I grunden för vårt uppdrag finns en demokratisk ambition, en övertygelse om att konsten är en viktig del i samhället och att den ska vara tillgänglig för alla. I verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön producerar Konstrådet nyskapande konst på platser där människor bor och arbetar. Att visa samtida konst utanför konstrummen är en fantastisk möjlighet och utmaning i spänningsfältet mellan nyskapande och tillgänglighet. Vårt arbete gör att hundra tusentals människor varje dag tar del av samtidskonstens olika uttryck. Offentlig konst omfattar alla former av samtidskonst som visas i offentliga rum eller berör frågor om det gemensamma. Under verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön driver Statens konstråd fyra verksamheter för att bidra till såväl den samtida konstens som de offentliga rummens utveckling: Permanent konst (i tidigare årsredovisningar kallad byggnadsanknuten konst), Tillfälliga projekt, Stadsutveckling och Konstkollektioner. De fyra verksamheterna bidrar på olika sätt till att skapa ökad förståelse för vad samtidskonsten kan tillföra människor och samhället. I Tillfälliga projekt har vi stor frihet att välja vilka miljöer vi verkar i och på så sätt nå ut i hela samhället. De tillfälliga projekten utgår från de gemensamma rummen och relaterar till samhällsfrågor som till exempel industrisamhällets förändring, vems berättelser som räknas och blir synliga och andra frågor som är angelägna för en bred publik. Utöver tematiken aktiverar konstprojekten lokalt deltagande och skapar kopplingar mellan konst och människor från många olika delar av samhället. Stadsutveckling bjuder in konstnärer att tillföra nya perspektiv i människors livsmiljöer. I dialoger och andra interaktiva processer kan medborgarnas perspektiv tillsammans med sociala och estetiska dimensioner tillföras så väl mindre som större offentliga platser. Här utvecklas nya former för gestaltning, där konstnärliga, arkitektoniska och kulturhistoriska värden samspelar med sociala aspekter, och bidrar till samtida offentliga miljöer anpassade för det mångfaldssamhälle vi lever i. Syftet med verksamheten Stadsutveckling är att erbjuda reflektion och att ta till vara på och utveckla de värden som redan finns på olika platser samt motverka generiska och bristfälliga lösningar. Konstnärerna och konsten bidrar här i konkret bemärkelse i både planering och byggande till en god samhällsmiljö såväl fysiskt som socialt. Genom verksamheterna Permanenta projekt och Konstkollektioner kan konsten bli ett naturligt inslag i ett brett spektrum av olika slags statliga offentliga miljöer. I dessa verksamheter kan konsten ges en närvaro i de sammanhang där statens olika förvaltningsmyndigheter är representerade ett område som rymmer alltifrån kriminalvård och ungdomshem, platser där konsten i vissa fall är den enda tillgängliga kulturyttringen, till landets universitet och högskolor, där samtidskonstens frågor kan möta forskarnas perspektiv. I verksamheterna Permanenta projekt och Konstkollektioner når vi ut och skapar förståelse för konstens betydelse till en mycket stor publik över hela Sverige. Nära 1900 permanenta verk och verk i konstkollektioner är utställda i olika offentliga miljöer över hela landet, vilket innebär att Konstrådet är Sveriges största publikt tillgängliga konstutställning. 1 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

16 TILLFÄLLIGA PROJEKT Under 2014 startade Konstrådet den nya verksamheten Tillfälliga projekt. De format som vi tidigare har arbetet med har i hög grad varit permanenta och i huvudsak visats i statliga miljöer. Syftet med Tillfälliga projekt är att möjliggöra ett friare sätt att arbeta och att bättre kunna fånga upp den utveckling som sker inom offentlig konst internationellt och i Sverige, där konstnärer själva söker sig till de gemensamma rummen och diskussioner om det gemensamma. I de friare formaten utgår vi från dialogen mellan konstnär och curator och utvecklar konstverk som sedan förankras i ett lokalt sammanhang. Eftersom projekten äger rum i de offentliga miljöerna relaterar de ofta till samhällsfrågor och har genom sin tematik en ökad möjlighet att vara relevanta för en bred publik. Produktionen av Tillfälliga projekt innebär en initial fas av research för att utveckla en idé och hitta den bästa situationen och sammanhanget för verket. Projekten utvecklas sedan i en omfattande process av förankring och produktion. Eftersom projekten varje gång äger rum på nya platser omfattar produktionsprocessen också arbetet med att etablera kontakter med en lokal publik. Detta sker ofta i samverkan med andra aktörer. Utmaningen är att projekten ska relatera till platsens situation och sammanhang och göras angelägna för att kunna nå ut till en lokal publik. Av den anledningen tar det mellan ett till två år att producera ett tillfälligt projekt. Under 2014 anställdes två curatorer med ansvar för produktion inom verksamheten Tillfälliga projekt och i dialog med dem utvecklades verksamhetens inriktning. Under året har en rad konstnärer inbjudits att göra researchresor runt om i landet för att förbereda projekt som kommer att produceras de närmaste två åren. Höjdpunkten för året var Creative Time Summit: Stockholm, en konferens som samlade en publik på över fem hundra deltagare och ett fyrtiotal föreläsare från hela världen - konstnärer, curatorer, forskare, politiker, kulturpersoner och många andra - för att utbyta kunskap och erfarenheter och diskutera kopplingar mellan konst och samhällsfrågor. Inom ramen för Creative Time Summit: Stockholm producerades tre tillfälliga projekt. Ett var Ghana ThinkTank som samlade in lokala 16 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

17 problem från Stockholm och skickade dem till sina think tanks i Sudan, Eritrea, Ghana, Mexico och Palestina för att de skulle kunna erbjuda lösningar utifrån sina perspektiv. Ett annat var en ny performance av konstnären Malin Arnell I m invited here this morning Konstnärerna Loulou Cherinet och Sara Lunden samt Kultivator skapade Zone of Radical Oneness en svensk-etiopisk social matkonsthändelse i Moderna Museets restaurang. Konstrådets syfte med Creative Time Summit: Stockholm var att uppdatera föreställningar i samhället om vad offentlig konst kan vara, att inspirera andra aktörer och att stärka Konstrådets internationella utbyte. Knappt hälften av publiken var internationell och bestod av konstnärer och curatorer. Vi ser här att Konstrådet tillsammans med den New York-baserade samarbetsparten Creative Time bidrog till att stimulera utvecklingen av den offentliga konsten med en omfattande global räckvidd. Resultat Förteckning 1 Avslutade tillfälliga projekt 2014 Tillfälliga projekt genomförda inom Creative Time Summit: Stockholm* Ort: Stockholm med internationell livestreaming Samarbetspartner: Creative Time, New York Konstnär Titel Konstnär Titel Konstnär Titel Konstnär Titel Konstnär Titel Bella Rune Konstnärlig gestaltning av scen Loulou Cherinet och Sara Lunden Zone of Radical Oneness Malin Lindmark Vrijman och Mathieu Vrijman Return Ticket, den komposterande toaletten Malin Arnell I m invited here this morning Konstnärsgruppen Ghana ThinkTank Ghana Think Tank * De tillfälliga projekten som redovisas i tabellen ovan genomfördes i samband med Creative Time Summit: Stockholm. Eftersom verksamheten Tillfälliga projekt är ny för 2014 kommer projekt som nu är under produktion, i bl.a. Kalmar, Norrbotten, Skåne, Stockholm och Västra Götaland, att redovisas i takt med att de fr.o.m avslutas. Tabell 5 Antal konstnärer som har fått uppdrag 2014 Konstnärer inbjudna att utveckla tillfälliga projekt 16 Konstnärer som fått uppdrag att genomföra tillfälliga projekt 11* *1 projekt har utgått STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

18 Kommentar Processen för tillfälliga projekt utgår från att Konstrådets curatorer utarbetar idéförslag som efter att de har godkänts i interna produktionsmöten och av Konstrådets direktör resulterar i att konstnärer inbjuds för att i dialog med curatorn utveckla projektplaner. Efter att projektplanen har granskats och godkänts i ett produktionsmöte och beslutats av Konstrådets direktör tecknas avtal med konstnären för genomförande. För uppdrag som ligger under beloppsgränsen för direktupphandling kan uppdragsprocesserna variera. 18 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

19 STADSUTVECKLING I februari 2014 slutredovisades regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Statens konstråd har sett stora värden i projektets resultat och på eget initiativ beslutat att integrera stadsutveckling som en ny permanent del av Konstrådets verksamhet. Samverkan med de andra myndigheterna från regeringsuppdraget ArkDes, Boverket och Riksantikvarieämbetet kommer att fortsätta och även samordnas med den myndighetssamverkan som etablerades i regeringsuppdraget Främjande av hållbar stadsutveckling där även Formas ingår. I verksamheten Stadsutveckling vill vi pröva nya former av samverkan mellan konstnärer, arkitekter och andra kompetenser vid gestaltning av gemensamma miljöer. Genom tvärdisciplinära och utforskande samarbeten vill vi stärka helhetssynen i planeringsprocessen, fördjupa medborgardialoger och skapa sociala kvaliteter liksom kopplingar mellan kulturarv och samtid. Stadsutvecklingsprojekten bygger på samverkan med till exempel kommuner eller fastighetsbolag. Genom att tidigt identifiera ömsesidiga intressen för utveckling av långsiktigt hållbara perspektiv på gestaltning och samverkan, metodutveckling, dokumentation och spridning av resultat är syftet att driva utforskande stadsutvecklingsprojekt, belysa rådande konventioner samt inspirera andra aktörer runt om i Sverige som planerar och bygger offentliga miljöer. Under 2014 anställde Statens konstråd en producent för verksamheten Stadsutveckling och inledde ett arbete med att tillvarata lärdomar och erfarenheter från det genomförda regeringsuppdraget samt bestämma inriktning för den nya verksamheten. Som ett led i detta har Konstrådet arrangerat tre nätverksträffar i Stockholm och Göteborg med konstnärer, arkitekter, planerare och andra yrkesgrupper för att få deras perspektiv på olika möjliga roller för Konstrådet inom Stadsutveckling. Vi har kommit fram till att det för Konstrådet finns två huvudlinjer inom området. Den ena är socialt engagerade projekt som till exempel det som genomförts i Stockholmsförorterna Hallonbergen och Ör. Den andra är projekt som kan bidra till en större helhetssyn vid gestaltning av statligt ägda gemensamma miljöer. Under 2014 har vi fullföljt arbetet med de kvarvarande samverkansprojekten Vasaplan i Umeå STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

20 och Gruvstadsparken i Kiruna parallellt med våra föreberedelser av ett antal framtida projekt. Projektet Vasaplan som har genomförts i samverkan med Umeå kommun presenterades i september 2014 i form av tre utforskande dialogprojekt. Syftet var att hitta nya sätt att föra lokala platsbaserade dialoger med Umeåborna om platsen Vasaplan och dess framtida ombyggnad. Konstnären Beatrice Hansson gjorde i samarbete med Nivå landskapsarkitekter en fysisk fullskaleundersökning som syftade till att undersöka människors olika beteendemönster på Vasaplan. Nyréns Arkitektkontor och filmaren Sven Blume gjorde en dokumentärfilm om Vasaplan och samlade in en mångfald röster från platsen. Konstnärsgruppen Poste Restante uppförde performanceföreställningen Closing Time, en anhöriglinje för alla med en relation till staden. Under en personlig stadsvandring guidade en telefonist besökare genom stadslandskapet vilket gav dem möjlighet att uppleva och se stadens livsmiljöer med nya ögon. Trots att de tre dialogprojekten skiljde sig åt i form kom de fram till liknande slutsatser. De identifierade kvaliteter på Vasaplan som kan vara svåra att utläsa ur en ritad plan eller ens ur en dialogenkät, kvaliteter så som en känsla av rå urbanitet och av social mångfald och tillgänglighet. I dialogerna framkom tydliga önskemål om att inte bygga bort dessa kvaliteter vid omvandlingen av platsen. Projektet Vasaplan är ett exempel på hur närvaro och ett engagemang på plats kan synliggöra platsers komplexitet och subtila kvaliteter, dimensioner som annars lätt kan gå förlorade i storskalig stadsomvandling. Resultat Förteckning 2 Nyanmälda projekt inom Stadsutveckling Samverkanspart Projekt, miljö och ort Sundbybergs stad Fortsatt samverkan om gestaltning av utemiljöer i Hallonbergen Ör, Sundbyberg. Kommentar Inga projekt inom Stadsutveckling har avslutats under De projekt som genomfördes inom regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer avslutades 2013, med undantag för två projekt, ett i Kiruna och ett i Umeå, som fortfarande pågår. Dessa kommer att redovisas när de har avslutats. 20 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

21 PERMANENTA PROJEKT Statens konstråd har sedan starten 1937 producerat omkring 1900 konstverk i verksamheten Permanenta projekt (benämnd Byggnadsanknuten konst i tidigare årsredovisningar). Produktionen sker i samarbete med fastighetsägare och i samband med uppförandet av nya miljöer och byggnader för statlig verksamhet över hela Sverige och svenska utlandsmyndigheter. De permanenta konstverken produceras med långa tidsperspektiv och med höga krav på beständighet och tillgänglighet i en rad mycket olika offentliga miljöer som ungdomsvårdshem, fängelser och universitet såväl som departement och utlandsmyndigheter. Under de senaste åren har vi prioriterat platser med hög grad av offentlighet och miljöer riktade till barn och unga. Konstverken tas fram i nära dialog med samrådsgrupper och är dessutom ofta beroende av planerings- och byggprocesser vilket innebär att de i regel tar mellan två till fyra år att färdigställa. Bland 2014 års permanenta projekt kan nämnas skulpturen Julian av den framstående franske konstnären Xavier Veilhan, ett slags samtida hjältefigur placerad på taket till Blekinge flygflottilj i Ronneby, Annika Ströms underfundiga meningar i konstverket men vänta nu som dyker upp på oväntade platser i den nya LUX-byggnaden på Lunds universitet, Thale Vangens Läckage i oskuldens tid, en mytisk och tankeväckande gestaltning av både inne- och utemiljöer i Karolinska institutets nybyggda Science Park i Solna, samt Jan Håfströms konstverk Arken utanför Riksdagens Demokrativerkstad i Gamla stan. Under de senaste åren har Konstrådet haft ambitionen att arbeta i större skala och utveckla de permanenta projekten så att de får framträdande roller i olika former av gemensamma miljöer. Ett av årets mer uppmärksammade projekt är Högskolan i Dalarnas nya bibliotek i Falun, som vann första pris 2014 i den ansedda tävlingen WAF (World Architecture Festival) i Singapore i kategorin Avslutade byggnader högre utbildning och forskning. Där har den danske konstnären STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

22 Jeppe Hein samverkat med det danska arkitektkontoret Adept kring gestaltning av byggnadens hela fasad, som består av högglanspolerade rostfria stålsektioner monterade i ett mönster. De spegelblanka och vinklade fasadelementen gör att hela byggnaden reflekterar solen, himlen och landskapet. Konstnären och arkitekterna har omvandlat byggnadskroppen till en skulptur och uppnått ett resultat där konst och arkitektur tillsammans tillför platsen nya rumsliga kvaliteter. Genom att utveckla arbetsmetoder där konstnärer kommer in tidigt i planerings- och byggprocesser för att samverka med arkitekter kan Konstrådet skapa både ekonomiska och tekniska förutsättningar för liknande konstnärliga utvecklingsprojekt. Även i flera andra permanenta projekt återfinns temat samverkan mellan yrkesgrupper och ambitionen att verka i större skala. I det nya stadsutvecklingsområdet Hagastaden i Stockholm har ett gemensamt konstprogram samt residensprojekt utvecklats i samverkan mellan Stockholms kommuns, Stockholms läns landstings och statens respektive organisationer för offentlig konst. Residensprojektet syftar till metodutveckling för konstnärliga praktiker i offentliga rum då projektet ger praktisk möjlighet till en fördjupad dialog mellan konst och vetenskap, mellan konstnärer och landskapsarkitekter och mellan aktörer inom offentlig konst. Genom samverkan ökar förutsättningarna för att uppnå en helhetssyn på hur olika gemensamma rum i den nya Hagastaden kan gestaltas. Ytterligare ett led i ambitionen att de permanenta projekten ska bli framträdande inslag i samhällsmiljöer är att vidareutveckla strategiska samarbeten med de större statliga fastighetsägarna Akademiska Hus och Trafikverket. Genom att komma in i tidiga planeringsskeden kan vi säkerställa konstnärers medverkan och samverkan med andra gestaltningskompetenser. Vi kan också, genom att medverka i gestaltningsprogram och visionsdokument, tillsammans med övriga aktörer prioritera situationer där konsten får stor synlighet och betydelse för många människor. Målet är att skapa utrymme för konstnärlig medverkan i tidiga planeringsskeden vid utformningen av nya campusbyggnader, trafikmiljöer och publika byggnader. 22 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

23 Resultat Tabell 6 Antal avslutade projekt fördelade på kategorier Statligt lokalbruk Polis, kriminalvård och domstolar Universitet, högskolor och andra skolor Militära myndigheter Övriga myndigheter Ickestatligt lokalbruk Bostadsföretag Kommuner och landsting 3 1 0* Summa * Från den tidigare verksamheten Vidgade uppdraget ( ), som innefattade offentlig konst för ickestatliga miljöer, återstår ett projekt som beräknas slutföras under Förteckning 3 Avslutade projekt 2014 Statliga miljöer Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Magnus Alexandersson Landskap Måleri på vägg och laminerat glas Akrylatfärg, digitaltryckt PVB-folie, härdat optiwhite-glas Göteborg Kriminalvården, häktet Vasakronan Johan Thurfjell Egen ingång Skulptural gestaltning på innergård Betong, tegel, brons, kopparplåt, glas, stål Lund Statens institutionsstyrelse Stiftelsen Råby Räddningsinstitut Hans Petersson och Torgny Larsson Guld i gröna skogar Måleri på vägg, figursågade takformer Akrylfärg, bladguld Stockholm Regeringskansliet Statens fastighetsverk STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

24 Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Heinrich Müllner Flyer Skulptur Brons, glas Linköping Försvarsmakten, Logistikcentrum Malmen Fortifikationsverket Christoffer Paues All världens djur Skulptur, måleri, video Laminerat glas, mahogny, jesmonite, fotografi m.m. Uppsala Sveriges Lantbruksuniversitet, Veterinär och husdjurscentrum Akademiska Hus Annika Ström men vänta nu Skulptur, måleri Akrylfärg, aluminiumplåt, text infälld i sten Lund Lunds universitet, LUX Akademiska Hus Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten Kokard Gestaltning av fönster Laminerat glas Stockholm Försvarsmakten, Beridna högvakten och Polisrytteriet Fortifikationsverket Konstnär Xavier Veilhan Titel Julian Teknik Skulptur Material Polystyren, polyester, rostfritt stål, polyuretanfärger Ort Ronneby Brukare Försvarsmakten, Blekinge flygflottilj, F 17 Fastighetsägare Fortifikationsverket Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Mia E Göransson Wonders Skulptural gestaltning på fasad Brons Karlskrona Statens maritima museer, Marinmuseum Statens fastighetsverk Thale Vangen Läckage i oskuldens trädgård Skulptur i tre delar Patinerad brons och mässing, pergament, betong Solna Karolinska institutet Science Park, Hus Gamma Akademiska Hus Jeppe Hein Double reflection Konstnärlig gestaltning av fasad Rostfritt högglanspolerat stål Falun 24 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

25 Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Konstnär Titel Teknik Material Ort Brukare Fastighetsägare Högskolan Dalarna Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet Jan Håfström Arken Skulptur Kärnfuru, tjära, linolja, stål, granit Stockholm Riksdagsförvaltningen Riksdagsförvaltningen Ann Edholm Dialogos Textil, ridå Ull, trevira New York Förenta nationerna Förenta nationerna Tabell 7 Antal nyanmälda projekt fördelade på kategorier Statligt lokalbruk Polis, kriminalvård och domstolar 4 1 Militära myndigheter Universitet, högskolor och andra skolor Övriga myndigheter Summa Tabell 8 Antal konstnärer som har fått skissuppdrag och kontrakt Konstnärer som fått skissuppdrag * Konstnärer som fått kontrakt *Av de tio konstnärer som har fått skissuppdrag 2014 har ett skissförslag, framtaget gemensamt av två konstnärer, ej godkänts för utförande. Kommentar Processen för genomförande av projekten tar i regel två till fyra år. En konstnär kan därmed få kontrakt för genomförande av ett permanent projekt flera år efter skissuppdrag. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

26 KONSTKOLLEKTIONER Statens konstråd producerar årligen omkring ett hundra nya konstkollektioner i tidigare årsredovisningar kallade konstansökningar som placeras i offentliga miljöer på olika statliga myndigheter. Konstkollektionerna produceras efter ansökningar från statliga myndigheter som arbetsförmedlingar, domstolar, polisstationer, högskolor och universitet. Platser och byggnader där nyskapande samtida konst kan bidra till att skapa goda offentliga miljöer för barn och unga är prioriterade. Efterfrågan bland statliga myndigheter på konstansökningar är fortsatt hög. Under 2014 färdigställdes 113 sådana och 120 nya inkom. Vid årsskiftet 2014/2015 var 101 konstansökningar under produktion. De senaste åren har Konstrådet utvecklat verksamheten Konstkollektioner med fokus på entrérum och utemiljöer i anslutning till statliga myndigheters byggnader. Syftet har varit att curera konstkollektionerna så att valda konstverk kan ges en framträdande synlighet på platser över hela Sverige där samtida konst inte är representerad. På detta sätt kan konstkollektionerna göras tillgängliga både för statligt anställda och allmänhet som passerar förbi eller besöker myndigheterna. Konstkollektionerna som har färdigställts under 2014 har producerats av sju konstkonsulter, upphandlade för åren Under 2015 kommer en ny upphandling av sex till åtta konstkonsulter att genomföras. Kvaliteten på verksamheten Konstkollektioner har under 2014 utvecklats genom intern kompetensutveckling av de upphandlade konsulterna med fokus på bland annat konstnärliga kvaliteter, jämställdhet, mångfald, regional spridning, tillgänglighet, bevarande och tillsyn. 26 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

27 Resultat Tabell 9 Antal inkomna, avslutade, pågående och väntande konstansökningar vid årsskifte Ärendestatus Inkomna Avslutade Pågående* Väntande** *Inkomna konstansökningar som saknar avslutningsblankett ** Inkomna konstansökningar som ej är fördelade till konsult Tabell 10 Antal konstansökningar inkomna under år 2014 fördelade på myndighetsområden Myndighetsområde Antal Utbildningsmyndigheter 24 Utlandsmyndigheter 19 Justitiemyndigheter 17 Regeringskansliet 16 Sociala myndigheter 11 Arbetsmarknadsmyndigheter 10 Finansmyndigheter 9 Övriga myndigheter 7 Näringsmyndigheter 4 Miljö- och energi myndigheter 3 Totalt antal 120 Diagram 1 Antal placerade konstverk i avslutade konstansökningar STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

28 Diagram 2 Inköpsvärde tkr för placerade konstverk i avslutade konstansökningar Inköp av konst Konstrådet köper årligen ett stort antal konstverk av samtida verksamma konstnärer. Inköpen görs från konstnärer, gallerier och motsvarande utställningsplatser där konstverk är till försäljning och används i de konstkollektioner som produceras för statliga myndigheter. Målsättningen är att inköpen ska hålla hög konstnärlig kvalitet och spegla samtidskonstens olika uttryck och tekniker. Inköpen ska även bidra till att uppfylla de övergripande målen för jämställdhet och mångfald samt ha en god geografisk spridning över hela landet sett till konstnärernas hemort. Under 2014 har de strategiska inköpsmötena utvecklats genom att Konstrådets anställda curatorer deltar. Tillsammans med konstkonsulterna bidrar de till att stärka ovan nämnda kvaliteter vid inköp av nya konstverk till konstkollektionerna. Resultat Tabell 11 Antal inköpta konstverk under år 2014 fördelade på kategorier Teknik Antal % Kostnad i kr Måleri % Skulptur % Konsthantverk 16 9 % Fotografi 14 8 % Grafik 7 4 % Teckning 6 3 % Videoinstallation 5 3 % Övrigt (ljudkonstverk, relief m.m) 9 5 % Summa: % STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

29 Tabell 12 Inköpta konstverk under år 2014 fördelade på län enligt antal och kostnad Konstnärens hemlän antal % kr % Dalarnas län 5 3 % % Gävleborgs län 4 2 % % Hallands län 4 2 % % Jämtlands län 2 1 % % Kalmar län 1 1 % % Norrbottens län 11 6 % % Skåne län % % Stockholms län % % Södermanlands län 3 2 % % Uppsala län 3 2 % % Västerbottens län 1 1 % % Västra Götalands län % % Örebro län 5 3 % % Östergötlands län 7 4 % % Utomlands 7 4 % % Summa % % Lagerhållning av konst Lagerhållningen av konst påverkas i hög grad av att myndigheter ska återlämna konstverk som de inte önskar behålla till Statens konstråd (12 SFS 1990:195). Sedan vi år 2004 fick tillsyn över myndigheters vård av statlig konst har antalet lagerställda konstverk ökat med 259 % (från verk år 2004 till verk den sista december 2014). En orsak är att myndigheter ska återlämna konstverk som de har köpt på egna anslag eller fått i gåva. Många av dessa konstverk är av allt för låg konstnärlig kvalitet för att användas i våra verksamheter eller för att överföras till statliga museers samlingar initierade Kulturdepartementet en utredning för att kartlägga förutsättningarna att avyttra sådana konstverk. Förhoppningen är att utredningen på sikt ska resultera i att lagerhanteringen av konstverk kan effektiviseras. Under augusti 2014 genomförde vi den årliga inventeringen av samtliga lagerställda konstverk ( ). I samband med inventeringen har vi även kunnat synliggöra inköpta konstverk som har lagerhållits längre än tre år och placera dessa i konstkollektioner, vilket har lett till att endast 48 konstverk återfinns i denna kategori. Resultat Tabell 13 Antal lagerställda konstverk (inklusive returer) År Antal verk STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

30 Tabell 14 Antal nyinköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år (utan placering på myndigheter) År Antal verk STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014

31 TILLSYNSVERKSAMHET Statens konstråd ska särskilt förteckna samlingar av konst och konsthantverk som tillhör eller understöds av staten, och ha tillsyn över sådana samlingar och över hur statliga organ vårdar konstverk som tillhör staten och som är fast anbringade. 2 Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd ska ge myndigheterna råd om vården av denna konst. 3 Sedan 2004 utövar Statens konstråd tillsyn över statliga myndigheters och statliga organs vård av konst som ägs av staten. Tillsynsverksamheten syftar till att kontrollera och stödja dessa aktörer i arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda skador, förluster och stölder avseende både inköpt och byggnadsanknuten konst (i Konstrådets instruktion benämnd fast anbringad konst och fr.o.m benämnd permanenta projekt i Konstrådets projektverksamhet). Byggnadsanknuten konst är en vedertagen fackterm för konst som utgör fast tillbehör till fastigheter och den används därför inom Tillsynsverksamheten. Statligt ägd inköpt konst, även kallad lös konst, som är placerad i offentliga miljöer på statliga myndigheter omfattar omkring konstverk. Antalet byggnadsanknutna konstverk, beställda mellan , d.v.s. från det år Konstrådets verksamhet inleddes, uppgår idag till drygt 1900 konstverk. Knappt hälften av dessa ägs i nuläget av statliga myndigheter, statliga fastighetsbolag eller andra statliga organ. Tillsynsverksamheten är sedan 2009 organiserad utifrån Statistiska centralbyråns allmänna register över statliga myndigheter. 4 Genom att samordna verksamheten med detta register kan goda strukturella kvaliteter uppnås i tillsynen över statliga myndigheter. Sedan 2004 har även myndigheter, affärsverk och fastighetsbolag som äger byggnader eller miljöer med byggnadsanknutna konstverk systematiskt kartlagts för att stärka tillsynen över dessa aktörer. Grundläggande är att statliga myndigheter och statliga organ regelbundet inventerar sitt innehav av statlig konst och rapporterar skador, förluster och stölder till Statens konstråd. Genom årliga inventeringar skaffar sig dessa aktörer kunskap om konstverkens ekonomiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden och med denna kunskap kan de bedöma risker och konsekvenser vid skador, förluster och stölder. Kunskapsspridning är ett centralt mål för Tillsynsverksamheten. Genom konsultation, seminarier, föreläsningar, publikationer och motsvarande aktiviteter främjar vi en god och långsiktig förvaltning av statens offentliga konstsamlingar. Den offentliga konsten i allmänhet och den byggnadsanknutna konsten i synnerhet har de senaste åren i allt högre grad kommit att betraktas som värdefulla delar av våra moderna kulturmiljöer. Bevarande av offentlig konst som kulturarv är därför ett område som vi, bland annat med stöd av Riksantikvarieämbetet, har lagt särskilda forsknings- och utvecklingsresurser på och som är av stor nytta för både stat, landsting, kommuner och privata aktörer som ansvarar för tillsyn och förvaltning av offentlig konst. En indirekt effekt av Tillsynsverksamheten är att den även bidrar till ökade kvaliteter i verksamhetsgrenen Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Med kunskap om och erfarenhet av vård och förvaltning av offentlig konst kan förutsättningarna för konstverks beständighet i olika samhällsmiljöer stärkas i Statens konstråds produktions- och inköpsprocesser, till exempel vad gäller materialfrågor, konstruktionslösningar och krav på tillgänglighet och förvaltning. 2 Förordning (2007:1188) med instruktion för Statens konstråd. 3 Förordning (1990:195) 4 Förordning (SFS 2007:755) om det allmänna myndighetsregistret. STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING

32 TILLSYN ÖVER STATLIG INKÖPT KONST Konstansvariga på statliga myndigheter Statliga myndigheter som innehar statlig konst som inte står under tillsyn av någon annan myndighet ska utse en konstansvarig. Statens konstråd kontrollerar löpande att myndigheterna har utsett konstansvariga med ansvar för vården av konsten. De konstansvariga är en förutsättning för att uppnå en strukturellt hög kvalitet i både Statens konstråds tillsynskontakter och myndigheternas vård av sina konstinnehav. De konstansvariga ansvarar för att myndigheterna genomför årliga inventeringar i syfte att förebygga, upptäcka, rapportera och åtgärda skador, förluster och stölder. Statens konstråd ger de konstansvariga råd och anvisningar om hur konsten ska vårdas. Detta görs till exempel genom telefonkonsultation, webb och e-post, brev, personlig konsultation och kurser för nya konstansvariga. Vid utgången av 2014 hade totalt 205 av 209 (98 %) av de statliga myndigheter, stiftelser och bolag som ingår i tillsynsregistret (register över myndigheter och statliga organ som innehar statlig konst) upprättat beslut om konstansvarig. Resultat Tabell 15 Procentuellt antal myndigheter* i tillsynsregistret som har beslutat om konstansvariga År % 99,5 % 99,5 % 98,1 % * Vid årsskiftet 2014/2015 ingick 209 myndigheter i tillsynsregistret. 32 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2014