FINANSIELL REDOVISNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012

2 arbetstid/kön Stockholm den 21 februari 2013 Ddnr 1.2.1/2013:14 Till Regeringen Kulturdepartementet Stockholm Statens konstråd överlämnar härmed sin årsredovisning för verksamheten Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Magdalena Malm Direktör 1 (36) 1 (41)

3 FÖRORD arbetstid/kön Under 2012 fyllde Statens konstråd 75 år vilket uppmärksammades i både årsbok och programverksamhet. I samband med jubileet inleddes också ett utvecklingsarbete kring verksamhetens framtida inriktning. När Konstrådet grundades för 75 år sedan var staten under uppbyggnad och genom Konstrådet gavs konsten en självklar plats i samhällsbygget. Sedan dess har man arbetat med samtidens mest framstående konstnärer för att ge alla medborgare tillgång till nyskapande konst. Samtidskonsten har utvecklats radikalt sedan verksamheten startade 1937, frågorna om de offentliga rummen har förändrats väsentligt och kopplingarna mellan samtidskonst och offentlighet ser idag mycket annorlunda ut. Utgångspunkten för det påbörjade utvecklingsarbetet med Konstrådet har därför varit Hur skulle vårt uppdrag vara formulerat om vi fick det idag? Vilka behov finns inom fältet och vad är det som just Konstrådet kan bidra med? Under 2012 inleddes därför en analys av Konstrådets befintliga verksamheter, byggnadsanknuten konst och konstansökningar, med syfte att ta fram nya prioriteringar. I hela landet finns en stor efterfrågan på kunskap om samtidskonst och dess relevans för offentliga rum, likväl som det finns ett stort behov av plattformar där aktörer från olika yrkesgrupper inom konst, stadsplanering och arkitektur kan mötas. Vi har under året identifierat att Statens konstråd som statlig aktör, med stor överblick såväl nationellt som internationellt, bör förstärka sin roll som kunskapscentrum. Med verksamhetens självklara växelverkan mellan praktik och teori kan vi fungera som inspiratör och förmedlare mellan internationella och lokala perspektiv. I linje med detta har också ett arbete med att ta fram en ny kommunikationsstrategi inletts. Under 2012 har vi sett de första konkreta projektresultaten inom regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. I de mest framgångsrika projekten ser vi att de som har fått konsultuppdrag - konstnärer, konsthantverkare, formgivare och arkitekter - erbjuds vidare uppdrag av kommuner och privata företag. Projekten vittnar om att det finns en stor potential till nya, högkvalificerade arbetstillfällen för konstnärer och andra med kunskap om gestaltning av offentliga miljöer. Regeringsuppdraget sammanfaller också med ett ökande intresse i Sverige och internationellt för gestaltning av offentliga miljöer och vi ser fram emot att arbeta vidare med denna frågeställning under kommande år. Exempel på några byggnadsanknutna konstprojekt som fått särskilt stor uppmärksamhet under året är Katharina Grosses blå stationshus i Vara och Bigert & Bergströms installation Morgondagens Väder Stockholms Centralstation. Drygt hundra myndigheter över hela Sverige har under året försetts med konstkollektioner och Konstrådet har förmedlat kunskap och bidragit till samtal på skolor, universitet och arbetsplatser från norr till söder. Inför 2013 ser vi på Konstrådet fram emot att fortsätta det inledda arbetet med att formulera vad Statens konstråd skall vara i framtiden. Magdalena Malm Direktör 2 (36) 2 (41)

4 INNEHÅLL arbetstid/kön Förord 2 RESULTATREDOVISNING 4 VERKSAMHETSGRENAR 5 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 7 Byggnadsanknuten konst 7 Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer 13 Konstansökningar 16 Tillsynsverksamheten 19 FÖRMEDLING 22 Prioriterade Områden 25 Kvalitetsarbete 27 Särskilda Redovisningar RESULTATRÄKNING 33 BALANSRÄKNING 34 ANSLAGSREDOVISNING 35 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 36 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 37 3 (41)

5 arbetstid/kön RESULTATREDOVISNING 4 (36) 4 (41)

6 VERKSAMHETSGRENAR arbetstid/kön Statens konstråd redovisar verksamheten utifrån tre verksamhetsgrenar: Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Byggnadsanknuten konst Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer Konstansökningar Tillsynsverksamhet Förmedling RESULTAT Tabell 1 Kostnader samt inköpt konst fördelade på verksamhetsgrenar (resultaträkning) belopp i tkr Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (Brutto) Tillsyn Förmedling Tabell 2 Intäkter fördelade på verksamhetsgrenar (exklusive anslag) belopp i tkr Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Tillsyn Förmedling Tabell 3 Intäkter av anslagsfinansierad verksamhet belopp i tkr Intäkter av anslag Årets anskaffningar av inköpt konst som aktiveras i BR Årets kapitalförändring gentemot 20 balanserad kapitalförändring Minskning av semesterlöneskuld som ej belastat anslag(intjänad före 2009) Anslagsförbrukning Tabell 4 Intäkter (totalt) belopp i tkr Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 5 (36) 5 (41) Tillsyn Förmedling

7 KOMMENTAR arbetstid/kön Kostnader utgörs huvudsakligen av arvoden för skiss och utförandekostnader till konstnärer enligt kontrakt, inköp av konst, projektledar- och konsulttid (arbetstid och restid) inom byggnadsanknuten projektverksamhet och konstansökningar, arvoden inom förmedlingsverksamheten i anslutning till trycksaksproduktion och pedagogisk verksamhet, ramningskostnader och kostnader för restaurering av konst. Statens konstråd ska i sin årsredovisning redovisa: för vilka ändamål och på vilka villkor Statens konstråd tar emot bidrag eller sponsormedel andelen bidrag respektive andelen sponsormedel av de totala intäkterna De intäkter som finns i verksamheten är huvudsakligen relaterade till samfinansiering av projekt eller intäkter för utfört arbete kring omhängning av konstkollektioner på statliga myndigheter. Riksantikvarieämbetet har givit bidrag och forskningsmedel om tkr för forskning avseende FoU-projektet Förvaltning av offentlig byggnadsanknuten konst i offentlig och privat ägo och uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Boverket har givit 250 tkr till forskning gällande uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Bidrag och forskningsmedlen utgör 3 % av de totala intäkterna. 6 (36) 6 (41)

8 KONSTNÄRLIG arbetstid/kön GESTALTNING AV DEN GEMENSAMMA MILJÖN Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön, det sker bland annat genom att myndigheten beställer och förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Statens konstråd kan även medverka till att konst tillförs andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. Byggnadsanknuten konst Vid nybyggnad och ombyggnad för myndigheter och utlandsmyndigheter (t.ex. ambassader och konsulat) engageras Statens konstråd för att ta fram unika och platsspecifika konstnärliga gestaltningar. Projekten initieras av fastighetsägare genom ansökan om samarbete. Statens konstråds projektledare utreder förutsättningarna för konstnärliga gestaltningar. I de fall där förutsättningarna är goda bildas en samrådsgrupp bestående av arkitekt, fastighetsägare/byggherre och representanter för verksamheten (brukarna), med Statens konstråds projektledare som sammankallande. Upphandlingsförfarande, kravspecifikation och beslut om skissuppdrag fattas av Statens konstråd i samråd med samrådsgruppen. Beslut om att förorda skiss för utförande fattas av Statens Konstråd, fastighetsägare och brukare - samtliga parter ska vara överens för att en skiss ska realiseras. I de statliga projekten tecknar Konstrådet avtal med konstnärerna, inom det icke-statliga området är det samverkansparten som tecknar avtal. Ägandet av den byggnadsanknutna konsten, och därmed vårdansvaret, övergår till fastighetsägaren när konstverket slutbesiktigats och kvitterats. Fastighetsägaren får skötselinstruktioner och information om sitt fortsatta ansvar för konstverket. I allmänhet sträcker sig byggprocesserna över en tidsperiod på två till fyra år. I regel helfinansierar Statens konstråd projekt inom statligt lokalbruk och samfinansierar projekt inom icke-statligt lokalbruk. Statens konstråd ger arbetstillfällen till konstnärer över hela landet, och även i viss mån till konstnärer från andra länder, genom skissuppdrag och uppdrag för genomförande av konstnärliga gestaltningar i offentliga rum. Verksamheten är av stor betydelse för professionellt yrkesverksamma konstnärer och för utformningen av de offentliga rummen. Nya former för samarbeten mellan konstnärer, arkitekter och landskapsarkitekter utvecklas och konstnärerna får erfarenheter som kan leda till andra uppdrag. 8 (36) 7 (41)

9 RESULTAT arbetstid/kön Tabell 5 Antal avslutade projekt fördelade på kategorier Statligt lokalbruk Domstolar Polis, häkte, kriminalvård 4 1 Universitet, högskolor och andra skolor Militära myndigheter 1 1 Övriga myndigheter Icke-statligt lokalbruk Bostadsföretag 1 1 Kommuner och landsting Summa Tabell 6 Antal nyanmälda projekt fördelade på kategorier Statligt lokalbruk Domstolar Militära myndigheter 5 2 Polis, häkte, kriminalvård Universitet, högskolor och andra skolor Övriga myndigheter Icke-statligt lokalbruk Bostadsföretag Kommuner och landsting Övriga Summa KOMMENTAR Från det tidigare uppdraget att samverka med icke-statliga aktörer återstår ett fåtal projekt som ska slutföras. Sedan 2010, när Statens konstråd fick uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, hanteras all ny samverkan med icke-statliga aktörer inom detta uppdrag. Det redovisas separat, vilket förklarar varför det inte finns några nyanmälda projekt inom det icke-statliga området i resultattabellen. 9 (36) 8 (41)

10 Tabell arbetstid/kön 7 Konstnärer som fått skissuppdrag Statliga projekt Konstnär Ort Brukare Fastighetsägare Mia E Göransson Karlskrona Statens maritima museer, Marinmuseum Statens Fastighetsverk Lina Selander Lund Lunds universitet, Forskningsanläggning MAX IV Fastighets AB ML 4 Helene Hortlund Malmö Polismyndigheten i Skåne, Rättscentrum Malmö Vasakronan Patrik Aarnivaara Uppsala Sveriges Lantbruksuniversitet, Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur Sveriges Lantbruksuniversitet Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten Stockholm Försvarsmakten, Beridna högvakten, Polisrytteriet Fortifikationsverket Thale Vangen Solna Karolinska institutet, Science Park, hus Gamma Akademiska Hus Sophie Tottie Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala FINANSIELL Campus Ultuna, REDOVISNING HVC-nord Akademiska Hus Nina Canell Stockholm Kungliga biblioteket Statens fastighetsverk Thomas Nordström Österåker Kriminalvården, anstalten Österåker Specialfastigheter Sverige Annika Ström Lund Lunds universitet, HT-centrum, LUX Akademiska Hus Andreas Eriksson Solna Säkerhetspolisen Specialfastigheter Sverige Jonas Dahlberg Stockholm Arkitekturskola och entré till KTH Campus Akademiska Hus Anna Svensson, Roland Persson/ Jonas Liveröd, Torbjörn Johansson Örebro Konsttävling Campus USÖ, entrétorg Örebro läns landsting Niels Bonde, Gustav Hellberg, Fredrika Linder Örebro Konsttävling Campus USÖ, innervägg Örebro läns landsting Totalt antal konstnärer: (36) 9 (41)

11 Tabell arbetstid/kön 8 Konstnärer som fått kontrakt Statliga projekt Konstnär Ort Brukare Fastighetsägare Gunilla Poignant Örebro Rättscentrum Norrporten i Örebro Christoffer Paues Uppsala Veterinär- och husdjurscentrum Akademiska Hus Helene Hortlund Malmö Polismyndigheten i Skåne, Rättscentrum Malmö Vasakronan Heinrich Müllner Linköping Logistikcentrum Malmen, Försvarsmakten Fortifikationsverket Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten Stockholm Försvarsmakten, Beridna högvakten, Polisrytteriet Fortifikationsverket Patrik Aarnivaara Uppsala Sveriges Lantbruksuniversitet, Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur Sveriges Lantbruksuniversitet Lina Selander Anton Wiraeus Lunds universitet, Lund Forskningsanläggning MAX IV Skövde Försvarsmakten, Skövde Motorskola Fastighets AB ML 4 Fortifikationsverket Monika Larsen Dennis Stockholm Minnesmonument för veteraner, framför Sjöhistoriska museet Kungliga Djurgårdens Förvaltning Ann Edholm New York ECOSOC-salen, Förenta Nationerna Förenta Nationerna Totalt antal konstnärer: 11 Tabell 9 Slutbesiktigade färdigställda konstverk 2012 Statliga projekt Daniel Jensen Fundamentet Skulptural gestaltning utomhus vid entré. Polyester, epoxi, polyuretanlackad aluminium. Eva Hild Binär Skulptur utomhus vid entré, samt fotografi inomhus i entré. Gjuten aluminium, silikonmonterat fotografi på laminerat floatglas. Lund, Arkivcentrum Syd - Landsarkivet i Lund, Lunds universitetsarkiv. Lundaproduktioner Fastighets AB MJ Stockholm, Regeringskansliet, kvarteret Loen. Statens fastighetsverk 11 (36) 10 (41)

12 arbetstid/kön Helena Isoz Svävar, driver Måleri inomhus på vägg vid trappa. Vinylfärg på betong, terrazzogolv. Tilda Lovell The Other Tree Skulptural gestaltning på fasad. Sprutlackerad plåt, detaljer i brons, koppar och mässing. Oskar Aglert Totem Skulptural gestaltning vid Ädnamvaaraleden. Glasfiberarmerad plast, belysning, metall. Gunilla Poignant Bevingad Skulptural gestaltning i ljusgård. Vattenskuren aluminiumplåt lackerad med RAL-färg. MW Stockholm, Gymnastik- och idrottshögskolan. Akademiska Hus Stockholm Stockholm, Dans och cirkushögskolan. Akademiska Hus Stockholm Kiruna, ny järnväg. Trafikverket Örebro, Rättscentrum - Tingsrätten, Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården. Norrporten Anton Wiraeus Vägledare Konstnärlig gestaltning av fasad. Plåtskyltar med reflexmaterial. Skövde, Försvarsmakten, Skövde Motorskola. Fortifikationsverket Stina Ekman Mutanter Skulptural gestaltning utomhus på grönyta. Jesmonite på fundament av terazzo. Jacob Dahlgren Tetris Skulptural gestaltning utanför och inne i entré. Corian. Bigert & Bergström Morgondagens Väder Stockholms Centralstation Skulptural gestaltning med programmerat ljus. Lackerad mdf, akrylglober med programmerade RGB- LED-ljuskällor. Kristina Matousch Uranus Skulptural gestaltning i glasade väggpartier. Gipsbetong. Carl Boutard Into The Wild Skulptural gestaltning utomhus utanför entré. Brons. Ingegerd Råman Crystal Curtains Konstnärlig gestaltning av glasfasad. Sandgraverat och målat glas. Uppsala, Sveriges lantbruksuniversitet, Campus Ultuna. Akademiska Hus Uppsala Jönköping, Rättscentrum - Jönköpings tingsrätt, Förvaltningsrätten i Jönköping, Hyres- och arrendenämnden. Norrporten Stockholm, Stockholms centralstation. Jernhusen Solna, Karolinska institutet, Smittskyddsinstitutet. Akademiska Hus Stockholm Lund, Lunds universitet, Arkitektskolan. Akademiska Hus Syd Göteborg, Rättsmedicinalverket. Akademiska Hus Väst 12 (36) 11 (41)

13 arbetstid/kön Icke statliga projekt Katharina Grosse Blue Orange Skulptural helhetsgestaltning av hus. Silikatfärg, akryl på laminerad styrofoam. Cecilia Ömalm Krajcikova Tereuma Skulptural gestaltning i park. Vit betong med marmorkross. Kristoffer Zetterstrand In Vitro Konstnärlig gestaltning av glasfasad. Digitalt tryck på fönsterglas, blyinfattat antikglas i metallprofiler. LM Vara, Vara station. Vara kommun Vallentuna, Vallentuna kulturhus och bibliotek, Biblioteksparken. Tuna Fastigheter Vallentuna, Vallentuna kulturhus och bibliotek. Tuna Fastigheter Totalt antal konstverk: 16 KOMMENTAR Under året arrangerades i enlighet med LOU (Lag (2007:1091) om offentlig upphandling) två öppna tävlingar: Campus USÖ FINANSIELL i samarbete med Örebro REDOVISNING läns landsting och Minnesmonument för veteraner i samarbete med Försvarsmakten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning. I Örebro uppförs ett nytt universitetssjukhus, Campus USÖ. Tävlingen omfattade två platser för byggnadsanknuten gestaltning på campusområdet, tävlingsformen var en tvåstegstävling. Från 72 anmälningar valde en jury ut vilka konstnärer som fick ta fram skisser till respektive plats (se tabell 7). Efter en bedömning av skisserna utsåg juryn följande vinnare; Torbjörn Johanssons förslag Källan är för entrétorget och Fredrika Linders förslag W för en innervägg på entréplan. Kontrakt med konstnärerna tecknas under Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att anlägga ett minnesmonument för veteraner och annan personal som tjänstgjort i internationella fredsinsatser framför Sjöhistoriska museet på Kungliga Djurgården i Stockholm. I samråd med Statens konstråd beslutades att anordna en öppen, anonym tävling för att få in förslag till konstnärlig gestaltning av minnesmonumentet. Konstnären Monika Larsen Dennis förslag Restare vann tävlingen och kontrakt för utförande av den skulpturala gestaltningen tecknades under året (se tabell 8). Som praxis genomförs projekt med byggnadsanknuten konst i statligt ägda fastigheter, i de fall fastighetsägaren är privat handlar det främst om ändamålsfastigheter, eller placeringar med hög tillgänglighet. Under 2012 har ett arbete inletts med att ta fram riktlinjer som dokumenterar Statens konstråds prioriteringar gällande vilka platser som är aktuella för byggnadsanknuten konst. 13 (36) 12 (41)

14 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Samverkan arbetstid/kön om gestaltning av offentliga miljöer För att utveckla nya arbetsformer och processer för planering och utformning som leder till goda gestaltade offentliga miljöer genomförs under regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer. Som en del av detta arbete drivs 13 samverkansprojekt där nya arbetsformer och roller för gestaltning utforskas i planerings- och byggprocesser. I projekten har gestaltningskompetens anlitats av samverkansparten i respektive projekt, delfinansierad med högst 50 % av Statens konstråd. Uppdraget drivs av Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet. Myndighetssamverkan 2012 har ägnats åt att dels stödja intern kunskapsutveckling i de 13 samverkansprojekten, som delfinansieras av Statens konstråd och genomförs inom ramen för uppdraget, och dels planera för extern kommunikation av uppdragets processer och resultat under Metodutveckling för samverkan kring gestaltning Under 2012 har myndigheterna främst fokuserat på betydelsen av medborgarinflytande kring gestaltningsfrågor inom ramen för de 13 projektens samverkansprocesser. Hundratals människor har under året bjudits in att aktivt delta i samtal om gestaltning av de platser och byggnader som ingår i uppdraget, för att deras idéer och tankar ska kunna göra skillnad i plan- och byggprocesser. Samverkansprojekt som goda exempel Samverkansprojekten ska uppnå en helhetssyn på gestaltning av offentliga miljöer genom att konstnärlig och arkitektonisk gestaltning samordnas med ekonomiska, tekniska, miljömässiga, kulturhistoriska och sociala mål. Grunden för detta är att olika kompetenser samverkar i plan- och byggprocessen (antikvarier, arkitekter, designer, formgivare, ingenjörer, konstnärer, planerare och övriga professioner som arbetar med utvecklingen av den fysiska miljön). Samverkansprojekten kan liknas vid fullskaleprojekt kring offentliga miljöer som bostadsområden, resecentrum, sjukhus, skolor och stadsparker i vilka olika metoder prövas för att utveckla nya former för samverkan om gestaltning. Flera av projekten avser mycket tidiga planeringsskeden och gestaltningsprogram med målsättningen att genom samverkan analysera och formulera hållbara strategier och program för gestaltning av olika offentliga miljöer. Andra projekt avser projektering och byggande av offentliga miljöer med målsättningen att konkret stärka gestaltande värden inom arkitektur, konst och kulturhistoria. Två nya samverkansprojekt har initierats under året; framtagande av gestaltningsprogram för Vasaplan i centrala Umeå och framtagande av gestaltningsprogram för långsiktiga storskaliga förändringar av miljöer och byggnader vid Akademiska sjukhuset i centrala Uppsala. Kommunikation Att kommunicera goda exempel på samverkan och gestaltning är centralt i uppdraget. Under 2012 har myndigheterna riktat sin kommunikation främst mot yrkesgrupper i samverkansprojekten och tagit fram en handlingsplan för slutkommunikationen 2013 av uppdragets resultat till tjänstemän inom kommuner, landsting och länsstyrelser som hanterar regelverk och stödsystem för utveckling av den fysiska offentliga miljön i samhället samt företag och yrkesgrupper som på annat sätt arbetar med utveckling av den fysiska offentliga miljön. Under 2012 har myndigheterna externt kommunicerat uppdragets resultat till bl.a. Kulturutskottet, 14 kommuner i Fyrbodal på konferensen Offentlig miljö som konstform i Trollhättan och genom en artikel i tidsskriften Plan som sprids till Sveriges planerare. I samarbete med Konstnärernas Riksorganisation (KRO) arrangerade Statens konstråd och Boverket tre heldagsutbildningar för ett sjuttiotal konstnärer, som ett moment i utbildningen Kurs i offentlig konst och samhällsutveckling. 14 (36) 13 (41)

15 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Statens konstråd och Arkitekturmuseet arrangerade också programkvällar där uppdraget och utvalda Statens arbetstid/kön konstråd och Arkitekturmuseet arrangerade också programkvällar där uppdraget och utvalda projekt presenterades. Kommunikationsinsatser har även genomförts för allmänheten i anslutning till projekt presenterades. Kommunikationsinsatser har även genomförts för allmänheten anslutning till projekten i Kiruna, Uppsala, Krokom, Helsingborg, Lysekil och Sundbyberg. projekten Kiruna, Uppsala, Krokom, Helsingborg, Lysekil och Sundbyberg. Följeforskning Följeforskning Uppdraget och samverkansprojekten följs av en disputerad följeforskare från KTH, Institutionen för Uppdraget och samverkansprojekten följs av en disputerad följeforskare från KTH, Institutionen för samhällsbyggnad och miljö. Målsättningen med följeforskarens arbete är att färdigställa en samhällsbyggnad och miljö. Målsättningen med följeforskarens arbete är att färdigställa en forskarrapport som belyser vilka faktorer som ligger bakom framgångar och motgångar i forskarrapport som belyser vilka faktorer som ligger bakom framgångar och motgångar samverkansprojektens processer och resultat. Forskarrapporten kommer i samarbete med SKL att samverkansprojektens processer och resultat. Forskarrapporten kommer samarbete med SKL att under distribueras till beslutsfattare och tjänstemän inom kommuner, landsting och under distribueras till beslutsfattare och tjänstemän inom kommuner, landsting och regioner som beställer, planerar och projekterar offentliga miljöer. regioner som beställer, planerar och projekterar offentliga miljöer. RESULTAT RESULTAT Tabell 10 Tabell 10 Pågående samverkansprojekt vid utgången av 2012 Pågående samverkansprojekt vid utgången av 2012 Konstnärer, arkitekter och formgivare som Samverkanspart Projekt och ort Konstnärer, arkitekter och formgivare som Samverkanspart Projekt och ort anlitas som konsulter med SK-finansiering anlitas som konsulter med SK-finansiering Gestaltning av utomhusmiljö vid Nora kommun Gestaltning av utomhusmiljö vid Nora kommun resecentrum i Nora. resecentrum Nora. Nynäshamns Gestaltning av utemiljön på Nynäshamns Gestaltning av utemiljön på kommun Vanstaskolan, Ösmo. kommun Vanstaskolan, Ösmo. Orust Gestaltning av utomhusmiljö vid Tuvesvik Orust Gestaltning av utomhusmiljö vid Tuvesvik kommun nya färjeterminal, Orust. kommun nya färjeterminal, Orust. Magnus Carlén, konstnär Magnus Carlén, konstnär Karin Tyrefors, arkitekt SIR Karin Tyrefors, arkitekt SIR Folkform: Chandra Ahlsell and Anna Folkform: Chandra Ahlsell and Anna Holmquist, designers Holmquist, designers Leo Pettersson, konstnär Leo Pettersson, konstnär Mia Fkih Mabrouk, konstnär Mia Fkih Mabrouk konstnär Värnamo Gestaltning av entrémiljö i kulturhuset Malin Bogholt, konstnär Värnamo Gestaltning av entrémiljö kulturhuset Malin Bogholt, konstnär kommun Gummifabriken i Värnamo. Karl Rickard Söderström, konstnär kommun Gummifabriken Värnamo. Karl Rickard Söderström, konstnär Kalmar Gestaltningsprogram för kv. Valnötsträdet Kalmar Gestaltningsprogram för kv. Valnötsträdet Päivi Ernkvist, konstnär kommun i Kalmar. Päivi Ernkvist, konstnär kommun Kalmar. Gestaltningsprogram för inom- och Uppsala läns Gestaltningsprogram för inom- och Uppsala läns utomhusmiljöer på Akademiska sjukhuset landsting utomhusmiljöer på Akademiska sjukhuset landsting i Uppsala. Uppsala. Marianne Jonsson, konstnär och arkitekt Marianne Jonsson, konstnär och arkitekt Umeå Gestaltningsprogram för Vasaplan i Umeå Gestaltningsprogram för Vasaplan kommun Umeå. kommun Umeå. Genomförs Genomförs Totalt antal Totalt antal (36) (44) 15 (36) 14 (41)

16 STATENS KONSTRÅDS ÅRSREDOVISNING 2012 Tabell 11 Tabell arbetstid/kön 11 Avslutade samverkansprojekt vid utgången av 2012 Avslutade samverkansprojekt vid utgången av 2012 Konstnärer, arkitekter och formgivare som Samverkanspart Projekt och ort Konstnärer, arkitekter och formgivare som Samverkanspart Projekt och ort anlitas som konsulter med SK-finansiering anlitas som konsulter med SK-finansiering Gestaltningsprogram H+, Oceanpiren och Simon Starling, konstnär Helsingborgs Gestaltningsprogram H+, Oceanpiren och Simon Starling, konstnär Helsingborgs Blågröna kopplingen i framtida Front: Sofia Lagerkvist, Charlotte von der stad Blågröna kopplingen i framtida Front: Sofia Lagerkvist, Charlotte von der stad Helsingborg Lancken och Anna Lindgren, designers Helsingborg Lancken och Anna Lindgren, designers Markus Aerni, arkitekt Markus Aerni, arkitekt Boel Hellman, arkitekt Kiruna Förstudie för gestaltning av Boel Hellman, arkitekt Kiruna Förstudie för gestaltning av Sofia Sundberg, konstnär kommun* Gruvstadsparken i Kiruna. Sofia Sundberg, konstnär kommun* Gruvstadsparken i Kiruna. Karl Tuikkanen, konstnär Karl Tuikkanen, konstnär Ingo Vetter, konstnär Ingo Vetter, konstnär Gestaltning av inomhus- och Albin Karlsson, konstnär Krokoms Gestaltning av inomhus- och Albin Karlsson, konstnär Krokoms utomhusmiljöer på Sånghusvallens skola Mikael Åberg, konstnär kommun utomhusmiljöer på Sånghusvallens skola Mikael Åberg, konstnär kommun och Ås nya skola i Krokom. Sofie Weibull, konstnär och Ås nya skola i Krokom. Sofie Weibull, konstnär Lysekils Gestaltning av gårdsmiljö, Badhusberget i Lysekils Gestaltning av gårdsmiljö, Badhusberget i Bostäder AB Lysekil. Bostäder AB Lysekil. Stena Stena Fastigheter, Fastigheter, Uppsala Uppsala Sundbybergs Sundbybergs stad stad Gestaltning av utomhusbelysning i delar Gestaltning av utomhusbelysning i delar av bostadsområdet Kvarngärdet i av bostadsområdet Kvarngärdet i Uppsala. Uppsala. Katarina Vallbo, konstnär Katarina Vallbo, konstnär Katarina Löfström, konstnär Katarina Löfström, konstnär Gestaltningsprogram för stadsdelarna Gestaltningsprogram för stadsdelarna Kerstin Bergendal, konstnär Hallonbergen och Ör i Sundbybergs stad. Kerstin Bergendal, konstnär Hallonbergen och Ör i Sundbybergs stad. Totalt antal 6 15 Totalt antal 15 *Statens konstråd deltar genom konsultmedverkan i förprojektering och projektering under *Statens konstråd deltar genom konsultmedverkan i förprojektering och projektering under (36) 16 (36) 15 (41)

17 Konstansökningar arbetstid/kön Statliga myndigheter kan ansöka om konst i samband med ombyggnad, renovering eller flytt till nya lokaler, eller för miljöer där konst helt saknas. I samråd med myndigheten tar Statens konstråds konsult fram en kollektion sammanställd utifrån myndighetens behov och förutsättningar. En konstkollektion kan innehålla måleri, skulptur, grafik, fotografi, konsthantverk och videokonst, både nyinköpt samtida konst och äldre konstverk från 1950 och senare. Konstkollektioner finns exempelvis på polisstationer, ambassader, arbetsförmedlingar, domstolar, universitet och högskolor. RESULTAT Tabell 12 Antal inkomna, avslutade, pågående och väntande konstansökningar Ärendestatus År 2010 År 2011 År 2012 Inkomna Avslutade Pågående* Väntande** *Inkomna konstansökningar som saknar avslutningsblankett ** Inkomna konstansökningar som ej är fördelade till konsult Tabell 13 Antal konstansökningar inkomna under år 2012 fördelade på myndighetsområden Namn Antal Utbildningsmyndigheter 27 Utlandsmyndigheter 19 Justitiemyndigheter 19 Finansmyndigheter 13 Arbetsmarknadsmyndigheter 13 Sociala myndigheter 10 Övriga myndigheter 9 Försvarsmyndigheter 6 Kulturmyndigheter 5 Näringsmyndigheter 4 Totalt antal (36) 16 (41)

18 Diagram arbetstid/kön 1 Antal placerade konstverk i konstansökningar avslutade Diagram 2 Inköpsvärde tkr för placerade konstverk i konstansökningar avslutade tkr tkr tkr Tabell 14 Antal inköpta konstverk under år 2012 fördelade på kategorier Teknik Antal % Kostnad Måleri Skulptur Konsthantverk Grafik Teckning Fotografi Övrigt (Video) Summa: (36) 17 (41)

19 Inventering arbetstid/kön av lager Statens konstråds konstlager har mellan ökat med 52 % (från verk 2009 till verk). Under dessa år har endast selektiva inventeringar av lagerställda konstverk med höga ekonomiska värden genomförts. Från december 2012 till januari 2013 genomfördes en fullständig inventering av lagret utifrån ett registerutdrag daterat , då lagret innehöll konstverk. När inventeringen avslutades hade 84 av de verken, d.v.s. 1 %, ännu inte lokaliserats. Därefter har dock ett flertal av de 84 konstverken lokaliserats genom fortsatta efterforskningar och under sommaren 2013 kommer en ny inventering att ske för att lokalisera resterande saknade konstverk. Parallellt kommer framtida risker för saknade verk att förebyggas genom en översyn av lagrets fysiska strukturer och genom införande av ett automatiskt skanningssystem som stöd för logistisk hantering av verk på lager. RESULTAT Tabell 15 Antal lagerställda konstverk (inklusive returer) År Antal verk KOMMENTAR Den 31 december 2012 fanns verk på Statens konstråds lager, vilket innebär en ökning på 7 % från verk den 31 december % av denna ökning utgörs av grafiska verk, som ökade från verk till verk, vilket speglar samma tendens som tidigare år. Eftersom statliga myndigheters lokaler präglas av öppna planlösningar, utan korridorer och enskilda tjänsterum, finns inte längre samma förutsättningar att placera grafik som när inköpen gjordes under 1960-, 70- och 80-talen. På uppdrag av regeringen kommer under 2013 ett pilotprojekt att inledas i Dalarnas län för att överföra grafiska konstkollektioner till kommunala och privata skolor, där de grafiska bladen bättre exponeras och kan användas i undervisningen. På sikt kan projektet utökas till andra län och bidra till att minska antalet lagerställda grafiska verk. Tabell 16 Antal nyinköpta konstverk som lagerhållits längre än tre år (utan placering på myndigheter) År Antal verk (36) 18 (41)

20 TILLSYNSVERKSAMHET arbetstid/kön Statens konstråd har tillsyn över myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av någon annan myndighet. Statens konstråd verkar för att statliga myndigheter och fastighetsägare förebygger, upptäcker och åtgärdar skador, förluster och stölder av statlig konst. Konstansökningar Myndigheters inventering, registrering och rapportering till Statens konstråd Enligt 4 i SFS 1990:195 ska statliga myndigheter förteckna och årligen inventera sitt innehav av statlig konst. Myndigheterna förtecknar sitt innehav i Konstdatabasen och informationen används av dem som underlag vid årliga inventeringar för att systematiskt förebygga, upptäcka och åtgärda skador, förluster och stölder. Genom Konstdatabasen rapporterar myndigheterna även sina årliga inventeringar till Statens konstråd. Uppgifterna används av tillsynsverksamheten för att kontrollera och stödja myndigheterna i deras vård av statens konst. Skador och stölder av statlig konst Enligt 3 i SFS 1990:195 ska myndigheterna meddela uppkomna skador på verk till Statens konstråd, som därefter föreslår lämplig åtgärd. Saknade och stulna verk polisanmäls av myndigheterna, vilket är avgörande för att dessa ska kunna återföras till staten om de återfinns på auktioner eller andra försäljningsställen. Saknade verk är generellt ett resultat av brister i myndigheternas inventeringar, snarare än stölder som förekommer i låg omfattning. Stickprov på konstverk placerade på statliga myndigheter Tillsynsverksamheten har sedan 2010 kontrollerat myndigheternas vård av statlig konst genom stickprov. Dels genom att anmoda myndigheter att själva inventera och rapportera status för utvalda verk med höga ekonomiska och konstnärliga värden, dels genom platsbesök och besiktning av utvalda verk. Under 2012 har stickprov gjorts på 168 verk placerade på 41 myndigheter. Gemensam för de verk som har kontrollerats är att de är skapade av konstnärer vars verk har haft en markant värdeökning det senaste decenniet. Myndigheterna har uppmärksammats på värdeökningen och anmodats att inventera verken, korrigera värdet i Konstdatabasen samt bedöma och begränsa risken för skador och förluster. Vid utgången av 2012 hade 23 av 41 myndigheter ännu inte rapporterat verkens status, detta kommer att följas upp under Under 2012 har även stickprov på elva verk gjorts genom platsbesök på fyra myndigheter, där inga brister kunde noteras. Konstansvariga på myndigheterna Totalt 214 av 215 (99,5 %) statliga myndigheter, stiftelser och bolag som ingår i tillsynsregistret (Statens konstråds register över alla myndigheter som har statlig konst) har vid utgången av 2012 upprättat och meddelat beslut om konstansvarig. De konstansvariga har formellt ansvar för att myndigheternas innehav av statlig konst årligen inventeras i syfte att förebygga, upptäcka och rapportera skador, förluster och stölder. Totalt ca verk är placerade på statliga myndigheter vilket fordrar goda administrativa rutiner för vård och förvaltning. Antal returnerade konstverk från myndigheter Med stöd av 12 i SFS 1990:195 återlämnades 2012 totalt verk från statliga myndigheter, en minskning jämfört med Enligt samma paragraf ska samråd ske med statliga museer kring eventuellt införlivande i museernas samlingar, av konst- och kulturhistoriskt betydelsefulla verk som har återlämnats från myndigheter som omorganiseras eller avvecklas. Under 2012 överfördes 13 verk till Moderna Museets samling och två verk till Nationalmuseums samling samt ett verk till Etnografiska museets samling. Därutöver har fem porträtt överförts till Blekinge museum, efter samråd med Nationalmuseum. 20 (36) 19 (41)

21 RESULTAT arbetstid/kön Diagram 3 Myndigheters årliga inventeringsrapporter till Statens konstråd % 80% 70% 60% 50% 40% 30% % myndigheter som har inventerat % myndigheter som inte har inventerat 20% 10% 0% KOMMENTAR 84 % av myndigheterna i tillsynsregistret hade vid utgången av 2012 inventerat och rapporterat sitt innehav av statlig konst, vilket innebär att svarsfrekvensen har ökat med 3 % jämfört med den 31 december Tabell 17 Myndigheters polisanmälningar av saknade och stulna verk År Antal Tabell 18 Procentuellt antal myndigheter* som har beslutat om konstansvariga År Antal 96 % 99 % 99,5% *215 myndigheter med innehav av statlig konst ingick i tillsynsregistret Tabell 19 Antal returnerade konstverk från myndigheter År Antal verk (36) 20 (41)

22 Byggnadsanknuten arbetstid/kön konst 1900-talets offentliga konst som kulturarv är ett antikvariskt område som har fått bred uppmärksamhet under senare år, delvis genom Riksantikvarieämbetets (RAÄ) tematiska satsningar på moderna kulturmiljöer. RAÄ har beviljat tillsynsverksamheten forsknings- och utvecklingsmedel för forskningsprojektet Styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten konst, som drivs i samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Skissernas museum och Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Projektets syfte är att analysera hur nuvarande styrmedel och stödsystem inom kulturmiljöområdet kan tillämpas och bör utvecklas för att stärka fastighetsägares vård och förvaltning av offentlig byggnadsanknuten konst som kulturarv. Med utgångspunkt i en rikstäckande kvantitativ studie av offentlig byggnadsanknuten konst och 24 fallstudier av konstnärliga verk från till 1990-tal, beställda av stat, regioner, landsting och kommuner i hela Sverige, görs analyser av hur till exempel kulturminneslagen, plan- och bygglagen och förordningen om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer kan tillämpas för att långsiktigt bevara offentliga konstnärliga verk. En huvudfråga i projektet är hur kulturmiljöområdets aktörer bättre kan samverka kring bevarande av offentlig konst. Under 2012 har fem fokusgruppsmöten genomförts i Stockholm, Göteborg, Lund Uppsala och Umeå med omkring 70 nyckelpersoner verksamma inom musei- och kulturmiljöområdet. Dessa möten har gett ny värdefull kunskap om hur olika myndigheter och förvaltningar ser på de 24 byggnadsanknutna verkens värde som modernt kulturarv och hur detta kulturarv bör hanteras inom ramen för kulturmiljöarbetet. Forskningsprojektet har under 2012 även presenterats nationellt och internationellt, bland annat på konferensen The Decorative: Conservation and the Applied Arts FINANSIELL i Wien, arrangerad av IIC REDOVISNING (The International Institute for Conservation of Historic and Artistic Works). 22 (36) 21 (41)

23 FÖRMEDLING arbetstid/kön Statens konstråd har till uppgift att sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Konstpedagogik och kommunikation Målet för förmedlingsverksamheten är att skapa relationer mellan publiken och konsten i de offentliga rummen. Statens konstråd har en särställning genom sin kunskap om processer kring produktionen av offentlig konst och en unik överblick i landet. Det förmedlande arbetet sker i form av föreläsningar, visningar, seminarier, workshops, trycksaker och genom samtal och texter. Eftersom Konstrådet verkar över hela landet är webben och sociala medier viktiga plattformar för att förmedla kunskap och erbjuda fördjupning. Under året har Konstrådet förberett ett utvecklingsarbete med syfte att skapa större synlighet för egna projekt och ökad kännedom om verksamheten. Här kommer såväl en kommunikationsstrategi som en förstärkning av den digitala närvaron att vara väsentliga delar. Nätverket KOP (Konst och Publik) drivs av Riksutställningar, Moderna Museet, Nationalmuseum, Statens konstråd, Region Västra Götaland och Region Skåne samarbetade KOP med kollegor i Köpenhamn för en tvådagarskonferens. I publikationen Konst & Publik? Visual Art and Audience Engagement redovisas seminariet med fördjupande texter. KOP har under de senaste åren vidgats till ett internationellt och framför allt nordiskt nätverk. Visningar Det direkta mötet med konsten öppnar vägar till diskussion om dess uttryck och idéer. Man tittar på samma konstverk men ser helt olika saker. Samtalen kräver kunskap men också en möjlighet att ringa in frågan om konstens betydelse. Statens konstråds konsulter visar i allt högre utsträckning de konstkollektioner som de själva sammanställt för en myndighet, verk eller ambassad. Konsulten får möjlighet att förklara sin idé kring kollektionen för fler än den mindre samrådsgrupp som deltagit i urvalet av konsten och gör på så sätt konsten mer angelägen och tillgänglig. Vid invigning av nya konstverk möter ofta konstnären och projektledaren publik och talar om verket. Vissa konstverk, särskilt på universitet och högskolor, fortsätter att skapa efterfrågan på visningar långt efter att de blivit invigda. Förutom på arbetsplatser visas konst i offentliga rum för grupper från t.ex. grund-, gymnasie- och högskolor samt konstföreningar. Det finns ett stort intresse för vår gemensamma miljö, inte minst bland unga. I visningar och föreläsningar för skolor eller högskolor sker presentationen ofta i samband med en uppgift där gruppen ska arbeta med förslag, gestaltade i modellform, film eller datorprogram, kring konsten och rummet i en specifik miljö. Exempelvis startades, i samarbete med Grimstaskolan i Vällingby, projektet Ut med konst där visning av offentlig konst blev utgångspunkten för elevernas arbete med filmanimationer. De ungas arbete kring konsten i Vara, exempelvis Kulturskolans satsning där Konstrådet agerade mentor, gjorde de vuxna i samhället mer positivt inställda till Katharina Grosses konstnärliga gestaltning Blue Orange. I egen regi genomfördes under året två workshops med skolor. På De la Gardie gymnasiet i Lidköping byggde workshopen på Blue Orange i Vara, ett verk som väckte starka reaktioner. I Säffle involverades konstnären Viel Bjerkeset Andersen, vars skulptur Kontrapunkt invigts vid Medborgarhuset några månader tidigare. Workshopen ägde rum på Tegnérskolan med bildlärarna och två stora grupper som tog sig an skolans yttre miljö. 23 (36) 22 (41)

24 Föreläsningar arbetstid/kön Föreläsningar sker i Statens konstråds lokaler men de allra flesta äger rum på olika platser i landet. Teman för förläsningarna, med utgångspunkt från Statens konstråds verksamhet, kan exempelvis omfatta arbetsprocesser kring konstprojekten utifrån skilda perspektiv som konstnärens, andra professioners, och medborgarnas inflytande. Konstens utryck och roll i offentliga rum är områden som ständigt är aktuella. Årskatalog 41 Årskatalogen presenterar färdigställda byggnadsanknutna konstverk och fördjupningstexter om ämnen som varit särskilt relevanta under året. Katalog 41 (2012) innehåller bl.a. fördjupningstexter om Statens konstråds 75-åriga verksamhet, barns möten med konst på fängelser och betydelsen av konstvisningar. Årskatalogen är ett av de viktigaste instrumenten för att presentera Statens konstråds verksamhet. RESULTAT Tabell 20 Publika aktiviteter Aktivitet Egen programverksamhet Konstvisningar och samtal Seminarier Invigningar KOMMENTAR Under åren har flera aktiviteter anordnats kopplade till uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer: 16 seminarier 2010, 19 seminarier 2011 samt 10 seminarier och 6 invigningar Under 2012 har 11 seminarier kopplade till FoU-projektet Förvaltning och styrmedel för tillsyn och vård av offentlig byggnadsanknuten konst genomförts. Tabell 21 Publikationer Antal KOMMENTAR Följande publikationer publicerades under 2012: Årskatalog 41. Statens konstråd ISSN Catalouge 41. The National Public Art Council ISSN Gestaltningar. Konst och arkitektur på Stockholms universitet. ISBN * Configurations. Art and Architecture at Stockholms University. ISBN * *Samfinansierade av Statens konstråd, Akademiska Hus Stockholm AB och Stockholms universitet. 24 (36) 23 (41)

25 Tabell arbetstid/kön 22 Press och webb Antal pressklipp Besök på webben 2011 var första året detta redovisades Antal prenumeranter nyhetsbrev KOMMENTAR Stor uppmärksamhet i press och media 2012 fick bl a: Den tyska konstnären Katharina Grosses konstgestaltning Blue Orange i Vara Statens konstråds nya direktör Magdalena Malm, som tillträdde 2012 Uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, särskilt projekten Gruvstadsparken i Kiruna, H+ i Helsingborg och Hallonbergen/Ör i Sundbyberg. Bigert & Bergströms konstinstallation Morgondagens Väder Stockholms Centralstation. Tabell 23 Egeninitierade program 2012 Claire Barcley (Storbritannien), konstnär. I samarbete med Konstfack. Morag Meyerscough (Storbritannien), grafisk designer. I samarbete med Konstfack. Hur ska den offentliga konsten bevaras? Karin Hermerén, konservator och utredare, Henrik Orrje, Statens konstråd. Konst och arkitektur på Stockholms universitet. Martin Rörby, arkitektur-historiker, Nina Weibull, konsthistoriker. Ann Hamilton (USA), konstnär. I samarb. med Konstfack. Katharina Grosse (Tyskland), konstnär, i samtal med Lotta Mossum, Statens konstråd, om konstverket Blue Orange i Vara. I samarbete med Vara kommun. Statens konstråd 75 år. Ernst Billgren, konstnär, Dan Jönsson, konstkritiker. Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd. Om konsten på Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Cecilia Ömalm Krajcikova, konstnär, Kristoffer Zetterstrand, konstnär. Moderator: Malin Zimm, arkitekt och koordinator/ämnesutvecklare på Arkitekturmuseet. Medborgardialog närdemokrati eller skendemokrati? Maria Håkansson, biträdande lektor vid urbana och regionala studier vid KTH, Sofia Wiberg, statsvetare med inriktning på demokratifrågor, Kerstin Bergendal, konstnär. I samarbete med Marabouparken. Det tänkta, det drömda, det byggda. Örjan Wikforss, arkitekt och professor emeritus i projektkommunikation. Moderator: Magdalena Malm, direktör Statens konstråd. 19 jan 30 jan 27 mar 17 apr 22 maj 25 maj 9 okt 30 okt 14 nov 20 nov Totalt antal deltagare i tio program: (36) 24 (41)

26 PRIORITERADE arbetstid/kön OMRÅDEN Statens konstråd har till uppgift att i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Målet är att aspekter som mångfald, jämställdhet, barn- och ungdomsperspektiv samt internationellt utbyte ska integreras i verksamhetens alla delar för att garantera hög kvalitet. Mångfald (interkulturellt och internationellt perspektiv) För att bredda rekrytering av konstnärer till uppdrag eller för inköp anordnar Statens konstråd tillfällen där konstnärer får möjlighet att presentera sina konstnärskap för beställare av offentlig konst. Konstnärsfokus 2012 genomfördes i samverkan med Eskilstuna konstmuseum och Landstinget Sörmland som även är beställare av offentlig konst. 67 konstnärer ansökte om att få delta, 24 av dem fick möjlighet att i ett personligt samtal med företrädare för ovan nämnda aktörer presentera sina konstnärskap och lämna in portfolios. Den här typen av portfoliovisningar har arrangerats sedan 2006 och metoden har även de senaste åren spridits till andra aktörer i landet. Kriterier för val av konstnärer som får delta baseras på aspekter som professionalitet, jämställdhet och mångfald. Katharina Grosse, Thomas Saraceno, Jussi Niva, Jeppe Hein och Xavier Veilhan är exempel på väletablerade internationella konstnärer som 2012 arbetat med antingen pågående projekt eller som har engagerats i skissuppdrag för konstnärliga gestaltningsprojekt runt om i landet. Inom verksamheten Byggnadsanknuten konst tas kontinuerligt internationella kontakter för att engagera och kontraktera konstnärer från andra länder för uppdrag i Sverige. Det skapar en direkt erfarenhets- och kunskapsöverföring FINANSIELL inom det konstnärliga REDOVISNING gestaltningsområdet. Nya nätverk bildas. Internationella konstnärer har i samband med sitt arbete i Sverige ofta föreläsningar och deltar i seminarier som Konstrådet arrangerar. Statens konstråd har sedan 2003 tillsammans med Koro, Kunst i offentlige rom, Oslo, The Finnish State Art Collection, Helsingfors, Statens Kunstfond, Köpenhamn, och The Public Buildings Art Fund, Reykjavik, ett aktivt nordiskt nätverk för samtal och kunskapsöverföring inom området offentlig konstnärlig gestaltning. Årligen träffas ledning och personal från de olika myndigheterna för att diskutera aktuella teman och jämföra strategier, finansiella förutsättningar och organisation. Det nordiska nätverket KOP (Konst och Publik) bidrar till väsentliga internationella kontakter, och Konstrådets direktör har valts in i styrgruppen för det internationella nätverket ENPAP (European Network of Public Art Producers), ett nätverk för konstaktörer som arbetar nyskapande med konst i offentliga rum. Jämställdhet Under en termin praktiserade en student från Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet på Statens konstråd. Praktikuppgiften handlade om att undersöka jämställdhet ur skilda perspektiv, främst i förhållande till begreppet kvalitet. Med hjälp av inköpsstatistik, och med grund i styrdokument, analyserades verksamheten. I samtalsform med kansliets personal och konsulter undersöktes normer, attityder och strukturer. Myndighetens jämställdhetsarbete beskrivs till övervägande delen i positiva ordalag men rapporten ger också förslag på konkreta förbättringsåtgärder. Barn och ungdom Under 2012 färdigställdes den strategiplan för arbetet med barn och unga för tidsperioden som Kulturdepartementet begärt. För att integrera ett barn och ungdomsperspektiv i verksamheten beslutades att satsa på fortsatt samarbete med skolan, samverkan med andra aktörer som arbetar med barn och unga samt att öka tillgängligheten och inflytandet för barn och unga i de processer som påverkar konstprojekten. 26 (36) 25 (41)

27 Miljöer arbetstid/kön för barn och unga har länge prioriterats i val av projekt och sedan 2004 har ett aktivt arbete utförts för att förankra konsten på plats med unga runt om i landet. Workshops och visningar av konst i offentliga rum har genomförts och föreläsningar om konstens roll anordnats för grupper från grundskolor och gymnasier. Verktygen för att förankra konsten anpassas efter skilda förutsättningar och anpassas för varje plats. I projektet Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har medborgarperspektivet blivit än mer betydelsefullt för bedömning av resultatet. I de projekt som berör barn och unga har stor vikt lagts vid att utveckla meningsfullt och aktivt deltagande genom workshops och medinflytandeprocesser. Statens konstråds roll har varit att medverka och stötta de aktiviteter som stärker de ungas engagemang i projekten. RESULTAT Diagram 4 Konstnärernas fördelning på kön Konstnärernas fördelning på kön, skissuppdrag Konstnärernas fördelning på kön, kontrakt Konstnärernas fördelning på kön, avsynade konstverk 100% 75% % 75% 13 50% 50% 50% 8 25% % 6 25% % 0% 0% Antal män Antal kvinnor % 75% Diagram 5 Inköpta konstverk under * fördelade på kön, enligt antal och belopp i tkr 100% 75% % 25% Antal kvinnor Antal män 0% Antal konstverk Belopp i tkr Antal konstverk Belopp i tkr *2011 var första året detta redovisades 27 (36) 26 (41)