SAMMANSATTA PERSPEKTIV YRKESGRUPPER OCH MEDBORGARE ENSKILDA PERSPEKTIV

Transkript

1

2 SAMMANSATTA PERSPEKTIV YRKESGRUPPER OCH MEDBORGARE Arkitektur Konst Form Kulturhistoria SUBOPTIMERING OFFENTLIG MILJÖ Sociala värden Ekologi Ekonomi Teknik ENSKILDA PERSPEKTIV

3 TRADITIONELL PROCESS ENPROCENTSREGELN Avsyning, invigning och överlåtelse av konstverket Produktion av konstverket Utvärdering av skiss och beslut Konstnärsval och skissuppdrag Samrådsgrupp och budget Utredning

4 LTNING I PLAN- OCH BYGGPROCESSEN Offentlig miljö Byggprocess Projektering och bygghandling Detaljplan Gestaltningsprogram Översiktsplan an Planprogram

5 Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer SKOLOR Krokoms kommun Ås nya skola och Sånghusvallens skola Nynäshamns kommun Vanstaskolan INFRASTRUKTUR Nora kommun Resecentrum Orust kommun Färjeterminal BOSTADSOMRÅDEN Lysekils kommun Badhusberget Uppsala, Stena fastigheter Kvarngärdet STADSMILJÖER Kiruna kommun Gruvstadsparken Helsingborgs stad Oceanpiren och Blågröna passagen Sundbybergs stad Hallonbergen, Ör Uppsala läns landsting Akademiska sjukhuset Umeå kommun Vasaplan

6 GRUVSTADSPARKEN KIRUNA KOMMUN GESTALTNING I PLANERINGSSKEDE AV PARKMILJÖ Tidsperiod: Oktober 2010 februari 2012 (projektering och byggande ). Samverkanspart /beställare: Kiruna kommun. Projektledare: Thomas Nylund (f.d. stadsarkitekt, Kiruna kommun) och Sandra Viklund (delprojektledare, Ramböll). Gestaltningskompetens: Boel Hellman (arkitekt, Happyspace), Markus Aerni (arkitekt, Happyspace), Sofia Sundberg (konstnär), Karl Tuikkanen (konstnär) och Ingo Vetter (konstnär) Statens konstråds konsult: Peter Lundström. I projektet medverkade också bland andra: Christer Vinsa (projektchef stadsomvandlingen, Kiruna kommun), Lennart Lantto (kultursekreterare, Kiruna kommun), Karin Pålsson (projektkoordinator, Kiruna kommun), Joakim Norman (projektledare, LKAB), Mikael Westerlund (planeringschef, LKAB), Niklas Nordin (delprojektledare anläggning, LKAB), Stefan Holmblad (projektchef, LKAB), Magnus Lindmark (projektledare, SWECO), Mats Nilsson (chef, avdelning Teknik, Tekniska verken i Kiruna AB), Lars Johansson (delprojektledare drift och underhåll, Tekniska Verken i Kiruna AB), Sanna Porter Öhman (projektledare, Ishotellet i Jukkasjärvi), Eva Wenngren

7

8

9 Kiruna

10

11 RESECENTRUM NORA KOMMUN GESTALTNING I PROJEKTERINGS- OCH BYGGSKEDE AV RESECENTRUM Tidsperiod: Oktober 2010 juni Samverkanspart /beställare: Nora kommun. Projektledare: Lars-Gunnar Björklund (f.d. projektledare, Bergslagens kommunalteknik) och Jan-Erik Beckerman (projektledare, Bergslagens kommunalteknik). Gestaltningskompetens: Karin Tyrefors (inredningsarkitekt) och Magnus Carlén (konstnär). Statens konstråds konsult: Marianne Jonsson. I projektet medverkade också bland andra: Jan Nordlund (kommunchef, Nora Kommun), Rolf Nielsen (kulturchef, Nora kommun), Peter Ljungné (stadsarkitekt, Nora Kommun), Arne Tschentscher (stadsträdgårdsmästare, Nora kommun), Eje Larsson (utredare, Länstrafiken), Hans Wixner (informatör, Länstrafiken), Mats Abrahamsson (representant för NBJV), Claes Henry Falck (representant för NBJV),

12

13

14

15

16

17 H+ HELSINGBORGS STAD GESTALTNING I PLANSKEDE AV STADSMILJÖ Tidsperiod: Mars 2011 augusti Samverkanspart /beställare: Helsingborgs stad. Projektledare: Jessica Segerlund (konstnärlig ledare, Helsingborgs stad). Gestaltningskompetens: Sofia Lagerkvist (designer, Front), Charlotte von der Lancken (designer, Front), Anna Lindgren (designer, Front) och Simon Starling (konstnär). Statens konstråds konsult: Peter Hagdahl. I projektet medverkade också bland andra: Håkan Asmoarp (projektledare, H+), Kristoffer Nilsson (programarkitekt, Helsingborgs stad), Malin Rizell (översiktsplanarkitekt, Helsingborgs stad), Martin Krogh (arkitekt, Adept Arkitekter) och Martin Laursen (arkitekt, Adept Arkitekter).

18

19

20

21

22 arenheter och lärdomar från uppdraget a synsätt på gestaltning av människors gemensamma livsmiljö behövs för att främja kvalitet. r att bidra till hållbar stadsutveckling måste offentliga miljöer betraktas i ett brett perspektiv. staltning är mångfacetterat och olika gestaltningskompetenser kan erbjuda skilda infallsvinklar. ka kompetenser kompletterar varandra och skapar synergieffekter som fördjupar offentliga miljöers iteter. mverkan kan inledningsvis ta tid men ökar förutsättningarna för ett gott resultat och kan ge inster i slutet. ninstrument enligt PBL behöver stärkas vad gäller gestaltningsfrågorna. toder för processer och dialog kring gestaltning i planering och byggande behöver utvecklas. nskap om vad gestaltning innebär behöver utvecklas och spridas till många olika intressenter. rojekt betyder det att man ska rka för tidigt och mångsidigt samarbete mellan gestaltande kompetenser och övriga aktörer. gå från platsen, dess historia, förutsättningar och funktion. olvera medborgarna och deras kunskap, behov och önskemål om sin livsmiljö.

23 KONFERENS OCH BOKSLÄPP HUR UTFORMAS FRAMTIDENS OFFENTLIGA MILJÖER? PLATS: Arkitektur- och designcentrum, Exercisplan 4, Stockholm, Auditoriet TID: Onsdagen den 11 december 2013, klockan inkl. lunch KOSTNAD: 550 kronor inklusive frukost- och eftermiddagsfika, lunch och samverkansprojektets publikationer. ANMÄLAN: Sista anmälningsdag 1 december 2103! MER information: