Moderator var: Övriga medverkande var 1(6) Dokumentation av session från konferensen Gestaltning och PBL Patrik Faming, Boverket

Transkript

1 Datum (6) Dokumentation av session från konferensen Gestaltning och PBL 2016 Hur kan olika verktyg stötta PBL? Under förmiddagen, i Stora Salen, redogjorde Nacka, Gävle och Uppsala för sina respektive arbetsmetoder. Tillsammans med Boverket genomför de under eftermiddagen ett fördjupat samtal om valda arbetssätt och hur detta påverkar deras respektive organisationer. Den övergripande frågan för sessionen var om PBL räcker för att reglera och säkerställa gestaltningskvalitet. Möjlighet till frågor och diskussion gavs. Moderator var: Patrik Faming, Boverket Övriga medverkande var Love Edenborg, planarkitekt Nacka kommun Kristina Petterqvist, bygglovchef Nacka kommun Åsa Larsson, bygglovchef Gävle kommun Erik Pelling, Plan- och byggnadsnämndens ordförande Uppsala kommun Claes Larsson, stadsarkitekt Uppsala kommun Ulla-Britt Wickström, bygglovchef Uppsala kommun

2 Referat från introduktioner och diskussioner från de två sessionspassen: 2(6) Introduktion Åsa Larsson Gävle arbetar bland annat med rutiner för tidiga skeden i processen och med markanvisningstävlingar. Där har de ambitionen att komma ett steg längre för att även säkra gestaltningsfrågorna. Totalentreprenader innebär problem att säkra gestaltningen eftersom dessa frågor kommer in i ett senare skede. Gävle har dialog med kommunala byggherrar som dokumenteras i ett sk förhörsprotokoll. Där diskuteras detaljplanerna utifrån vad varje planbestämmelse betyder och vilka handlingar kommunen vill ha in. Gävle har som villkor i byggloven att en diskussion med stadsarkitekten ska genomföras. De är på väg mot flexibla detaljplaner vilket kommer att bli en utmaning. Christina Petterqvist Det finns en diskrepans mellan det som planeras och det slutliga resultatet och det finns ett stort tolkningsutrymme och få (om några) rättsfall. Nacka arbetar för kontinuitet från plan till bygglov. Tidig dialog med byggherre/bygglov/plan under projekteringsprocessen och intern samverkan med plan- och exploateringsenheten är nyckelfrågor. Intresset för gestaltningsfrågor hos politikerna i Nacka byggnadsnämnd började spira då intentionen i ett projekt inte realiserades i verkligheten, trots byggherrens omfattande gestaltningsprogram med illustrationer och detaljer. Ledningen för stadsutvecklingen i en kommun och politikerna måste ha samsyn. Nära koppling och samverkan mellan plan- och bygglovskedet är en förutsättning. Dialogen med byggherren måste ske kontinuerligt från detaljplanen till bygglov. Kvalitet låter sig inte enkelt formuleras i juridiska termer och det finns risk att detaljplanerna blir mycket komplexa, fort omoderna och styr fel. Kompetensförsörjning ett stort problem. Det är svårt att vara proaktiv och utöka bygglovhandläggarens roll i det läget. En bygglovhandläggare måste ha gedigen kunskap, vara rättsäker, flexibel och fyrkantig (med lagkrav), men också vara bekväm med att gå utanför ramen och arbeta med gestaltningsfrågor.

3 Erik Pelling Politisk vilja och samsyn även mellan de politiska blocken måste finnas. Och respekt för varandras roller. Politiker ska vara lekmän, men de uppskattar bra dragningar från tjänstemännen där det även ingår utbildning. Byggherrarna vill ibland tulla på vissa kvaliteter, göra gradvisa försämringar och runda beslutsinstanserna. Det finns tyvärr exempel i Uppsala där resultatet inte blivit det som förväntats eller visats upp i markanvisningstävlingar. 3(6) Claes Larsson Det politiska samarbetet är en bra grund. Att politiker och förvaltningar har samma bild och mål gentemot aktörerna och marknaden är viktig. Det finns en mängd verktyg utanför PBL att använda, bl.a. mod och engagemang, att diskutera med sina politiker och visa på goda exempel. Love Edenborg Nacka använder många olika verktyg, t.ex. ÖP, strategi Fundamenta, planprogram för varje kommundel och utformningsbestämmelser, men samsyn är det viktigaste. Stadsarkitekten är naturligtvis en viktig person. Bygglovenheten i Nacka diskuterade numera gestaltningsfrågor, vilket de inte gjorde för några år sedan. Målet för deras verksamhet innefattar nu att arbeta för vackra och hållbara stadsmiljöer, inte bara att korta handläggningstider etc. En kommun kan inte ha olika målbilder för bygglov- och planenheterna! Referat från diskussionerna från de två sessionspassen: Sammanfattning av det viktigaste som kom fram i diskussionerna: Öka den arkitektoniska kompetensen hos alla aktörer och tilltron till arkitekturprofessionen. Utveckla smartare stöddokument och detaljplaner för att främja god arkitektur. De måste fungera ihop och det måste finnas en gemensam målbild som är känd i hela organisationen. Gestaltningsambassadörer som är med i hela kedjan annars tappar man kvalité i något av stegen. Stadsarkitekten har en viktig roll. Etablera en god och tidig dialog med byggherren innan bygglovansökan kommit in. Dialog mellan byggherre och andra aktörer kräver nya samarbetsformer. Flexibla planer som ändå säkrar arkitektoniska kvaliteter. PBL måste fungera ihop med annan angränsande lagstiftning och regelverk exempel MB, LoU, EU-direktiv och andra mål.

4 Stödet i PBL för gestaltning anses svagt och vagt formulerat, men det går att arbeta med tillämpningen om man vill. Claes Larsson konstaterar att många aktörer blir förvånade när de inte får göra som de vill. Det är viktigt att alla inblandade (kommun, beställare, projektör och utförare) har god kunskap om gestaltning, hur goda livsmiljöer skapas och vad kommunerna vill ha. Christina Petterqvist säger att företagens mål är oftast att maximera sin vinst, och om de kan vinna på att bygga kvalitet gör de det. Det är naivt att tro att kommunen har samma målbild som byggföretagen. 4(6) Markanvisningstävlingar Uppsala använder markanvisningstävlingar i samband med samråd eller då det finns en färdig plan. Byggherrarna vill gärna vara med och påverka redan från detaljplaneskedet, men själva markförsäljningen sker inte förrän efter bygglovet. Kommunen kan sätta upp vilka krav som helst om de äger marken och kan avtala om vilka kvaliteter byggherren ska leverera. Det kontrolleras sedan i samband med bygglovgivningen och har inte avtalet följts får man inte köpa marken. Byggföretag som är seriösa tjänar på att leverera kvalitet och de kan sedan få direktanvisningar. Vilka problem kan uppstå? De som vinner en markanvisningstävling förändrar tyvärr ofta projekten jämfört med den ursprungliga idén. Ofta till det sämre. Rättsfall Det finns få rättsfall om gestaltning och det är svårt att dra generella slutsatser eftersom det är en bedömning utifrån varje enskilt fall. Få rättsfall finns, mest om förvanskning av kulturmiljöer. Och de pekar mot olika håll. Tillämpningen av lagen behöver förbättras, inte nödvändigtvis förändras. Inger Holmqvist, MÖD, sa att plan- och bygglagen egentligen inte sätter några begränsningar för gestaltning. Det finns ett antal möjligheter att arbeta med, t.ex. skala, sammanhang och grönska. Och PBL 8:1 om god material-, färgoch formverkan. Christina Petterqvist menar att anledningen till att det finns så få rättsfall om gestaltning är att det ofta blir någon form av förhandling istället. Ingen part är intresserad av att pröva ett bygglov i upp till 3 år. Kommunerna måste därför vara modigare och agera om en byggnad har för låg kvalitet eller inte passar stadsbilden. Politikerna i Nacka vill att kommunen ska våga. Det behövs fler rättsfall kopplade till gestaltning. Men bygglovhandläggare blir ofta osäkra och vet inte hur långt de kan använda sig av t.ex. PBL 8:1. Det finns behov av att prova lagstiftningen.

5 Mark som inte kommunen äger Malmö stad vill veta mer om vilka verktyg som kan användas när kommunen inte äger marken. Hur kan ansvaret fördelas så att kvaliteten blir den kommunen vill? Hur bygger kommunen upp tilliten till byggherrarna? Uppsala har inte så mycket egen mark. Det gäller därför att bygga upp ett förtroendefullt samarbete med byggherrarna och agera i bygglovskedet om projektets kvalitet blir sämre än det som utlovats. Det ska ha ett pris att bryta ett förtroende. Uppsala har utökat antal aktörer/byggbolag från 6 till 60 byggbolag, vilket ökar konkurrensen betydligt. 5(6) Medborgardialog Hur förankras en arkitekturpolicy hos medborgarna? Uppsala har diskuterat sin policy med byggbranschen och skapat ett showroom där medborgarna kan möta aktörerna, vilket rönt stort intresse från medborgarna. Flexibla planer Ger flexibla planer snabbare processer? Ja, generella planer kortar tiden på längre sikt. Genomförandet kommer att gå snabbare även om planprocessen tar lika lång tid som för en vanlig detaljplan. Skilj på relevanta planer som tar upp stadsbyggnadsdimensioner och flexibla planer med många funktioner. Nacka kommun arbetar för att ta fram långsiktigt hållbara planer. Men det viktigaste verktyget är intern samsyn mellan plan, bygglov och politiken. Arbetsteamet ska följa med ärendet genom hela processen. Dialog med aktörer Gävle använder förhörsprotokoll i dialogen med byggherrar där bl.a. gestaltning diskuteras. Minnesanteckningar från förhöret följer sedan projektet, vilket är bra om projektledare eller andra aktörer byts ut. Linköpings kommun försöker få de offentliga byggherrarna att gå före, men det är inte så enkelt! Genomförandet Varför blir det som byggs inte bra? Görs det någon uppföljning av hur det blir i verkligheten? Resultatet kan bli riktigt dåligt om byggherren t.ex. byter arkitekt under projektets gång. Det går dock inte att ställa krav på att någon särskild arkitekt ska rita, möjligen i ett markanvisningsavtal? Men det är ju ett brott mot ett förtroendefullt samarbete.

6 Gestaltningsprogram Gestaltningsprogram är ett bra verktyg för kvalitet och ambitionsnivå. Man har sedan med sig det i dialog mellan planenheten och byggherren. I medborgardialogens samråd ingår det som en bilaga till detaljplanen. Love Edenborg berättade om projektet Får det lov att vara fult? som genomfördes med ekonomiskt stöd från Boverket. Syftet vara att höja kvaliteten på det som byggs. Det gjordes en genomgång av relevanta rättsfall från 80-talet fram till i dag och en enkät till ett 30-tal kommuner samt tre djupintervjuer. Slutrapporten från projektet finns på Boverkets webbsida. Ett intressant lästips är The value handbook som är utgiven av Design Council CABE och som handlar om värdet som arkitektur kan bidra till. 6(6)