Projektkatalog. Nationella utvecklingsprojekt

Transkript

1 Projektkatalog Nationella utvecklingsprojekt PBL-dagen 2016

2 A. GOD ARKITEKTUR INOM RAMEN FÖR PBL Medverkande: Nacka kommun och Gävle kommun Fråga: Hur arbetar kommunerna med gestaltningsfrågor och god arkitektur inom ramen för plan- och bygglagen? Resultat: Projektet visar på vikten av att lyfta gestaltningsfrågorna till en högre nivå men att det bland bygglovhandläggarna råder en osäkerhet kring vilka krav som får ställas och hur det ska göras på bästa sätt, också utifrån ett serviceperspektiv. Enligt projektet är stödet i PBL för svagt och för vagt formulerat. Begreppen god form-, färgoch materialverkan, varsamhet, förvanskning och god helhetsverkan är abstrakta och lämnar för stort utrymme för tolkning. B. GEMENSAM TILLSYNSORGANISATION OCH SAM- ORDNING AV TILLSYNSPLANER INOM PBL Medverkande: Trollhättans kommun, Uddevalla kommun, Vänersborgs kommuner med stöd av Länsstyrelsen Västra Götaland Fråga: Hur kan man skapa bättre förutsättningar för att arbeta med tillsynsärenden i kommunerna? Resultat: Projektet handlar om att samordna arbetet med tillsynsplanerna i de tre kommunerna samt att utreda hur en gemensam tillsynsorganisation kan organiseras. Projektet redogör för definitionen av begreppet tillsyn och beskriver hur framtagandet av en tillsynsplan kan gå till, övergripande men också kopplat till särskilda tillsynsområden. C. TILLÄMPNING AV 9:4d PBL SAMT TILLGÄNGLIGHETS- FRÅGOR I SAMMANHANGET Medverkande: Danderyds kommun, Upplands Väsbys kommun, Sigtuna kommun, Vaxholms stad och Lidingö stad Fråga: Hur påverkar bygglovsbefriade åtgärder kulturmiljöer som kan anses särskilt skyddsvärda? Resultat: Projektet diskuterar och jämför tolkning och tillämpning av 9 kap 4d PBL. Man anser att det behövs en uppdatering och aktualisering av de dokument som berör särskilt värdefulla objekt och miljöer för att förbättra tillämpningen av PBL i den aktuella frågan.

3 D. PROCESSKARTLÄGGNING INOM PBL-OMRÅDET Medverkande: Höganäs kommun, Ängelholm kommun och Bjuvs kommun Fråga: Vad orsakar stress hos handläggare och problematik kring ärendehandering inom bygglov- och tillsynsområdet? Resultat: Projektet tydliggör och kartlägger rutiner och processer inom bygglov- och tillsynsområdet. Med en tydligare beskrivning av delprocesser samt rutinbeskrivningar och lathundar kan alla aktörer utläsa sin roll och förstå varandras, vilket leder till en effektivare hantering och bättre resursfördelning. E. UTVECKLING AV BEHOVSBEDÖMNING UTIFRÅN NYA PBL Medverkande: Ekerö kommun, Upplands-Bro kommun och Järfälla kommuner Fråga: När ska en miljöbedömning av ett planförslag göras och hur kan den bli en naturlig del i planprocessen? Resultat: En checklista som bygger på den senaste lagstiftningen har tagits fram av projektet och syftar till att underlätta arbetet med behovsbedömning av detaljplaner. Som komplement har även ett excel-verktyg tagits fram för att underlätta bedömningen. Verktyget är anpassat för kunna användas av fler kommuner och är fritt att använda och förändra. F. 5-YESKOMMUNERNAS RIKTLINJER FÖR BYGGLOVS- BEFRIADE ÅTGÄRDER Medverkande: Lomma kommun, Burlöv kommun, Staffanstorp kommun, Svedala kommun och Kävlinge kommun samt Länsstyrelsen Skåne Fråga: Vad kan vara problematiskt med de bygglovsbefriade åtgärderna som införts i plan- och bygglagens 9 kap 4 a e? Resultat: Projektets inriktning och mål har varit att ta fram information och gemensamma riktlinjer för de bygglovsbefriade åtgärderna. Projektet har resulterat i ett femtiotal problemformuleringar och utbredningsområden. Dessa har sammanställts och beskrivits i externt riktad information och riktlinjer samt i handläggarstöd.

4 G. EFFEKTIVARE OCH TYDLIGARE FÖRMEDLING AV PLANBESTÄMMELSER Medverkande: Höörs kommun och Hörby kommun Fråga: Vad innebär egentligen planbestämmelser som sätts i detaljplanen och vad får de för konsekvenser i bygglovet? Resultat: Projektet har utmynnat i tre konkreta förslag på hur en tydligare och effektivare förmedling av planbestämmelser kan uppnås. Dessa tre förslag handlar om en matris som kan redogöra vilka effekter en kombination av planbestämmelser ger, syftets innebörd och hur det ska lyftas fram samt vikten av att motivera planbestämmelserna. H. BEST (BOVERKET OCH EKOSYSTEMTJÄNSTERNA) Medverkande: Malmö stad, Vellinge kommun, Eskilstuna kommun, Ystad kommun, Upplands Väsby kommun, Trelleborg kommun, Kristianstad kommun och Stockholm stad Fråga: Hur kan ekosystemtjänster genomsyra och involveras i de beslut som fattas med plan- och bygglagen som grund? Resultat: BEST-projektet har utgjort ett steg i arbetet att aktualisera och driva frågan om att hantera ekosystemtjänster inom den fysiska planeringen. Flera områden har identifierats där en utveckling behövs för att åstadkomma en enhetlig integrering av ekosystemtjänster i planeringsprocessen. I. HANDLEDNING FÖR ANLÄGGANDE OCH UTVECKLING AV CAMPINGPLATSER Medverkande: Strömstad kommun och Region Gotland Fråga: Vad finns det för möjligheter och begränsningar inom plan- och bygglagen att hantera efterfrågan och behov rörande anläggande, utveckling och tillsyn av campingplatser? Resultat: Projektet föreslår att delar av lagstiftningen bör ses över och anpassas för att bättre kunna användas när det gäller planering av campingplatser. De talar också om betydelsen av reglering via detaljplaner respektive bygglov i sammanhanget.

5 J. TILLSYN ARBETSGÅNG, METODER OCH TYDLIGA MALLAR FÖR SKRIVELSER Medverkande: Skellefteå kommun, Malå/Norsjö kommun, Arvidsjaur kommun, Åsele kommun, Lycksele kommun, Storuman kommun, Vilhelmina kommun, Arjeplog kommun, Dorotea kommun, Sorsele kommun och Piteå kommun Fråga: Hur ser arbetsgången ut när det gäller att handlägga ett tillsynsärende som rör en olovligt utförd åtgärd eller ovårdad tomt? Resultat: Tre hanteringsrutiner med tillhörande skrivelsemallar som stöd för handläggare och inspektörer, inklusive nyanställda, i tillsynsärenden har tagits fram. Dessa har till syfte att bidra till en enhetlighet, ett rättssäkert förfarande, minskade formaliafel samt erfarenhetsutbyten mellan kommunerna. K. HUR GENOMFÖR VI ÖVERSIKTSPLANEN? Medverkande: Växjö kommun och Alvesta kommun Fråga: Vad händer med översiktsplaneringen efter att en översiktsplan har antagits och hur kan planen börja leva och implementeras i senare skeden? Resultat: Projektgruppen menar att det kontinuerliga arbetet med översiktsplanen är den viktigaste utmaningen där medborgardialogen och kommunens övriga strategiska dokument har en viktig roll. Projektet visar på vikten av att samordna översiktsplanen och andra strategiska dokument i ett mellansteg mellan översiktsplanen och detaljplanen för att konkretisera visioner och mål. L. STADSBYGGNADSBENCHEN Medverkande: Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Huddinge kommun, Haninge kommun, Upplands Väsby kommun, Täby kommun, Sollentuna kommun och Nacka kommun Fråga: Hur skapar man en effektivare stadsbyggnadsprocess från initiativ om ändrad eller utvecklad markanvändning till i drift tagen förändring? Resultat: Projektet har vidarutvecklat ett redan existerande samarbete för att lära av varandra och för att kunna se utvecklingsmöjligheter inom stadsbyggnadsprocessen. I arbetet har man jämfört hur kommunerna arbetat med hjälp av statistik samt genomfört en enkätundersökning bland byggherrar. Projektet har varit angeläget om att visa att ansvaret för processen delas av alla inblandade aktörer även av staten och byggbranschen.

6 M. HANDLÄGGARSTÖD FÖR HANTERING AV OVÅRDADE TOMTER OCH BYGGNADER Medverkande: Sundsvalls kommun, Ånge kommun, Timrå kommun, Kramfors kommun, Härnösands kommun, Sollefteå kommun och Örnsköldsviks kommun samt Länsstyrelsen Västernorrland Fråga: Kan man genom att gemensamt ta fram ett handläggarstöd med metoder och rutiner komma till rätta med problematiken kring ovårdade tomter och förfallna byggnader? Resultat: Projektet har resulterat i ett handläggarstöd bestående av en övergripande processbeskrivning, läshänvisningar med övergripande exemplifierad vägledning och hänvisningar till rättsfall samt mallar för inspektionsprotokoll, kommunicering och beslut m.m. N. LATHUND FÖR BYGGLOVS- OCH ANMÄLNINGS- PLIKTIGA ÅTGÄRDER Medverkande: Gnosjö kommun, Gislaveds kommun, Oskarshamns kommun, Värnamo kommun samt Länsstyrelsen Jönköping Fråga: Hur skapar vi en likartad bedömning av enkla bygglovs- och anmälningsärenden och en enhetlig tolkning av PBL? Resultat: Projektet har genomfört ett antal workshops runt om i Sverige med syfte att diskutera bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder och tolkningen av plan- och bygglagen i relation till detta. Resultatet blev en lathund med syfte att göra det enklare för handläggare att hantera byggärenden på ett likartat sätt. O. ERFARENHETSUTBYTE KRING DIGITALISERING AV PBL-PROCESSEN Medverkande: Vellinge kommun, Lomma kommun, Burlöv kommun, Svedala kommun, Höganäs kommun, Bjuvs kommun, Kävlinge kommun, Staffanstorps kommun, Ängelholms kommun, Krokom kommun, Båstad kommun och Borgholms kommun med stöd av Sveriges kommuner och landsting och Länsstyrelsen Skåne Fråga: Hur skulle digitalisering av PBL-processen kunna se ut? Resultat: Projektet har utvärderat hur Sveriges kommuner och bygglovsavdelningar kan gå vidare med sin digitalisering inom PBL-området, på ett så standardiserat, säkert och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innehåller också en nulägesbeskrivning och en guide till vad som ska prioriteras vid digitaliseringen.

7 P. EFFEKTIVARE SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESS MED FOKUS PÅ ENHETLIG KOMMUNIKATION Medverkande: Södertälje kommun och Kiruna kommun Fråga: Är kommunikation en av nycklarna till en smidig och mer demokratisk samhällsbyggnadsprocess? Resultat: Projektet har arbetat med att skapa en effektiv och tillgänglig samhällsbyggnadsprocess där alla har möjlighet att komma till tals, framförallt i tidiga skeden. För att underlätta för till exempel byggbolag, exploatörer och medborgare att göra rätt från början har kommunerna skapat mallar, rutiner, informationsmaterial och processbeskrivningar för att alla ska få en rättssäker information. Q. PBL-PROJEKT PLANLÄGGNINGSRUTINER OCH INTRODUKTION NYANSTÄLLDA Medverkande: Torsby kommun, Hagfors kommun och Sunne kommun Fråga: Hur ska plan- och bygglagen vid samhällsplanering, detaljplanearbete tillämpas i mindre kommuner? Resultat: Projektet ger tips och råd på hur man kan upprättar rutiner för handläggning av detaljplane- och områdesbestämmelseärenden med hänvisning till vad som krävs enligt plan- och bygglagen. Målet är att skapa ett levande dokument som är användbart i planeringsarbetet för att undvika fallgropar. IDENTIFIERING OCH ANALYS AV DE MEST KRITISKA MOMENTEN I PLAN- OCH EXPLOATERINGSPROCESSEN Medverkande: Jönköpings kommun, Habo kommun och Nässjö kommun Fråga: Vilka är de mest kritiska delarna som tar onödigt mycket tid och kan riskera att kunder hanteras olika i plan- och exploateringsprocessen? Resultat: Projektet har identifierat och listat kritiska moment i plan- och exploateringsprocessen. Det handlar bland annat om övergången mellan olika skeden i planprocessen, att handläggare arbetar på olika sätt, vilka moment som tar lång tid samt erfarenhetsåterföring.

8 18 nationella utvecklingsprojekt har fått dela på sammanlagt 12 miljoner kronor för att utveckla metoder och arbetssätt för en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen. Syftet har varit att dela erfarenheter av den praktiska tillämpningen av plan- och bygglagen från olika delar av landet. Projekten har genomförts i samverkan mellan kommuner och i vissa projekt även mellan länsstyrelser, region- och kommunförbund. Totalt medverkar cirka 80 kommuner (markerade med grönt på kartan) i de nationella utvecklingsprojekten. Boverket, september 2016, form: Boverket, tryck: Boverket. På Boverkets webbplats finns projektens slutrapporter samt mer information om varje projekt och dess kontaktpersoner. Boverket kommer använda resultaten från projekten som underlag i framtida vägledning. Du hittar all information på: boverket.se/nationellautvecklingsprojekt. Boverket Box KARLSKRONA Tele: E-post: registraturen@boverket.se Webb: boverket.se