INSPIRATIONSMATERIAL VÅREN Gunnel Wåhlstrand

Transkript

1 INSPIRATIONSMATERIAL VÅREN 2017 Gunnel Wåhlstrand

2 INLEDNING Magasin III Museum & Foundation for Contemporary Art är en av Europas ledande institutioner för samtida konst. Sedan starten 1987 finns Magasin III i ett av de gamla lagerhusen i Stockholms Frihamn. Magasin III är en privat institution, öppen för allmänheten, med målet att dela med oss av den bästa samtida konsten. Våra utställningar utgör kärnan i en växande samling med verk av konstnärer som är relevanta för vår tid. Magasin III tror på konstens förmåga att utmana och inspirera människor och samhälle, och speciellt unga människors kreativitet! Magasin III ger elever och lärare möjlighet till en inspirerande upplevelse, nya kunskaper och vidgade perspektiv i mötet med konsten. Vi bidrar på olika sätt med vår expertkunskap i en spännande museimiljö. Ni kan välja att uppleva utställningarna tillsammans med en guide under en bokad visning, eller besöka oss på egen hand med era elever. Det finns många sätt att förbereda ert besök på museet. Varje säsong utformar vi ett inspirationsmaterial, som det du nu läser, med fakta, frågeställningar och övningar i relation till aktuella utställningar. Upplägget i inspirationsmaterialet är tematiskt. Mer information om de enskilda konstverken i utställningen finns i dess folder som delas ut i entrékassan och som även finns på vår hemsida. Informationen i de olika materialen kompletterar varandra! Se detta material som en utgångspunkt för eget arbete och anpassa det vi erbjuder till den egna undervisningen och kursplanen. Eleverna utvecklar i mötet med samtida konst och kultur en visuell läskunnighet, kritiskt tänkande och kommunikationsförmåga. Diskutera och ta till vara på alla frågor och funderingar som dyker upp i mötet med konsten och museet. Det direkta mötet med konsten är viktigt. Förberedande arbete på skolan är en grund, men prioritera inte bort besöket på museet. Varmt välkommen att uppleva utställningarna på Magasin III tillsammans med dina elever! Sara Källström Intendent program & pedagogik Magasin III Museum & Foundation for Contemporary Art Titelsida: Långedrag, 2004 (Något beskuren).

3 ALLMÄNNA TIPS OCH ÖVNINGAR Längre fram i detta inspirationsmaterial kommer vi att ge mer specifika frågor och exempel på övningar i relation till teman som knyter an till Gunnel Wåhlstrands konstnärskap. Här nedan ger vi några exempel på mer allmänna övningar att inspireras av och applicera på våra utställningar. Uppgift inför besöket Till att börja med, läs på om Magasin III, om vår historia och verksamhet, och om utställningen ni ska besöka så att både elever och lärare är bekanta med det ni ska komma att uppleva på museet. Ha en plan för besöket, för vad eleverna ska arbeta med på plats och hur besöket ska följas upp på skolan. Eleverna kan få i uppgift att läsa in sig på ett specifikt verk som finns i utställningen och sedan på plats hålla en kortare presentation för de andra i klassen (gärna indelade i mindre grupper). Man kan i sin presentation berätta om material/teknik, beskriva vad verket föreställer, titel på verket och om den påverkar upplevelsen av verket på något sätt, om man vet något om konstnärens tanke med verket och en egen reflektion om vilka tankar och känslor som verket väcker hos en och varför! Uppgift efter besöket Låt eleverna skriva om sina upplevelser på Magasin III. Dels att de skriver något om besöket i sig, om hur var det att komma till Magasin III. Hade de varit här förut? Hur upplevde de resan hit, förväntningar inför besöket, tankar inför den uppgift de eventuellt skulle presentera, hur upplevde de byggnaden och utställningsrummen, vad tyckte de om visningen (om man gick med på en visning), några andra tankar kring besöket (ca 1000 tecken). Man kan även låta dem skriva om sin upplevelse av ett specifikt verk som man såg i utställningen (och då inte det verk som man eventuellt hade förberett en presentation av innan) som fångade ens uppmärksamhet under besöket. Beskriva varför man fastnade för just detta verk och hur upplevelsen var. Och även en beskrivning av själva konstverket, hur det ser ut och i vilken teknik det är gjort och berätta något om konstnären ( ). För att göra det enklare att minnas besöket och konstverket kan eleverna också ta bilder under besöket. Man får fotografera i utställningarna för eget bruk (utan blixt).

4 Instön, 2003 Uppsala, 2003 GUNNEL WÅHLSTRAND Gunnel Wåhlstrand föddes 1974 i Uppsala och bor och arbetar i Stockholm, där hon 2003 tog examen från Kungliga Konsthögskolan. Hennes stora tuschlaveringar på papper fick ett direkt genomslag då hon visade dem efter avslutade studier på Konsthögskolan. Hon har haft uppmärksammade utställningar både i Sverige och internationellt. Till en början handlade måleriet om att fylla en frånvaro och skapa ett minne. Gunnel Wåhlstrands föräldrar träffades i unga år och fick två döttrar. Pappan tog sitt liv när Gunnel var ett år gammal. En låda med fotografier från hans barn- och ungdomsår blev utgångspunkt för hennes minutiösa och överdimensionerade släktporträtt i svartvitt. Frånvaron av en pappa hon aldrig fick känna genomsyrar en stor del av Gunnels konstnärskap. Jag försökte återskapa honom med målningarna. Han fanns inte för mig annat än i fotona, jag har inga minnen av honom. Hösten 2006 ställdes fyra verk av Gunnel Wåhlstrand ut på Magasin III. Tre av dessa verk var en del av Gunnels examensutställning 2003 på Galleri Mejan, en utställning som kan ses som ett startskott i Gunnels professionella konstnärskap. Verken Instön, Sydhälsö, Uppsala och Långedrag är en del av Magasin III:s samling. Våren 2017 ställs dessa verk ut tillsammans med 16 andra målningar av Gunnel som tidigare inte visats på Magasin III. Ett av dessa verk Sandstranden är helt nytt och visas nu för allmänheten för första gången. Här kan du läsa mer om den pågående utställningen på Magasin III:

5 METOD Gunnel Wåhlstrand utgår från fotografier i sina målningar. Fotografier från hennes familjealbum, och nu senast ett fotografi som hon själv har tagit. Gunnel studerar fotografiet väldigt länge och noga och börjar sedan måla på ett stort papper i en helt annan skala än de små fotografierna. Att översätta fotografiska ögonblicksbilder för hand till en mycket större skala ger både konstnären och betraktaren en förhöjd närvarokänsla det är nästan som om man kan kliva in i bilden, bli omringad av motivet. Många av Gunnel Wålhstrands tidiga målningar föreställer hennes pappa. Dessa målningar med motiv från pappans barndom kan ses som ett sätt för Gunnel att komma närmare honom. Hon hävdar att det inte är sin pappa hon återskapar utan det han såg. Fotografierna blir inte bara ett minne för de som var på plats när bilden togs (fotografen och de fotograferade) utan även ett minne för Gunnel själv, i och med att hon arbetar med motiven under lång tid och med träffsäker och omsorgsfull teknik. All den tid hon tillbringar med personerna och landskapen i målningarna blir ett sätt att komma dem närmare. Långsamt framkallar hon sin bild, sin version av det ursprungliga fotot. Verket ID från 2011 markerar en vändpunkt i konstnärskapet. Målningen föreställer pappan som ung man i vad som ser ut att vara ett passfoto. De kraftiga glasögonbågarna skuggar ögonen men blicken är mild. I det porträttet var det som att han blev till på riktigt, jag upplevde att han såg tillbaka på mig. Efter det har hon inte återvänt till bilder av pappan. ID, 2011

6 Efter denna målning förändrades motivvärlden. Målningarna baserades fortfarande på bilder ur familjealbumet, men hon valde att plocka bort pappan ur motiven och endast låta landskapet vara kvar. I målningen Walk (2011) till exempel har Gunnel valt att retuschera bort sin pappa ur bilden. Kvar är tomheten efter honom. Han närvarar inte längre i bilden, på samma sätt som han inte längre är närvarande i livet. Till skillnad från många andra av Gunnels målningar kan vi se att detta verk inte visar på fotografiets verkliga bild av hur det var, utan mer av Gunnels tolkning idag. Studera Walk anser du att detta verk skiljer sig från andra verk i utställningsrummet? Känner du av Tores närvaro, även om han inte är där? Diskutera. Walk, 2011

7 Sandstranden (2016), det nyaste verket i utställningen, är det första motivet som har sitt ursprung i ett fotografi som Gunnel själv har tagit och markerar därmed ett spännande steg i en ny riktning för hennes konstnärskap. Gråskalan är ljusare än i övriga bilder och perspektivet är ovanifrån. Ett steg mot att upptäcka världen utanför familjen. Gunnel menar att det är mycket svårare att måla natur än ett porträtt på en person. Naturen är ett kaos, ett myller. En havsvåg till exempel, går inte att förstå. Sandstranden, 2016

8 Övning: Testa att teckna/måla av ett fotografi som du själv har tagit och ett fotografi som någon annan har tagit. Blir det någon skillnad? Måla/teckna av ett porträttfoto samt ett foto av natur känner du att du lär känna motiven på liknande sätt när du studerar och målar av dem? En annan betraktare som är närvarande i många av Gunnels målningar är hennes farfar, som tog många av fotografierna på Gunnels pappa som barn. Med hjälp av måleriet kommer Gunnel även närmare honom, hur han såg på saker och hur han tänkte de blir båda skapare av samma motiv, hennes farfar som fotograf och hon som konstnär när hon målar av det fotografi som han har tagit. Hur tror du fotografier påverkas av fotografen? Tror du fotografierna som Gunnels målningar är baserade på hade sett annorlunda ut om någon annan än hennes farfar hade tagit de flesta bilderna? TUSCHLAVERING Lavering är en teknik inom måleri för att täcka en yta jämnt och utan spår av penseldrag med utspädd tusch eller transparent akvarellfärg. En stor del av Gunnel Wåhlstrands konstnärskap är hennes unika teknik. I motsats till kameran som fångar ett motiv på en sekund är det en lång process bakom Gunnels målningar. Gunnel förklarar själv att målningsprocessen kan ses som en återframkallning av fotografiet, och att bilden redan finns där på duken innan hon börjar med målningen. Gunnel utgår som sagt alltid från ett fotografi. Med hjälp av en overheadprojektor projicerar hon en transparent bild av fotografiet på väggen där hon har fäst det stora akvarellpapper hon ska måla på. Hon skissar först upp motivet i blyerts och applicerar sedan tuschlaveringarna i transparenta skikt av tusch utspätt med olika mängder vatten som gradvis fyller det vita pappret. Börjar i det ljusaste och med en alltmer tilltagande svärta. Det tar Gunnel månader att måla klart en enda bild. När man målar i tusch finns det inget utrymme för misstag, ett enda litet stänk eller felaktigt penseldrag kan förstöra en hel bild och därmed månaders arbete, så hon måste hela tiden vara djupt koncentrerad under arbetet. Tekniken tuschlavering kan spåras tillbaka ända till 50 f.kr., då tuschlavering var en väletablerad konstform i dåtidens Kina och Japan. Under Tangdynastin i Kina (mellan år ) skedde en stark kulturell utveckling. De konstnärer som ägnade sig åt tuschlavering under denna tid hade inte för avsikt att måla av motivet eller skapa ett realistiskt verk. Istället ville de fånga motivets själ och förstå dess inre, på liknande sätt som Gunnel bättre vill förstå sin pappa genom sitt måleri. En av de mer välkända konstnärerna inom kinesisk tuschlavering var Dong Qichang, som levde under Mingdynastin mellan Han målade främst landskap, och till skillnad från Gunnel som arbetar med centralperspektiv för att få till ett djup i bilden, är rumsligheten i Dong Qichangs målningar förvrängd. Detta var ett medvetet val och ett sätt för Dong Qichang att uttrycka sig på genom sitt konstnärskap. Läs mer om Dong Qichang och hans konst här:

9 En konstnär som fångade Gunnels intresse för tuschlavering var den sydafrikansk-nederländska konstnären Marlene Dumas. Dumas tuschlaveringar utforskar precis som Gunnels personliga minnen, familjemedlemmar och döden, och många av Dumas målningar föreställer hennes mamma. Dumas framställer dock döden på ett annat sätt än Gunnel, då många av hennes tuschlaveringar föreställer döda människor, till skillnad från Gunnels pappa som är levande i hennes målningar men som vi vet är död i verkliga livet. Se exempel på bilder av Marlene Dumas, google.se/search?q=marlene+dumas&client=safari&rls=en&source = l n m s & t b m = i sch&sa = X&ve d = 0 a h U K Ew i s h Y L C 0 Z H SA h U F k CwKHdgnBWc Q _ AUICCgB&biw=1486&bih=949 Övning: Testa själva tekniken att måla med tuschlavering på akvarellpapper. ROLAND BARTHES En viktig inspirationskälla för Gunnel Wåhlstrand är den franske filosofen Roland Barthes och hans bok Det ljusa rummet: tankar om fotografiet från Barthes föddes 1915 i Cherbourg i Frankrike och var väldigt intresserad av semiotik. Semiotik kan ses som studiet av tecken. De som studerar semiotik intresserar sig dels för hur betydelser uppfattas och meningar bildas i de tecken vi använder i skrivet och talat språk och dels hur dessa förekommer när vi kommunicerar med gester, bilder och fysiska ting. Till exempel kan en semiotiker undersöka hur trafikskyltar tolkas av oss människor. Barthes är känd för att ha använt semiotik till bild för att göra en bildtolkning. I Det ljusa rummet, som var Barthes sista bok innan hans död 1980, tolkade han bilder/fotografier med hjälp av två begrepp studium och punctum. Studium tilltalar ett fotografis betraktare men skapar inget djupare spår. Punctum, däremot, träffar och genomborrar betraktaren som en pil. Punctum rycker tag i betraktaren och fångar dess intresse på ett mycket större plan än Studium gör. Ett av fotografierna som Barthes diskuterar i Det ljusa rummet föreställer hans egen mor som barn. Barthes levde tillsammans med sin mamma ända fram till hennes död På liknande sätt som Gunnel Wåhlstrands målningar har ett stort fokus på saknaden av hennes far, kan Det ljusa rummet ses som en bok som främst handlar om Roland Barthes saknad av sin mor efter att hon gått bort. Ett fotografi på en person som inte längre lever väcker ju inte människan till liv, förklarar Barthes, men däremot visar ett fotografi på att det du ser faktiskt har funnits i verkligheten. Barthes ser fotografer som något han kallar Dödens agenter, som dokumenterar det som sedan ska dö och samtidigt skapar ett alibi för dess existens. Fotografiet av Barthes mor får det att säga klick i honom, förklarar han. Denna bild, precis som vissa andra fotografier, ger honom en upplevelse. Fotografiet säger honom någonting och väcker mycket starka känslor inom honom. Gunnel Wåhlstrand har inget minne av sin pappa, däremot kan fotografierna av honom intyga om att han har funnits, och kanske även ge ledtrådar om vad han var för slags person. I målningen Tore (2007) ser vi hennes pappa som liten pojke vid middagsbordet. Fotot som tavlan

10 har baserats på har beskurits, så att Tore är fokus i bilden. Han är vänd mot oss som betraktare och ler mot oss, medan en äldre man skymtas bakom honom. I verkliga livet blev han inte äldre än 30 år och i denna målning är han för alltid ett litet barn. Leta fram gamla släktfotografier från dina föräldrars eller far- eller morföräldrars barndom. Hur känns det att betrakta dem som unga, i andra kläder och frisyrer än som du är van att se dem i? Finns det något foto som du tycker ger dig en särskild upplevelse? Har du något foto som är särskilt betydelsefullt för dig som minne? Skriv om detta foto och håll en kort presentation om det. Tore, 2007

11 FOTOREALISM Även om Gunnel Wåhlstrands målningar är mycket exakta har de inget av fotorealismens strikthet. I stället utstrålar de transparenta tuschlaveringarna ett skiftande flöde och de tycks lösas upp när de betraktas på nära håll. Fotorealismen (även kallad superrealism eller hyperrealism) som konstform växte fram under det sena 1960-talet i USA. De konstnärer som målar fotorealistiskt försöker att måla av fotografier så verklighetstroget som möjligt. Det som är speciellt för det fotorealistiska måleriet är att det inte försöker att framhäva konstnärens måleriska teknik, utan snarare försöker dölja penseldragen. Konstnärer som var en del av denna rörelse var bland annat Ralph Goings, Audrey L. Flack, Chuck Close och Robert Bechtle. Gerhard Richter är en tysk konstnär (f. 1932) som är känd både för sina abstrakta liksom sina fotorealistiska målningar, samt fotografier och arbeten i glas. Under 1960-talet och början av 1970-talet skapade Richter olika målningar baserade på bilder från svartvita fotografier från tidningar och böcker, privata ögonblicksbilder, flygbilder över städer och bergskedjor. I en serie målningar, 48 porträtt ( ), målade han av fotografier med porträtt av bland annat tonsättarna Gustav Mahler och Jean Sibelius, men även författarna HG Wells och Franz Kafka. Richter har målat porträtt som både är mycket realistiska och nära verkligheten i sitt uttryck, och bilder där han har adderat en oskärpa till bilden. Liksom Gunnel Wåhlstrand börjar han med ett fotografi, som han antingen har hittat eller tagit själv, och projicerar detta på sin duk och målar sedan med målet att försöka efterlikna den ursprungliga bilden. Richters signum oskärpa uppnås sedan genom antingen en mjuk borste som förs över målningen, eller mer aggressivt med drag av en gummiskrapa. Se bilder av Gerhard Richters porträtt här, &client=safari&rls=en&source=lnms&tbm=isch&sa=x&ved=0ahukewjv96ka0zhsahwe2 SwKHfBdDbkQ_AUICCgB&biw=1486&bih=949 Vilja Clemins är en lettisk-amerikansk konstnär som är känd för sina fotorealistiska målningar och teckningar av bland annat stenar, hav och spindelväv. Det var så skönt när jag upptäckte Vija Celmins för hon är nästan ännu torrare än jag. Det är så exakt att hon upphör att existera inför det hon målar, det är som att hon uppgår i det, säger Gunnel Wåhlstrand. Här kan du se exempel på Vilja Clemins konst, Fotorealisterna lekte med tanken på realism genom att blanda det som anses visa verklighet fotografiet med det som ofta visar en overklighet måleriet. Ett fotorealistiskt konstverk ser ut att vara ett foto som visar på en sanning, medan det egentligen är en målning som någon har skapat. Även Gunnel Wåhlstrands målningar kan vid en första anblick se ut som fotografier. De fotorealistiska konstnärerna motsatte sig modernismens abstrakta och ibland slumpmässiga teknik genom en extrem noggrannhet och planering. Precis som för Gunnel arbetar de fotorealistiska konstnärerna med att skapa ett djup i bilden. Till skillnad från Gunnel arbetar dock många fotorealister med olja, vilket är en mycket mer förlåtande teknik än tuschlavering där det inte finns utrymme för några misstag.

12 Ta reda på mer om de fotorealistiska konstnärerna som nämns ovan. Försök att måla eller rita av ett vardagligt föremål ett äpple, din mobiltelefon eller någonting du hittar i klassrummet så realistiskt som möjligt. Försök att få med djupet i bilden och de olika texturerna på objekten du avbildar. Prova även att rita eller måla av porträttbilder med ett fotografi som utgångspunkt. MUSIK Det tar som sagt månader för Gunnel att slutföra ett verk och under den tiden arbetar hon isolerat. Ingen annan än hon själv får komma in i ateljén. Hon omger sig av komplexa ljudlandskap medan hon målar, samlar inspiration, fokus och energi från musik av bland andra Gustav Mahler, György Ligeti, John Cage och Charles Ives och lyssnar på hög volym. Gustav Mahler föddes 1860 i Österrike och ses idag som en av de största kompositörerna under sin tid. Gunnel intresserade sig först inte för Mahlers musik utan det tog henne flera lyssningar av hans tio symfonier innan hon fastnade. Det var som om det tog tid innan hennes hjärna kunde ta in Mahlers symfonier, men när hon väl gjorde det blev det en stor upplevelse som förändrade henne. Efter ett upprepat lyssnande avtog så musikstyckets första kaotiska intryck och strukturen visade sig, inte helt olikt hur Gunnels eget verk framträder gradvis under arbetsprocessen. Välj en av Mahlers symfonier (de finns alla i olika inspelningar på Spotify). Lyssna koncentrerat och på hög volym. Vad tycker du om musiken? Beskriv hur du känner och vad du tänker när du lyssnar. Lyssna flera gånger och notera om din upplevelse av musiken förändras.

13 BOKA VISNING ELLER ETT EGET BESÖK För skolor (grundskolan och gymnasiet) är avgiften för en guidad visning 750 kr/grupp. Fri entré för studenter under 20 år, för övriga studenter är avgiften 60 kr. Om ni kommer på egen hand behöver vi information i förväg om datum samt antal. För mer information och för att boka en visning, vänligen kontakta Erika Magnusson, telefon: , eller e-post: magnusson@magasin3.com. När du bokar en visning tala om vad ni är intresserade av och vad ni skulle vilja fokusera på under ert besök så att vi kan ta hänsyn till det under visningen. Ju mer guiden vet, desto mer kan ni få ut av er visning. Om ni kommer på ett eget besök brukar det ge mest om ni har förberett er på skolan innan och om eleverna har en uppgift med sig under besöket som de ska fullfölja under besöket. Utställningarna är ofta känsliga miljöer med konstverk som inte får vidröras. Det är också viktigt att läraren är först på plats och tar emot eleverna i samband med besöket. Tänk på att förbereda eleverna inför besöket och läs våra trivselregler (se sista sidan). Prenumerera på vårt nyhetsbrev för lärare och få säsongens inspirationsmaterial, olika inbjudningar och extra information om utställningarna. Om du har frågor om det pedagogiska programmet på Magasin III, vänligen kontakta Sara Källström, intendent program & pedagogik: kallstrom@magasin3.com. OM MAGASIN III Magasin III grundades 1987 för att fylla ett tomrum. En privat institution öppen för allmänheten med målet att dela med sig av den bästa samtida konsten. Med ambitiösa presentationer av internationellt etablerade konstnärer blev Magasin III en av de viktigaste aktörerna på den nationella scenen för samtidskonst. Magasin III tror på konstens förmåga att utmana och inspirera människor och samhälle. Därför har vi sedan starten aktivt stött konstnärlig verksamhet och gett utställande konstnärer möjlighet att producera nya verk. Verk som påverkar, engagerar och ifrågasätter. Våra utställningar utgör kärnan i en växande samling med verk av konstnärer som är relevanta för vår tid. Idag är Magasin III en av Europas ledande institutioner för samtida konst. Och vi har under nära 30 års verksamhet lånat ut verk till museer runtom i världen. Sedan starten finns Magasin III i ett av de gamla lagerhusen i Stockholms frihamn. Magasin III Museum & Foundation for Contemporary Art är en fristående kulturinstitution vars huvudmannaskap är den privatägda Proventuskoncernen. Läs mer om Magasin III,

14 VÄLKOMNA TILL MAGASIN III! För att besöket ska bli så bra som möjligt, tänk på följande: Ansvar för gruppen Läraren ansvarar för klassen under besöket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper t o m högstadiet går tillsammans med lärare. Läraren ska vara på plats i god tid innan besöket/ visningen och ta emot sina elever samt stämma av ev. betalning av visning/entréavgifter med entrévärdarna. Var försiktig i salarna Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i förvaringsskåpen. Om något inte får plats i skåpen, prata med personalen i entrén så hjälper de er. Man får inte äta och dricka i utställningarna. Rör er lugnt i salarna. Visa hänsyn till andra besökare och pågående visningar. Det är inte tillåtet att röra vid konstverken Även att försiktigt ta på ett verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. En del konstverk är väldigt känsliga och kan lätt gå sönder. Inspirationsmaterial Använd gärna Magasin III:s inspirationsmaterial för lärare inför/under ert besök. Använd endast blyertspennor i utställningssalarna om eleverna behöver anteckna eller teckna. Fotografering Det är tillåtet att filma och fotografera med kamera eller mobil i utställningssalarna för eget bruk (utan blixt och utan stativ). Tänk på att visa hänsyn till andra besökare när du fotograferar, och se upp så att du inte kommer för nära konstverken. Museivärdar Under ert besök på Magasin III kommer ni träffa museivärdar vid entrédisken och i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor om konstverken och utställningarna. Låsbara skåp Kläder och väskor kan förvaras i de låsbara skåpen som finns i entrén. För att kunna låsa skåpen behövs en tio-krona, som sedan kommer i retur. Man kan inte äta medhavd matsäck på Magasin III Caféet har samma öppettider som utställningarna och serverar lättare lunchmat, hembakta kakor och dryck. Det finns ingen särskild plats för en grupp att samlas och sitta ned för att diskutera före eller efter ett besök. Vänligen respektera att caféet är till för caféets gäster.

15 PLATS FÖR ANTECKNINGAR :