Sida 1(31) STYRDOKUMENT. Datum Budgetdirektiv 2014

Transkript

1 STYRDOKUMENT 1(31)

2 2 Innehåll Tidsplan Anvisningar för utformning av nämndernas budgetförslag Anvisningar för bolag och kommunalförbund Mål och uppföljning Fokusområden med övergripande mål och framgångsfaktorer Politikområden med inriktningsmål Sammanställning Politikområdet Styrning och ledning Politikområdet Hälsa och Omsorg Politikområdet Samhällsbyggnad Politikområdet Barn och Utbildning Politikområdet Näringsliv och Arbetsmarknad Plan för uppföljning Omvärldsorientering Ekonomiska anvisningar Historisk utveckling Förväntad befolkningsutveckling Förväntad utveckling av skatter och statsbidrag Förväntad utveckling av personalkostnader Förväntad utveckling av övriga kostnader Investeringar och finansiering Ramar för Förväntad utveckling av balansräkning och åtaganden inom linjen Infriande av finansiella mål med förutsättningar enligt direktiv Bilaga 1 Tidplan för budget Bilaga 2 Budgetramar Bilaga 3 Resultatbudget Bilaga 4 Budgetförslag inför budgetberedningen Bilaga 5 Investeringsmall Bilaga 5a Investeringsmall bolag Bilaga 6 Lokalförändringar... 31

3 3 1. Tidsplan Budgeten för 2014 kommer att beslutas i juni 2013 av fullmäktige. Budgetprocessen kan schematiskt beskrivas på följande sätt. Preliminära ramberäkningar (november-december). Diskussion om ramar och ekonomiska förutsättningar med nämndernas ordföranden, förvaltningschefer, ekonomer med flera (januari). Beslut om budgetdirektiv i kommunstyrelsen (februari). Budgetförslag med konsekvensbeskrivningar inlämnas (mars). Budgethearing dvs nämnd och förvaltning redogör för sitt förslag svarar på frågor och ges utredningsuppdrag (mars). Slutberedning dvs ramen för respektive nämnd och förvaltning låses av beredningen efter dialog med nämndsordförande och förvaltningschef (maj). Kommunstyrelsen beslutar om budgetramar och skattesats (juni). Kommunfullmäktige fastställer budgetramar och skattesats (juni). Nämnderna beslutar om sin verksamhetsplanering (oktober) Varje chef gör överenskommelse med underordnad chef kring mål och resurser (november) Nämnderna rapporterar sina internbudgetar dvs detaljbudget för verksamhet på ansvariga och slag till kommunstyrelsen (november) Budgetprocessen ger stort utrymme för dialog med de budgetansvariga. Det är mycket viktigt att denna dialog genomförs i hela organisationen. Följande dokument tas fram under budgetprocessen; Dokument Används av Innehåll När Budgetdirektiv Nämnderna Anvisningar samt ramar Januari Nämndernas budgetförslag Budgetberedning Beskrivning av verksamheter, Mars förslag enligt ram med fördelning per verksamhet, beslutade och planerade förändringar för att nå ram Kommunstyrelsens arbetsutskotts (budgetberedningen) förlag Fullmäktige Mål, medel och förändringar (i de fall KF behöver besluta om förändringar) för att nå ram Maj Nämndernas verksamhetsplan Kommunstyrelsen För nämndernas ska mall användas. Se bilaga 4. En detaljerad tidplan finns i bilaga 1. Verksamhetsplan för nämnden görs. Därefter överenskommelse med chef om mål och resurser. Detaljfördelning av budgetram på verksamheter, budgetansvariga samt resursslag på papper samt inlagt i ekonomisystemet November

4 4 2. Anvisningar för utformning av nämndernas budgetförslag Budgetförslag (till budgetberedning) från nämnd ska vara uppställd enligt mall i bilaga 4 avseende drift och enligt bilaga 5 avseende investeringar. I budgetförslaget ska nämnden ange alla åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att komma i budgetram. Nämnden ska även ange beslutsinstans för respektive åtgärd, alltså om någon av åtgärderna är av sådan principiell betydelse att de ska beslutas om av fullmäktige. I budgetförslag ska inte nämnden ange förslag till mål inom respektive fokusområde. Ett budgetförslag inom tilldelad ram ska ovillkorligen presenteras. 3. Anvisningar för bolag och kommunalförbund Alla bolag och kommunalförbund ska före budgetberedningen lämna en investeringsplan enligt mall 5b för perioden Av planen ska det framgå om investeringarna finansieras genom egna medel eller nyupptagna lån. Vidare ska planerad borgensram framgå för vart och ett av åren. Det ska särskilt framgå om planen kräver höjning av borgensram jämfört med den ram som gäller för I planen ska investeringar över 3 mkr preciseras. Mindre investeringar redovisas i grupp under rubriken övrigt. Kommunala bolag som är hyr ut lokal (lokalförhyrare) till kommunen ska inkomma med ett underlag som visar vilka investeringar som planeras För varje investering som medför en hyreshöjning ska en precisering göras enligt bilaga 6. Bolaget ska vidare bistå kommunen i budgetarbetet genom att förse budgetansvariga med underlag avseende hyror. Underlagen behövs innan hyran fastställs. Det ska tydligt framgå av underlaget vilka bedömningar de grundas på när det gäller kpi-utvecklingen. Slutligen ska bolaget bistå kommunens lokalsamordnare med det underlag som denne behöver. De kommunala bolagen ska liksom kommunen upprätta sin budget inom de fyra fokusområdena. Bolagen ska alltid återrapportera sina resultat i samband med kommunens delårsoch årsbokslut. 4. Mål och uppföljning I budgetförslaget från nämnderna till budgetberedningen ligger fokus på resurserna. I processen fram till budgetförslaget till kommunfullmäktige kommer mål och eventuella uppdrag att tas fram. Nämnderna behöver dock känna till vilka övergripande mål och inriktningsmål som finns när budgetdirektiven skrivs.

5 5 Sedan budget 2011 har kommunen arbetat med så kallad balanserad styrning. Det betyder att verksamheterna styrs utifrån flera perspektiv. 4.1 Fokusområden med övergripande mål och framgångsfaktorer I Kramfors finns fyra fokusområden och till varje fokusområdet ett övergripande mål. Varje övergripande mål har sedan en eller flera framgångsfaktorer. Medborgare och intressenter - Övergripande mål; Nöjda medborgare Framgångsfaktorerna är - Livsmiljön är god - Kommuninvånarna är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning - Kommuninvånarna är nöjda med möjligheten att påverka - Företagsklimatet är gott. Verksamhetsprocesser - Övergripande mål; God verksamhet Framgångsfaktor är - God och hållbar utveckling Medarbetare - Övergripande mål; Attraktiv arbetsgivare Framgångsfaktorerna är - Gott ledarskap - God arbetsmiljö - Kompetenta medarbetare Ekonomi - Övergripande mål; God ekonomisk hushållning Framgångsfaktorerna är - Resultat - Skuldsättning - Avvikelse 4. 2 Politikområden med inriktningsmål Kommunfullmäktige har i slutet av 2011 beslutat om fem politikområden. Dessa områden omfattar den kommunala verksamheten utan att följa nämndsindelningen. 1. Styrning och Ledning 2. Hälsa och Omsorg 3. Samhällbyggnad 4. Barn och Utbildning 5. Näringsliv och Arbetsmarknad

6 6 För varje politikområde finns en policy. Policyn anger kommunens förhållningssätt till området och gäller tillsvidare. Varje policy innehåller ett eller flera inriktningsmål. Dessa inriktningsmål är av principiell karaktär och innehåller inte konkreta mål eller uppdrag till nämnderna. Inriktningsmålen framgår i sammanställningen nedan. Under varje mandatperiod kommer en eller flera program att finnas inom politikområdet. För denna mandatperiod (till och med ) beräknas programmen beslutas om i början av Nämnderna ska i sin verksamhetsplanering ta hänsyn till de övergripande målen inom fokusområdena och inriktningsmålen inom politikområdena Sammanställning Eftersom kommunen sedan budget 2011 jobbat med fyra fokusområden och från budget 2014 kompletterar med inriktningsmål i de fem politikområdena finns behov av att få allt samlat och förhoppningsvis också förståeligt. I det slutliga budgetdokumentet kommer konkreta mått att finnas som nämnderna sedan har att ta hänsyn till i sin verksamhetsplanering. Nedan finns varje policys inriktningsmål samlade per fokusområde och dess framgångsfaktor Politikområdet Styrning och ledning Fokusområde Framgångsfaktor Inriktningsmål policy Medborgare och Intressenter Verksamhetsprocesser Kommuninvånarna är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning God och hållbar utveckling Kommunen ska alltid sätta medborgarnyttan i centrum för förbättringsarbetet. Organisationen och medarbetarna måste se sina processer, varor och tjänster som delar i en större helhet och aktivt medverka till förbättringar i både samhälle och miljö. Kommunens beslutade verksamhet, styrd av behov eller politiska mål, ska tillhandahållas med behövd kvalitet till lägsta möjliga kostnad ur ett långsiktigt perspektiv. Medarbetare Gott ledarskap Kommunen ska ha ett samverkanssystem som understödjer en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på effektivitet, service och kvalitet.

7 7 Ekonomi God arbetsmiljö Kompetenta medarbetare God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha ett ledarskap som ska tydliggöras, stärkas och vidareutvecklas eftersom detta är av största vikt för verksamhetens framgång. Kommunen ska erbjuda ett långsiktigt hållbart arbetsliv med ett positivt arbetsklimat, god hälsa och god arbetsmiljö. Alla medarbetare ska ha möjlighet till inflytande, delaktighet och utveckling. Kommunen ska bedriva ett mångfaldsarbete som, i överensstämmelse med lagstiftning, ska främja lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Kommunen ska arbeta med kvalitet i den kommunala verksamheten vilket innebär att rätt saker ska utföras på rätt sätt och till rätt kostnad Politikområdet Hälsa och Omsorg Fokusområde Framgångsfaktor Inriktningsmål policy Medborgare och intressenter Livsmiljön är god Kommunens ska genom arbetet inom hälsa och omsorg ge social trygghet, en god livsmiljö för medborgarna i livets olika skeden och vara en grund i det hållbara samhället. Kommunen ska arbeta för ett säkert och tryggt samhälle, vilket bland annat innebär att människor inte utsätts för risker och onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser Kommunen ska bedriva folkhälsoarbete så att Kramfors upplevs vara en attraktiv, trivsam och trygg kommun. Detta genom att skapa förutsättningar för en god fysisk men också psykisk hälsa för kommunens befolkning.

8 8 Verksamhetsprocesser God och hållbar utveckling Detta ska ske i samverkan med andra huvudmän och aktörer inom området. Kommunen ska arbeta för goda levnadsvanor och goda livsvillkor som främjar ett hälsosamt liv i alla åldrar Kommunens fritids- och kulturutbud har en betydelsefull roll i kommunens tillväxt och ska vara varierat och tillgängligt för alla samt utvecklas i samverkan med föreningslivet Kommunen ska erbjuda omsorg och stöd av god kvalitet som tillgodoser brukarens behov och önskemål på ett rättssäkert och lagenligt sätt till en rimlig kostnad. Inriktningsmål för hälsa och omsorg Politikområdet Samhällsbyggnad Fokusområde Framgångsfaktor Inriktningsmål policy Medborgare och intressenter Kommuninvånarna är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning Kommunen ska verka för attraktiva och varierande boendeområden samt möjligheter till ändamålsenliga lokaler för näringslivet. Kommunen ska arbeta för en hög tillgänglighet till offentliga miljöer för alla medborgare och besökare. Verksamhetsprocesser God och hållbar utveckling Kommunen ska ta ansvar för en balanserad och hållbar utveckling inom samhällsplaneringen som ska ge kommande generationer en hälsosam och god miljö. Kommunen ska i samverkan med andra ansvariga tillgodose invånarnas och företagens behov av goda kommunikationer.

9 Politikområdet Barn och Utbildning Fokusområde Framgångsfaktor Inriktningsmål policy Medborgare och Intressenter Kommuninvånarna är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning Kommunen ska ha en trygg, stimulerande och utvecklande livsmiljö som grund för ett livslångt lärande för alla som bor i kommunen. Verksamhetsprocesser God och hållbar utveckling Kommunen ska sträva efter att utbildningsnivån bland medborgarna höjs. Kommunen ska ge eleverna goda förutsättningar för att kunna leva och verka i samhället. Kommunen ska beakta ett barn- och ungdomsperspektiv inför alla kommunala beslut samt att barn- och ungdomar görs delaktiga i utvecklingen av kommunen. Kommunens skolverksamheter ska hålla så hög kvalitet att Kramfors uppfattas som en god skolkommun Politikområdet Näringsliv och Arbetsmarknad Fokusområde Framgångsfaktor Inriktningsmål policy Medborgare och Intressenter Kommuninvånarna är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning Företagsklimatet är gott Kommunen ska aktivt bekämpa arbetslöshet och utanförskap på arbetsmarknaden i samarbete med näringsliv och arbetstagarorganisationer. Kommunen och näringslivet ska ha ett gott samarbete, och kommunen ska vara attraktiv för etableringar och bidra till bra möjligheter för företag att växa och utvecklas. 4.4 Plan för uppföljning Efter det att kommunfullmäktige beslutat om budget för 2014 ska nämnderna under hösten 2013 ta fram en verksamhetsplan. Den ska bland annat innehålla de mål och ekonomiska ramarna för nämndens verksamhetsområden. Under 2014 kommer uppföljning att göras i samband med delårsboksluten och slutligen i årsredovisning.

10 10 Nämnderna rekommenderas att alltid ta med senaste kända utfall i den månatliga uppföljningen av ekonomin. 5. Omvärldsorientering Skuldkrisen i Europa har varit en osäkerhetsfaktor i världsekonomin sedan lång tid tillbaka. Finanskrisen som började i USA 2008 spred sig snabbt över världen. Plötsligt började marknaden sky risk. Till en början var det banker som drabbades framförallt banker med exponering mot den amerikanska bostadsmarknaden. Allteftersom banker räddades av stater flyttades fokus till återbetalningsförmågan hos enskilda stater. Tydligast blev det inom euroområdet där räntevillkoren under lång tid varit desamma för medlemsländerna. Efter det har det uppstått stora skillnader i räntor för statlig upplåning i europa. Grekland har fått uppleva räntor på över 200 % medan till exempel Tyskland haft räntor under 1 %. Oron på de finansiella marknaderna dämpades under andra halvåret 2012 efter beslut om att förstärka spanska banker, försök att bilda en gemensam bankunion samt den europeiska centralbanken, ECB:s beslut att stödköpa statsobligationer från drabbade länder. Som en konsekvens har skillnaden i räntor mellan euroländerna minskat. Den dominerande oron vid årskiftet 2012/ 2013 är huruvida USA ska lyckas undvika budgetstupet. I samband med förhandlingar om höjning av skuldtaket 2011 beslutades det att automatiska utgiftsminskningar och skattehöjningar skulle införas 2013 om inte kongressen kunde komma överens om annat. Effekten motsvarar drygt 4 procent av USA:s BNP. Konsekvensen av budgetstupet blir stor inte bara för USA utan för världsekonomin. De flesta prognosmakare tror dock att budgetstupet kan undvikas. Även om budgetstupet undviks har USA behov av budgetsanering. Den federala skuldsättningen uppgår till drygt 100 % av BNP från en nivå på under 40 % i slutet av 70-talet. Det federala budgetsaldot är kraftigt negativt och uppgår till närmare 10 %. Skulden växer därmed fort. USA:s centralbank, FED har köpt statsobligationer för att pressa ned de långa räntorna. Genom dessa köp och på grund av att dollarn är världens reservvaluta har räntenivåerna pressats ned till historiskt låga nivåer. Detta har kunnat ske trots nedvärdering av kreditbetyg. Om inte USA lyckas vända trenden finns en risk att marknaden pressar upp räntenivån. Tillväxtländer står för knappt hälften av världens BNP 2012 (köpkraftsjusterad). Kina och Indien står tillsammans för drygt 20 % vilket är mer än USA. I Kina stimuleras ekonomin genom sänkt styrränta och infrastrukturinvesteringar. Konjunkturinstitutet räknar med att BNP växer från och med

11 11 fjärde kvartalet Även Brasiliens och Indiens ekonomier väntas växa snabbare 2013 och 2014 än För världen som helhet väntas tillväxten öka 2013 och Bilden är dock splittrad vilket framgår av tabellen nedan. BNP-prognos Världen 3,2 3,5 4,2 OECD 1,4 1,4 2,3 USA 2,2 1,9 2,7 Euroområdet -0,5 0,0 1,4 Spanien -1,5-1,3 0,8 Tyskland 1,0 0,9 2,1 Sverige 1,2 0,8 2,4 Tillväxtländer 5,2 5,8 6,1 Kina 7,7 8,2 8,6 Indien 4,2 6,0 6,5 Braslien 1,3 4,0 4,2 Källa: Konjunkturläget december 2012 (KI) De flesta prognosmakare har justerat ner sina BNP-prognoser för Sverige under hösten BNP-prognos för Sverige Hösten/vintern Finansdepartementet 0,9 1,1 3,0 Konjunkturinstitutet 0,9 0,8 2,2 Riksbanken 0,9 1,2 2,7 SKL 0,9 1,2 2,7 Handelsbanken 0,5 1,3 3,3 SE-banken 0,7 1,3 2,5 Källa: Konjunkturinstitutets prognosjämförelser Prognoserna står i tidsordning med den färskaste överst. SEbankens prognos är från vecka 47. Finansdepartementets är från vecka 51. Tabellen visar att alla bedömare förutser en måttlig förbättring av tillväxten 2013 (undantaget är KI) och starkare tillväxt Noterbart är att Konjunkturinstitutet, KI ligger markant lägre än alla andra prognosmakare både för 2013 och KI är den prognosmakare som har de största resurserna till sitt förfogande. Konjunkturinstitutet beskriver tillståndet i svensk ekonomi så här; Den svagare tillväxten i omvärlden har även smittat av sig

12 12 på konsument- och företagsförtroendet i Sverige. Flera olika förtroendeindikatorer har fallit snabbt under hösten. I prognosen faller BNP i Sverige med 0,5 % fjärde kvartalet 2012, vilket är en betydande nedrevidering av prognosen sedan augusti. Även inledningen av 2013 blir svagare än i augustiprognosen. Tillväxt väntas vara i stort sett oförändrad kvartal Därefter stiger tillväxten gradvis. Arbetslösheten ökar och det finns gott om ledig kapacitet i ekonomin. Återhämtningen kommer att ta mycket lång tid. Först i slutet av 2016 återfår vi fullt kapacitetsutnyttjande i ekonomin. Får KI rätt innebär det att vi har en historiskt lång sammanhängande period utan att vi någon gång haft normalt kapacitetsutnyttjande i ekonomin. Arbetsmarknaden kommer att försvagas 2013 och timlönerna väntas därför öka långsamt (2,7 % per år 2013 och 2014). Lönerna i kommunsektorn väntas öka något mer. Inflationstakten väntas vara fortsatt låg. Inflationen beräknad exklusive räntehöjningar väntas nå 2 % först 2017! Riksbanken väntas sänka räntan ytterligare från dagens 1,0 % innan räntan börjar höjas i slutet av 2013 eller början av Ränteutvecklingen är framförallt betydelsefull för Krambo som har huvuddelen av kommunkoncernens skulder till kreditinstitut. Tidigare kunde kommunen finansiera sig i banksektorn med reporäntan som bas. Idag sker all upplåning via Kommuninvest. Kommuninvest har samma rating som Svenska staten men får trots det betala ett riskpåslag i förhållande till statens upplåning. Riskpåslaget är väsentligt lägre än motsvarande påslag för bankerna.

13 13 6. Ekonomiska anvisningar 6.1 Historisk utveckling Befolkningsutveckling År Befolkning vid årets slut Förändring antal Förändring procent ,33% ,56% ,53% ,75% ,08% ,23% ,02% ,15% ,98% ,61% ,39% ,44% ,77% ,97% ,33% ,58% ,89% ) ,42% 1) Siffran är skattad Det värsta tempot i befolkningsminskningen nåddes år Därefter har en avmattning skett Skatter och generella statsbidrag Skatteintäkter prelim medel Skatteintäkter slutavräkningar Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/ avgift Strukturbidrag Införandetillägg/avdrag Mellankommunal utjämning Statsbidrag LSS Fastighetsavgift Tillfälligt konjunkturstöd Summa intäkter Ökning i % jmf föreg år 2,60 % 0,78 % 2,08 % 0,01 % 0,84 % De två senaste åren är den sammantagna nivåhöjningen mindre än en procent.

14 Personalkostnader År Löneökning nivåhöjning % Total (tkr) personalkostnad Förändring procent , , , , , , , , , , , ,36 3,06 2) , ,22 0,91 2) , ,83 3) 4,11 4) , , , , , ,85 2,37 5) 0,05 6) , ) 1,64 0,12 6) 1) Bokföringen är fortfarande öppen när detta skrivs 2) Exklusive plusjobb 3) Exklusive gymnasieskolan ) Exklusive gymnasieskolan 2007 samt exklusive plusjobb 5) Exklusive gymnasieskolan ) Exklusive gymnasieskolan och ökningen av pensionskostnader Total personalkostnad är samtliga kostnader redovisade i kontoklass 5 respektive år exklusive de som redovisats som jämförelsestörande. Utfallet påverkas utöver de avtalade löneökningarna enligt tabellen även av förändrade arbetsgivaravgifter (såväl enligt lag som enligt avtal t ex pensioner), kurs och konferensavgifter mm. Dessutom påverkas utfallet av antalet anställda, sysselsättningsgrad sjukfrånvaro samt lagregler för sjukfrånvaro som påverkar arbetsgivarens kostnader. För att få jämförbarhet har räddningstjänsten exkluderats för och gymnasieskolan vid jämförelse mot Dessutom har gymnasieskolan exkluderats Under 2011 och 2012har pensionskostnaderna ökat kraftigt. Därför redovisas ökningen även exklusive effekten från ökade pensionskostnader. Den avtalade nivåhöjningen har mestadels utfallit per den första april respektive år. Tabellen visar att den totala personalkostnaden varit i stort sett oförändrad de senaste tre åren om pensionskostnader exkluderas.

15 15 Jämförelse av utveckling för skatter och statsbidrag samt personalkostnader År Skatter o statsbidrag (tkr) Ökning av skatter o statsbidrag % Löneökning nivåhöjning % Total personalkostnad (tkr) Förändring procent ,50 3, , ,53 3, , ,65 4, , ,45 3, , ,44 3) 2, , ,32 2, ,06 2) ,56 3) 3, ,91 2) ,60 6, ,94 4) ,78 3, , ,08 2, , ,01 2, ,37 5) ,84 3, ,64 1) 26,41 52,73 30,70 1) Redovisningen är öppen 2) Exklusive plusjobb 3) Exkl omvandling från riktade till generella bidrag 4) Exklusive gymnasieskolan 2007 samt exklusive plusjobb 5) Exklusive gymnasieskolan 2011 Totalt har skatter och statsbidrag ökat med 26,41 % från år 2000 till år Under samma period har den sammantagna avtalade nivåhöjningen för löneökningar uppgått till 52,73 %. Om inte antalet årsarbetare reducerats skulle personalkostnaderna år 2012 varit cirka 135 miljoner kronor större än de redovisade. Kommunens redovisade resultat hade i så fall varit gigantiska förluster under en lång följd av år. Räkneexemplet är hypotetiskt eftersom kommunen kreditgivare skulle ha strypt finansieringen långt innan dess. År 2001 utgjorde den totala personalkostnaden ( tkr) 76,66 % av summan av skatter och statsbidrag ( tkr). År 2012 förutses personalkostnaderna utgöra 79,97 % av skatter och statsbidrag.

16 Resultatutveckling År Resultat exkl Jmfstörande samt EO (Mkr) Nämndernas utfall (Mkr) ,5-31, ,7 + 15, ,7-16, ,8-0, ,1-26, ,3-23, ,3-12, ,1-21, ,2 +7, ,1 +0, ,2-32, ,2-4,2 + 94,8-140,8 Siffrorna för 2012är prognos efter oktoberutfall Åren gör kommunen en sammantagen vinst på ca 95 mkr sedan extraordinära och jämförelsestörande kostnader och intäkter exkluderats. Nämndernas sammanlagda överskridanden uppgår till ca141 mkr under samma period. En del av skillnaden mellan resultatet för kommunen och nämndernas utfall förklaras av det budgeterade resultatet. Skillnaden uppgår till 20 mkr per år vilket är mer än det genomsnittligt budgeterade resultatet för perioden. Under perioden har de positiva avvikelserna för skatt och statsbidrag varit större än de negativa. Nämnderna har sammantaget klarat av att hålla sina budgetar vid tre tillfällen. 2,00% 0,00% -2,00% Nämndsavvikelser och besparingstryck ,00% -6,00% Nämndsavvikelser i % av bruttokostnader skatt-löneökning De mörka staplarna visar summa budgetavvikelse för nämnderna i relation till nämndernas summerade bruttokostnader. De ljusa staplarna visar ökningen av skatt och statsbidrag i procent minus löneökningen. Om löneökningen

17 17 varit större än ökningen av skatt och statsbidrag är nettot negativt. För 2012 används prognosen efter oktoberutfallet. Under perioden är det enbart åren 2001 och 2006 som skatt och statsbidrag vuxit mer än löneökningen. De tyngsta åren är 2007 till 2009 då löneökningarna varit avsevärt större än tillväxten av skatt och statsbidrag. Även om nämnderna får täckning för ökade lönekostnader genom lönereserven så påverkas nämnderna genom de sparkrav som läggs ut. Ju större negativt glapp mellan löneökningar och tillväxt av skatt o statsbidrag ju tuffare sparkrav läggs på nämnderna. År 2012 blev ett av de år då omvandlingstrycket är större än 2 % (dvs löneökningarna är mer än två procentenheter större än ökningen av skatt och statsbidrag).att nämndernas sammanlagda överdrag ändå inte var större förklaras av att de gavs ett tillskott på 15 miljoner för återbetalda premier för avtalsförsäkringar. För år 2008 var löneökningen så stor att lönereserven endast täckte 82 % av löneökningarna. Den överskjutande delen som nämnderna själva fick täcka motsvarade 4,7 mkr. Till saken hör också att det budgeterade resultatet har lyfts från 16,9 mkr 2001 till plusresultat åren därefter. Det budgeterade resultatet för 2012 var 18,4 miljoner Skuldbörda Skulder i Tkr BR-skulder 1326,1 1319,2 1198, , ,9 Borgen 19,7 13,6 7,5 6,1 4,7 Pensioner 440,9 454,2 557,4 616,4 617,1 Avgår bank -64,0-67,0-47,9-141,6-95,2 1722,7 1720,0 1715,5 1718,5 1726,5 Invånare /12 Skuld/inv Kr Nominellt KPI 31/12 262,5 278,6 286,4 301,7 314,8 Skuld/inv Kr Realt Tabellen visar de totala skulderna i kommunkoncernen. Avdrag görs för banktillgodohavanden. Den framräknade nettoskulden per invånare överensstämmer med Kommuninvests sätt att

18 18 beräkna sitt lånetak. Borgensåtaganden samt pensionsåtaganden som redovisas utanför balansräkningen ingår också. Den reala skulden per invånare har sjunkit något sedan 2000 bland annat som en konsekvens av försäljning av fjärrvärmebolaget samt Kramnet. Den kraftiga ökningen för pensioner under perioden förklaras av att diskonteringsräntan sänkts vid flera tillfällen. Dessutom har en ny beräkningsmodell och nya livslängdsantaganden införts under perioden. 6.2 Förväntad befolkningsutveckling Antal invånare 1/11 året innan ,95% -0,51% -1,64% -1,46% -0,94% -1,42% -1,14% -1,08% -0,99% Invånarantalet per den 1/11 året innan är viktigast. Det bestämmer storleken på skatteinkomsterna. Understrukna siffror markerar faktiskt utfall. Den fortsatta minskningen antas uppgå till cirka en procent vilket ungefär motsvarar det långsiktiga genomsnittet.

19 19 Antal invånare den Totalt Därav 1-3 år 4-5 år 6 år 7-9 år 7-15 år år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män 90+ år Kvinnor 90+ år Den befolkningsprognos som gjordes av Statisticon i början av 2012 används för prognos i respektive åldersgrupp. Totalbefolkningen grundar sig på en skattning utifrån utfall per 1/ Det totala utfallet väntas bli sämre än i Statisticons prognos för Den förväntade befolkningsutvecklingen ligger till grund för demografiska justeringar av budgeten. Motivet till att göra demografiska justeringar är att budgetramar ska anpassas till förändrade behov. Om ramarna för en skolnämnd ligger fast år från år oavsett utveckling av elevantal så behandlas barnen olika. De barn som fötts tillsammans med stora barnkullar skulle få lite resurser. De

20 20 barn som fötts tillsammans med små barnkullar skulle få stora resurser. På samma sätt skulle åldringar som haft turen att tillhöra en liten åldersgrupp få stora resurser. Tvärtom skulle de som haft oturen att födas i stora ålderskullar få små resurser. Det handlar om att omfördela resurser från områden med minskande behov till områden med ökande behov. Antalet äldre ökar nu i kommunen. Resurser behöver därför överföras från skolan där behovet minskar. 6.3 Förväntad utveckling av skatter och statsbidrag Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Skatteintäkter prelimmedel Skatter slutavräkningar Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Strukturbidrag Statsbidrag LSS Fastighetsavgift Tillfälligt konjunkturstöd Summa intäkter Ökning i % jmf föreg år 0,84 % 0,42% 1,46% 1,77% 1,85% I prognosen för 2014 ligger en skattehöjning med 30 öre på grund av övertagande av hemsjukvård från landstinget. Skattehöjningen beräknas ge tkr. Exklusive skattehöjning ökar skatt och statsbidrag med 0,54 % från 2013 till Jämfört med budget 2013 minskar skatt och statsbidrag med tkr om skatteväxlingen exkluderas. Det förslag till förändring av utjämningen mellan kommuner som regeringen skickat ut på remiss är dock inte beaktad. Antaganden om skatteunderlagets förändring i procent Riket 2,99 3,90 3,10 3,20 4,30 4,80 Därav/ 2,15 3,16 2,34 2,27 3,39 3,91 invånare Kramfors -0,43 2,19 0,89 1,10 2,27 2,88 I raden Därav/ invånare redovisas prognosen för skatteunderlagets ökning per invånare. Denna rad visar hur mycket skatteunderlaget ökar i en kommun med oförändrad befolkning med ett skatteunderlag som förändras som riket. Prognosen för utvecklingen av rikets skatteunderlag är densamma som kommunförbundet gör i december 2012 (sklcirkulär 2012:72).

21 21 Den totala förändringen för perioden av skatter och statsbidrag i Kramfors är lägre än förändringen per invånare i riket. Det beror dels på att vi har en befolkningsminskning och dels på att statsbidragen inte räknas upp. Vi kan avslutningsvis konstatera att den förväntade ökningen från 2012 till 2014 bara är knappt 6 mkr (exklusive skatteväxling med landstinget). Med nära 800 miljoner i personalkostnader förstår var och en att löneökningar bara kan åstadkommas genom personalminskningar. I nedanstående tabell visas vad som händer om utvecklingen avviker från de antaganden som gjorts. Känslighetsanalys Om följande inträffar Så påverkas resultatet med tkr Rikets skatteutveckling blir 1 %-enhet sämre än prognos i direktiv varje år Eget skatteunderlag utvecklas 1 %-enhet sämre än prognos i direktiv varje år Invånarantalet utvecklas sämre genom minskning i åldrarna år / samt den 1/ jmf direktiv Vi kan se att budgeten är mycket känslig för förändringar i antaganden om skatteunderlagets utveckling. Budgeten är också känslig för förändrat invånarantal men genom utjämningssystemets utformning påverkar förändringar i åldrarna år inte så mycket. Vår faktiska befolkningsförändring slår däremot igenom i alla åldersgrupper. Då blir effekten större. Genom inkomstutjämningen är vi inte så känsliga för att det egna skatteunderlaget utvecklas sämre än riket. 6.4 Förväntad utveckling av personalkostnader Lönereserven för 2014 klarar avtalade nivåhöjningar på 3,2 % från För 2015 har vi dimensionerat lönereserven för löneökningar på 3,4 % från Bedömningarna grundas på andra prognosmakare framförallt Sveriges kommuner och landsting.

22 Förväntad utveckling av övriga kostnader Inflationen är just nu negativ, -0,1 %, i november 2012 (konsumentprisindex, kpi). Den underliggande inflationstakten uppgår vid samma tillfälle till 0,8 %. Den underliggande inflationstakten mäts som kpi med fasta bostadsräntor. Den underliggande inflationstakten förutses ligga väl under 2 % hela perioden Kostnaden för enskilda varor och tjänster kan naturligtvis avvika markant från konsumentprisindex. Bland annat beroende på denna variation och det orimliga i att fånga upp alla prisförändringar antar vi i budgetsammanhang att priserna är oförändrade. I realiteten innebär det att nämnderna åläggs mer besparingar än vad som framgår när ramarna beräknas. Det åligger varje nämnd att uppskatta storleken på de besparingar som prisförändringar kan medföra samt att vidta åtgärder för att klara det. Med antagande om prisförändringar på 2 % och verksamhetskostnader exklusive personal på drygt 400 mkr kan storleken på dessa besparingar uppskattas till 8 mkr. Om vi i direktiven skulle hanterat detta i form av en prisreserv eller genom schablontillskott skulle de redovisade sparkraven vara motsvarande större. En brist med vårt nuvarande sätt att hantera löneökningar jämfört med prisökningar är att vi påverkar valet mellan tjänsteköp och att producera själva. Även om tjänsteköp skulle vara billigare är det inte säkert att den lösningen är mest rationell för en nämnd eller förvaltning eftersom egen produktion garanterar täckning för ökade lönekostnader kommande år. 6.6 Investeringar och finansiering För att det finansiella målet skuldsättning ska uppnås krävs att kommunens investeringar begränsas till 15 mkr. Krambo bör då ha utrymme att genomföra investering i gallerian och skarpåkerskolan. Det betyder att utrymmet för nya stora investeringar är uteslutet Pensioner intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen. Åtagandet väntas uppgå till 645 mkr per Då garanteras 30 mkr av pensionsstiftelsen. Från 2012 till 2014 väntas åtagandet minska med 17 mkr. Den prognosen bygger dock på oförändrade diskonteringsräntor. Givet att nuvarande räntenivå står sig kommer diskonteringsräntan att sänkas och skulden att öka. Givet det finansiella målet är utrymmet för nya större investeringar 2014 obefintligt. Det gäller både för kommunen och bolagen.

23 23 7. Ramar för 2014 Med ovanstående förutsättningar för skatter, statsbidrag och löner och de restriktioner som ges av de finansiella målen krävs besparingar på totalt tkr för 2014 (se bilaga 2). Besparingar i direktiv demografi generella Budgetramen för 2014 är beräknad på följande sätt: Personalkostnaden är uppräknad med 0 % i förvaltningarnas ramar. Beräknade löneökningar ligger i finansförvaltningens ram. Ingen inflationskompensation Ingen uppräkning av externa avgiftsintäkter Ett resultat på ca + 1,5 % (exklusive jämförelsestörande intäkter) eftersträvas med ett tak satt för besparingar på 25 mkr. Demografiska justeringar av ramarna föreslås i likhet med föregående år. Som grund för justeringen har de prislappar som används av staten vid kostnadsutjämning mellan kommuner använts. De nämnder som berörs av denna justering är Bistånd, arbetsmarknad och socialservicenämnd (BAS) för invånare 65 år och äldre samt barn- kultur och utbildningsnämnden (BKU) för invånare 1-18 år. Justeringen görs för prognosticerade förändringar av invånarantalet i respektive åldersgrupp mellan och Vidare görs en justering för den faktiska förändringen Slutligen görs en preliminär justering för förändringen mellan och I kostnadsutjämningen används en genomsnittlig kostnad per invånare i olika ålderskategorier. Vid justeringen läggs 60 % av denna kostnad ut som demografisk justering Den på så sätt framräknade justering för demografiska ändringar medför följande: - Bistånd, arbetsmarknad och socialservicenämnden får en ramjustering med tkr. - Barn- kultur och utbildningsnämnden får en ramjustering med tkr. - Den totala effekten blir därigenom en demografisk justering på tkr Generella besparingar föreslås så att ovanstående två prioriterade verksamhetsområden får besparingskrav på 1,43 % på nettokostnaderna och kommunstyrelsen samt miljö-och byggnämnden 2,13 %. De generella besparingarna ger sammantaget tkr i besparingar. Nytt för 2014 är att de generella besparingarna räknas på nettoramarna.

24 24 Kostavdelningen föreslås slippa generell besparing. I budget för 2008 övergav vi modellen med förhandlade priser. Istället ska prishöjningen fastställas av budgetberedningen. Kostavdelningen får kompensation för sina löneökningar fr o m Personalkostnaderna utgör ca 53 % av kostavdelningens totala kostnader. De behöver således ingen kompensation för ökade löner i priset. Övriga priser kan antas öka med inflationen dvs med 1,4 %. Det motsvarar en prishöjning för kosten på 0,66 %. Den totala prishöjning som kan motiveras utifrån ökade kostnader är såldes 0,66 %. Kostavdelningen har dock sluppit ta någon generell besparing. Motsvarande sparkrav genom prissättningen betyder att priset ska sänkas med 1,47 % (generell besparing 2,13 % - prishöjning 0,66 %). Befolkningsprognosen ger ett väntat totalt portionstapp på cirka en procent. Effekten av detta skulle reduceras med 40 % dvs 0,4 % om kosten hanterats genom demografiska justeringar. Netto skulle i så fall priset sänkas med cirka en procent. Men kosten har svårt att sänka kostnader om inte köparnas ändrar sin organisation. För enkelhetens skull sätts prisförändringen till noll för De totala besparingar som fördelats ut på nämnder uppgår till tkr. Resultatet hamnar med detta på tkr. Ett budgetförslag inom tilldelad ram skall ovillkorligen presenteras. Nettokostnadsram framgår av bilaga Förväntad utveckling av balansräkning och åtaganden inom linjen Tillgångssidan i balansräkningen väntas minska med ca 20 mkr under 2014 som en följd av investeringstaket på 15 miljoner. Likviditeten väntas förstärkas i motsvarande grad. Åtagandet för pensioner intjänade före 1998 (som redovisas utanför balansräkningen) väntas börja minska under perioden Borgensåtagandena antas öka med 20 mkr under perioden Den väntade utvecklingen av nettoskulden per invånare kommer precis att ligga under målsatt nivå 2013 och Beräkningen bygger på antaganden om befolkningsutveckling, inflation och resultatnivå för kommunen och bolagen. För inflation, befolkning och kommunens resultat bygger beräkningen på förutsättningarna i dessa direktiv. Bolagens resultat förutsätts sammantaget uppgå till drygt 4 miljoner 2013 och 2014.Om dessa antaganden inte infrias uppnås målet inte. I beräkningen ingår effekten av försäljningen av energibolaget. Det finansiella målet medger inga nya större investeringar år Även åren därefter krävs återhållsamhet för att upprätthålla målet om skuldsättning.

25 25 9. Infriande av finansiella mål med förutsättningar enligt direktiv Som framgått av beskrivningen ovan finns förutsättningar att uppnå både resultatmålet och skuldsättningsmålet om ramar enligt direktiv uppnås. Målet om effektiv verksamhet är mer svårbedömt eftersom det påverkas av utvecklingen i övriga kommuner.

26 26 Bilaga 1 Tidplan för budget 2014 Preliminära ramberäkningar november Uppdrag från KSAU att utarbeta budgetdirektiv 18 dec Information/ diskussion om ramberäkningar 8 januari 2013 Kommunstyrelsen beslutar om budgetdirektiv 12 februari Budgetförslag inlämnas 8 mars Hearingar 14 och 21 mars Uppföljningsseminarium 22 mars Slutberedning april Information om budgetberedningens förslag 26 april KS 11 juni KF 24 juni fastställer budgetramar och skattesats Nämndernas verksamhetsplan och internbudget för 2014 rapporteras till kommunstyrelsen senast 30 november För kommunstyrelsens egen budgetprocess gäller följande tider; KSAU 29 januari beslutar om preliminär fördelning av budgetram för KS. KSAU 26 mars beslutar om definitiv fördelning av budgetram för KS

27 Bilaga 2 Budgetramar Demografi Generellt Summa Nettoram Demografi Generellt Summa Nettoram -2,10% ,80% ,80% -1,30% BAS-nämnd Barn- Kultur- o Utbildningsnämnd Miljö- och byggnämnd Kommunstyrelse - Kommunledningsavdelning Intern service Tillväxtavdelningen Kostavdelningen Tekniska avdelningen Delsumma kommunstyrelsen Summa verksamheter Finansförvaltningen Totalt nämnder och förvaltningar

28 28 Bilaga 3 Resultatbudget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Besparingar Årets Resultat (Res 3) Summa skatt o statsbidrag Förändring av skatt o statsbidrag ,71% 1,77% 1,85% Förändring exkl skatteväxling Resultat exkl jmf störande/verksamh nettokostnad 1,07% 1,33% 1,58% Skatteprognosen bygger på den bedömning som görs av SKL i december 2012 (cirkulär 2012:72)

29 KRAMFORS KOMMUN (31) Bilaga 4 Budgetförslag inför budgetberedningen Alla dokument ska följa riktlinjerna för kommunens grafiska profil. Mallen dokument under allmänna mallar kan användas. Det som finns beskrivet i budgetförslaget är också det som ska presenteras på budgethearingen. De förtroendevalda får ju nämndernas underlag inför hearingen. Beskrivningen går alltså från helheten det vill säga uppdraget och allmän information till detaljerna som är vilka förslag det finns för att komma i ram. Uppdraget (rubrik 2) Börja med att beskriva nämndens uppdrag. Tänk på att det i budgethearing finns förtroendevalda som inte alltid är bekant med nämndens verksamhet. Men håll beskrivningen på en övergripande nivå (ansvar i första hand) och om det behövs på verksamhet. Sparbeting och bedömning (rubrik 2) För att ge de förtroendevalda en snabb helhetsbild av de ekonomiska förutsättningarna a) börja med att beskriva vilket sparbeting som finns för budgetåret b) beskriv sedan vilka eventuella kvarvarande beräknade underskott som finns c) och slutligen vilka bedömda totala kostnadsförändringar Vilka bedöma kostnadsförändring I kostnadsförändringarna behöver ej lönerna tas med eftersom de beräknas täckas via lönereserven. Om sparbetinget är 10 kronor och kvarvarande underskottet för 2013 beräknas bli 5 kr och kostnadsförändringar tros bli 3 kr så går det snabbt för de förtroendevalda att sätta sig in i de krav som finns på nämnden vad gäller åtgärder för att komma i ram. Sparbeting för 2014 Eventuellt kvarvarande Bedömda underskott för 2013 kostnadsförändringar X kronor Y kronor + z kr Ekonomisk sammanställning per ansvar (rubrik 2) Ansvar Utfall föregående år Netto Nettobudget 2013 Budget 2014 Intäkter Kostnad Netto Skillnad mellan 2013 och 2014 Budget 2015 Netto Summa Beskrivning och besparing och kostnadsökning per ansvar (rubrik 2) Börja med att kortfattat beskriva uppdraget på ansvarsnivå och eventuellt något om hur verksamheten är organiserad. (nuläge). Detta för att även den oinvigde ska få en bild av nuläget innan man kommer till de förslag på åtgärder som ska genomföras. Det kan vara antal hemtjänstgrupper eller

30 KRAMFORS KOMMUN (31) förskolor eller det som är relevant för ansvarsområdet. Ange datum för uppgiften, t ex hösten 2012 har vi x av detta och y av detta. Ta också med uppgift om antal brukare eller motsvarande eller hänvisa till tabellen för antalsuppgifterna. Beskriv det ni tänker göra för att komma i ram (framtida läge), så att det är lätt att förstå (t ex vi har haft 10 sammanträden och det har kostat 10 kronor. Nu tänker vi ha 7 sammanträden och räknar med att spara 3 kr). Gör också en bedömning av väsentliga intäkts- och/eller kostnadsförändringar kopplat till ansvaret. Om ni till exempel tänker höja hyrorna ta då också med hur mycket utfallet för hyror idag och vad ni räknar med att få in efter hyreshöjning (konsekvenser). Utvecklingsaktiviteter (rubrik 2) Här beskrivs de långsiktiga aktiviteter som gör att måluppfyllelsen ökar på längre sikt. Det bör framgå hur aktiviteterna är kopplade till de mål som finns uppsatta. Investeringar (rubrik 2) Något om tänkta investeringar och nämndens prioritering. Se särskild bilaga. Nyckeltal (rubrik 2) Nyckeltalen ska visa uppgifter som har störst påverkan på planeringen av arbetet. Nyckeltalen ska fånga de faktorer som påverkar kostnaderna mest. Ett nyckeltal skulle till exempel kunna vara en tidsserie för antal beslutade hemtjänsttimmar. Finns kompletterande nyckeltal i till exempel Koladas databas. Antalsuppgifter (rubrik 2) Om möjligt några år tillbaks och några år framåt; faktiska och uppskattade. Antalsuppgifter och nyckeltal kan vara samma uppgifter, men kan också vara helt olika (t ex antalet åringar). Analysera väsentliga förändringar och konsekvenser man ser av dessa, t ex varför har antalet timanställda ökat så kraftigt mellan två år och är det något man gjort något åt. Lokalförändringar Alla lokalförändringar tas med lokalsamordnaren.

31 KRAMFORS KOMMUN (31) Bilaga 5 Investeringsmall Prioritet Objekt/kategori ordning 1, 2, 3 Beskrivning Motiv Belopp Ekonomisk påverkan på driftbudget (tkr) Bilaga 5a Investeringsmall bolag Borgensram Planerat resultat Planerade investeringar Planerade avskrivningar Nyupptagna lån Bilaga 6 Lokalförändringar Alla lokalförändringar ska alltid samordnas med lokalsamordnaren. Denna samordnar också arbetet med Krambo inför budgetberedningen. Nämnd Vilken lokal, vilken åtgärd Investering Hyreshöjning Antal år med hyran Anmärkning Summa