Sida 1(26) STYRDOKUMENT. Datum Budgetdirektiv 2016

Transkript

1 STYRDOKUMENT 1(26) Budgetdirektiv 2016

2 2(26) Innehållsförteckning Sammanfattning Mål och uppföljning Ramar och resultatbudget Förväntad utveckling Infriande av finansiella mål med förutsättningar enligt direktiv Bilaga 1 Tidplan och anvisningar Bilaga 2 Omvärld och ekonomisk bakgrund Bilaga 3 Förslag inför budgetberedningen från nämnd Bilaga 4 Förslag inför budgetberedningen från bolag Bilaga 5 Investeringsmall nämnd Bilaga 5a Investeringsmall bolag Bilaga 6 Lokalförändringar... 26

3 3(26) 1. Sammanfattning Budgetdirektivet beslutas av kommunstyrelsen i början av februari 2015, därefter tar nämnderna fram förslag som presenteras för budgetberedningen och i slutet av juni får kommunfullmäktige ta ställning till budgetförslaget. Nettoramen för 2016 uppgår till tkr, vilket innebär en besparing på tkr. Resultaten för 2016 föreslås bli 14,8 miljoner kronor, vilket är 1,35 % av kommunens nettokostnader. Ökningar av personalkostnader på 3,4 % finns reserverade i den så kallade lönereserven. Kommunens investeringar begränsas till 20 miljoner kronor. Krambo får investera maximalt 22 miljoner. Övriga koncernbolag för investera maximalt så mycket som de kan finansiera genom det egna resultatet. Fyra kommunövergripande mål föreslås som kommunfullmäktige följer upp genom ett antal indikatorer. Uppföljning av budgeten ska göras i samband med delårsbokslut per augusti och vid årets slut. 2. Mål och uppföljning Kommunfullmäktige beslutat i budgeten om kommunövergripande mål.. För mandatperioden ( ) beslutade man också om program för mandatperioden. Under 2015 ska ett nytt program för mandatperioden tas fram. Detta (dessa) program kommer inte att ha tagits fram inför budgetarbetet Kommunövergripande mål De kommunövergripande målen är Nöjda kunder God kvalitet Attraktiv arbetsgivare God ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige följer upp dessa mål genom ett antal indikatorer. Minst hälften av dessa indikatorer ska ha förbättrats eller ligga kvar på samma nivå som tidigare. Till budgetberedningen kan nämnderna framföra förslag på indikatorer som ska förändras, det vill säga tas bort eller lägga till nya och önskemål om målnivåerna.

4 4(26) Nöjda kunder Indikator Resultat 2013 Mål 2015 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin 94 >90 hemtjänst Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt 85 >85 särskilda boende Elevernas syn på skolan och undervisningen, 91 >90 årskurs 5, sammanvägt resultat, % Elevernas syn på skolan och undervisningen, 85 >85 årskurs 8, sammanvägt resultat, % Sammanfattande omdöme om företagsklimat i kommunen 3,37 >3,4 Företagarnas syn på kommunens service till företagarna 3,09 >3,2 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling 54 >55 God kvalitet Indikator Resultat 2013 Mål 2015 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna 86 >88 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel 100 >95 fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med 56 >60 kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga Hur stor del av medborgarna uppfattar att de får ett gott 93 >95 bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Andel elever i årskurs 3 som når Skolverkets kravnivåer i 59 >65 de nationella proven i svenska och matematik Andel behöriga elever till något nationellt program på 90,9 >91 gymnasiet i % Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år 79 >79 kommunen, i % Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år 79,1 >80 efter avslutad insats/utredning inom individ- och familjeomsorgen, i % Antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under 14-dagarsperiod Kvalitetsaspekter inom särskilt boende, andel av 84 >85 maxpoäng i % Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng i % 62 >65 Attraktiv arbetsgivare Indikator Resultat 2013 Mål 2015 Hållbart medarbetarengagemang (HME) 78 >78 Medarbetarengagemang (HME)* totalindex

5 5(26) *) Motivation, ledarskap och styrning God ekonomisk hushållning Indikator Resultat 2013 Mål 2015 Resultatet av verksamhetens nettokostnader 0,6 % >1,1 % Skuldbörda per invånare kr/inv < kr/inv Maximal negativ avvikelse mellan prognos och helårsutfall av verksamhetens nettokostnader < 0,5 % 0,5 % 2.2 Plan för uppföljning Efter det att kommunfullmäktige beslutat om budgeten ska nämnderna under hösten ta fram en verksamhetsplan för verksamhetsåret. Uppföljningar av ekonomin kommer att göras i form av prognoser efter februari, april och oktober. Uppföljning av budgeten och nämndernas verksamhetsplaner kommer att göras i ett delårsbokslut per augusti och efter årets slut. Nämnderna rekommenderas att alltid ta med senaste kända utfall i den månatliga uppföljningen av ekonomin.

6 6(26) 3. Ramar och resultatbudget Demografi Generellt Summa Nettoram Demografi Generellt Summa Nettoram -0,50% ,50% ,00% -1,00% BAS-nämnd BKU-nämnd Miljö- och byggnämnd Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Summa verksamheter Finansförvaltningen Totalt nämnder och förvaltningar Med ovanstående förutsättningar för skatter, statsbidrag och löner och de restriktioner som ges av de finansiella målen krävs besparingar på totalt tkr för 2016 (se bilaga 2). Besparingar i direktiv demografi generella Budgetramen för 2016 är beräknad på följande sätt: Personalkostnaden är uppräknad med 0 % i förvaltningarnas ramar. Beräknade löneökningar ligger i finansförvaltningens ram. Ingen inflationskompensation. Ingen uppräkning av externa avgiftsintäkter. Ett resultat på + 1,35 % (exklusive jämförelsestörande intäkter) eftersträvas. Demografiska justeringar av ramarna föreslås i likhet med föregående år. Som grund för justeringen har de prislappar som används av staten vid

7 7(26) kostnadsutjämning mellan kommuner använts. De nämnder som berörs av denna justering är Bistånd, arbetsmarknad och socialservicenämnd (BAS) för invånare 65 år och äldre samt barn- kultur och utbildningsnämnden (BKU) för invånare 1-18 år. Justeringen görs för prognosticerade förändringar av invånarantalet i respektive åldersgrupp mellan och I kostnadsutjämningen används en genomsnittlig kostnad per invånare i olika ålderskategorier. Vid justeringen läggs 60 % av denna kostnad ut som demografisk justering. Den på så sätt framräknade justering för demografiska ändringar medför följande: - Bistånd, arbetsmarknad och socialservicenämnden får en ramjustering med tkr. - Barn-kultur och utbildningsnämnden får en ramjustering med tkr. - Den totala effekten blir därigenom en demografisk justering på tkr Generella besparingar föreslås så att ovanstående två prioriterade verksamhetsområden får besparingskrav på 0,50 % på nettoramarna och miljö- och byggnämnden samt kommunstyrelsen 1,0 % på nettoramarna. Det ger en sammantagen sänkning av ramarna på tkr. Kostenheten föreslås slippa generell besparing. I budget för 2008 övergav vi modellen med förhandlade priser. Istället ska prishöjningen fastställas av budgetberedningen. Kostenheten får kompensation för sina löneökningar fr o m Personalkostnaderna utgör ca 55 % av kostenhetens totala kostnader. Kostenheten behöver således ingen kompensation för ökade löner i priset. Övriga priser kan antas öka med inflationen d v s med 1,7 %. Det motsvarar en prishöjning för kosten på 0,77 %. Den totala prishöjning som kan motiveras utifrån ökade kostnader är såldes 0,77 %. Kostenheten har dock sluppit ta någon generell besparing. Motsvarande sparkrav genom prissättningen betyder att priset ska höjas med 0,27 % (generell besparing - 0,50 % + prishöjning 0,77 %). Befolkningsprognosen ger ett väntat totalt portionstapp. Kostpriset behöver p g a befolkningsprognosen inte förändras. Sammantaget föreslås kostpriserna vara oförändrade för De totala besparingar som fördelas ut på nämnder uppgår till tkr. Resultatet hamnar med detta på tkr. Ett budgetförslag inom tilldelad ram skall ovillkorligen presenteras. Nettokostnadsram framgår av bilaga 2. Resultatbudget Direktiv Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster 0 0 0

8 8(26) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Besparingar Årets Resultat Summa skatt o statsbidrag Förändring av skatt o statsbidrag ,19% 1,90% 1,75% Resultat exkl jmf störande/verksamh nettokostnad 1,35% 1,41% 1,45%

9 9(26) 4. Förväntad utveckling 4.1 Förväntad befolkningsutveckling Antal invånare 1/11 året innan och förändring i procent ,64-1,46-0,94-1,42-0,56 +0,04-0,73-0,66-0,61 Understrukna siffror markerar faktiskt utfall. Invånarantalet per den 1/11 året innan är viktigast. Det bestämmer storleken på skatteinkomsterna. De fyra åren före sjönk invånarantalet mellan 0,94-1,64 %. De senaste två åren är befolkningsminskningen betydligt mindre. Under kalenderåret 2013 var nettoflyttningen mot utlandet plus 209 personer. För 2014 är motsvarande siffra plus 301 personer fram till den 30 september. Det är uppenbart att asylmottagande påverkar befolkningssiffrorna markant just nu. Det är mycket svårt att förutspå den fortsatta utvecklingen. Ytterst avgörs den av situationen i Syrien. Även om konflikten skulle fortgå är det inte säkert att påverkan på befolkningssiffran blir lika stor. Antalet lediga lägenheter är begränsat. Av de som kommit in i befolkningsstatistiken kan en del väntas flytta till andra delar av Sverige. Men utvecklingen är som sagt mycket svårbedömd. Den prognos som används i budgetdirektiven är framtagen av företaget Statisticon och gjord i november I tabellen nedan framgår invånarantalet i åldersgrupper som är relevanta för kostnadsutjämningen. Antal invånare den 1/1 År Totalt Kostnadsutjämningen har förändrats. Förändringen medförde en positiv resultateffekt för kommunen år Lyftet var en engångseffekt. När det gäller äldreomsorgen har antalet åldersgrupper minskat markant. Det får som konsekvens att prislappen stiger kraftigt

10 10(26) från en årsklass till en annan. Variationer i storleken på ettårsklasser i åldrarna närmast före -80 respektive -90 år påverkar därmed utfallet mycket. I den yngsta åldersgruppen (65-79 år) är prislappen kronor. Prislappen stiger till kronor i nästa åldersgrupp (80-89 år) för att slutligen nå kronor i den äldsta åldersgruppen (-90 år). Den förväntade befolkningsutvecklingen ligger till grund för demografiska justeringar av budgeten. Motivet till att göra demografiska justeringar är att budgetramar ska anpassas till förändrade behov. 4.2 Förväntad utveckling av skatter och statsbidrag Prognos Prognos Budget Plan Plan Tkr Skatteintäkter Slutavräkningar Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa intäkter Avvikelse mot budget Jämfört med budget 2015 ökar skatt och statsbidrag med tkr. Det är en nivåhöjning på lite över 2 procent. Antaganden om skatteunderlagets förändring i procent Riket 3,60 3,90 4,80 4,50 4,40 4,10 Därav/ 2,66 2,96 3,70 3,34 3,30 3,15 invånare Kramfors 0,87 5,31 2,88 1,87 1,90 1,75 I raden Därav/ invånare redovisas prognosen för skatteunderlagets ökning per invånare. Befolkningen i riket väntas öka med ungefär en procent per år. Denna rad visar hur mycket skatteunderlaget ökar i en kommun med oförändrad befolkning med ett skatteunderlag som förändras som riket. Prognosen för utvecklingen av rikets skatteunderlag är densamma som kommunförbundet gör i december 2014 (sklcirkulär 2014:53). Den kraftiga ökningen 2014 beror på ändrat utjämningssystem och skatteväxling med landstinget. Utan tillskott från staten får Kramfors 2016 en total ökning med 1,87 %, 2017 en ökning med 1,90 % och 2018 en ökning med

11 11(26) 1,75 %. Det ska ställas mot väntade löneökningar på 3,4 % 2016, 3,7 % 2017 och 3,8 % I nedanstående tabell visas vad som händer om utvecklingen avviker från de antaganden som gjorts. Känslighetsanalys Rikets skatteutveckling blir 1 %-enhet sämre än prognos i direktiv varje år Eget skatteunderlag utvecklas 1 %-enhet sämre än prognos i direktiv varje år Invånarantalet utvecklas sämre genom minskning i åldrarna år / samt den 1/ jmf direktiv Budgeten är mycket känslig för förändringar i antaganden om skatteunderlagets utveckling. Budgeten är också känslig för förändrat invånarantal men genom utjämningssystemets utformning påverkar förändringar i åldrarna år inte så mycket. Kommunens faktiska befolkningsförändring slår däremot igenom i alla åldersgrupper. Då blir effekten större. Inkomstutjämningen gör att det egna skatteunderlagets utveckling spelar mindre roll. 4.3 Förväntad utveckling av personalkostnader Lönereserven för 2015 klarar avtalade nivåhöjningar på 3,2 % från För 2016 har vi dimensionerat lönereserven för löneökningar på 3,4 % från Bedömningarna grundas på andra prognosmakare framförallt Sveriges kommuner och landsting. 4.4 Förväntad utveckling av övriga kostnader Inflationen är just nu nära noll och till och med sjunkande, -0,1 %, i oktober 2014 (konsumentprisindex, kpi). Den underliggande inflationstakten uppgår vid samma tillfälle till 0,6 %. Den underliggande inflationstakten mäts som kpi med fasta bostadsräntor. Den underliggande inflationstakten förutses uppgå till 1,4 % 2015, 1,8 % 2016, 1,9 % 2017 och 2, Konsumentprisindex, kpi väntas uppgå till 0,9 % 2015, 2,2 % 2016, 3,0 % 2017 och 3,2 % Prognosen gjordes av finansdepartementet till höstpropositionen 2014.

12 12(26) Kostnaden för enskilda varor och tjänster kan naturligtvis avvika markant från konsumentprisindex. Bland annat beroende på denna variation och det orimliga i att fånga upp alla prisförändringar antar vi i budgetsammanhang att priserna är oförändrade. I realiteten innebär det att nämnderna åläggs mer besparingar än vad som framgår när ramarna beräknas. Det åligger varje nämnd att uppskatta storleken på de besparingar som prisförändringar kan medföra samt att vidta åtgärder för att klara det. Med antagande om prisförändringar på 2 % och verksamhetskostnader exklusive personal på drygt 400 mkr kan storleken på dessa besparingar uppskattas till 8 mkr. Om vi i direktiven skulle hanterat detta i form av en prisreserv eller genom schablontillskott skulle de redovisade sparkraven vara motsvarande större. En brist med vårt nuvarande sätt att hantera löneökningar jämfört med prisökningar är att vi påverkar valet mellan tjänsteköp och att producera själva. Även om tjänsteköp skulle vara billigare är det inte säkert att den lösningen är mest rationell för en nämnd eller förvaltning eftersom egen produktion garanterar täckning för ökade lönekostnader kommande år. 4.5 Förväntad utveckling av investeringar och finansiering Med nu gällande prognoser för befolkning, inflation och resultat kommer vi precis att klara skuldsättningsmålet. För att fortsatt klara målet krävs att kommunkoncernen sammantaget inte investerar mer än resultat och avskrivningar. I direktiven begränsas kommunens investeringar till 20 miljoner. Krambo får investera maximalt 22 miljoner. Övriga koncernbolag och förbund får investera maximalt så mycket som de kan finansiera genom egna resultat och avskrivningar. De borgensramar som sattes för bolagen i budgetbeslut för 2015 kommer inte att höjas. Med detta förfaringssätt kommer troligen ett visst överutrymme att finnas när budgeten ska beslutas. Kommunen har genomfört stora investeringar nyligen i den nya gallerian, i skarpåkerskolan och ombyggnation av Kramfors idrottsplats. Den totala utgiften för dessa tre investeringar är runt 200 miljoner. Med avskrivningar på 68 miljoner och resultat på 5 miljoner (genomsnitt för 2011 och 2012) kan kommunkoncernen investera 73 miljoner per år utan att ta upp nya lån. Enbart dessa tre stora investeringar intecknar allt självfinansieringsutrymme för tre hela år. Alla vet att kommunal verksamhet kräver löpande investeringar i befintliga anläggningar. Detsamma gäller för kommunens bostadsbolag. Kommunen har spänt bågen hårt och har kunnat göra det dels eftersom investeringsnivån under lång tid hållits på en låg nivå

13 13(26) och dels för det utrymme som frigjordes vid försäljning av energibolaget. Vi kommer att ha en skuld per invånare som inte ligger så långt ifrån kronor per invånare vid utgången av Den senaste limitgränsen vi fått veta av Kommuninvest ligger på kronor. Den marginalen bör inte krympa. Det betyder att utrymmet för nya stora investeringar är obefintligt Det gäller både för kommunen och bolagen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen. Åtagandet uppgick till 683 miljoner per Då garanteras 124 miljoner av pensionsstiftelsen. Från och med 2014 väntas åtagandet börja minska. 4.6 Förväntad utveckling av balansräkning och åtaganden inom linjen Anläggningstillgångar i balansräkningen väntas minska med knappt 13 miljoner under 2016 som en följd av investeringstaket på 20 miljoner. Likviditeten förstärks med cirka 25 miljoner om resultatnivån enligt direktiven infrias. Åtagandet för pensioner intjänade före 1998 (som redovisas utanför balansräkningen) väntas börja minska under perioden Borgensåtagandena antas vara oförändrade under perioden Den väntade utvecklingen av nettoskulden per invånare väntas precis klara målsatt nivå Med de förutsättningar som ges av budgetdirektiven för 2016 minskar skuldsättningen något nominellt. Den reala skulden påverkas ännu mer av en väntad högre inflationstakt 2016 (kpi +2,2 %). Det finansiella målet medger inga nya större investeringar år Även åren därefter krävs återhållsamhet för att upprätthålla målet om skuldsättning. Beräkningen bygger på antaganden om befolkningsutveckling, inflation och resultatnivå för kommunen och bolagen. För inflation, befolkning och kommunens resultat bygger beräkningen på förutsättningarna i dessa direktiv. Bolagens resultat förutsätts sammantaget uppgå till drygt 5 miljoner per år. Om dessa antaganden inte infrias uppnås målet inte. 5 Infriande av finansiella mål med förutsättningar enligt direktiv Som framgått av beskrivningen ovan finns förutsättningar att uppnå både resultatmålet och skuldsättningsmålet om ramar enligt direktiv uppnås. Målet om maximal prognosavvikelse bör infrias.

14 14(26) Bilaga 1 Tidplan och anvisningar Budgeten för 2016 kommer att beslutas i juni 2015 av fullmäktige. Budgetprocessen kan schematiskt beskrivas på följande sätt. Preliminära ramberäkningar (november-december). Diskussion om ramar och ekonomiska förutsättningar med nämndernas ordförande, förvaltningschefer, ekonomer med flera (januari). Beslut om budgetdirektiv i kommunstyrelsen (februari). Budgetförslag med konsekvensbeskrivningar inlämnas (mars). Budgetberedning dvs nämnd och bolag redogör för sitt förslag svarar på frågor och ges utredningsuppdrag (mars). Budgetavstämning, dvs utredningsuppdrag redovisas för budgetberedning och övriga kontaktpolitiker (april). Kommunstyrelsen beslutar om budgetramar och skattesats (juni). Kommunfullmäktige fastställer budgetramar och skattesats (juni). Nämnderna beslutar om sin verksamhetsplanering (oktober) Varje chef gör överenskommelse med underordnad chef kring u och resurser (november) Nämnderna rapporterar sina internbudgetar det vill säga detaljbudget för verksamhet på ansvariga och slag till kommunstyrelsen (november) Budgetprocessen ger stort utrymme för dialog med de budgetansvariga. Det är mycket viktigt att denna dialog genomförs i hela organisationen. Följande dokument tas fram under budgetprocessen Dokument Används av Innehåll När Budgetdirektiv Nämnderna Anvisningar samt ramar Januari Nämndernas budgetförslag Budgetberedning Beskrivning av verksamheter, Mars förslag enligt ram med fördelning per verksamhet, beslutade och planerade förändringar för att nå ram Kommunstyrelsens arbetsutskotts (budgetberedningen) förlag Fullmäktige Mål, medel och förändringar (i de fall KF behöver besluta om April förändringar) för att nå ram Nämndernas verksamhetsplan Kommunstyrelsen Verksamhetsplan för nämnden görs. Därefter överenskommelse med chef om uppdrag och resurser. Detaljfördelning av budgetram på verksamheter, budgetansvariga samt resursslag på papper samt inlagt i ekonomisystemet För nämndernas ska mall användas. Se bilaga 3. En detaljerad tidplan finns i bilaga 1. Anvisningar för utformning av nämndernas budgetförslag Ett budgetförslag inom tilldelad ekonomisk ram ska ovillkorligen presenteras. Budgetförslag till budgetberedning från nämnd ska vara uppställd enligt mall i bilaga 3 avseende mål och drift och enligt bilaga 5 avseende investeringar. November

15 15(26) I budgetförslaget ska nämnden ange alla åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att komma i budgetram. Nämnden ska även ange beslutsinstans för respektive åtgärd, alltså om någon av åtgärderna är av sådan principiell betydelse att de ska beslutas om av fullmäktige. Anvisningar för bolag Alla bolag och kommunalförbund ska före budgetberedningen lämna en investeringsplan enligt mall 5a för perioden Av planen ska det framgå om investeringarna finansieras genom egna medel eller nyupptagna lån. Vidare ska planerad borgensram framgå för vart och ett av åren. Det ska särskilt framgå om planen kräver höjning av borgensram jämfört med den ram som gäller för I planen ska investeringar över 3 mkr preciseras. Mindre investeringar redovisas i grupp under rubriken övrigt. Kommunala bolag som är hyr ut lokal (lokalförhyrare) till kommunen ska inkomma med ett underlag som visar vilka investeringar som planeras För varje investering som medför en hyreshöjning ska en precisering göras enligt bilaga 6. Krambo ska vidare bistå kommunen i budgetarbetet genom att förse budgetansvariga med underlag avseende hyror. Underlagen behövs innan hyran fastställs. Det ska tydligt framgå av underlaget vilka bedömningar de grundas på när det gäller kpi-utvecklingen. Slutligen ska Krambo bistå kommunens lokalsamordnare med det underlag som denne behöver. De kommunala bolagen ska liksom kommunen upprätta sin budget utifrån de fyra kommunövergripande målen. Bolagen ska också återrapportera sina resultat i samband med kommunens delårsbokslut i augusti och i årsbokslutet Tidsplan Preliminära ramberäkningar november Information/ diskussion om ramberäkningar under 8 januari 2015 Kommunstyrelsen beslutar om budgetdirektiv 3 februari Uppföljningsseminarium 9 mars Budgetförslag lämnas 18 mars Budgetberedning för nämner och bolag med KSAU mars Budgetavstämning med komplettering av uppdrag16-17 april Information om budgetberedningens förslag 8 maj KS 9 juni KF 22 juni fastställer budgetramar och skattesats Nämndernas verksamhetsplan och internbudget för 2016 rapporteras till kommunstyrelsen senast 30 november

16 KRAMFORS KOMMUN (26) Bilaga 2 Omvärld och ekonomisk bakgrund Omvärldsorientering Världsekonomin lider fortfarande av efterverkningar av finanskrisen Svensk ekonomi har inte varit nära normalt resursutnyttjande sedan dess. Konjunkturinstitutet, KI tror i sin prognos från augusti att vi återgår till normalt resursutnyttjande först år Vi är därmed inne i en historiskt lång period med hög arbetslöshet, låg inflation, låga räntor, låg efterfrågan från omvärlden, låga industriinvesteringar och låga löneökningar. Finanspolitiken har varit expansiv för att motverka nedgången. De offentliga finanserna sammantaget visar därför underskott sen KI bedömer att det krävs 120 miljarder i skattehöjningar för att klara ett bibehållet offentligt åtagande år 2018 och behålla överskottsmålet. Skattehöjningarna motsvarar ungefär tre procent av BNP. Enligt nationalräkenskaperna för år 2013 uppgår offentlig konsumtion och offentliga investeringar till cirka 30 procent av BNP. För att överskottsmålet ska klaras med utgiftsminskningar enbart krävs anpassningar i storleksordningen drygt 10 procent. Det handlar inte om faktiska neddragningar i den storleksordningen eftersom behoven ökar då andelen äldre ökar. Däremot behövs neddragningar i den storleksordningen för varje individ som får del av den offentliga konsumtionen. Överskottsmålet på plus en procent av BNP över en konjunkturcykel har kritiserats. Med den oklara politiska situation som råder är det osäkert om finanspolitiken kommer att styra mot överskottsmålet. Riskerna har ökat under Situationen i mellanöstern och konflikten mellan Ryssland och Ukraina oroar. Sanktioner från väst och motsanktioner från Ryssland påverkar framförallt ekonomin i Europa. Huvudscenariot för de flesta prognosmakare är ändå en långsam återgång till fullt resursutnyttjande i svensk ekonomi. USA och Storbritannien ligger före euroområdet i uppgången. De gamla tillväxtlokomotiven i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) har alla mattats. För Indien bedöms tillväxtutsikterna som ljusare efter det senaste regeringsskiftet. Kina har fortsatt en stark tillväxt även om den gått ner från tvåsiffriga tal till runt sju procent. Det finns en dock en oro både för en skuldkris och att de offentliga tillväxtsiffrorna är friserade. Oljepriset har fallit med över 40 procent sedan slutet av juni. Nedgången väntas pressa ned konsumentpriserna ytterligare. De sänkta oljepriserna ger ökad köpkraft till hushåll och borde på så sätt stimulera ekonomin. Å andra sidan minskar investeringar i oljeindustrin. Utbyggnad för exploatering av skifferolja som pågår i USA kräver högre priser än dollar per fat för lönsamhet. När detta skrivs ligger oljepriset i det spannet. Även den norska oljeindustrin påverkas vilket kan avläsas i kraftigt fallande börskurser för bolag i branschen. Svensk ekonomi gynnas av en expansiv finanspolitik under valåret Därefter väntas troligen mer av åtstramningar även om det parlamentariska läget gör det svårbedömt. För 2015 gäller Alliansbudgetens skatter. Däremot kan en ny regering ändra utgiftssidan redan 2015 förutsatt att majoritet för det nås.

17 KRAMFORS KOMMUN (26) Hushållens skuldsättning oroar många bedömare bland annat Riksbankens chef. Sedan mitten av 1990-talet har skulden som andel av disponibel inkomst ökat och ligger nu på rekordhöga nivåer. Låga räntor och ett bostadsbyggande som inte matchar befolkningstillväxten i storstadsregionerna är den främsta förklaringen. Experterna drar olika slutsatser av situationen. Det finns de som hävdar att vi har en bubbla som kommer att spricka med fallande fastighetspriser som följd. Prisfall på tillgångssidan tvingar fram anpassningar av hushållens konsumtion. När hushåll inte klarar anpassningen påverkas långivarna. På så sätt skulle Sverige dras in i en lågkonjunktur liknande den i början på 1990-talet. Andra bedömare menar att utbudet av bostäder är så litet i förhållande till folkmängden att prisfallet blir begränsat. De politiska partierna är tillräckligt oroade för att vilja införa tvingande krav på amorteringar. Däremot vill inga minska ränteavdragen åtminstone inte ännu. BNP-prognos för Sverige Sommaren/hösten Nordea 1,8 2,5 2,4 OECD 2,1 2,8 3,1 SE-Banken 2,1 2,7 2,7 Riksbanken 1,9 2,7 3,3 Finansdepartem 2,1 3,0 3,2 SKL 2,0 3,5 3,4 Källa: Konjunkturinstitutets prognosjämförelser Prognoserna står i tidsordning med den färskaste överst. Nordeas prognos är från vecka 49. SKLs är från vecka 40. Vi grundar bedömningen av utveckling av skatt och statsbidrag på SKLs prognoser. Deras prognos är den äldsta i tabellen. Det är oroväckande att de ligger högst av alla både för 2015 och Följande bild framträder ur prognoserna. Antalet sysselsatta kommer att öka med lite drygt en procent per år. Ökningstakten mattas dock 2016 då flera prognoser ligger under en procent. Arbetslösheten sjunker med knappt en procentenhet från dagens nivå vid åtta procent. Löneökningarna håller sig under tre procent även Lönerna ökar sedan med till 3,3-3,5 procent Konsumentpriserna stiger långsamt. Det är fler prognosmakare som tror att inflationen mätt som kpi kommer att ligga under målnivån på två procent än antalet som tror att målnivån uppnås eller överskrids. Riksbanken väntas höja räntan från dagens 0 % till 0,5-1,0 % i slutet av Ränteutvecklingen är framförallt betydelsefull för Krambo som har huvuddelen av kommunkoncernens skulder till kreditinstitut. Tidigare kunde kommunen finansiera sig i banksektorn med reporäntan som bas. Idag sker all upplåning via Kommuninvest. Kommuninvest har samma rating som Svenska staten men får trots det betala ett riskpåslag i förhållande till statens upplåning. Riskpåslaget är väsentligt lägre än motsvarande påslag för bankerna.

18 KRAMFORS KOMMUN (26) Historik Befolkningsutveckling År Befolkning vid årets slut Förändring antal Förändring procent ,33% ,56% ,53% ,75% ,08% ,23% ,02% ,15% ,98% ,61% ,39% ,44% ,77% ,97% ,33% ,58% ,89% ,22% ,36% ) -70-0,38% 1) Siffran är skattad Mottagandet av asylsökande flyktingar ger avtryck i befolkningssiffrorna. Under de nio första månaderna 2014 hade vi ett invandringsöverskott på 301 personer. Skatter och generella statsbidrag Skatteintäkter prelim medel Skatteintäkter slutavräkningar Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/ avgift Strukturbidrag Införandetillägg/avdrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Tillfälligt konjunkturstöd Summa intäkter Ökning i % jmf föreg år 2,08 % 0,01 % 0,84 % 0,87 % 5,31 % Kostnadsutjämningen ändrades 2014 dessutom tog kommunen över hemsjukvården från landstinget och skatteväxlade för det.

19 KRAMFORS KOMMUN (26) Personalkostnader År Löneökning nivåhöjning % Total (tkr) personalkostnad Förändring procent , , , , , , , , , , , ,36 3,06 2) , ,22 0,91 2) , ,83 3) 4,11 4) , , , , , ,85 2,37 5) 0,05 6) , , , ,42 1,57 7) , ) 5,79 4,67 8) 1) Bokföringen är fortfarande öppen när detta skrivs 2) Exklusive plusjobb 3) Exklusive gymnasieskolan ) Exklusive gymnasieskolan 2007 samt exklusive plusjobb 5) Exklusive gymnasieskolan ) Exklusive gymnasieskolan och ökningen av pensionskostnader 7) Exklusive Nordviksskolan 2012 och avsättning pens.stiftelse ) Exklusive bedömd nivå personalkostnader för hemsjukvård Total personalkostnad är samtliga kostnader redovisade i kontoklass 5 respektive år exklusive de som redovisats som jämförelsestörande. Utfallet påverkas utöver de avtalade löneökningarna enligt tabellen även av förändrade arbetsgivaravgifter (såväl enligt lag som enligt avtal t ex pensioner), kurs och konferensavgifter mm. Dessutom påverkas utfallet av antalet anställda, sysselsättningsgrad sjukfrånvaro samt lagregler för sjukfrånvaro som påverkar arbetsgivarens kostnader. För att få jämförbarhet har räddningstjänsten exkluderats för och gymnasieskolan vid jämförelse mot Dessutom har gymnasieskolan exkluderats Under 2011,2012 och 2013 har pensionskostnaderna ökat kraftigt. Därför redovisas ökningen även exklusive effekten från ökade pensionskostnader. Den avtalade nivåhöjningen har mestadels utfallit per den första april respektive år. Tabellen visar att kommunen hela tiden har anpassat organisationen till de ekonomiska förutsättningarna. För 2014 är ökningen större än vad som förklaras av att kommunen övertog hemsjukvården. Huvuddelen av ökningen kan hänföras till BAS-nämnden.

20 KRAMFORS KOMMUN (26) Jämförelse av utveckling för skatter och statsbidrag samt personalkostnader År Skatter o statsbidrag (tkr) Ökning av skatter o statsbidrag % Löneökning nivåhöjning % Total personalkostnad (tkr) Förändring procent ,50 3, , ,53 3, , ,65 4, , ,45 3, , ,44 3) 2, , ,32 2, ,06 2) ,56 3) 3, ,91 2) ,60 6, ,94 4) ,78 3, , ,08 2, , ,01 2, ,37 5) ,84 3, , ,87 2, ,57 6) ,92 7) 2, ,67 1)7) 32,51 61,05 37,83 1) Redovisningen är öppen 2) Exklusive plusjobb 3) Exklusive omvandling från riktade till generella bidrag 4) Exklusive gymnasieskolan 2007 samt exklusive plusjobb 5) Exklusive gymnasieskolan ) Exklusive pensionskostnader och Nordviksskolan ) Exklusive bedömd nivå personalkostnader för hemsjukvård resp skatteväxling Totalt har skatter och statsbidrag ökat med 32,51 % från år 2000 till år Under samma period har den sammantagna avtalade nivåhöjningen för löneökningar uppgått till 61,05 %. Om inte antalet årsarbetare reducerats skulle personalkostnaderna år 2014 varit drygt 140 miljoner kronor större än de redovisade. Kommunens redovisade resultat hade i så fall varit gigantiska förluster under en lång följd av år. Räkneexemplet är hypotetiskt eftersom kommunens kreditgivare skulle ha strypt finansieringen långt innan dess. År 2001 utgjorde den totala personalkostnaden ( tkr) 76,66 % av summan av skatter och statsbidrag ( tkr). År 2014 förutses personalkostnaderna utgöra 79,16 % av skatter och statsbidrag.

21 KRAMFORS KOMMUN (26) Resultatutveckling År Resultat exkl Jmfstörande samt EO (Mkr) Nämndernas utfall (Mkr) ,5-31, ,7 + 15, ,7-16, ,8-0, ,1-26, ,3-23, ,3-12, ,1-21, ,2 +7, ,1 +0, ,2-32, ,7-5, ,8-9, ,1-18,5 + 85,2-174,3 Siffrorna för 2014 är prognos efter oktoberutfall. Åren gör kommunen en sammantagen vinst på ca 85 mkr sedan extraordinära och jämförelsestörande kostnader och intäkter exkluderats. Nämndernas sammanlagda överskridanden uppgår till ca174 mkr under samma period. En del av skillnaden mellan resultatet för kommunen och nämndernas utfall förklaras av det budgeterade resultatet. Skillnaden uppgår till drygt 18 mkr per år vilket är mer än det genomsnittligt budgeterade resultatet för perioden. Under perioden har de positiva avvikelserna för skatt och statsbidrag varit större än de negativa. Ett exempel på det är 2014 då utjämningssystemet ändrades långt efter det att budgeten beslutades. Illavarslande är att resultatet åren varit negativt sedan jämförelsestörande poster exkluderats. År 2014 blir resultatet visserligen positivt men ändringen av utjämningssystemet ger ett engångslyft på cirka 30 mkr som inte fanns i budget. Såväl 2012 som 2013 får kommunen återbetalning av premier för avtalade sjukförsäkringar som avser åren (från AFA). Återbetalningen är ca 20 mkr vardera för 2012 och Nämnderna har sammantaget klarat av att hålla sina budgetar vid tre tillfällen.

22 KRAMFORS KOMMUN (26) Skuldbörda Skuld i Mkr BR-skulder 1 326, , , , ,2 Borgen 19,7 13,6 7,5 6,1 3,4 Pensioner 440,9 454,2 557,4 616,4 558,9 Avgår bank -64,0-67,0-47,9-141,6-138, , , , , ,6 Invånare 31 dec Skuld/inv Kr KPI 31/12 262,5 278,6 286,4 301,7 314,9 Skuld/inv Kr Realt Tabellen visar de totala skulderna i kommunkoncernen. Avdrag görs för banktillgodohavanden. För 2013 har pensionsskulden reducerats med behållning i pensionsstiftelsen. Den framräknade nettoskulden per invånare överensstämmer med Kommuninvests sätt att beräkna sitt lånetak. Borgensåtaganden samt pensionsåtaganden som redovisas utanför balansräkningen ingår också. Den reala skulden per invånare är relativt oförändrad sedan år 2000 trots kraftigt ökade pensionsåtaganden. Försäljningar av fjärrvärmebolag samt energibolag har bidragit till det. Den kraftiga ökningen för pensioner under perioden förklaras av att diskonteringsräntan sänkts vid flera tillfällen. Dessutom har en ny beräkningsmodell och nya livslängdsantaganden införts under perioden. Bruttoåtagandet för pensioner som redovisas utanför balansräkningen är 682,9 miljoner 2013.

23 KRAMFORS KOMMUN (26) Bilaga 3 Förslag inför budgetberedningen från nämnd Alla dokument skrivs i enlighet med kommunens grafiska profil och i de mallar som finns. Ett budgetförslag inom tilldelad ekonomisk ram ska presenteras. Det som finns beskrivet i budgetförslaget är också det som ska presenteras på budgetberedningen. KSAU får underlagen en vecka innan beredningen. Beskrivningen går alltså från helheten det vill säga uppdraget och allmän information till detaljerna som är vilka förslag det finns för att komma i ram. Uppdraget Börja med att beskriva nämndens uppdrag. Håll beskrivningen på en övergripande nivå (ansvar i första hand) och om det behövs för förståelsen mer detaljerad beskrivning. Förslag indikatorer Till budgethearingen kan nämnderna framföra förslag på indikatorer som ska förändras, det vill säga tas bort eller lägga till nya och önskemål om målnivåerna. Mål och indikatorer finns i budgetdirektivet Sparbeting och bedömning De förtroendevalda ska utan att ha detaljkunskap om området kunna få en helhetsbild. För att ge de förtroendevalda en snabb helhetsbild av de ekonomiska förutsättningarna a) börja med att beskriva vilket sparbeting som finns för budgetåret b) beskriv sedan vilka eventuella kvarvarande beräknade underskott som finns c) och slutligen vilka bedömda totala kostnadsförändringar som kommer. I kostnadsförändringarna behöver ej lönerna tas med eftersom de beräknas täckas via lönereserven. Sparbeting för 201x Eventuellt kvarvarande Bedömda underskott för 201x kostnadsförändringar X kronor Y kronor + z kr Ekonomisk sammanställning per ansvar Ansvar Utfall 2014 Netto Nettobudget 2015 Budget 2016 Intäkter Kostnad Netto Skillnad mellan 2015 och 2016 Budget 2017 Netto Summa Beskrivning av verksamheten och åtgärder för en budget i balans Börja med att kortfattat beskriva uppdraget på verksamhets/ansvarsnivå och eventuellt något om hur verksamheten är organiserad (nuläge). Detta för att även den oinvigde ska få en bild av nuläget innan man kommer till de förslag på åtgärder som ska genomföras. Ta också med uppgift om hur många som

24 KRAMFORS KOMMUN (26) antal brukare eller motsvarande eller hänvisa till tabellen för antalsuppgifterna. Beskriv det ni tänker göra för att komma i ram (framtida läge), så att det är lätt att förstå vad ni tänker göra. Gör också en bedömning av väsentliga intäkts- och/eller kostnadsförändringar kopplat till ansvaret. Investeringar Något om tänkta investeringar och nämndens prioritering. Kom ihåg att ta med eventuella upphandlingar som är på gång nästa år. Se bilaga 5 Lokalförändringar Alla lokalförändringar tas med lokalsamordnaren. Se bilaga 6. Utvecklingsaktiviteter Beskriv era långsiktiga (längre än budgetåret) aktiviteter som antingen syftar till att öka måluppfyllelser och/eller till att effektiviteten ökar. Koppla ihop aktiviteten med de kommunövergripande målen. Viktiga uppgifter Viktiga uppgifter är så kallade nyckeltal och antalsuppgifter som visar uppgifter som har störst påverkan på ekonomin och planeringen av arbetet. De ska fånga de faktorer som påverkar kostnaderna mest och beskriver något som som är intressant att veta. I kommundatabasen finns jämförbara nyckeltal med andra kommuner.

25 KRAMFORS KOMMUN (26) Bilaga 4 Förslag inför budgetberedningen från bolag Alla bolag och kommunalförbund ska före budgetberedningen lämna en investeringsplan enligt mall 5a för perioden Av planen ska det framgå om investeringarna finansieras genom egna medel eller nyupptagna lån. Vidare ska planerad borgensram framgå för vart och ett av åren. Det ska särskilt framgå om planen kräver höjning av borgensram jämfört med den ram som gäller för I planen ska investeringar över 3 mkr preciseras. Mindre investeringar redovisas i grupp under rubriken övrigt. Kommunala bolag som är hyr ut lokal (lokalförhyrare) till kommunen ska inkomma med ett underlag som visar vilka investeringar som planeras För varje investering som medför en hyreshöjning ska en precisering göras enligt bilaga 6. Krambo ska vidare bistå kommunen i budgetarbetet genom att förse budgetansvariga med underlag avseende hyror. Underlagen behövs innan hyran fastställs. Det ska tydligt framgå av underlaget vilka bedömningar de grundas på när det gäller kpi-utvecklingen. Slutligen ska Krambo bistå kommunens lokalsamordnare med det underlag som denne behöver. De kommunala bolagen ska liksom kommunen upprätta sin budget utifrån de fyra kommunövergripande målen. Bolagen ska också återrapportera sina resultat i samband med kommunens delårsbokslut i augusti och i årsbokslutet Om och hur ägardirektiven till bolagen ska finnas med i budgeten kommer diskuteras under budgetprocessens gång.

26 KRAMFORS KOMMUN (26) Bilaga 5 Investeringsmall nämnd Prioritet Objekt/kategori/upphandling ordning 1, 2, 3 Beskrivning Motiv Belopp Ekonomisk påverkan på driftbudget (tkr) Bilaga 5a Investeringsmall bolag Borgensram Planerat resultat Planerade investeringar Planerade avskrivningar Nyupptagna lån 201x 201x 201x 201x Bilaga 6 Lokalförändringar Alla lokalförändringar ska alltid samordnas med lokalsamordnaren. Denna samordnar också arbetet med Krambo inför budgetberedningen. Nämnd Vilken lokal, vilken åtgärd Investering Hyreshöjning Antal år med hyran Anmärkning Summa