HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015

Transkript

1 HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI DATUM: AV: Prefekt Annika Ekestubbe och proprefekt Agneta Robertson i samarbete med professor Jan Wennström, professor Mats Jontell, professor Peter Lingström, tillika ordförande UK, professor Tord Berglundh tillika ledamot FOR (institutionens AU), professor Magnus Hakeberg (ordförande Fouk) och docent Ingemar Abrahamsson (ledamot FUR).

2 FORSKNING SOM PÅVERKAR Svensk odontologisk forskning har i flera nationella och internationella utvärderingar, bland annat från Vetenskapsrådet, ansetts ha en nedåtgående trend. Detta beror delvis på att den odontologiska omvärlden har vuxit, vilket inneburit en större global forskningsproduktion och därmed en ökad konkurrens. Då den odontologiska forskningen i Sverige i huvudsak bedrivs vid de fyra utbildningsorterna har utökade utbildningsuppdrag tillsammans med oförändrade lärarresurser också medfört minskad tid och resurser till forskning. Odontologisk forskning har inte förmått att hävda sig när det gäller att ta del av anslag från de stora forskningsfinansiärerna såsom VR, FAS, Cancerfonden och liknande. Vidare har de statliga fasta medlen till forskning konkurrensutsatts på ett helt annat sätt än tidigare, vilket medfört minskade fakultetsanslag till de odontologiska lärosätena. Trots ett i flera stycken gott utgångsläge har svensk odontologisk forskning endast i begränsad omfattning lyckats i internationella ansökningssammanhang (EU, NIH etc.). Enligt internationella rankingar behåller emellertid institutionen för odontologi i Göteborg sin plats bland de 5-10 främsta odontologiska forskningsinstitutionerna internationellt. Den tidigare genomförda forskningsutvärderingen vid Göteborgs universitet, RED 10, gav den odontologiska forskningen som helhet ett gott betyg, även om kritik fanns. Kritiken som framfördes riktade sig inte mot kvantitativa parametrar utan pekade på mer grundläggande problem. Institutionen har genom TUA-avtalet en nära samverkan med Folktandvården i Västra Götaland. En regional utvecklingsstrategi för tandvård har antagits i regionfullmäktige och en handlingsplan för genomförandet är under framtagande. Vad gäller forskning framhålls att den framstående odontologiska positionen inom internationell forskning ska utvecklas ytterligare och att initiativ ska tas till att bidra till fler innovationer i vården. Dessutom ska tandvården i regionen ges ett utökat forskningsuppdrag avseende aktuella kunskapsluckor, satsa offensivt på yngre forskares karriärmöjligheter och verka för att klinisk forskning ges ett meritvärde. Institutionens handlingsplan för forskning följer Göteborgs universitets mål och visionsdokument 2020 där en forskning som påverkar är en av fyra grundprinciper. Vidare ska Sahlgrenska akademins handlingsplan följas där målet är att genomföra åtgärder som på kort och längre sikt gynnar högklassig medicinsk och hälsovetenskaplig forskning. Vårt mål för perioden detta vill vi uppnå Ett övergripande mål för forskningen vid institutionen för odontologi är att den bör bedrivas translationellt och tvärvetenskapligt för att bli mer konkurrensduglig och därigenom förbättra rekrytering och öka inslaget av externfinansiering. Institutionens grundtanke för hur forskning och utbildning bör organiseras överensstämmer med den som formuleras i Göteborgs universitets Vision 2020, dvs. att verksamheten bör bedrivas i ämnesmässigt sammanhållna enheter, sk kompletta miljöer med både forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Vid sidan om att bygga upp starka kompletta miljöer vill institutionen stimulera gränsöverskridande samarbeten både inom och utanför institutionen. För att kunna stärka samarbetet inom institutionen behöver den fysiska miljön anpassas efter de behov som finns idag. 2 (11)

3 Den kliniska forskningen sker i nära samverkan med Folktandvården Västra Götaland och även om TUA-avtalet gynnar utbildning och forskning splittras de institutionsanställda lärarnas/forskarnas arbetstid. Utbildning, administration och klinisk verksamhet tillåts dominera vilket är till nackdel för forskningen. Institutionen och Folktandvården måste under perioden komma överens om en fördelning som gynnar både utbildning och forskning för att institutionen ska kunna bibehålla en stark forskningsprofil. Fakultetsanslag och TUA forskningsmedel utgör en väsentlig del av forskningsfinansieringen då odontologisk forskning inte förmått hävda sig när det gäller att ta del av forskningsmedel från de större forskningsfinansiärerna. Åtgärder som stärker högklassig forskning generar med stor sannolikhet fler huvudmän varför institutionen i sitt samarbete med Folktandvården Västra Götaland vill verka för att forskningsmedel i än högre grad än tidigare tilldelas forskare som är eller förväntas bli konkurrenskraftiga för nationella anslag. Institutionen har under 2013 tillsammans med Folktandvården arbetat fram en gemensam strategi för klinisk forskning inom odontologi. Denna strategi har som mål att ta till vara och utveckla de unika försättningar som de två organisationerna har för att bedriva en konkurrenskraftig och högkvalitativ klinisk forskning. En central samverkanspartner är förutom Folktandvården också sjuk- och primärvård, där mer fokus kan läggas på tandvårdens roll och att odontologisk forskning går hand i hand med den medicinska och vårdvetenskapliga. Inom odontologin finns dessutom idealiska förutsättningar för tvärvetenskaplig forskning för att t.ex. belysa hälsoekonomiska aspekter. Ett framgångsrikt exempel på sådan tvärvetenskaplig forskning är institutionens samarbete med den psykologiska institutionen för ökad kunskap om tandvårdsrädsla och andra beteendeförändringar av betydelse för tandhälsan. Vidare har institutionen genom åren framgångsrikt samverkat med industri och företag i regionen och internationellt. Det är angeläget att denna samverkan kan fortsätta att utvecklas, även om dagens konjunktur, och till viss del strukturomvandling inom branschen, har gjort att bidragen från industrin minskat i omfattning. Institutionen har ett stort antal doktorander men det finns få möjligheter för nyligen disputerade att fortsätta bedriva forskning i tillräcklig omfattning och med konkurrenskraftiga villkor. Utöver en externmedelsfinansierad forskaranställning (100 %) finansierar TUA-medel 4 forskaranställningar (post doc-nivå) på halvtid vid institutionen. Under tidsperioden är det angeläget att få en bättre balans mellan antal forskarstuderande och post doc samt att stödja yngre forskare i den framtida karriären. Vår handlingsplan för perioden så tänker vi göra Tydligare allokering av fakultets- och TUA-resurser till starka, kompletta forskningsmiljöer. Ökad extern och intern rekrytering av yngre, lovande forskare. Karriärplanering och stöd till framgångsrika yngre forskare. Incitament och stöd att söka externa medel i nationell och internationell konkurrens. Anpassa den fysiska miljön så att den främjar forskningssamarbeten inom institutionen. Implementera strategier för klinisk forskning 3 (11)

4 Vårt mål för 2015 detta vill vi uppnå Under 2015 ska ovan beskrivna aktiviteter ha initierats. Vår verksamhetsplan för 2015 så tänker vi göra Förändra ansökningsförfarande under 2015 för TUA-forskningsmedel med inriktning mot s.k. stora ansökningsomgångar vart tredje år med början Införa ansökningssystemet Prisma för TUA-forskningsmedel och därigenom anpassa ansökningsförfarande till VR. Utveckla verksamhet och anpassning av forskningslokaler våningsplan 5 och 6. Så följer vi upp och återkopplar Ansvar för uppföljning av angivna mål åvilar prefekt, proprefekt, sektionschefer och institutionens forskar- och forskarutbildningskommitté. Uppföljning görs kontinuerligt och redovisas för institutionsrådet liksom vid institutionsdialoger. Ovan angivna vision kommer att bli föremål för kollegial diskussion vid allmänt utlysta institutionsmöten. 4 (11)

5 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Göteborgs universitets utbildningsutbud ska kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet med pedagogisk excellens och uttalad internationell profil. Universitetet betonar betydelsen av samhällsengagemang och ansvar och att möta kunskapsbehov i samhället. Därtill ska universitetet ta ansvar för ett livslångt lärande. Sahlgrenska akademins huvudsakliga utbildningsutbud utgörs av professionsutbildningar, vilka bedrivs på grundnivå och/eller på avancerad nivå. De bidrar starkt till Göteborgs universitets Vision 2020 avseende samhällsansvar och engagemang eftersom de är utomordentligt centrala för att befolkningen fortsatt ska kunna erbjudas en väl fungerande hälso- och sjukvård och tandvård. Samtliga professionsutbildningar kräver livslångt lärande för att kunna verka inom hälso- och sjukvård och tandvård. Sahlgrenska akademins bidrag till Göteborgs universitets internationella profil kan förstärkas. Institutionens handlingsplan för utbildning följer Göteborgs universitets och Sahlgrenska akademins mål och visionsdokument Den omfattar tandläkarprogrammet, tandhygienistprogrammet, tandteknikerprogrammet, kompletterande utbildning för tandläkare med grundexamen utanför EU samt fristående kurser. Utbildningarna bedrivs i nära samarbete med Folktandvården i Västra Götaland där delar av den klinikförberedande och den kliniska delen av utbildningarna framförallt sker vid de två utbildningsklinikerna Vuxenkliniken och Barnkliniken. Under senare del av tandläkar- och tandhygienistprogrammen sker del av utbildningen i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Folktandvården i Västra Götaland. Här har en anpassning skett för att kunna tillgodose det ökade studentantalet samt för att möta de krav som ställts avseende bland annat pedagogisk kompetens, restider och patienttillgång. Idag utgör sju Folktandvårdskliniker sk VFU-kliniker där flera studenter tjänstgör samtidigt. Det är en tät dialog mellan de tandläkare och tandhygienister som tjänstgör som handledare på dessa kliniker och kursansvariga på institutionen. De utbildningsfrågor som berör samarbetet mellan de bägge huvudmännen hanteras idag framförallt inom samarbetsorganet Odont-SAM samt i dess beredningsorgan (Grundutbildningsrådet). Utbildningsprogrammen håller successivt på att ses över för att anpassas till samhällets krav och det vårdpanorama som möter nyutexaminerade inom de odontologiska grundutbildningarna. En ny utbildningsplan för tandläkarprogrammet startade 2009 där de första studenterna examinerades våren Arbetet med att ta fram en ny utbildningsplan för tandhygienistprogrammet har påbörjats under hösten 2012 och beräknas kunna tas i bruk Planer finns att inom en relativt snar framtid även se över utbildningsplanen för tandteknikerprogrammet. Under senare år har även generella akademiska examina inrättats, vilket idag innebär att studenter på tandläkarprogrammet efter genomgången godkänd utbildning även kan erhålla kandidat- och masterexamen samt studenter på tandhygienist- och tandteknikerprogrammen kandidatexamen. En lokal examensbeskrivning för magisterexamen för studenter på tandteknikerprogrammet och tandhygienistprogrammet finns. Institutionen arbetar aktivt med att förstärka följande fokusområden : Kompletta miljöer med hög vetenskaplig kvalitet och pedagogisk excellens 5 (11)

6 Interprofessionellt lärande Mänskliga rättigheter Hållbar utveckling Internationalisering Innovation och entreprenörskap Inom samtliga tre huvudprogram finns idag en ansvarig lärare inom respektive fokusområde. Inom området interprofessionellt lärande pågår arbete med att identifiera lämpliga kurser och utbildningsmoment där de tre odontologiska utbildningsprogrammen kan samverka. Då utbildningarna har olika längd och upplägg finns dock vissa praktiska svårigheter med att fullt ut kunna integrera kurser eller utbildningsmoment inom de tre programmen. Sedan 2012 sker samarbete mellan tandläkarprogrammet och dietistprogrammet där olika gemensamma undervisningsmoment genomförs. Detta interprofessionella lärande blev möjligt att utveckla efter erhållande av pedagogiska utvecklingsmedel från Sahlgrenska akademin, men har nu permanentats. Förhoppningen är att även tandhygienistprogrammet på sikt ska kunna inkluderas i detta samarbete. Ett ökat antal studenter har idag erfarenhet av internationellt samarbete efter genomgången utbildning, inte minst genom sitt examensarbete. Dock är antalet inresande studenter inom samtliga tre program relativt lågt. Även det internationella utbytet bland lärare och administratörer bör på sikt utökas. Arbete pågår sedan ett par år i syfte att stärka framförallt den klinikförberedande och kliniska handledaren i dess roll vid handledning av studenter. Dessutom arbetar institutionen i samverkan med Folktandvården med att stärka den akademiska förankringen av den kliniknära utbildningen. Vid den utvärdering av utbildningarna som genomfördes av UKÄ under uppvisade tandläkarprogrammets bägge examina hög kvalitet. Däremot erhöll tandhygienistprogrammets yrkesexamen samt tandteknikerprogrammets yrkes- och kandidatexamen bristande kvalitet. Ett omfattande arbete har under det senaste året genomförts för att höja kvaliteten på dessa tre examina. Vårt mål för perioden detta vill vi uppnå Institutionen ska ha ett väl fungerande samarbete med Folktandvården kring utbildningsprogrammen, inkluderande en väl fungerande dialog med VFU-klinikerna. Samtliga utbildningsprogram ska successivt ses över för att utbildningarna ska anpassas till de krav som gäller för en nyutexaminerad student inom respektive område. Utbildningsprogrammen ska främja internationaliseringsarbete, interprofessionellt tänkande, att studenten har fokus på mänskliga rättigheter, diskussion kring samarbete mellan hälsa/ohälsa och miljö samt en global hållbar utveckling. Allt detta för att förbereda studenter för de krav som kommande arbetsliv ställer för att bedriva säker, högkvalitativ, tillgänglig, patientcentrerad tandvård. Möjligheten ska finnas av utbildning inom innovation och entreprenörskap som en gemensam resurs integrerad i utbildningsprogrammen. 6 (11)

7 Vår handlingsplan för perioden så tänker vi göra Ytterligare utveckla den klinikförberedande och kliniska utbildningen så att den fortsatt vilar på en vetenskaplig grund. Fortsätta utveckla utbildningsplanen för tandhygienistprogrammet. Fortsatt utveckling av lärandemål i utbildnings- och kursplaner. Utveckla samverkan över de tre programgränserna och se över möjligheten att utveckla samarbete med andra program inom Sahlgrenska akademin. Vidare utveckla samarbetet med Folktandvården kring utbildningarna. Fortsatt utveckling av internationalisering, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter inom programutbildningarna. Genomlysa samtliga kursplaner på grund- och avancerad nivå på tandläkarprogrammet med avseende på kursmål, omfattning i poäng, innehåll och resurser. Vårt mål för 2015 detta vill vi uppnå Ovan beskrivna aktiviteter ska under 2015 ha initierats eller slutförts. Vår verksamhetsplan för 2015 så tänker vi göra Institutionens utbildningskommitté ges i uppdrag att verka för att interprofessionellt lärande, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och internationalisering inkorporeras i utbildningarna. Gemensamma utbildningsdagar (institutions- och TUA-lärare) arrangeras för att garantera en forskningsanknuten klinisk utbildning och för att utveckla lärarkompetens inom klinisk handledning. Programgemensamma diskussioner kommer att föras för att försöka identifiera områden och/eller moment vilka är möjliga för samarbete mellan de tre utbildningsprogrammen. Inom Grundutbildningsrådet kommer områden där ytterligare utveckling av befintligt samarbete mellan institutionen och Folktandvården kan ske, att identifieras. Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning inom samtliga fokusområden sker via kartläggning och dialog med ordförande i respektive utbildningskommitté (UK) inom ramen för Sahlgrenska akademins utbildningsråd (UR) samt i nära samarbete med programansvariga. Samarbetet mellan de bägge huvudmännen följs upp via Odont-SAM. 7 (11)

8 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Institutionens handlingsplan för samverkan följer Göteborgs universitets mål och visionsdokument 2020 där samverkan som utvecklar är en grundprincip. Vidare ska Sahlgrenska akademins handlingsplan följas där målen är att utveckla ansvar för nyttiggörande av utbildning, stärka kunskapsutbytet och öka forskningsdialogen. Vi vill fortsätta att fördjupa samverkan med tand- och sjukvården, akademin och näringslivet både regionalt, nationellt och internationellt. Vårt mål för perioden detta vill vi uppnå Utvecklat ansvar för nyttiggörande Institutionen för odontologi ska stärka möjligheterna för nyttiggörande av utbildning och forskning i tandvården. Aktivt verka för att utveckla ett utökat samarbete med life-science industrin regionalt, nationellt och internationellt. Stärkt kunskapsutbyte Institutionen för odontologi ska verka för ett ökat antal adjungerade lärare från tandvården, inte minst utanför Västra Götalandsregionen. Stimulera och utveckla samarbetet med Västra Götalandsregionen, Chalmers och näringslivet. Ytterligare stärka den internationella samverkan genom att underlätta internationella utbyten för studenter, doktorander, postdoktorer, lärare och forskare. Vår handlingsplan för perioden så tänker vi göra Utvecklat ansvar för nyttiggörande Lärare vid institutionen för odontologi erbjuds Sahlgrenska akademins utbildning i den metodik och pedagogik som ryms inom innovation och entreprenörskap. Stärkt kunskapsutbyte En aktiv dialog med Folktandvården Västra Götalandsregionen, andra landsting och industrin för att täcka behovet av adjungerade lärare i tandvården i relation till det ökade undervisningsuppdraget. 8 (11)

9 Vårt mål för 2015 detta vill vi uppnå Under 2015 ska samtliga ovan beskrivna aktiviteter ha initierats. Vår verksamhetsplan för 2015 så tänker vi göra Utöka samarbetet med industrin för handledning av examensarbeten så att de kan inrymma innovation och entreprenörskapsfrågor. Initiera och fortsätta dialoger med övriga parter regionalt, nationellt och internationellt. Utveckla samarbetet med Folktandvården Västra Götaland. Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning görs kontinuerligt och redovisas för institutionsrådet och vid institutionsdialoger. 9 (11)

10 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vårt mål för perioden detta vill vi uppnå En socialt hållbar miljö Öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Öka andelen nyrekryterade kvinnliga professorer. Öka medvetenheten om likabehandling bland anställda och studenter och tillämpa nolltolerans vid diskriminering och trakasserier. Aktivt ledar- och medarbetarskap Stärka medarbetares och studenters delaktighet vid institutionen. En lärande organisation Öka samverkan internt och externt för att stärka den gemensamma arbetsmiljön. Kvalitetsdriven arbetsmiljö Främja en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Främja en god studiemiljö för alla studenter. Vår handlingsplan för perioden så tänker vi göra En socialt hållbar miljö Delta i Sahlgrenska akademins seminarier/kurser för medarbetare och studenter om mänskliga rättigheter, demokratiska frågor, mångkultur, likabehandling, upplevelser av trakasserier och diskriminering samt kränkande särbehandling. Aktivt ledar- och medarbetarskap Verka för en konstruktiv dialog mellan de kollegiala instanserna och ledning på alla nivåer vid Sahlgrenska akademin. En lärande organisation Etablera nya och utveckla befintliga nätverk med Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen och Folktandvården Öka anställdas och studenters medvetenhet om internationella möjligheter inom anställningarna/studierna. 10 (11)

11 Kvalitetsdriven arbetsmiljö Använda arbetsmiljöundersökningar som utgångspunkt för att hantera aktuella arbetsmiljöfrågor. Vårt mål för detta vill vi uppnå Mål Under 2015 ska samtliga beskrivna aktiviteter ha satts igång. Verksamhetsplan Stimulera och bistå disputerade lektorer att bli docentkompetenta (karriärplanering). Delta i Sahlgrenska akademins planerade utbildning kring mänskliga rättigheter inom grundutbildningarna. Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning kommer att ske via arbetsmiljöenkät, utvärdering av likabehandlingsplan och årlig verksamhetsuppföljning och redovisas för akademistyrelsen/institutionsrådet och vid öppna fakultets- och institutionsmöten 11 (11)