|
|
- Elin Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Undantagsbestämmelsen, anpassningar och nya skollagen Bedömningsfrågor Undantagsbestämmelsen Nationella prov Nationella prov och funktionshinder Läsförståelseproven svåra överväganden Era frågor
2 Formativ bedömning Att se det som ska ses Att kunna kommunicera vad man ser Att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man sett
3 IUP med skriftliga omdömen
4 Lokal pedagogisk planering Mål att sträva mot vilka har läraren valt ut? Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor ska tränas och utvecklas? Val av stoff och arbetssätt Hur involveras/informeras elever/föräldrar? Hur ska detta bedömas? - Undervisning uppföljning dokumentation
5 Hur utveckla bedömarkompetensen? Bedömningsseminarier lärare och elever Kollegial diskussion kring betygstypiska arbeten, prov och kritiska fall Mål- och kriteriediskussion Studier av styrdokumenten Vad står i dem egentligen? Vilka är styrdokumenten? Medbedömare - arbeta tillsammans
6 Undantagsbestämmelsen, grundskolan Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått eller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg. Utdrag ur Kpl 2000 Grundskolan, sid 7
7 Den nya skollagen Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 (betyg innan och när ett ämne har avslutats (min ( anm.)) bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
8 Utvecklingsstörning funktionshinder Funktionshinder bristande kunskaper Kunskaper- redovisa kunskaper Sociala omständigheter, familjeförhållanden, bristande svenska är inte särskilda skäl Syns inte i betygsdokumentet Lärande och bedömning på andra sätt!
9 Nationellt bedömningsstöd Formativa och summativa Diagnostiska material Provbanker
10 Nationella prov Regler styr utförandet som ska vara lika över hela landet Sekretess skyddar likvärdigheten Kan få betydelse för resursfördelning (särskilt åk 3 och 5/6) Framför allt summativa (Åk 9 och gy) Är ej examensprov! High stake tests
11 Nationella prov vad är det? Ett försök att så säkert som möjligt mäta/bedöma kunskaper på ett metodiskt, vetenskapligt sätt. Minimera inflytandet av slump (reliabilitet) Bedömer vi det vi avser att bedöma? (validitet) Få information vi inte kan se med blotta ögat Utgår från mål i kursplanerna
12 Konstruktionsprocessen Läroplan, kursplan, forskning Provspecifikationer Konstruktion av uppgifter Revidering av uppgifter Analys och revidering Standard Setting Distribution till skolor Miniutprövning Storskalig utprövning Sammansättning av prov Utformning av bedömningsanvisningar Start Lärarkommentarer och elevkommentarer från utprövningar 1,5-2 år Referensgrupper, lärarutbildare och forskare
13 Funktionshinder Skolverket har ingen definition eller lista över godkända funktionshinder inte av tillfällig natur Läraren har ett stort ansvar vid undervisning, bedömning och betygsättning. Läraren är den som känner eleven bäst
14 Anpassning av nationella prov Alla elever ska, så långt det är möjligt, få genomföra proven och känna sig delaktiga. Elever med funktionshinder, som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att hon/han ska kunna genomföra provet och därvid visa vad hon/han kan, har rätt till anpassningar.
15 Individuella bedömningar Behovet av anpassningar bedöms med hänsyn tagen till varje elevs funktionshinder Inför provet avgör skolan vilka anpassningar som ska göras för att kompensera för elevens funktionshinder. Vanliga anpassningar är förlängd provtid, en uppdelning av provet på olika tillfällen samt möjlighet att skriva svaren på dator och eventuellt bearbeta den egna texten med hjälp av talsyntes. Andra anpassningar kan innebära möjlighet att få vissa instruktioner och uppgifter upplästa eller att få svara muntligt, förstorad text, kopior på färgat papper, punktskrift, teckenspråkstolkning, uppläsning av hörmanus för avläsning på läppar, hörhjälpmedel eller andra kompensatoriska hjälpmedel som elev behärskar. Vissa elever kan behöva genomföra prov i avskildhet.
16 Anpassningar förlängd provtid en uppdelning av provet på olika tillfällen möjlighet att skriva svaren på dator och eventuellt bearbeta den egna texten med hjälp av talsyntes möjlighet att få vissa instruktioner och uppgifter upplästa få svara muntligt förstorad text kopior på färgat papper punktskrift teckenspråkstolkning uppläsning av hörmanus för avläsning på läppar hörhjälpmedel eller andra kompensatoriska hjälpmedel som elev behärskar.
17 Pröva det som ska prövas Anpassningen görs så att provet eller delprovet fortfarande prövar de mål som avses bli prövade Utgångspunkten är att eleven så långt som möjligt ska få visa vad hon/han kan med avseende på kursplanens mål. Det är viktigt att eleven förbereds ordentligt så att hon/han i förväg känner till vad som ska prövas, varför detta ska prövas och att hänsyn tas till funktionshindret vid bedömningen.
18 Bedömning Alla typer av anpassningar förändrar de förutsättningar enligt vilka bedömningsanvisningarna är utformade. Anpassningar som till exempel förlängd provtid innebär att poänggränser och bedömda exempel i anvisningarna ändå anses ge tillförlitlig ledning för bedömning, då den provtid som ges från början är tillräcklig för att de allra flesta elever ska hinna göra färdigt och kontrollera sina svar. Om däremot till exempel uppgifter som är utformade för att pröva kursplanernas mål för läsförståelse läses upp för eleven, prövas inte längre elevens kunskap mot det uppställda målet i samma utsträckning, och bedömningsstödet blir inte detsamma. Ovanstående innebär dock inte att man avstår från att göra nödvändiga anpassningar. Däremot krävs att kunskapen om elevens funktionshinder, anpassningen av provet och förhållandet till bedömningsanvisningarnas krav- och betygsgränser på ett omdömesgillt sätt vägs samman till en helhet
19 Vilka anpassningar görs? Åk 5: uppläsningar Åk 9: utökad provtid, uppläsningar, datorer Gymnasieskolan: Utökad tid, datoranvändning Får rätt elever rätt anpassningar?
20 Läsning - läsförståelse Olika typer av läsning har samma status Läsning definieras olika i olika mål Läsförståelseprov prövar mot olika definitioner av läsning
21 Vad har framtiden att erbjuda? Skriva på dator? Stavning och grammatikkontroll? Daisy? Förändrade prov där hjälpmedel är tillåtna? Men: krock mellan krav och funktionshinder består. Datorerna löser inte hela problemet!
22 Prov & bedömning> Frågor och svar> Anpassningar
23 Lerbäcksskolan i Lund: Vi undrar över de nationella proven, framförallt i åk 5 och 9. Hur gör vi med elever som vanligtvis arbetar med kompensatoriska hjälpmedel? Får de använda sig av dessa under de nationella proven? Vi har elever som normalt sett får längre texter inskannat och uppläst av Vital eller har läroboken i DAISYformat och på MP3-spelare. De använder sig av Stava Rex när de skriver längre texter alternativt Spell Right på engelskan. Ska dessa hjälpmedel tas bort från eleverna har flera av dem inte en chans att nå målen, trots att de kan arbeta på hög nivå i övrigt.
24 Staffanstorps kommun: Hur stor del av texten kan vi läsa upp för en elev med dyslexi, för att det fortfarande ska bedömas som ett läsförståelsetest? Gäller både svenska och engelska. Hur gör vi med de elever som ligger efter i sin kunskapsutveckling ca 1 år? Ska de vänta och göra proven ett år senare? Hur förhåller vi oss till stavningen i skrivuppgifterna i sv och eng? Hur rapporterar vi på ett bra sätt de anpassningar vi gjort? Hjälpmedel på mattedelarna, är det inte att helt slå undan benen på en elev som alltid har t.ex. en lathund med tabellerna? Det finns ju barn som är oförmögna att lära sig tabellerna utantill? Hur rättar vi matten för ett barn som har dyslexi och brukar vända på talen? Vad räknas som funktionshinder av tillfällig natur? Om en elev ska undantas bör man diskutera med vem/vilka? Vem fattar beslutet? Hur bedöms en elev med dyslexi (eller misstänkt dyslexi) som i sitt vanliga skolarbete är van vid att lyssna på texter via talsyntes eller DAISY och som får en text uppläst vid NP? Kan man använda gamla NP för att träna med sina elever? Hur förklarar jag för min elev som i vanliga fall använder kompensatoriska hjälpmedel att den inte blir godkänd som han/hon använder dem vid provtillfället? Vem beslutar om anpassning för eleven?
25 Skurups kommun Vad jag hört blir det tuffare att använda undantagsbestämmelsen i nya skollagen. Måste eleven ha en diagnos för att få använda undantagsbestämmelsen i nya skollagen?
26 Kävlinge kommun En elev med diagnosen autism åk 6, som följt klassen åk F-6 och som ska börja åk 7 nästa läsår, har stora svårigheter i matematik. Han befinner sig på åk 1-3:s nivå och klarar inte någonting på egen hand, men klarar de övriga ämnena och är godkänd i dessa. Får man ta hänsyn till hans handikapp i matematik och i så fall hur?
27 Gymnasieskolan Lund Hur blir det för grundskoleelever, som har t.ex. dyslexi, när språkvalen blir meriterande inför val till gymnasiet? Flera dyslektiker mäktar inte med ett extra språk i grundskolan och särskilt svårt blir det för de elever vars svårigheter inte är upptäckta/utredda/diagnostiserade. Bruket av undantagsbestämmelsen är djupt orättvis om ansvaret läggs på den enskilde läraren. Vid skolinspektionen uppmanades Polhem att använda bestämmelsen likvärdigt för samtliga berättigade elever. Skolans stödverksamhet avgör vilka elever som är berättigade till det. Varför måste det alltid bli strid kring läsförståelse kontra textförståelse? Varför betonas ofta LÄS (=avkodning) mer än FÖRSTÅELSE? Vilken är poängen? En elev som har lässvårigheter ska enligt lag kunna kompensera för just detta och det ska gälla i alla sammanhang.
28 Gymnasieskolan Lund I förslaget till särskilt stöd i den nya skollagen står det att eleven ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska nå de kunskapskrav som MINST (dvs. G) ska uppnås, för grundskolan. Risken är stor med en sådan begränsande skrivning (på samma sätt som det är nu) att elever som har t.ex. dyslexi, ADHD, ADD Asperger INTE får de utredningar de är berättigade till och därefter adekvat hjälp. I stället nöjer sig skolan med att ge så mycket som behövs för att knuffa dessa elever över G-gränsen. I själva verket har dessa elever, med rätt utredning/diagnos/stöd ofta kapacitet till mycket mer. Längre fram i lagförslaget står att behovet av särskilt stöd ska utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Kan man inte sammanföra, skärpa och tydliggöra skivningarna?
29 Ystad kommun En elev har stora minnesproblem och använder därför en färdig gångertabell på lektionerna. Får denna elev använda mallen vid de nationella proven i matematik åk 5?
30 Svedala kommun Ska man få läsa upp texten vid läsförståelse i svenska och engelska? Det gäller de elever som läser med öronen. Vad gäller när vi har ämnesproven i matte, svenska och engelska? Hur får vi kompensera för elever med dyslexi? Hur får vi kompensera för elever med läs- och skrivsvårigheter? Till lästestet i svenska NP åk 9 finns en CD-skiva att användas av de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Till det engelska lästestet i NP finns det däremot ingen sådan. Då förväntas helt plötsligt dessa elever kunna läsa av texten på egen hand. Vad är logiken i detta resonemang? Har man problem med läsningen har man det överallt. Vad gäller? Enligt anvisningar för NP åk 5 ska elever som läser med talstöd (t.ex. DAISY) på vanliga lektioner också få göra det på NP. I två texter provas målen läsförståelse samt att läsa med flyt Vissa elever med dyslexi kan inte läsa med flyt, men uppfattar innehållet i en text om den blir uppläst. Målet att läsa med flyt uppnås då inte, eftersom bedömningarna ser det som enbart hörförsåelse när texten blir uppläst. Frågan är: Eleven är godkänd på alla moment i svenska utom att läsa med flyt, eftersom han har fått texten uppläst. Är eleven godkänd på NP i svenska som helhet eller inte? Om inte, så har våra dyslektiker inte en chans att få godkänt på NP i svenska. Är det inte det som är meningen med att kunna använda kompensatoriska hjälpmedel?
31 Vellinge kommun Hur mycket går det att plocka bort från de nationella proven när det gäller skrivdelen. Är det ok att plocka bort allt som ska skrivas i både svenska och engelska? Om eleverna har Stava Rex och Spell Right, får de använda sig av dem, när de skriver sina NP? Hur lång tid är utökad tid på ett NP? Jag har tidigare förhört mig på Skolverket och fått något diffusa svar, som att det är upp till varje skola, att eleverna måste kompensera skrivdelen med t.ex. den muntliga delen etc. Hur påverkar det betyget om man har tagit bort skrivdelen i t.ex. engelskan? Finns det något samlat kompendium där alla undantagsbestämmelser står?
32 Helsingsborgs kommun En sak som ständigt dyker upp är multiplikationstabellen. Många dyslektiker har svårt att automatisera den så att den sitter där för tid och evighet. Det tar tid och kraft att nöta in den och sedan finns den ändå inte där. När man blandar in ännu ett räknesätt och allt inte bara ska hållas i minnet, utan också bearbetas, så går det inte. Arbetsminnesproblematiken påverkar, processandet i hjärnan påverkar, alla de olika bitarna som ska ske parallellt påverkar etc. Många pedagoger kan gå med på att de får ha en lathund med multiplikationstabellen på lektionerna. Detta hjälpmedel borde få användas på prov och test också, menar jag. Det tillhör funktionsnedsättningen och det är pga. den som detta hjälpmedel behövs. Det som de annars behöver på lektionerna borde få användas på de nationella proven. Jag förstår att man inte kan kompensera bort det som ska testas, men det är väl inga uppgifter som enbart testar om de kan multiplikationstabellen? Det är komplexiteten som ställer till det för automatik och minne. Så är det inte för elever utan dyslexi för det mesta. I så fall beror det ev. på någon annan funktionsnedsättning. Detta är min fråga: Varför anser Skolverket att det inte är ok som hjälpmedel för en dyslektiker att ha en lathund med multiplikationstabellen vid nationella prov?
33 Malmö kommun Vilka avsteg i resp. ämne kan man göra vid betygsbedömning för elever med dyslexi eller CVI? Jag tycker att det är svårt att bedöma elever med dyslexi och liknande när det i bedömningshäftena står att det ska tas hänsyn till dem som har diagnoser och har behov av särskilt stöd. På vilket sätt kan det tas hänsyn till detta i bedömningen? På likadant sätt är det i betygskriterierna. Ibland hör man att det är undervisningsformen som ska anpassas och detta är självklart, men själva bedömningen är ospecificerad. Om en elev måste ha miniräknare till ALLA uppgifter i matte. Hur gör man då på det nationella provet?
34 Stora Dalslundskolan i Åkarp Undantagsbestämmelsen: Vad avses med enstaka mål? För ca ett år sedan hade vi en pedagogisk träff med SPSM ang. bedömning och betygsättning av elever med funktionsnedsättning. Då framkom något som jag inte hade tänkt på tidigare, nämligen att undantagsbestämmelsen gäller Nationella mål och därmed endast kan tillämpas för betygskriterierna år 9. Hur gör vi då vid betygsättningen år 8 av elever som har funktionshinder? Blir då eleven utan betyg? Hur ska bedömningen göras under tidigare skolår? Att diagnos inte krävs för att undantagsbestämmelsen ska kunna tillämpas är på ett sätt positivt. Risken är ju att vi annars skulle drunkna i utredningar. Men att som pedagog göra bedömningen om en människa har ett funktionshinder som gör det omöjligt att nå ett visst mål kan ju också bli väldigt subjektivt och godtyckligt. Att bedöma om en människa har ett funktionshinder kräver kompetens inom aktuellt område. Var ska gränsen dras för vad som utgör ett direkt hinder för att nå ett visst mål?
35 Stora Dalslundskolan i Åkarp Under Skolverkets frågor och svar står följande att läsa: Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. Till de Nationella proven i svenska år 9 följer en CD med texterna inlästa och i anvisningar står att elever i behov av särskilt stöd har möjlighet att få lyssna på CD med texthäftet inläst. I engelska däremot finns inte texterna inlästa och i anvisningarna kan man läsa Anpassningar görs så att provet eller delprovet fortfarande prövar de mål som avses bli prövade t.ex. om texterna läses upp för eleven prövas inte läsförståelsen. Varför görs skillnad mellan ämnena? Om eleven har dyslexi och inte kan läsa den svenska texten kan han/hon inte heller läsa engelsk text. Jag brukar tänka så här när det gäller elever som vanligtvis använder inläst material: Om jag vet att eleven inte klarar att läsa texten själv, blir det kanske inte något rätt alls. Då får jag veta mer om elevens förståelse och slutledningsförmåga, om jag läser texten för eleven. Den informationen är mer värdefull än det jag redan vet. Hur ser Skolverket på detta?
36 Stora Dalslundskolan i Åkarp En elev som har perceptionssvårigheter, lågt arbetsminne och omfattande specifika läs- och skrivsvårigheter har oerhört svårt att automatisera och att komma ihåg räknemetoder. Trots konkret material och upprepade repetitioner är det svårt. Miniräknaren är ju då ett lämpligt kompensatoriskt hjälpmedel. Ska jag låta eleven konsekvent använda denna för att kunna gå vidare och inte fastna tragglande med tabeller och uppställningar? Om eleven använder miniräknaren i det dagliga arbetet hur gör jag i provsituationer? Målet ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel, känns som omöjligt att nå för en sådan elev. Jag befarar att denna elev inte kommer att nå målen för Godkända betyg i matematik och engelska år 9. Eleven har stöd av kompensatoriska verktyg som miniräknare, inlästa läromedel, dator med talsyntes, Spell Right och Stava Rex samt möjlighet att scanna in texter. Eleven har även stöd av specialpedagog i matematik, engelska och svenska. Hur kan undantagsbestämmelsen användas i detta fall? I hur stor utsträckning kan jag låta eleven använda miniräknaren och övriga kompensatoriska verktyg i bedömningssammanhang?
37 Sjöbo kommun Vilka för- och nackdelar finns det att bedöma elever efter svenska A eller vanlig svenska? Måste man bedöma nationella proven i år 3 efter svenska A för att senare kunna bedöma efter svenska A på nationella proven i skolår 5, eller kan man hoppa mellan olika bedömningar? När det gäller skriftliga omdömen. Hur ska man kunna få elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter att inte tappa självförtroendet, då de ofta hamnar på ej godkänt? Förut hade vi även en kolumn med på god väg. Får man bara ha godkänt och ej godkänt?
38 Burlövs kommun Vissa elever arbetar alltid med laborativt material under matematiklektionerna. Hur förklarar man för dem att de inte får använda det vid provtillfällena? Är det meningsfullt att de deltar i proven? Hur gör vi med SvA elever som endast har varit i klass ca en termin. Ska de göra NP? Hur mycket ska man lirka med elever som vägrar göra ett prov?
39 Kävlinge kommun Hur gör man med en elev som inte kan läsa och inte kan siffrorna i år 3 och som inte har utvecklingsstörning när det gäller de nationella proven i år 3.
40 Hässleholms kommun Psykologutredning kan vis att en elev har låg begåvningsprofil utan att vara behörig för särskolan. Eleven ska alltså läsa enligt grundskolans kursplan men kan ha begränsade möjligheter att nå målen. Ändå kräver skolverket att alla elever ska nå målen. Ekvationen går inte ihop och vi uppfattar direktiven som ett svek mot eleverna. Hur tänker Skolverket kring dessa gråzonsbarn? Har begreppet läsförståelse ändrats till textförståelse i underlaget för bedömning? Restproven, som finns med varje år, får man efter provtidens slut använda dem som träning eller omprov?
Elever med funktionsnedsättning. bedömning, betyg och nationella prov
Elever med funktionsnedsättning bedömning, betyg och nationella prov Allmänna råd Allmänna råd Planera Undervisa och bedöma Dokumentera & informera Sätta betyg Följa upp Bedömning Allsidig bedömning Betygssättning
Läs merSkola för alla. Anpassa bedöma betygsätta
Skola för alla Anpassa bedöma betygsätta Skolgång för alla Bedömning / betyg Anpassningar Åtgärdsprogram En skola för alla Funktionshinder Elevsamtal Identifiera elevens svårigheter Pedagogiskbedömning
Läs merNationella prov och anpassning. http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909
Nationella prov och anpassning http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909 Syften med nationella prov stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
Läs merElever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella
Läs merYttrande över SOU 2016:25 betänkande Likvärdigt, rättssäkert och effektivt.
Stockholm den 29 aug 2016 Till Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över SOU 2016:25 betänkande Likvärdigt, rättssäkert
Läs merÅtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen
Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi -med fokus på bedömning Malin Nilsson, specialpedagog malin.d.nilsson@ 2019-03-26 del 2 Helena Wilkås, logoped helena.wilkas@ Lotsen, Centralt skolstöd Rättvist är
Läs merNyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen
Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet
Läs merRiktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas
Läs merIndividanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen
Läs merDen nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 1058 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska
Läs merLäsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En
Läs merHär följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Läs merAtt arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet
Att arbeta med elever i svårigheter Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet Föreläsningens upplägg Vad säger skollagen? Elever i svårigheter Vad innebär det för eleven att ha ADHD
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merLärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016
Lärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 394 stycken. Siffrorna är avrundade till heltal. Kontaktuppgifter
Läs merStockholm 15 mars 2013
Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera
Läs merF Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM
F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning
Läs merÄngskolan; förskoleklass och åk 1-9
Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Läs merEtt nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Ett nytt betygsystem Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ny skollag 1/7-2011 Ny läroplan Lgr 2011 Mål och riktlinjer Kursplaner Syfte och mål för ämnet Centralt innehåll 1-3, 4-6, 7-9 Kunskapskrav
Läs merLokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande
Läs merDet svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg
Skollagen och betyg Det svenska utbildningssystemet Styrdokument med mål, centralt innehåll och kunskapskrav Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2011-09-08 Gunilla.nasstrom@pedag.umu.se
Läs merElever i behov av särskilt stöd
Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merLönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan
Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan Den nya betygsskalan lanserades av Jan Björklund under parollen Det ska löna sig att plugga och betygen ska vara rättvisa. Men har det verkligen
Läs merElevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden
Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad 2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande Innehållsförteckning
Läs merSammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014
Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014 Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 höstterminen 2014 hade titeln Hugget i
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Allmän information Totalt har 1464 lärare besvarat enkäten vilket är en minskning med
Läs merLAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22
LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras
Läs merVarmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:
Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord: Program 9:30-10:00 Bakgrund, syfte och utformning 10:00-10:40 Obligatoriska
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 3, vt 2012
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 3, vt 2012 Totalt har 1512 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar 96 % i svenska och 13 % i
Läs merSkolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)
Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merVarmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde
Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merLärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016
Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 293 stycken. Siffrorna är
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18
Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella
Läs merPå goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen
På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Barn- och ungdomsförvaltningen Syfte För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för
Läs merVälkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09
Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?
Läs merLärande Bedömning Betygsättning
LAU 325 28 januari 2013 Lärande Bedömning Betygsättning Göteborgs universitet Inst. för pedagogik och specialpedagogik Uppfattningar om bedömning Garanti för lärande, rättvisa och likvärdighet Granskning,
Läs merESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merFÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM
1 F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 R E V I D E R A D A U G U S T I 2 0 17 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM Innehållsförteckning 2 1. Förebyggande
Läs merHandbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen
Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med
Läs merLokal pedagogisk planering för tyska år 9
Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas
Läs merBarn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga
Läs merLokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019
Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa Läsåret 2018/2019 Styrdokument som grund Vi hämtar motivet för vårt uppdrag av elevhälsoarbetet utifrån skollagen, Lgr 11, socialtjänstlagen och andra tillämpliga
Läs merÖrskolan; förskoleklass samt åk 1-5
Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merSammansta llning av la rarenka t
Sammansta llning av la rarenka t Hur skriver man? Kursprov 3 vt 2014 i svenska 3 och svenska som andraspra k 3 När sammanlagda procentsatser inte når upp till 100 % beror det på att alla lärare inte besvarat
Läs merSärskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)
Rev. 2018-11-07 Barn- och utbildningskontoret Sida 1 av 6 Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 19/20 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret) Nedan visas en sammanställning
Läs merStudieteknik Hur lär jag mig att lära?
Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby
Läs merPå goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti
Läs merHandlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling
Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens
Läs merUtbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016 Inledning Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 genomfördes
Läs merBedömning FÖR och AV Lärande
SLP 400/450 Bedömning FÖR och AV Lärande Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gudrun.Erickson@ped.gu.se Uppfattningar om bedömning Granskning och kontroll Makt & Disciplinering
Läs merKvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5
Läs merProvbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng
Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att
Läs merGrundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen
Grundskoleförvaltningen Preliminära skolresultat vårterminen 2019 2019-06-20 Innehåll Begreppsförklaringar Viktiga slutsatser Årskurs 1 Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Vad händer nu? 2 Preliminära siffror
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merAnna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se
Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och
Läs merPlan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015
Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja
Läs merUtbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.
Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk
Läs merPlan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
Läs merHandlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor
Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Rektorsgruppen i Sundbybergs stad 1 Inledning och bakgrund Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att
Läs merExempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand
Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Vem är jag? Lärare Speciallärare Läs- och skrivutvecklare Speciallärare i centrala elevhälsan Biträdande rektor Universitetsadjunkt
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever
Läs merÖrskolan; förskoleklass samt åk 1-4
Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs merDEFINITIONER OCH RIKTLINJER I STYRDOKUMENTEN I skollagen regleras gymnasieskolans skyldigheter och elevers rättigheter avseende:
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram DEFINITIONER OCH RIKTLINJER I STYRDOKUMENTEN I skollagen regleras gymnasieskolans skyldigheter och elevers rättigheter avseende: - Barnens och elevernas
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merÄmnesprovet i matematik årskurs 3, 2016
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 PRIM- gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merhjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar
Läs merGrundskolans resultat
Grundskolans resultat Innehåll: Resultat Falkenberg och riket över tid: Meritvärde, elever som når mål i alla ämnen, nationella prov, behöriga till gymnasiet. Sid 2 7. Resultat Falkenberg 2011: Meritvärde,
Läs merPIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped
Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd
Läs merBetyg, bedömning och utvecklingssamtal
Betyg, bedömning och utvecklingssamtal Forum, F-varningar, betygsregistrering och utvecklingssamtal I skollagen 15 kap. 20 står följande: Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs mer1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Läs mer