Årsredovisning. Burlövs kommun

Transkript

1 Årsredovisning Burlövs kommun

2 INNEHÅLL Innehåll Inledning 3 Vision Målord för Burlövs kommun: 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet: 4 Fem mål för Framtiden 5 Burlöv under 5 år i korthet Ekonomi 6 Viktiga händelser Framgångar och utmaningar 7 Var kommer pengarna ifrån? 8 Vad används skattepengar och generella bidrag till? 8 Hur används pengarna? 8 Organisation 9 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2013 totalt 41 mandat 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Samhällsekonomisk utveckling och dess påverkan på Burlövs kommun 12 Ekonomisk hållbarhet för Burlövs kommun 13 Befolkningsutveckling 13 Bostadsutveckling 14 Näringsliv- och sysselsättningsutveckling 15 Fysisk planering 16 Miljöutveckling 17 Kommunens verksamheter 18 Kostnadsstruktur 20 Intäktsstruktur 20 God ekonomisk hushållning 22 Vad tycker Burlövsborna om Burlöv? 22 Fakta om SCB:s medborgarundersökning 23 Så bra är Burlövs kommun i jämförelse med andra kommuner 24 Burlövs finansiella ställning i förhållande till de Skånska kommunerna 26 Ekonomisk utveckling 27 Så styrs Burlövs kommun 28 Övergripande mål 29 Ekonomisk översikt och analys 37 Årets resultat 37 Budgetavvikelse 38 Kassaflöde 39 Likviditet (kassa och bank) 39 Soliditet 39 Investeringar 40 Pensionsmedel och pensionsförpliktelser 40 Personalekonomisk redovisning Anställda och årsarbete 41 Övertid och mertid 42 Lön 42 Arbetad tid 42 Pensionsavgångar 43 Personalomsättning 43 Sjukfrånvaro 43 Rehabilitering 44 SammanSTÄlld Redovisning 45 Förvaltningsberättelse 46 Burlövs Bostäder AB 46 AB Malmöregionens avlopp /ABMA 46 Skärfläckan AB 47 Räddningstjänst Syd 47 VA SYD 47 Driftsentreprenader 47 IT-nämnd 47 Lönenämnd 47 Sammanställd redovisning 48 Årets resultat 48 Soliditet 48 Årets verksamhet 48 verksamheterna 51 Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 52 Tekniska nämnden 59 Miljö- och byggnämnden 64 Kultur- och fritidsnämnden 69 Barn- och utbildningsnämnden 74 Socialnämnden 80 EKONOMISK REDOVISNING 86 Resultaträkning 87 Kassaflödesanalys 87 Balansräkning 88 Panter och ansvarsförbindelser 88 Driftredovisning 89 Nettoinvesteringar 89 Noter 90 Sammanställd redovisning 95 Investeringsredovisning 96 Revisionsrapport 99 Redovisningsprinciper 101 2

3 Vision 2013 Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Alla som bor och vistas i Burlöv ska känna sig välkomna och trygga här. Våra verksamheter ska ge service av hög kvalitet, alltid med medborgaren i centrum. Här finns rika möjligheter till möten och upplevelser, inom handel, kultur och fritid, för såväl unga som gamla. Mötesplatserna är mångsidiga och öppnar för dialog, delaktighet och utveckling. Burlöv ska vara en ekologiskt hållbar kommun med grönska och sköna rekreationsområden för alla. Alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att få ett arbete och ett gott liv. Våra förskolor och skolor ska vara bland de bästa i Skåne både vad gäller trivsel och studieresultat. Alla som bor och är verksamma här ska känna stolthet över sin kommun. Målord för Burlövs kommun: liv & rörelse trygg & nära grön & skön INLEDNING 3

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet: Positiv utveckling och framåtanda 2014 har varit ett positivt år, vilket bekräftas av de människor jag möter i kommunen. Det har hänt mycket i Burlöv under året och det finns en påtaglig framtidsanda bland våra invånare och anställda som sakta växer sig starkare. Många av de satsningar som vi har gjort de senaste åren har börjat visa på goda resultat. Synliga förändringar Något som är väldigt positivt är att vårt trygghetsarbete har gett resultat. Upplevelsen av trygghet har påtagligt förbättrats, vilket bekräftas dels i de undersökningar som görs, dels av de medborgare som jag möter. Nya mötesplatser för unga har skapats, bland annat genom en ny näridrottsplats på Humlemadsskolan samt aktivitetshuset Pangeja, på Vårbogården. Vi har byggt ut Tågarpskolan och påbörjat skolbygget av nya Svenshögskolan. Allt detta är synliga förändringar som visar att vi är en kommun på frammarsch. Det som inte syns idag men som kommer ge resultat i framtiden är den enorma satsning som görs inom kommunens förskolor och skolor när det gäller den pedagogiska verksamheten. Vi kan glatt konstatera att resultaten i skolans lägre åldrar är på väg upp. Medborgarservice i fokus Engagemanget från medborgarna är ovärderligt för oss. Under 2014 bestämde vi oss för att göra kommunen mer tillgänglig för våra kommuninvånare genom att öka förutsättningarna för våra invånare att komma i kontakt med oss. Medborgarservice slog upp portarna under hösten 2014 i syfte att förenkla för våra medborgare att få hjälp med enkla frågor i ett tidigare skede kring bygglovsärenden, barnomsorgsplatser med mera. Även näringslivskontakterna har förbättrats genom ett nära samarbete mellan näringslivet och politiken, mycket tack vare en energisk näringslivssamordnare. Goda resultat i undersökningar Under 2014 visar flera undersökningar att Burlövs kommun är på rätt väg. Medborgarundersökningen visade en förbättring jämfört med föregående år inom merparten av de områden som undersöks. I år kan vi stolt visa upp betyget godkänt när det gäller kommuninvånarnas syn att rekommendera andra att flytta till Burlövs kommun. Socialstyrelsens brukarundersökning av äldreomsorgen visade på ett mycket positivt resultat när det t ex gäller trygghet och bemötande. 4 INLEDNING

5 Fem mål för Framtiden De fem övergripande målen ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Burlövs kommun. Trygghet Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Medborgarinflytande Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Arbete och näringsliv År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre. Service och kvalitet År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service. Boende och miljö År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. En trygg och säker kommun Det finns fortfarande mycket vi måste bli bättre på och som vi ska utveckla framöver. Ett prioriterat fokusområde område är att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och vistas i. Det är viktigt att alla som bor och vistas i Burlöv ska känna sig välkomna och trygga här. Vi har ett kontinuerligt och nära samarbete inom kommunen, mellan skola, ungdomsgruppen och socialtjänsten, men också med polis och vaktbolag för att snabbt fånga upp och vidta åtgärder där det behövs bäst. Under 2014 förstärktes även ungdomsgruppen i kommunen. Genom denna förstärkning har den vuxna närvaron bland kommunens ungdomar ökat vilket har lett till goda relationer och ökad tillgänglighet. Minska utanförskapet Att minska utanförskapet, särskilt när de gäller de unga i kommunen, är ett annat viktigt fokusområde för oss. Under 2014 har vi ökat vårt samarbete mellan skola, arbetsförmedling och näringsliv för att finna sysselsättning för ungdomar. En tillsyn genomfördes under året inom arbetsmarknadsenheten vilket visat sig ge positiva effekter genom effektivare processer som genererat fler i arbete och studier. Ett resultat av detta är att arbetslösheten sjunker samt att färre hushåll än tidigare är beroende av ekonomiskt bistånd. Det innebär att fler i kommunen har blivit självförsörjande vilket bidragit till att utanförskapet har minskat. Detta ska vi jobba vidare med under Stabil ekonomi Burlöv har en stabil och god ekonomi. Befolkningstillväxten har varit lite väl låg under året, men byggandet av vår nya stadsdel, Kronetorp, ska förhoppningsvis sätta fart under ett spännande år med nya satsningar 2015 kommer att bli ett spännande år för Burlöv med många intressanta projekt inom olika områden. Vi kommer fortsätta lägga stort fokus på att utveckla skolorna i kommunen. Skolornas satsning på ökat IT-stöd fortgår. Den nya Svenshögskolan, en f-6 skola med en ny idrottshall, ska stå färdig årsskiftet 2015/2016. Fler ungdomar ska ges möjlighet till sommarjobb och en ny näridrottsplats ska byggas i Åkarp. Den positiva utveckling vi ser hade inte varit möjlig utan det engagemang som våra invånare, näringsliv, föreningar, förtroendevalda och inte minst vår duktiga personal lägger ner. Ett stort tack till alla för ett engagerat och väldigt gott arbete under 2014! Katja Larsson, Kommunstyrelsens ordförande INLEDNING 5

6 Burlöv under 5 år Antal invånare Skattesats/utdebitering (kr) 20,09 20,09 20,09 20,09 20,09 Skatteintäkter och generella statsbidrag 694,3 717,7 728,3 771,2 807,1 (mnkr) Verksamhetens nettokostnader* 659,1 708,7 703,7 786,5 799,7 Nettokostnader och finansnetto, andel av skatteintäkter och statsbidrag (%)* 95,1 98,3 99,5 100,1 97,8 Årets resultat (mnkr) 38,8 12,4 21,8-0,9 101,6 Bruttoinvesteringar (mnkr) 45,3 33,5 30,4 61,2 104,7 Nettoinvesteringar (mnkr) 44,5 33,1 27,5 58,7 99,9 Låneskuld (mnkr) 0, Ansvarsförbindelse, pensionsutfästelse mnkr) 272,2 300,0 300,8 321,4 306,0 Kassa och bank (mnkr) 212,6 196,1 216,4 186,2 222,4 Kassa och bank i % av externa utgifter (%) 27 % 24 % 25,6 % 19,8 % 22,0 % Soliditet (%) 80 % 80 % 79 % 80 % 80 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelser (%) 56 % 54 % 54 % 53 % 57 % Pensionsförpliktelser totalt ** (ansvarsförbindelser och avsättning (%)) 278,3 305,9 306,9 328,3 312,4 * Exklusive reavinster m.m ** Den individuella delen redovisas som kortfristig skuld 2014 i korthet Ekonomi Kommunens totala resultat blev 101,6 miljoner kronor. Burlövs kommun uppfyller kommunallagens definition av god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges finansiella mål uppfylldes Kommunfullmäktiges övergripande mål är på väg att uppfyllas. Burlövs kommuns finansiella ställning och utveckling är fortsatt stark Kommunkoncernens totala resultat blev 118,2 miljoner kr. Nämndernas budgetavvikelse var 2,2 miljoner kr*. Under 2014 investerades det för 99,9 miljoner kr**. Inget kapital lånades upp. Kommunens låneskuld är 0 kronor. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 807,1 miljoner kronor. Sjukfrånvaron var för hela året 6,0 procent. * - = negativ avvikelse jämfört med budget, += positiv avvikelse **Nettoinvesteringar 6 INLEDNING

7 Viktiga händelser 2014 Kommun och politik Medborgarservice vår nya ingång till kommunen för medborgare, näringsliv och besökare öppnade portarna för allmänheten i november. E-tjänster lanserades i början av året. Satsningen på sommarlovsentreprenörer genomfördes under sommaren. Stöd och omsorg Lilla Längan, ett boende för ensamkommande barn startades under sommaren. Digitala nycklar inom hemvården infördes under året. Hemteam infördes i september. Målet med hemteamet är att man i lugn och ro tillsammans ska utreda och planera insatserna i hemmet samt erbjuda en trygg och säker hemgång från sjukhus- och eventuell korttidsvistelse. Bygga, bo, miljö Den nya översiktsplanen Framtidsplan för Burlövs kommun antogs i april. Byggstart för Nya Svenshögsskolan. Två nya lekplatser invigdes, Tunnellekan i Åkarp och Grönebo i Arlöv. Kultur och fritid Pangeja, den nya mötesplatsen för ungdomar i Burlövs kommun, invigdes på Vårbogården. Burlövs kommuns andra näridrottsplats anlades vid Humlemadsskolan. Ungdomsråd bildades. Utbildning och barnomsorg Språktrappan, ett utvecklingsprogram för all personal i förskolan/förskoleklass, startades i januari. Utökning av kvalitetsprojektet Föra tanken vidare till att från och med hösten 2014 omfatta samtliga grundskolor i kommunen. Utdelning av lärplattor till elever i grundskolan påbörjades. Pedagoger utbildas löpande i digital pedagogik. Trafik och infrastruktur Regeringen beslutade om att ge tillåtlighet till utbyggnaden av Södra stambanan mellan Flackarp och Arlöv från två till fyra spår. Den nya gång- och cykelvägen mellan Burlöv och Malmö invigdes i maj. Framgångar och utmaningar FRAMGÅNGAR Brottsligheten har sjunkit till en nivå som är lägre än genomsnittet för Skåne Medborgarnas inflytande har ökat, enligt Statistiska centralbyråns medborgarundersökningar Fler väljer att bo i kommunen. Befolkningen ökar med 0,6 %. Fler kan rekommendera andra att flytta hit. Service och tillgänglighet har ökat. God kvalitet inom äldreomsorgen. Arbetslösheten har sjunkit. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har sjunkit. Skolresultaten i de lägre åldrarna är på väg upp. UTMANINGAR Företagsklimatet har försämrats Sjukfrånvaron i kommunala verksamheter har försämrats. Skadegörelsen på kommunens fastigheter är fortsatt hög. Skolresultaten har sjunkit. Färre behöriga till gymnasiet bland årets elever i åk 9 Fortsatt många barn och ungdomar är institutionaliserade Antal barn placerade i familjehem ökar INLEDNING 7

8 Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Vad används våra skattepengar och generella bidrag till? % ,8 % Barn- och utbildningsnämnden 34,6 % Socialnämnden 30 7,6 % 3,6 % 0,4 % 4 % INLEDNING Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnämnden Kultur- och fritidsnämnden 8 INLEDNING

9 Organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Kommundirektör Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Utbildnings- och kulturförvaltningen Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Miljö- och byggnämnd Socialnämnd Socialförvaltningen Förvaltningschef Valnämnd Revision Överförmyndare Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2013 totalt 41 mandat Socialdemokraterna (S) Moderaterna (M) Sverigedemokraterna (SD) Folkpartiet (FP) Vänsterpartiet (V) Miljöpartiet (MP) Centerpartiet (C) Allianspartiet 11 INLEDNING 9

10 10 INLEDNING

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 Samhällsekonomisk utveckling och dess påverkan 1. på Burlövs kommun Den svenska ekonomin har under 2014 fortsatt utvecklats svagt och bedömningen är att Sveriges BNP växer med 1,9 procent i år. Det får konsekvenser på den kommunala ekonomin på kort sikt eftersom prognoserna framåt inte tyder på att konjunkturen tar riktigt god fart förrän efter år Det finns många osäkerhetsfaktorer som bidrar till den sämre utvecklingen av ekonomin: Fortsatt finansiell kris i många av våra viktigaste exportländer i Europa och Norden, svagare tillväxt i Kina, handelssanktioner mellan Europa och Ryssland samt krisen i Ukraina är några faktorer som bidragit till en svagare export. Utsikterna för att exportindustrin, som vid tidigare ekonomiska kriser lyft Sverige ur lågkonjunktur, ska kunna vända den svaga ekonomin inom en snar framtid ser inte ljusa ut. Trots den svaga tillväxten i den svenska ekonomin under 2014 ökar sysselsättningen och arbetade timmar i samhället vilket bidragit till att skatteunderlaget utvecklas förvånansvärt bra, cirka 2 procent, och att hushållens ekonomi förbättrats. Samtidigt ökar arbetskraften i Sverige vilket innebär att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå runt 8 procent. Den fortsatt svaga arbetsmarknaden håller tillbaka pris- och löneutvecklingen, vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget något i år. Nästa år beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare trots högre löner och något bättre sysselsättning Enligt SKL:s bedömning skrivs skatteunderlaget ned med drygt en procentenhet dem kommande åren jämfört med tidigare prognoser. För Burlövs del slår det med cirka 1 miljon kronor i lägre skatteintäkter 2015 och cirka 7 miljoner kronor åren 2017 och Det finns dock tecken på att ekonomin håller på att återhämta sig. Flera indikatorer pekar på att exporten är på väg upp mot en stabil tillväxt runt 2 procent. Detta räcker dock inte till för att ensamt vända den svenska ekonomin. För att öka tillväxten är den inhemska konsumtionen en viktig komponent. Hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning är stark, vilket skapar en framtidstro. Detta tillsammans med mycket låga räntor skapar bra förutsättningar för att hushållens konsumtion och företagens investeringar kan öka snabbt mellan åren Även kommunsektorns kostnader väntas öka som ett led i den demografiska utvecklingen. Bedömningen är att efterfrågan i svensk ekonomi kommer vara tillräckligt stark för att arbetsmarknaden ska kunna nå en konjunkturell balans i mitten av BNP väntas då öka med cirka 3,2 procent och arbetslösheten väntas gå ned till 6,6 procent samtidigt som skatteunderlagets reala tillväxt väntas öka med i snitt 1,5-2,0 procent per år. 1. Informationen baseras på Sveriges kommuners och Landstings (SKL) Ekonomirapport. December 2014 Om kommunernas och landstingens ekonomi 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 Ekonomisk hållbarhet för Burlövs kommun Grunden för ekonomisk tillväxt i Burlövs kommun är att identifiera och ta vara på människors arbetskraft, kunskap och kreativitet på ett optimalt sätt så att kommunen kan fortsätta växa. Genom investeringar som leder till god folkhälsa, hög utbildningsnivå och hög sysselsättning skapas goda förutsättningar för en fortsatt tillväxt och god offentlig ekonomi i Burlövs kommun. Åren hade 200-talets högsta födelsetal. Under denna period var födelsetalen för Burlövs kommun i genomsnitt 218 barn per år. År 2011 bröts trenden och födelsetalen började successivt minska. Föregående år, 2013, uppmättes den lägsta nivån sedan 2005, ett födelsetal på 192 personer. Under 2014 föddes 238 barn vilket är 46 barn fler i förhållande till föregående år. Antalet födda hamnar på den högsta nivån sedan Antalet avlidna har ökat från ca 120 personer per år i början av 2000-talet till 183 personer I förhållande till 2013 ökade antalet avlidna i kommunen med 19 personer. Mätt som del av befolkningen har dödligheten dock minskat sedan år Födelseöverskottet, det vill säga antalet födda minus antalet avlidna, ökar från 38 personer år 2013 till 55 personer år Befolkningsutveckling Burlövs kommuns folkmängd har fortsatt att öka trots att bostadsbyggandet i kommunen i princip stått helt stilla under Vid årsskiftet 2014 uppgick folkmängden till personer vilket är en folkökning med 97 personer jämfört med 2013, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att det under året endast färdigställts 5 nya bostäder i kommunen. Burlövs kommuns befolkningstillväxt liknar i den del storstaden Malmö. Befolkningsökningen motsvarar en folkökning med cirka 0,6 procent, vilket är i paritet med föregående års befolkningsökning. Burlövs kommun uppnår dock inte samma befolkningsökning som riket generellt, 1,1 procent under Mellan åren 2005 och 2014 har befolkningen ökat med personer, cirka 12 procent. Den genomsnittliga ökningen sedan år 2005 ligger på cirka 190 personer per år. Ökningen har varit särskilt kraftig mellan åren 2006 och 2011, då nya bostäder har byggts. Kommunen attraktivitet är fortsatt hög. Under 2000-talet har Burlöv haft ett positivt flyttnetto samtliga år med undantag för år Det vill säga fler personer har flyttat till kommunen än flyttat från kommunen. Under var flyttningsnettot i genomsnitt 240 personer per år. Under minskade flyttningsnettot som en följd av minskat bostadsbyggande. Under 2012 ökade det till 130 personer vilket troligtvis berodde på att bostadsbyggandet ökande något under 2011 och Under 2013 dämpades flyttningsnettot tillföljd av en dämpad bostadsbyggnation i kommunen. Trots detta hamnade flyttningsnettot på 68 personer. Även under 2014 är byggnationen i Burlövs kommun dämpad och flyttningsnettot hamnar på 40 personer. Den bidragande faktorn till ökningen är ett fortsatt positivt invandringsöverskott till kommunen. De senaste åren har invandringsöverskottet bidragit till att flyttnettot varit positivt trots den dämpade byggnationen i kommunen. Nedanstående tabell visar befolkningsutvecklingen i olika åldersintervall för perioden för Burlövs kommun. Ålder vid årets slut Summa Sedan år 2005 är trenden att barnafödandet i Burlövs kommun ökar. I förhållande till 2005 har andelen noll-åringar ökat med 52 procent. Av de grupper som har störst påverkan på kommunens välfärdstjänster, det vill säga barn i förskoleålder, barn i skolålder och personer FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 beroende av äldreomsorg, ser vi den största ökningen bland barn i åldern 1-5 år, det vill säga barn i förskoleåldern, cirka 32,3 procent. Dock går det att urskilja en nedåtgående trend i denna åldersgrupp. Mellan 2012 och 2014 har andelen 1-5 åringar minskat något respektive år. En liknande utveckling har även skett i åldersgruppen och 80 år eller äldre. Här har befolkningen ökat med 27 respektive 13 procent under samma period. Inom åldersgruppen 6-18 år, barn och unga i skolåldern, har befolkningen endast ökat med, 1,4 procent mellan åren 2005 och Orsaken till den låga befolkningsökningen är att ungdomar i åldern år minskat med 81 personer under denna period samtidigt som övriga i åldersgruppen, 6-15 år, ökar marginellt med 4,1 procent eller 118 personer. Bostadsutveckling Burlövs kommun är strategiskt beläget i den expansiva skånska Öresundsregionen, attraktivt för såväl näringsliv som boende. De senaste 10 åren har befolkningen konstant ökat och i år ökar befolkningen i Skåne med cirka invånare. Denna trend förväntas hålla i sig vilket innebär att Skånes bostadsbestånd behöver tillföras cirka bostäder per år för att kunna möta behovet. Det är dubbelt så mycket som det byggs i dag. Det råder framförallt brist på hyresrätter i och runt våra storstäder. I MalmöLundregionen, till exempel i Burlöv är bristen särskilt hög. Detta begränsar rörligheten på bostadsmarknaden och leder till att kommunerna runt Malmö och Lund inte växer utifrån sin fulla potential. Det nationella bostadspolitiska målet är att skapa en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Trots högt satta ambitioner står många skåningar idag utan rätt bostad. Det är många olika faktorer som ligger till grund för den bostadsmarknad vi har idag. Enligt de skånska kommunerna är det främst ekonomiska förutsättningar och marknaden som är orsaken. Burlövs kommuns geografiska läge, mellan Malmö och Lund, gör kommunen attraktiv vilket också märks på den inflyttning som skett till kommunen trots att bostadsbyggandet i princip stått stilla de senaste två åren. Inflyttningen till kommunen hamnar på strax under en procent trots att antalet bostäder som byggdes under 2014 sjönk från 11 år 2013 till 4 år En historisk återblick visar att bostadsbyggandet i Burlövs kommun tog fart under år 2006 för att därefter minska under år Under 2010 var bostadsbyggandet oförändrat för att öka igen 2011 och Under år 2006 till och med år 2009 färdigställdes 255 bostäder i kommunen. Därefter slog den finansiella krisen igenom på bostadsbyggandet och resulterade i att det endast byggdes 30 bostäder år Därefter ökade antalet färdigställda Antal bostäder bostäder till 65 år 2011 och 60 år 2012 för att sedan sjunka till 11 år Det är många olika faktorer som ligger till grund för den svåra bostadssituationen från 2009 till och med Den främsta orsaken är den osäkra ekonomiska utvecklingen som råder i samhället och vår omvärld. En bidragande orsak till att bostadsbyggandet i kommunen stagnerat trots att det i kommunen fanns en planberedskap för 260 lägenheter i slutet av 2014 är lågkonjunkturen i Sverige. Under 2014 färdigställdes 5 bostäder i kommunen vilket är mycket lågt för en kommun med en befolkningsökning strax under en procent per år. Tänkbara förklaringar till den höga befolkningsökningen, trots det låga antalet färdigställda bostäder, kan vara generationsväxlingar i villor, det vill säga förtätning i det befintliga lägenhetsbeståndet. De bostäder som tillkom år 2014 var två hus på Strandängen och ett enskilt småhus vid Sunnanå i Arlöv. I Åkarp tillkom två fribyggen på Bladvägen. Under 2015 beräknas ett 20 tal bostäder färdigställas. Efterfrågan kommer att styra om områden som Lyckö äng, Strandängen och Norra promenaden byggs ut FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 Flera stora projekt är på gång i kommunen och bostadsbyggandet förväntas öka successivt de närmaste åren efter Flerbostadshus planeras i Kronetorps park och längs Dalbyvägen i Arlöv. Bostadsrätter planeras vid Södervångskolan i Åkarp, fler enbostadshus planeras i Strandängen i Tågarp och i områdena Lyckö Äng, Trädgårdsbyn och Vallhusen i Åkarp. Vidare planeras förtätning och ny blandad bebyggelse att uppföras i stationsnära läge inklusive det stora Kronetorpsområdet mellan Arlöv och Åkarp. På lite längre sikt planeras blandat boende i den stationsnära delen av området Östra Dalslund i Åkarp. Näringsliv- och sysselsättningsutveckling I Burlövs kommun är näringslivet väl etablerat med goda förutsättningar att fortsätta utvecklas. Ett tydligt tecken på detta är att Burlövs kommun är en av få skånska kommuner som till över 85 procent skulle kunna tillgodose behov av arbete för kommuninvånare i åldern med ett arbete. I Burlövs kommun finns det företag i nästan samtliga de branscher som SCB (Statistiska centralbyrån) definierat och kommunen präglas av många små och medelstora företag. Sett till branschtillhörighet finns det flest sysselsatta inom handel, tillverkning/utvinning samt inom vård och omsorg. I kommunen finns många företag med nationell och internationell anknytning. De största privata arbetsgivarna sett till antalet anställda är Akzo Nobel Decorative Coatings AB, Akzo Nobel Industrial Coatings AB, Ica Handlarna Syd, Hilti Svenska AB och Nordic Sugar AB. Burlövs kommun är dock den största arbetsgivaren. Målsättningen är att fortsätta stimulera näringslivsutvecklingen i kommunen i syfte att skapa fler arbetstillfällen för kommunens invånare. Ett arbete har påbörjats för att ta fram ett strategiskt dokument med målsättningen att skapa ännu bättre förutsättningar för näringslivsklimatet i kommunen på kort och lång sikt. Sysselsättningen i Skåne har utvecklats positivt de senaste åren, vilket även kännetecknar Burlövs kommuns utveckling. Idag finns här företag som sysselsätter personer. Trots det präglas kommunen av en låg sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet i relation till övriga Skånska kommuner. En förklaring till detta är att befolkningsmängden ökat betydligt snabbare än antalet arbeten. Orsaken till att arbetslösheten är fortsatt hög är bland annat att lågutbildade ungdomar inte får jobb och att arbetskraft med utländsk bakgrund inte kommer in på arbetsmarknaden. Andelen invånare med gymnasieutbildning är låg i förhållande till Skåne län och riket. Eftersom Burlövs kommun präglas av företag inom handel och tillverkning, som ofta ställer krav på att deras anställda har någon form av gymnasial utbildning, hamnar Burlövsborna i underläge. Den öppna arbetslösheten, årsmedeltalet, sjönk under året från 5,0 procent 2013 till 4,6 procent Trenden är generell och speglar samhället i stort. I förhållande till tidigare år sjunker arbetslösheten mer i Burlövs kommun jämfört med Skåne län, 4,1procent, och riket, 3,4 procent. För Skåne län och riket sjönk arbetslösheten med 0,2 procentenheter respektive 0,3 procentenheter medan Burlövs kommuns arbetslöshet sjönk med 0,4 procentenheter. Ungdomsarbetslösheten står för den största delen av förbättringen i den totala statistiken. Bland Burlövs öppet arbetslösa är 13,3 procent i åldern år. Detta är en förbättring med nästan 4 procentenheter jämfört med Den öppna arbetslösheten, årsmedeltalet, bland ungdomar år uppgår till 5,1 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre jämfört med föregående år. Motsva- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 rande siffror för ungdomsarbetslösheten i Skåne län och riket är 4,3 respektive 3,8 procent. Ser vi till den totala arbetslösheten i Burlövs kommun, det vill säga öppet arbetslösa inklusive de som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder, uppgår arbetslösheten till 8,5 procent. Motsvarande siffra är 12,9 procent för ungdomsarbetslösheten. Fysisk planering Ett förslag till ny översiktsplan Framtidsplan för Burlövs kommun, antogs av kommunfullmäktige och vann laga kraft år Under framtagandet av översiktsplanen har allmänheten, andra myndigheter och kommunens egna förvaltningar och nämnder fått möjlighet att yttra sig. Under 2015 fortsätter arbetet med att sprida och förankra planen. Målbilden för Burlövs kommun är att Burlöv, genom Burlöv C (Centralstation, Center, Centrum), ska vara en gränsöverskridande mötesplats för alla kommunens invånare, verksamma och besökare. granskning. Vidare har 100 yttranden kommit in som ska användas för att granska järnvägsplanen våren Arbetet med att utveckla Kronetorpsområdet fortsätter. Under 2014 avslutades en arkitekttävling för Kronetorpsområdet. Ett avtal har tecknats med det vinnande teamet i syfte att ta fram en skelettdetaljplan för områdets infrastruktur, allmänna platsmark samt kvartersmark för allmän service, såsom skolor och bad. Skelettdetaljplanen planeras gå ut på samråd sommaren Under åren har flera möten hållits med länsstyrelsen för att komma vidare i frågan kring riksintresset för Kronetorpsområdet, vilket har resultaterat i att detaljplan Kronetorp 1:1 troligtvis kommer att kunna antas och vinna laga kraft under Det stora stambaneprojektet kring Södra stambanan rullar vidare efter att tillåtlighet från Miljödepartementet beslutats i april Ett övergripande program och detaljplaner för projektet har tagits fram och har även varit ute på samråd under Under året har kommunen arbetat med 15 detaljplaner varav 1 har vunnit laga kraft, 1 har antagits, 4 har samråtts och 2 har varit ute på 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 Inom exploateringsverksamheten finns idag två områden att sälja mark från, Stora Bernstorp II och Sege Nya Industriområde. Tre optionsavtal är tecknade för försäljning av större delen av Stora Bernstorp II. På Sege nya industriområde har en tomt sålts och förfrågningar om förvärv av mark från intresserade köpare kommer in till kommunen. De kommunala anläggningarna är i stort sett utbyggda. Miljöutveckling Burlövs kommun är Sveriges näst bästa kommun avseende förbättring av utsläppsintensitet och hamnar på tredje plats i FORES totalrankning från 1990 och framåt. Energianvändningen per person beräknas ha minskat med upp till 5 procent mellan 2006 och Det är något sämre än tidigare prognoser. Målet är en minskning på upp till 15 procent till år 2020, vilket kommer att bli svårt att uppnå på grund av den negativa trenden med ökad energiförbrukning som kommunen haft sedan Ökningen kan bero på ökad produktion i industrier, mer energi till uppvärmning av byggnader, då användningen av främst gas och fjärrvärme ökat kontinuerligt eller bero på brister i det statistiska underlaget. Minskad energianvändning medför även minskade utsläpp av växthusgaser. Tillgänglig statistik visar att det även här skett en minskning, med procent mellan 2006 och 2012, dock återstår mycket att göra för att nå målet 20 procent till år Sedan 2007 har minskningen varit kontinuerlig. I november 2012 infördes obligatorisk matavfallsinsamling i kommunen. Detta har bland annat inneburit att restavfallet har minskat och andelen utsorterat matavfall ökat. Målet är att resurser tas till vara i så stor utsträckning som möjligt och att miljörisker ska minska. Halterna av partiklar har tidigare haft en sjunkande trend. Trenden bröts dock 2011 då uppmätta halter återigen var lite högre. År var halten åter lägre. Utvärderingen av 2014 års resultat sker senare under året. Under 2014 mättes NO2 på fem platser i kommunen. Halterna ligger vanligen i nivå med de lokala miljömålen. Generellt bidrar åtgärder för mindre trafik till bättre luftkvalitet. Vattendragen i kommunen är kraftigt övergödda. Det bedöms inte rimligt att halterna skulle kunna sjunka i tillräckligt snabb takt. I och med att miljökvalitetsnormer för vatten har antagits, har vattnet fått en större roll i planering och tillsyn. Under 2011 uppdaterades registret för enskilda avlopp och arbetet med VA-plan påbörjades 2012 och avslutades Målet är att övergödningen inte ska öka till år 2015 och att det ska ske en förbättring till 2027 i Sege å och Alnarpsån. Mål finns också om att våtmarker ska anläggas. Dammar planeras vanligen in i detaljplanerna. Trafiken med motorfordon beräknas ha minskat från 604 km per invånare år 2005 till 570 km per invånare Detta är en försämring jämfört med tidigare år vilket beror på att övriga kommuner minskar mer än Burlövs kommun. Målet är bland annat att trafikpåverkan ska minska. De senaste åren har dock trafikmängden ökat något i Burlövs kommun. För att motverka detta är de viktigaste strategierna att planera för kollektivtrafik, stationsnära lägen vid nybyggnationer samt rådgivning. Enligt en rapport av Arbets- och miljömedicin i Lund, 2011, utsätts ca 24 procent av Burlövs befolkning av bullernivåer som överstiger riksvärdena (väg och järnväg) beräknat på två meters höjd. Till följd av kommunens utsatta läge för buller samt ambitionen att sänka bullernivån i kommunen har en bullergrupp bildats. Syftet är att se över hur kommunen kan förenkla för verksamheter som bullrar att genomföra åtgärder. Detta kan till exempel ske genom att samordna planer, tillstånd och jordmassor som uppkommer i byggprojekt. Södra Stambanan kommer järnvägen, enligt avtal med Banverket från 2008, att vara nedsänkt i tråg i Åkarp. Avsikten är att antalet bullerstörda ska minska jämfört med idag. Restavfallet i kommunen (inkl. Malmö stad) minskade från 252 kg per invånare 2012 till 234 kg per invånare FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 Kommunens verksamheter Kommunens verksamhet har under året varit organiserade i, förutom kommunstyrelsen, fem facknämnder. Utöver det finns idag ett samarbete med Kävlinge kommun och Staffanstorps kommun med gemensamma nämnder inom IT-drift och Löneservice. Diskussioner förs om att utöka samarbetet inom fler områden och genom att vidga samarbetet till flera kommuner från kommunnätverket 5yes, i vilket Burlövs kommun officiellt blev medlem under yes består av kommunerna Staffanstorp, Kävlinge, Lomma, Svedala och Burlöv. Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 799,6 miljoner kronor under 2014, vilket är en ökning med 1,7 procent jämfört med Följande diagram visar utvecklingen över tid: ,3 708, ,5 799, Under perioden ökade verksamhetens nettokostnader med 17,4 procent. Den kraftigaste ökningen skedde mellan åren och då verksamhetens nettokostnader ökade med 6,7 procent (44,4 miljoner kronor) respektive 6,6 procent (46,9 miljoner kronor) års nettokostnadsökningar berodde till stor del på ökat fastighets- och gatuunderhåll medan verksamhetens nettokostnadsökningar 2013 berodde på en medveten expansiv budget år I samband med årsredovisningen 2012 beslutade fullmäktige att reservera sammanlagt 14 miljoner kronor av det uppkomna överskottet för särskilda ändamål enligt principerna för särskilda skäl i kommunallagens balanskravsutredning. Nästan 30 miljoner kronor (63 procent) av nettokostnadsökningen 2013 berodde på volymförändringar i verksamheten, varav 12 miljoner kronor var en engångssatsning på det planerade underhållet av kommunens fastigheter. Under 2014 ökade verksamhetens nettokostnader med 1,7 procent eller 13,1 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor avser högre avskrivningskostnader. Av nettokostnadsökningen beror hela 17,2 miljoner kronor på pris-, löne- och pensionsökningar med mera. Det innebär att kommunens volymförändring blir negativ, en minskning med 5 miljoner kronor. Denna minskning beror på att 2013 års tillfälliga fastighetsunderhåll på 12 miljoner kronor upphört, medan volymförändringar i övrigt ökat med 7 miljoner kronor. De avtalsenliga löneökningarna hamnar något lägre än En förklaring till det är att riktvärden i avtalsrörelsen blev lägre. Prisutvecklingen har beräknats enligt en schablonberäkning och speglar bedömningen av den allmänna prisutvecklingen som gjordes i budget Pensionskostnaderna ökar till följd av att kommunen har fler anställda med inkomster över tröskelvärdet. Följande tabell förklarar hur 2014 års volymförändringar påverkar respektive nämnd. 1 Volymförändringar per nämnd (+= ökad volym/ nettokostnad, mnkr) Förändring 11/12 Förändring 12/13 Förändring 13/14 Kommunstyrelsen 1,3 0,9 4,0 Tekniska nämnden -7,6 15,0-14,9 Miljö- & byggnämnd -0,4 0,4-0,7 Kultur- & fritidsnämnd -0,5 2,7-1,1 Barn - & utbildningsnämnd 4,4 12,0 5,6 Socialnämnd 11,1-1,4 2,1 Summa volymförändringar 8,3 29,6-5,0 Mellan åren 2011 och 2013 ökade kostnaderna mest inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter, 16,4 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 43 procent av volymförändringarna under denna period. Resterande nämnder, inklusive Kommunstyrelsen, hade under samma period nettokostnadsökningar för 21,5 miljoner kronor. Mellan åren 2011 och 2013 ökade kostnaderna mest inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter, med 16,4 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 43 procent av volymförändringarna under denna period. Resterande nämnder, inklusive kommunstyrelsen, hade under samma period nettokostnadsökningar för 21,5 miljoner kronor. Inom kommunstyrelsens verksamheter ökade kostnaderna under period med 2,2 miljoner kronor. Bidragande orsaker var ökade kostnader för bland annat fysisk planering i samband med översiktsarbetet för kommunen, trygghetsskapande åtgärder samt personalutökningar på kommunledningskontoret. 1 I tabellen har effekterna för den omorganisation som genomfördes under 2014 samt införandet av nya redovisningsprinciper räknats bort, i syfte att göra siffrorna mer jämförbara mellan åren. Detta har inte beaktats i nämndernas verksamhetsberättelser eller i avsnittet Verksamheter i årsredovisningen. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19 Tekniska nämndens nettokostnader sjönk under 2012 med 7,6 miljoner kronor då ramen för fastighetsunderhållet reducerades kraftigt höjdes ramen tillfälligt för det planerade fastighetsunderhållet vilket resulterade i att nettokostnaderna för perioden 2011 till 2013 totalt sett ökar med 7,4 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämndens nettokostnader ökade med 2,2 miljoner kronor under perioden och avsåg personalkostnader på badet, till följd av en omorganisation, och personalförstärkningar i fritidsgårds- och fältgruppsverksamheten. Barn- och utbildningsnämndens huvudsakliga nettokostnadsökningar mellan åren 2011 till 2013, 16,4 miljoner kronor berodde bland annat på ökade kostnader i samband med kompetenshöjande insatser för personal inom grundskolan, en genomförd IT-utbyggnad samt fler barn och elever i förskola, förskoleklass och grundskolan. Socialnämndens nettokostnadsökningar på 9,7 miljoner kronor under perioden går att härleda till 2012 års kraftiga kostnadsökningar inom äldreomsorgen som orsakades av högre personalbemanning inom särskilt boende och fler hemtjänsttimmar inom hemtjänsten. Individ och familjeomsorgen ökade också väsentligt till följd av fler placeringar för barn och ungdomar samt vuxna. Under 2014 ökade nettokostnaderna mest inom kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden, med 4,0 respektive 5,6 miljoner kronor, medan nettokostnaderna sjönk för tekniska nämnden med - 14,9 miljoner kronor. Även kultur- och fritidsnämnden och miljö- och byggnämnden hade en positiv nettokostnadsutveckling, det vill säga nettokostnader som sjönk. Kommunstyrelsens nettokostnadsökningar på 4,0 miljoner kronor mellan åren 2013 och 2014 beror bland annat på att kostnaderna för IT-verksamheten ökat kraftigt till följd av underdimensionerade licenser och personalkostnadsökningar, 1,2 miljoner kronor. Dessutom har kostnader för övrig verksamhet ökat med cirka 1 miljon kronor till följd av fler inkommande ärenden på överförmynderiet samt kostnader för valåret Tekniska nämndens nettokostnadsminskningar blev 14,9 miljoner kronor. Den enskilt största bidragande faktorn till nettokostnadsminskningen är att det tillfälliga fastighetsunderhållet under 2013 upphört år Exklusive det tillfälliga anslaget för fastighetsunderhåll 2013 blev nettokostnadsminskningen 2,9 miljoner kronor. Orsaken till kostnadsminskningarna har varit den milda vinterns påverkan på bland annat energikostnaderna och vinterväghållning. Den milda vintern tillsammans med kommunens energieffektiviseringsprojekt har bidragit till att energikostnaderna minskat med cirka 10 procent. Miljö- och byggnämnden minskade 2014 sina nettokostnader med 0,7 miljoner kronor till följd av färre antal ärenden inom bygglovssidan, vilket resulterat till något färre intäkter. Samtidigt har förvaltningen vakanshållit en bygginspektörtjänst samt en miljöinspektör delar av året. Kultur- och fritidsnämndens nettokostnadsminskningar på 1,1 miljoner kronor beror till stor del på intäktsökningar inom badverksamheten samtidigt som kostnader för fritidsverksamheten begränsats. Barn- och utbildningsnämndens huvudsakliga nettokostnadsökningar på cirka 5,6 miljoner kronor finns inom grundskolan. Orsaken är att antalet elever ökat. Dessutom har kostnaderna ökat till följd av genomförda kompetenshöjande insatser och en pågående IT-utbyggnad. Kostnadsökningar återfinns även inom förskolan och särskolan till följd av fler barn och elever. Inom gymnasieskolan fortsätter nettokostnaderna däremot att gå ner i takt med att antalet elever minskar. Socialnämndens nettokostnader ökar med 2,1 miljoner kronor till följd av kraftiga kostnadsökningar inom LSS-verksamheten. Orsaken är ökad bemanning på grund av ökat tillsynsbehov. Utöver det ökar antalet brukare som har korttidsvistelse i förhållande till tidigare år. Även Arbetsmarknadsåtgärder visar på nettokostnadsökningar bland annat till följd av att ersättningen för ungdomsgarantin upphört samtidigt som verksamheten finns kvar. Dock har nämnden lyckats minska sina nettokostnader inom äldre- och funktionshindrade och individ- och familjeomsorgen. En bidragande orsak är att kostnaderna minskat inom särskilt boende, framför allt på grund av lägre personalkostnader i enlighet med nämndens handlingsplan för att effektivisera bemanningen samt färre institutionsplacerade vuxna, barn- och unga. Utöver det minskade nämndens kostnader för försörjningsstödet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 Kostnadsstruktur Kommunens bruttokostnader, inklusive avskrivningar men exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 941,8 miljoner kronor. Detta innebär en ökning med 31,1 miljoner kronor eller 3,4 procent jämfört med Följande diagram beskriver hur kommunens pengar används: Personalkostnaderna har ökat med 18,7 miljoner kronor. Det nya löneavtalet står för 60 procent eller 11,2 miljoner kronor av kostnadsökningen medan pensionskostnaderna, arbetsgivaravgifterna med mera står för 1,4 miljoner kronor. Arbetsgivaravgifterna ökar till följd av en generell ökning av lönesumman i kommunen medan pensionskostnaderna ökar till följd av att kommunen har fler anställda samt fler tjänstemän med inkomster över tröskelvärdet jämfört med Räknat i fasta priser ökade personalkostnaderna med cirka 6 miljoner kronor. Personalvolymen har totalt sett ökat med nästan 1 procent eller 7 årsarbetare (antalet arbetade timmar under hela året) vilket huvudsakligen förklaras av volymökningar i verksamheten. Främst inom socialförvaltningens verksamhet som är kopplad till ensamkommande flyktingbarn, Lilla längan. Vidare förekommer en pågående förskjutning mot fler högre avlönade tjänster i kommunen, vilket också framgår av SKL:s rapporter. Trafikverket, Södra Stambanan, blev högre jämfört med föregående år, en summa på 1,6 miljoner kronor att jämföra med 0,6 miljoner kronor i bokslut Förklaringen ligger i att indexet som styr uppräkningen av kostnaderna ökade mer under året till följd av den något bättre konjunkturen i världen. Bland de finansiella kostnaderna ingår även aktieägartillskott till kommunens dotterbolag Skärfläckan AB. Bidraget uppgår till samma belopp som den ränta Skärfläckan AB erlägger för sitt lån från kommunen. Utgivna bidrag ökade med 2,7 miljoner kronor vilket till stor del beror på att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat jämfört med Intäktsstruktur Kommunens intäkter, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick 2014 till 958,4 miljoner kronor, en ökning med 48,9 miljoner kronor jämfört med Följande diagram beskriver var våra pengar kommer från: Kostnaderna för material och tjänster ökade med 3,1 miljoner kronor jämfört med Det är framför allt kostnader för administrativa tjänster och resekostnader för personal och som ökar. Kostnaderna för entreprenader och köpta tjänster har ökat med 6,1 miljoner kronor. Merparten av kostnadsökningen, cirka 80 procent, beror på köp av fler platser i externa skolor och förskolor, fler placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorg samt köp av platser för ensamkommande flyktingbarn. Resterande ca 20 procent går att härleda till konsultkostnader. De finansiella kostnaderna ökar med 0,2 miljoner kronor. Hela kostnadsökningen beror på att åtagandet gentemot Skatteintäkter från kommunens invånare är den största enskilda intäktsposten, 576,0 miljoner kronor år FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

21 Inklusive justeringar för utfallet 2013 har skatteintäkterna ökat med 11,5 miljoner kronor eller 2,0 procent. Trenden i Burlövs kommun är att skattekraften sjunker. Sedan mitten av 90-talet ökar skattekraften långsammare än rikssnittet och uppgår nu till ca 85 procent av medelskattekraften. Burlöv kommun erhåller emellertid bidrag för låg skattekraft så att utjämning till nästan 100 procent sker mellan kommunerna. De generella statsbidragen (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSS-utjämning etc.) blev 231,2 miljoner kronor, en ökning med 24,5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnadsutjämningen som kompenserar kommuner för bland annat en ogynnsam befolkningsstruktur står för den största ökningen jämfört med föregående år, med 19,2 miljoner kronor. Inkomstutjämningen, som kompenserar kommuner för låg skattekraft, står för 8,6 miljoner kronor av ökningen. Principerna för utjämning är att samtliga Svenska kommuner ska ha samma förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet oberoende av befolkningssammansättning. För verksamheter som omfattas av kostnadsutjämningen beräknas för varje kommun en standardkostnad. Standardkostnaden är den kostnad som en kommun skulle ha om en verksamhet bedrevs på en för riket genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn tagen till olika strukturella egenskaper i kommunen. Utjämningsbidraget/avgiften för strukturella kostnadsskillnader utgörs av skillnaden mellan summan av kommunens standardkostnader, den så kallade strukturkostnaden, och den genomsnittliga strukturkostnaden i riket. För Burlövs del blev det 2014 en skillnad på kr per invånare i kostnadsutjämningsbidrag, vilket är hela kronor högre per invånare jämfört med föregående år. Orsaken är att det nya utjämningssystemet som trädde i kraft under 2014 gynnade Burlövs kommun. Enligt det nya utjämningssystemet bedöms Burlövs kommuns behov utifrån befolkningsstruktur ha ökat inom förskola, skola och individ- och familjeomsorg relativt övriga kommuner i riket. Burlövs kommuns avgift till utjämningssystemet för LSS ökade med 1,3 miljoner kronor från 25,9 miljoner kronor till 27,2 miljoner kronor. Övriga generella statsbidrag minskar med 3,8 miljoner kronor vilket till stor del beror på att regleringsbidraget under 2014 blev lägre än Regleringsposten fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra kommunerna får kommunerna ett regleringsbidrag på kvarvarande belopp. På så vis kan staten i förväg bestämma storleken på sitt totala bidrag till kommunsektorn. Övriga, specialdestinerade, statsbidrag har ökat med 11,1 miljoner kronor. Ersättningarna, d.v.s. taxeintäkter (inom förskola, äldreomsorg mm), hyresintäkter med mera har minskat med 5,3 miljoner kronor. Minskningen beror bland annat på att kommunen under 2013 fick in en stor summa pengar för försäkringsersättningar till följd av branden på Svenshögs förskola i maj Burlövs kommuns finansiella intäkter blev 17,5 miljoner kronor, vilket är 3,7 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Orsaken till detta är den låga räntan som bidragit till att intäkter för räntebärande placeringar minskat. Utöver det minskar även den bokförda avkastningen från kommunens innehav av andelar i ränte- och aktiefonder. I de finansiella intäkterna ingår även ränta från kommunens dotterbolag Skärfläckan AB för det lån bolaget har till kommunen för köpeskillingen för aktierna i Burlövs Bostäder AB. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

22 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten i Burlövs kommun ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheterna. I Burlövs kommun möjliggörs detta genom ett styrsystem som beskriver hur verksamheterna ska styras för att uppnå kommunens uppsatta mål. I arbetet med denna styrmodell är det viktigt att kontinuerligt mäta och följa upp de mål som kommunfullmäktige fattat beslut om. Detta görs delvis genom egna mätningar, men också genom att aktivt delta i olika attitydundersökningar och jämförelser, såsom SCB:s (Statistiska centralbyrå) brukarundersökningar, SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) Insikt, Kommunforskning i Västsverige (Kfi) finansiella profil och SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultaten från dessa undersökningar och mätningar använder kommunen i sitt styrsystem för att planera för framtida förbättringsområden. Genom att använda Burlövs resultat i jämförelser med andra kommuners resultat kan vi skapa oss en bild över hur det ser ut inom kommunens olika verksamhetsområden. Syftet med undersökningar och jämförelser är att utveckla och förbättra kommunens verksamheter och service till medborgarna och näringslivet. Det handlar om att kommunen på bästa möjliga sätt ska utnyttja de medel som genereras via skatteintäkter, statsbidrag och andra inkomstkällor. Vad tycker Burlövsborna om Burlöv? För att få en förståelse av medborgarnas syn på kommunen som plats att leva och bo på, invånarnas upplevelse kring de tjänster kommunen erbjuder samt deras upplevelse av inflytande har Burlövs kommun valt att delta i SCB:s Medborgarundersökning varje år. Medborgarundersökningen är en attitydundersökning där kommunens invånare ger sin bild av hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter. Undersökningen är ett bra verktyg i kommunens styrmodell eftersom den belyser de målområden som tas upp i den fastställda visionen, värdegrunden och de övergripande målen. I undersökningen får medborgarna betygsätta kommunen utifrån tre områden: Nöjd-Region-Index. NRI. Mäter hur det är att leva och bo i kommunen Nöjd-Medborgar-Index. NMI. Mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter Nöjd-Inflytande-Index, NII. Mäter vilket inflytande invånarna har i kommunens verksamheter och beslut Nöjd-Region-Index Årets resultat visar att medborgarna bedömning kring kommunen som en plats att bo och leva i förbättrats från index 54 år 2013 till 55 i år. Eftersom förbättringen ligger inom felmarginalen på +/-2,4 likställs resultatet med föregående år. Detta är ett resultat som hamnar på betyget nöjd enligt SCB:s definition. I årets undersökning kan nästan 6 utav 10 tillfrågade i undersökningen rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Hela 33 procent av medborgarna i Burlövs kommun kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 29 procent vill avråda från det. Trots det förbättrade resultatet på det sammanfattade Foto: Scandinav Bildbyrå 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

23 Index mått Utfall Burlöv Utfall medel Högsta utfall Trend Nöjd-Region--Index, NRI Rekommendationer Fritidsmöjligheter Boenden Trygghet Nöjd-Medborgar-Index, NMI Miljöarbete Gator och vägar Gång- och cykelvägar Stöd för utsatta personer Grundskola Nöjd-Inflytande-Index, NII Förtroende Påverkan betyget för Nöjd-Region-Index ligger resultatet en bra bit under genomsnittet för de kommuner som deltog i undersökningen. Enligt Statistiska centralbyråns analys bör Burlövs kommun fortsätta sitt arbete med att fokusera på att förbättra förutsättningarna för fritidsmöjligheter, se till att medborgarna känner sig tryggare, samt se till att fler typer av bostäder byggs i kommunen. Genom att förbättra inom dessa områden förväntas resultatet på Nöjd-Region- Index öka. Nöjd-Medborgar-Index Det sammanfattande betyget för Nöjd-Medborgar- Index, visar på en förbättring jämfört med föregående år. Dock hamnar resultatet inom felmarginalen på +/-3,4 vilket innebär att resultatet inte är statistiskt säkerställt. Kommunens resultat på 52 indexpunkter är något under genomsnittet på index 55 bland de kommuner som deltog i undersökningen. Enligt SCB:s analys bör Burlövs kommun fokusera på att utveckla arbetet med miljö, gator och vägar, gång- och cykelvägar, stöd för utsatta personer samt kommunens grundskolor, för att det sammanfattande betyget för Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index När det gäller invånarnas upplevelser av inflytande över kommunens verksamheter och beslut är resultatet betydligt bättre jämfört med tidigare år. Årets resultat förbättras från index 36 till 39 år Eftersom resultatförbättringen på 4 indexpunkter är högre än felmarginalen på +/- 3,5 är resultatet statistiskt säkerställt. Dock är resultatet fortsatt för lågt för att Burlövs kommun ska kunna betrakta resultatet som nöjd enligt SCB:s definition. Trenden inom detta fokusområde är att medborgarna upplever mindre inflytande generellt. För att höja resultatet inom detta område bör Burlövs kommun enligt SCB:s analys prioritera delområdena Förtroende och Påverkan. Fakta om SCB:s medborgarundersökning Under 2014 deltog 129 kommuner i undersökningen. Betygsindexet kan ligga mellan Under 40 betraktas som inte godkänt Över 55 betraktas som nöjd Över 75 betraktas som mycket nöjd Pilarnas riktning (se tabell) anger trenden sett i förhållande till tidigare års utfall för Burlövs kommun. Sammantaget uppnår Burlövs kommun inom de tre delområdena, Nöjd-Region-Index, Nöjd Medborgare Index och Nöjd-Inflytande-Index endast betyget godkänt resultat, enligt SCB:s definition inom Nöjd-Region-Index. Glädjande är att resultaten i förhållande till föregående år förbättrats inom flera områden som SCB i sin medborgarundersökning lyfter fram som prioriterade områden för Burlövs kommun att arbeta med för att höja resultaten inom de tre delområdena. Resultatet i sin helhet för Burlövs kommun finns att läsa på kommunens hemsida: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

24 Så bra är Burlövs kommun i jämförelse med andra kommuner För att möjliggöra en bra styrning och ett effektivt utnyttjande av kommunens skattemedel och statsbidrag, är det viktigt att synliggöra och kommunicera kommunens resultat i de verksamheter som bedrivs. Burlövs kommun deltar i Sveriges kommuner och landstings nätverk, Kommunens Kvalitet i Korthet, som möjliggör jämförelser mellan kommuner. Syftet med nätverket är att presentera kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Resultaten som presenteras kan användas av de förtroendevaldas i dialog med medborgarna, och i kommunens styrning. I den senaste undersökningen deltog över 220 kommuner från hela Sverige. Nätverket undersöker kommunernas kvalitet årligen utifrån fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare På så vis kan de förtroendevalda få en sammanfattande översiktsbild av kommunens kvalitet i förhållande till andra kommuner. Nedan presenteras hur Burlövs kommun placerar sig i 2014 års jämförelse med andra kommuner. Läsanvisningar Hur står Burlövs kommun sig i förhållande till andra kommuner? Utfallet redovisas i fyra grupper, från mörkgrön till rött: Förändringen mellan åren, utvecklingen för Burlövs kommun, redovisas på följande sätt: Burlöv tillhör den grupp som har bäst resultat eller lägst kostnad: % Burlöv tillhör den grupp som har näst bästa resultat eller näst lägst kostnad: % Burlöv tillhör den grupp som har näst sämsta resultat eller näst högst kostnad: % Burlöv tillhör den grupp som har sämst resultat eller högst kostnad: 0-24 % Resultatet har förbättrats alternativt kostnaden har blivit lägre jämfört med tidigare år Resultatet alternativt kostnaden är i paritet med tidigare år Resultatet har försämrats alternativt kostnaden har ökat jämfört med tidigare år 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

25 TILLGÄNGLIGHET Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar SAMHÄLLSUTVECKLING Andel förvärvsarbetande invånare år Andel av medborgarna som tar kontakt med kom. via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via tel. ställt en enkel fråga. Antal nya företag som startats, per invånare i kommunen Antal timmar/vecka huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen har öppet utöver kl vardagar Sjukpenningtalet bland kommunens invånare Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten vid önskat placeringsdatum Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverks. på önskat placeringsdatum Väntetid för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen Andelen inköpta ekologiska livsmedel Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök Hur väl medborgarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i TRYGGHET Hur trygga medborgarna känner sig i kommunen EFFEKTIVITET Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kom, under 14 dagar Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska och matematik i årskurs 6, kommunala skolor Antal barn per personal i kommunens förskolor, planerad Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska och matematik i årskurs 3, kommunala skolor Antal barn per personal i kommunens förskolor, faktisk Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng DELAKTIGHET OCH INFORMATION Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Hur väl medborgarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende Kostnad för hemtjänst i kronor per brukare Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller Ej återaktualiserade ungdomar (13-20år) ett år efter avslutad utredning eller insats FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25

26 Burlövs finansiella ställning i förhållande till de Skånska kommunerna Burlövs kommun gör årligen, tillsammans med övriga skånska kommuner, en jämförelse av kommunens finansiella situation. Syftet är att få en bild av var Burlövs kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats finansiellt i förhållande till övriga skånska kommuner. Detta görs med hjälp av en analysmodell som tagits fram av Kommunforskning i Västsverige vid Handelshögskolan i Göteborg. I diagrammen nedan illustreras åtta finansiella nyckeltal och de fyra perspektiv som är viktiga för en kommuns finansiella utveckling: Långsiktig handlingsberedskap Kortsiktig handlingsberedskap Riskförhållande Kontroll över den finansiella utvecklingen Varje axel på diagrammet graderas och ju längre ut på skalan desto bättre resultat har kommunen. Resultatet beskriver endast den ekonomiska ställningen i förhållande till ett genomsnitt i Skåne (blå streckad linje). Detta innebär att den finansiella profilen är relativ. Även om en kommun har de bästa värdena i länet innebär inte det per automatik att kommunen uppnått en god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det så att om en kommun uppvisar ett resultat på en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen, är styrkan ofta tillräcklig för att spegla någon form av god ekonomisk hushållning. Burlövs kommun har under perioden försvagat poängen i den finansiella profilen för tre av perspektiven. Det är långsiktig handlingsberedskap, korsiktig handlingsberedskap och kontroll som har försämrats. Endast perspektivet risk har förbättrats. Orsaken till denna negativa utveckling är att poängen för budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren och skattefinansieringsgraden av investeringar försämrats under periodens första och sista år. Det är endast poängen för skattesats som ligger bättre i förhållande till föregående år och det beror på att Burlövs kommun inte höjt skatten medan andra kommuner i Skåne tvingats göra det. Resterande tre nyckeltal soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet har oförändrad poäng under perioden. Den främsta orsaken till att Burlövs kommuns finansiella profil försämrats är kommunens negativa resultat i bokslutet Detta var dock ett medvetet val då kommunens budget var underfinansierad till följd av att kommunen åberopade principen för synnerliga skäl, vilket i sin tur möjliggjorde att kommunen kunde underfinansiera 2013 års budget. 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

27 Ekonomisk utveckling Kommunens framtida utveckling är mycket expansiv med många tunga investeringar till följd av demografiska förändringar, befolkningsökningar och infrastrukturprojekt så som utbyggnaden av Södra stambanan och utbyggnaden av Kronetorpsområdet. Dessa utmaningar får sannolikt betydande konsekvenser för kommunens ekonomi. Utbyggnaden av Södra Stambanan för med sig stora kommunala åtaganden i form av medfinansiering och investeringar i den egna infrastrukturen. Effekten av åtagandet blir att kommunens likviditet och resultaträkning kommer belastas i form av ökade avskrivningar, finansiella kostnader och driftskostnader. På sikt finns dock möjlighet för eventuella inkomster från markförsäljningar. Utbyggnaden av Kronetorpsområdet kommer att belasta kommunens ekonomi i form av investeringar och ökade driftskostnader för allmän platsmark, förskolor, skolor, bad, idrottsplats med mera. En del av dessa framtida kostnadsökningar kan täckas av de inkomster kommunen kan inbringa i form av exploateringsbidrag. Vidare bidrar skatteintäkter från en befolkningsökning till att täcka driftskostnader som förväntas uppstå. För närvarande finns ingen heltäckande exploateringskalkyl för området och inte heller en kommunalekonomisk kalkyl för projektet. Sammanfattningsvis konstateras att Burlövs kommun står inför en expansiv utveckling framöver och att det finns en mycket stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen. För att kunna bibehålla en sund ekonomi och en god ekonomisk hushållning bör den finansiella målsättningen under de närmsta åren justeras upp för att skapa lite mer utrymme för kommande ekonomiska påfrestningar. Den finansiella målsättningen borde höjas från dagens överskottsmål 1 på +5 miljoner kronor till cirka miljoner kronor per år. Det vill säga ett resultat som motsvarar minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Vidare är det väldigt viktigt att följsamhet mot budget också förbättras för att undvika oplanerade påfrestningar på kommunens ekonomi. 1. Årets resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, skall vara lägst + 5 mnkr, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27

28 Så styrs Burlövs kommun Värdegrund Vision Kommunfullmäktiges målområden Kommunfullmäktiges övergripande mål Nämndernas nämndsmål Förvaltningarnas & verksamheternas verksamhetsplaner, arbetssätt, resursanvändning Uppföljning Uppföljning Uppföljning Styrmodell. Genom denna modell möjliggörs en bättre styrning mot uppsatta mål, vilket i förlängningen ska leda till verksamhetsförbättringar, med bättre kvalitet i kommunens verksamheter gentemot medborgarna. Med God ekonomisk hushållning som utgångspunkt har Burlövs kommun tagit fram en styrmodell. Den ska utgöra en plattform där ekonomistyrning integreras med verksamhetsstyrningen. Modellen ska utgå från en tydlig styrning med hjälp av mål, tillsammans med de resurser som politiken har fördelat. Syftet med modellen är att erbjuda kommuninvånaren bästa möjliga service utifrån givna resurser. Vision 2030 och Värdegrund för Burlövs kommun antogs i maj 2012 och under våren 2013 reviderades kommunens övergripande mål och kompletterades med 11 mätbara indikatorer, med målvärde till och med 2017, som lades under de övergripande målen. Tillsammans utgör visionen, värdegrunden och de övergripande målen grunden för kommunens styrsystem. Med utgångspunkt från detta ska respektive nämnd med förvaltning varje år fastställa nämndsmål och handlingsplan som anger vad nämnden ska åstadkomma under följande år. För att säkerställa ett bra resultat ska samtliga mål som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Det finns således mål utifrån ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv samt nämndsmål för vad som ska åstadkommas under året. Genom kontinuerlig uppföljning av målen säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politiken beslutat samt en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Graderingen av måluppfyllelse i samband med delårsbokslutet är följande: Om färre än 33 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras det med ett rött ljus. Om andelen mål eller riktlinjer som bedöms nå det övergripande målet ligger i intervallet 34 % - 67 % markeras detta med gult ljus. Om minst 68 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markerar detta med ett grönt ljus. Trafikljusen visar måluppfyllelsen för ett specifikt övergripande mål. Resultatet för varje övergripande mål visas genom resultaten på Fullmäktiges valda indikatorer som kopplade till respektive övergripande målet. Bilden nedan illustrerar detta: Vi har inte uppnått det övergripande målet Vi är på väg att uppnå målet Vi har uppnått målet Kommunfullmäktiges indikatorers måluppfyllelse illustreras på följande sätt: = Anger att årets resultat klart överstiger föregående år resultat eller det målvärde som fastställts. = Anger att årets resultat förbättrats jämfört med föregående år eller att det målvärde som fastställs 2017 förväntas bli uppnått. = Anger att årets resultat försämrats jämfört med tidigare år eller att det målvärde som fastställts blir svårt att uppnå. = Anger att resultatet klart understiger föregående års resultatet eller att det målvärde som fastställts inte beräknas bli uppnått. = Värde saknas för ett mål eller riktlinje, ingen bedömning, mätning gjord för perioden. 28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

29 Övergripande mål Mål 1 - Trygghet: Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Burlövs kommun är på väg att nå målet. Samtliga nämnder arbetar aktivt med att öka tryggheten i kommunen och i de verksamheter som bedrivs. Genom ett samordnat trygghetsarbete och utifrån genomförda och planerade aktiviteter kopplade till målet och indikatorn, är bedömningen att målet kan förväntas vara uppfyllt senast Indikator 1.1 Polismyndigheten i Skåne Index trygghetsmätning Utfall 2012 Utfall ,58 1,88 Utfall 2014 Mål ,79 Resultatet hämtas från Polismyndighetens trygghetsmätning och speglar medborgarnas upplevda trygghet i kommunen. I år har Polismyndigheten i Skåne beslutat att inte genomföra undersökningen, därav finns det ingen möjlighet att se hur resultatet utvecklats. Dock går det att utläsa via andra studier och undersökningar att upplevelsen av trygghet ökat i Burlövs kommun. Bland annat har Trygghetsindex i SCB:s medborgarundersökning förbättrats från index 42 år 2013 till index 49 år Detta visar att de insatser som gjorts har gett effekt på den upplevda tryggheten i kommunen. Med utgångspunkt från tidigare års resultat samt SCB:S medborgarundersökning är det realistiskt att anta att de åtgärder som planeras under de kommande åren kan leda till att målet är uppfyllt senast år Trygghetsundersökningen bygger på invånarnas upplevda trygghet. Det är därför viktigt att ständigt belysa det pågående arbetet med tryggheten i kommunen. Genom dialogträffar med allmänheten och regelbunden exponering av trygghetsarbetet på kommunens webbplats, i Burlövstidningen och i sociala medier illustreras detta arbete. Under våren har det primära arbetet med tryggheten varit att intensifiera samarbetet mellan skola, socialtjänst, ungdomsgrupp och polisen. Detta görs i syfte att minska den totala brottsligheten i kommunen. Om den totala brottsligheten minskar förväntas invånarna blir tryggare. Ett tydligt tecken på framgång är att antalet anmälda brott signifikant minskat under 2014, från brott per invånare år 2013 till brott per invånare år Genom aktiviter som till exempel Örat mot marken, trygghetsvandringar, ordningsvakter i de centrala delarna av Arlöv, vaktbolag som på uppdrag av kommunen ronderat kommunala verksamheter samt förstärkning av ungdomsgruppen har den upplevda tryggheten ökat. En annan framgångsfaktor för att öka tryggheten har varit att skapa tilltalande utemiljöer och aktiviteter för ungdomar. Feriearbeten, sommarlovsentreprenörer, tidiga insatser inom socialtjänsten till ungdomar som riskerat att hamna i missbruk eller kriminalitet, ungdomsverksamheten på Kronetorps Mölla, ny näridrottsplats vid Humlemadskolan samt Pangejaverksamheten på Vårbogård, är exempel på miljöer och aktiviteter som troligtvis gett en positiv effekt på tryggheten. Andra mer långsiktiga aktiviteter för att minska otryggheten i Burlövs kommun har varit att erbjuda brottsoffersamtal och öppenvårdssamtal på Magnolian utan registrering. Inom skolverksamheten har ett aktivt arbete för att stärka tryggheten gjorts genom att till exempel systematiskt kartlägga incidenter, anpassa scheman och genom mentorskap. För att minska antalet otrygga platser och minska skadegörelsen på kommunens egendomar har det tagits fram olika planer inom belysning, skötsel för grönytor och lekplatser med mera. Detta har resulterat i att åtgärder vidtas fortlöpande som till exempel att växtlighet klipps och ljuspunkter sätts upp för att förbättra känslan av trygghet. Mål 2 - Medborgarinflytande: Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamheter och utveckling. Det övergripande målet har uppnåtts. Samtliga nämnder har aktivt arbetat för att skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande på kommunens verksamheter. Detta bekräftas av att målvärdet på indikatorn som är kopplat till målet är uppfyllt. Indikator 2.1 SCB:s Nöjd Inflytande Index Utfall 2012 Utfall Utfall Mål ,0 Resultatet hämtas från Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning och belyser framförallt medborgarnas attityder vad gäller inflytande i kommunen. Årets resultat visar på ett resultat i nivå med målsättningen, index 39. Dock är resultatet inte ett godkänt resultat enligt SCB:s mått. Den generella trenden för Nöjd-Inflytande- Index för samtliga kommuner är att index är låga. Trots att kommunen nått målsättningen visar resultatet på vikten av fortsatta prioriteringar med att förbättra invånarnas FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29

30 möjlighet att påverka kommunens verksamheter och deras förtroende för kommunens styrande. Framgångsfaktorerna har varit att Burlövs kommun ökat sin närvaro i sociala medier genom bland annat kontinuerligt publicerande av nyheter och information på Facebook. Sedan 2014 har Burlövs kommun ökat närvaron ytterligare genom att öppna konton på Twitter och Instagram. Burlövs kommuns nya kundtjänstfunktion Medborgarservice infördes under hösten 2014 för att öka tillgängligheten och förbättra servicen till medborgarna. De e-tjänster som införts under 2014 i syfte att bidra till att ökat inflytande har förbättrats och nya e-tjänster är på väg in. Sammantaget har nästan e-tjänster skickats in under Synpunkthanteringssystemet Tyck om Burlöv bidrar ytterligare till att skapa inflytande över kommunens verksamheter. Antalet ärenden fortsätter att öka, från 333 år 2013 till 341 år Utöver det marknadsförs medborgarnas möjligheter att påverka i Burlövstidningen, burlov.se, Facebook med mera. Lättlästa sidor och talande webb har införts på burlov.se och medborgarkvällar har arangerats för att öka tillgängligheten och inflytandet. Mål 3 - Boende och Miljö: År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne Burlövs kommun är på väg att nå målet, dock finns det mycket kvar att göra. Alla nämnder arbetar med att göra kommunen attraktiv för de boende. Resultat på indikatorerna kopplade till det övergripande målet visar att kommunen är på väg att nå målet. De aktiviteter som genomförts under året och som planeras för framtiden kommer att få positiv påverkan på resultaten och målet. i. Samtliga fokusområden fortsätter Burlövs kommun att arbeta med under 2015 och framåt. Målsättningen, index 60, förväntas bli uppfylld senast Under våren 2014 har kommunens översiktsplan Framtidsplan för Burlövs kommun antagits och vunnit laga kraft. Det innebär att kommunens huvudstruktur och målbild fastställts för att kunna utveckla Burlövs kommun till en av regionens mest attraktiva boendekommuner. Ett flertal detaljplaner har tagits fram för Åkarp, Kronetorp, Burlövs egnahem och Arlöv. Idag finns en planberedskap på 260 lägenheter och fler är på gång. I planerna har hänsyn tagits till olika boendeformer som seniorboenden, villor och flerfamiljsbostäder. I Framtidsplanen tydliggörs även att antalet parker och rekreationsområden utökas. För att öka trivseln har satsningar på sammanhängande blomsterplanteringar för vår- och sommarblommor permanentats. Under året har två nya lekplatser färdigställts, en utbyggnad på Tågarpskolan genomförts och det första spadtaget för byggandet av ny skola på Svenshög gjorts. Vidare har ytterligare en näridrottsplats anlagts i kommunen vid Humlemadskolan i syfte att skapa flera attraktiva mötesplatser för kommunens ungdomar. Andra satsningar på att öka utbudet av fritidsaktiviter för kommunens invånare är ett planerat utegym, en ny näridrottsplats i Åkarp och eventuellt ett nytt badhus. Den förväntade utbyggnaden av Södra stambanan är en annan faktor som kommer få positiva effekter på resultatet då transportmöjligheterna förbättras väsentligt. Indikator 3.1 Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning Utfall 2012 Utfall Utfall 2014 Mål Indikator 3.2 SCB:s Nöjd Region Index Utfall 2012 Utfall Utfall Mål ,0 Utfallet hämtas från Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning och speglar medborgarnas upplevelse om kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. I årets undersökning ökar resultatet marginellt från index 54 till index 55. Resultatförbättringen innebär att Burlövs kommun uppnått resultatet nöjd enligt SCB:s definition. I likhet med tidigare år framkom det i 2014 års undersökning att Burlövs kommun bör fokusera på att möjliggöra byggande av attraktiva bostäder, skapa trygga miljöer att vistas i samt möjliggöra ett brett utbud av fritidsmöjligheter för att kommunen ska bli mer attraktiv att leva och bo Utfallet speglar till viss del hur kommunen arbetar med miljöfrågor. I detta specifika fall redovisas kommunens arbete för att minska användning av ändliga resurser och öka återvinningsgraden. Resultatet hämtas från Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). För 2014 saknas resultat och nytt resultat presenteras först i april Av tidigare års resultat går att utläsa att återvinningen ökat. Orsaken till det är att Avfallsplan 2011 för Malmö stad och Burlövs kommun som antogs 1 juni 2011 börjar få effekt. I den framhålls att Burlövs kommun ska välja en hållbar konsumtion för att förebygga avfall, att det är rätt att prioritera miljönytta samt att det ska vara lätt att göra rätt. Utifrån aktiviter som har genomförts sedan avfallsplanen antogs bör resultatet förbättras i år. Dock återstår frågan huruvida framtida planerade aktiviteter räcker till för att ett resultat på index 46 ska vara uppnått senast FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

31 Bedömningen är att mycket görs för att öka återvinningen av hushållsavfall i Burlövs kommun. Exempelvis planeras en ny återvinningsstation i nordvästra Arlöv för att tillgängliggöra sortering för4 fler. Mer matavfall ska sorteras ut och bli biogas. En målsättning är att 40 procent av matavfallet i kommunen ska samlas in och bli biogas redan Ny lagstiftning kan vara på väg, vilket förändrar kommunens ansvar för förpackningar och tidningar. Detta skulle kunna ge förändrade möjligheter till att målet uppfylls. VA SYD delar ut informationsbladet Sorterat åtta gånger om året till ca 7000 hushåll i Burlövs kommun med målsättningen att få till ett ändrat beteende kring avfallshanteringen i kommunen. Fastighetsägare ska ge de boende goda möjligheter att sortera sitt avfall såväl i bostaden som i fastighetens insamlingssystem. Det är viktigt att leva som vi lär, därför har Burlövs kommun en plan som går ut på att ta fram en funktionsduglig sortering av avfall i kommunens egna verksamheter. Målsättningen är att bygga ett miljöhus om året i syfte att kunna driva avfallshantering på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Under hösten påbörjas arbetet med att ta fram ett nytt miljöprogram i syfte att tydliggöra strategier och ställningstaganden för att uppfylla målen. Mål 4 Arbete och Näringsliv: År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Burlövs kommun är på väg att nå målet trots att hälften av indikatorerna kopplade till målet försämrats i förhållande till tidigare år. Nämndernas aktiviteter kopplade till mål och indikatorer pekar på att målet kommer bli uppfyllt senast Tydliga signaler i samhället visar på att konjunkturen i Sverige förbättrats. Arbetslösheten har förbättrats i förhållande till tidigare år, vilket också påverkar sysselsättningen positivt. Utöver det ser vi tecken på att kvalitetssatsningar inom bland annat skolan börjar ge resultat. Indikator 4.1 Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun(%) Utfall 2012 Utfall ,6 85,4 Utfall ,8 Mål ,8 Utfallet hämtas från Skolverket och visar hur kommunen lyckas med att få ungdomar bosatta i kommunen behöriga till ett gymnasieprogram. Årets beräknade resultat på 83,6 procent behöriga till ett gymnasieprogram är en försämring med 1,8 procentenheter. Resultatet visar att det finns mycket kvar att göra för att nå målet 88,8 procent behöriga till Under 2013 och 2014 ökade antalet nyanlända kraftigt till kommunen. De elever som börjat i våra skolor under våren i årskurs 9 är inräknade i statistiken. Detta kan vara en förklaring till varför resultatet försämrats jämfört med föregående år. Borträknat dessa elever ligger resultatet i paritet med föregående år. Dock är uppfattningen att Burlövs kommun med de insatser och aktiviteter som planeras förväntas uppnå målet senast Att lyfta Burlövs kommuns elevers studieresultat är ett långsiktigt arbete och implementeringen av ett kvalitetssystem som synliggör elevers resultat i ett tidigt skede är ett viktigt verktyg för att lyckas. Redan idag ser vi att andelen elever som får godkänt i alla ämnen har ökat från 73,4 procent år 2013 till 77 procent år 2014, vilket är i paritet med genomsnittet för riket. Vidare ökar betygssnittet för årskurs 7 och 8 i kommunen och betygsgenomsnitet hösten 2014 pekar mot att ökningen kommer fortsätta. Det ger goda förhoppningar på en ökning av betygsgenomsnittet i slutbetygen. Målsättningen är att fortsätta arbeta långsiktigt med att höja lärarnas kompetens genom bland annat språkutveckling, reflekterande arbetssätt och bedömning. Som en del i detta arbete kommer fokus fortsatt att ligga på resultatprognoser i samtliga årskurser, individuella uppföljningar med kompletterande åtgärdsprogram på enhetsnivå och extra insatser av specialpedagoger och skolpsykologer. Vidare kommer IT-utvecklingen fortgå under 2015 med målsättningen att alla elever ska ha tillgång till en egen dator/ipad. Indikator 4.2 Förvärvsarbetande invånare år (%) Utfall 2012 Utfall ,2 70,7 Utfall 2014 Mål ,1 Utfallet visar hur stor andel av Burlövsborna som är förvärvsarbetande och resultatet hämtas från Statistiska centralbyråns (SCB) databas för statistik. Årets resultat visar på en förbättring med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Utifrån rådande samhällsutveckling fortsätter sysselsättningen i Sverige att öka under 2013 och Detta bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. För samhället i stort förutspås den konjunkturella återhämtningen under 2015 och 2016 leda till en stor sysselsättningsökning i Sverige. Utifrån dessa förutsättningar ser resultatet framöver ut att förbättras, och målet med att öka andelen förvärvsarbetande i kommunen till 76,1 procent förväntas bli uppfyllt senast FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31

32 För att öka andelen förvärvsarbetare i Burlövs kommun är det viktigt att höja utbildningsnivån bland kommunens invånare. Komvux har under året möjliggjort att samtliga gymnasiekurser kunnat läsas på distans och halvdistans. Till detta erbjuds studenterna personlig handledning under kursens gång. Inom näringslivsarbetet har flera insatser gjorts för att få fler i arbete. Bland annat erbjuds coaching av unga arbetssökande av kommunens näringslivsansvariga och för att förbättra ungas chans till anställning eller att starta eget har kommunen genomfört projektet sommarlovsentreprenörer. Kommunen har även under de senaste åren arbetat för att etablera fler personalintensiva företag till Burlövs kommun i hopp om att fler kommuninvånare ska få arbete i kommunen. Indikator 4.3 Andelen arbetslösa år (%) Utfall 2012 Utfall ,3 5,0 Utfall ,6 Mål ,1 Utfallet visar hur stor andel av befolkningen i Burlövs kommun som är utan arbete. Resultatet hämtas från Arbetsförmedlingens webbplats och speglar den genomsnittliga arbetslösheten för perioden till och med Trenden i Burlövs kommun liksom i riket och Skåne är att antalet arbetslösa i åldern år sjunker i förhållande till föregående år. Enligt rådande konjunkturindikatorer väntas en fortsatt positiv utveckling av den svenska ekonomin de kommande åren, vilket troligtvis kommer resultera i att fler kommer ut i arbete. En rimlig bedömning är därför att målet, det vill säga att andelen arbetslösa i åldern år ska vara lägre än 4,1 procent i Burlövs kommun, kommer att vara uppfyllt senast Inom kommunens arbetsmarknadsenhet har en omstrukturering gjorts för att arbeta mer proaktivt med att få arbetslösa i arbete. Bland annat har en ny arbetsmarknadssekreterare anställts. Vidare fortsätter projektet med kompetenshöjande verksamhet för personer med flyktingbakgrund, som ska göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Projektet har visat sig positivt och 25 procent av deltagarna har gått vidare till arbete eller studier har 48 ungdomar fått möjlighet till feriearbete i kommunen. Målet är att genom arbetslivserfarenhet göra dem mer attraktiva när de väl söker arbete. Inom näringslivsarbetet har flera insatser gjorts för att få fler i arbete. Bland annat har arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten anordnat nätverksträffar med fokus på rekrytering och jobbsökning, där arbetssökande och företag bjudits in. Fokus för näringslivsrådet har under året varit temat unga i jobb. Ett led i detta arbete har varit att näringslivsansvarig erbjudit coachning av unga arbetssökande samt att projektet sommarlovsentreprenörerna genomförts. Syftet har varit att förbättra ungas chans till anställning i framtiden. Indikator 4.4 Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år Utfall 2012 Utfall ,8 72,5 Utfall ,8 Mål ,5 Utfallet hämtas från SKL:s databas Kolada och redovisar hur många ungdomar i Burlövs kommun som avslutade studier på en gymnasieutbildning 2012 och som två år efter, dvs 2014 är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar. I förhållande till föregående års rekordresultat, 72,5 procent, har andelen ungdomar som börjat studera eller är i arbete försämrats med 13,7 procentenheter. Resultatet i förhållande till övriga skånska kommuner är bland de lägsta och når inte upp till målsättningen för Resultatet är hela 8,7 procentenheter lägre än målsättningen för En trolig förklaring till det sämre resultatet är att andelen studenter som var behöriga till universitet och högskola efter avslutade studier på gymnasieutbildning 2012, var fem procentenheter lägre jämfört med de som avslutade studier Det innebär att färre haft möjlighet att studera på universitet och högskola. Då högskolestudier är ett alternativ när utbudet på arbetsmarknaden minskar under en lågkonjunktur får detta stora genomslag på statistiken. Eftersom kommunen inte har en egen gymnasieskola är det svårt att påverka andelen som blir behöriga till universitet och högskola. Resultaten förväntas dock bli bättre eftersom konjunkturen successivt förbättras men även för att grundskolans systematiska kvalitetsarbete väntas få effekt på elevernas studieresultat. Utifrån dessa aspekter och nämndernas insatser de närmsta åren kommer målet 67,5 procent vara uppfyllt senast För att nå målet arbetar barn- och utbildningsnämnden med att höja studieresultatet i grundskolan för att göra avgångseleverna bättre rustade för kommande gymnasiestudier. Arbetsmarknadsenheten tillhandahåller ungdomsgarantin och resurspraktikplatser. Utöver det ingår arbetsmarknadsenheten i Finsamprojektet, som riktar sig till ungdomar med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar i åldern år som varken studerar eller förvärvsarbetar har resulterat i en kartläggning och ett inbjudande till samtal. Från 2015 kommer aktivitetsansvaret vara ett särskilt utvecklings- 32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

33 område i samverkan mellan Utbildnings- och kulturförvaltningen och arbetsmarknadsenheten. Vidare har en gemensam praktikdatabas för grundskolan, Komvux och arbetsmarknadsenheten upprättas i syfte att få ut fler ungdomar i praktik. Mål 5 Service och kvalitet: År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamheter och service Burlövs kommun är på väg att nå målet trots att samtliga indikatorer kopplade till målet utvecklats sämre än förväntat. Samtliga nämnder har arbetat aktivt med att höja servicenivån i kommunens verksamheter. På flera håll arbetar förvaltningarna med att ta fram kvalitets- och ledningssystem i syfte att förbättra kommunens verksamheter. En ny administrativ tjänstemannaorganisation har genomförts, med centralisering av ekonomi- och kanslifunktion samt en ny kundtjänst, Medborgarservice, alla med syftet att förbättra service, kvalitet och tillgänglighet. Samtliga nämnder arbetar aktivt med att höja servicenivån i kommunens verksamheter vilket lett till resultatförbättringar inom ett flertal områden. Det återstår en hel del att göra för att uppnå målet, men utifrån nämndernas framtida planerade aktiviteter kopplade till målet och nedanstående indikatorer förväntas målet vara uppfyllt senast Indikator 5.1 Socialstyrelsens brukarbedömning helhet hemtjänst Utfall 2012 Utfall Utfall Mål Utfallet hämtas från socialstyrelsens brukarundersökning via databasen Kolada. Syftet med indikatorn är att ta reda på hur brukarna/kunderna värderar sin hemtjänst. Resultatet för 2014 är i nivå med tidigare år och ligger fortsatt på en hög nivå. Dock pekar trenden åt fel håll vilket medför att vägen till måluppfyllelse kan bli svårare att uppnå. Förhoppningarna är att resultatet ska förbättras genom de aktiviter och insatser som görs, så att målet, 91 procent nöjda, ska vara uppnått senast I Socialstyrelsens rapport kring brukarbedömningen framgår att den enskildes hälsostillstånd starkt påverkar svarssynen i undersökningen. För att sätta fokus på området hålls föreläsningar och information om bemötande på verksamheternas arbetsplatsträffar. Vidare kommer det utvecklas en tvärprofessionell samverkan kring den enskilda brukaren. Detta i syfte att skapa bättre förutsättningar i behovsbedömningen inom hemtjänsten. Vidare kommer satsningen på hemteam att påverka resultatet positivt genom att medborgare snabbare kommer in i sin dagliga livsföring och kan leva ett bra och värdigt liv i sin hemmiljö. Indikator 5.2 Socialstyrelsens brukarbedömning helhet Särskilt boende Utfall 2012 Utfall Utfall Mål Utfallet hämtas från Socialstyrelsens brukarundersökning via databasen Kolada och syftet med indikatorn är att ta reda på hur brukarna/kunderna värderar sitt boende. Resultatet för 2014 blev 2 indexpunkter lägre jämfört med Trots att resultatet försämrats är majoriteten av brukarna i Burlövs kommun nöjda med kommunens särskilda boende. Dock återstår mycket att göra för att uppnå index 84 senast För att möjliggöra en ännu högre nöjdhet bland kommunens boende i särskilt boende analyseras resultatet ständigt i syfte att identifiera förbättringsområden som kan åtgärdas med specifika insatser. Utifrån Socialstyrelsen undersökning kring brukarbedömningen inom särskilt boende kan det konstateras att verksamheten blivit sämre på information. Detta är något förvaltningen kommer att ta tag i och arbeta aktivt med under kommande år. Utbildningsinsatser kommer att hållas kring dessa frågor för att påverka resultatet positivt. Dessutom kommer förvaltningen att införa ÄBIC (äldres behov i centrum) vilket innebär ett systematiskt arbetssätt utifrån den äldres behov och inte som tidigare, utifrån insatser man beviljat. Resultatet av denna modell förväntas bli att verksamheterna får ett bättre underlag för planering, uppföljning och kvalitetsutveckling. För att möjliggöra en ännu högre nöjdhet bland kommunens brukare av hemtjänst analyseras resultatet ständigt i syfte att identifiera förbättringsområden som kan åtgärdas med specifika insatser. Indikatorn är nu integrerad i socialnämndens systematiska kvalitetsarbete och ledningssystem. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33

34 I kommande års arbete med att förbättra näringslivsklimatet i Burlövs kommun ligger fokus på att förbättra: attityder, dialog, mötesplatser, information, tillgänglighet och service. Flera aktiviteter planeras under 2015 för att nå en bättre måluppfyllelse. Bland annat ska nya frukostträffar hållas med näringslivet, praktikdatabas ska upprättas, och företagsbyn utvecklas. Burlövs kommun ska ha en aktiv närvaro i MalmöLundregionen. Med dessa insatser väntas målet för indikatorn bli uppfyllt senast Finansiella mål I Budget 2014 med flerårsplan fastställdes ett finansiellt mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Burlövs kommun: Årets resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, skall vara lägst + 5 mnkr, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning. Indikator 5.3 Svenskt näringslivs företagsklimat totalt, ranking Utfall 2012 Utfall Utfall Mål Resultatet hämtas från Svenskt näringslivs rankning och speglar hur företagen upplever kommunen som en bra plats att verka i. Resultatet visar att Burlövs kommuns resultat kraftigt försämrats jämfört med 2013, en försämring med 87 placeringar. Det innebär att målet att hamna på minst 46:e plats senast 2017 inte längre är uppfyllt. Anledningen till det kraftiga raset är att näringslivet upplever att service till och kommunikation med företagen inte är helt tillfredställande samt att bredbandsutveckling inte framskridit i acceptabel takt. Det handlar om att förbättra servicen och tillgängligheten, men främst tillstånds- och tillsynsfrågorna. För att titta på hur Burlövs kommun ska nå målet senast 2017 har Svenskt Näringsliv konsulterats och i dessa samtal konstaterades att Burlövs kommun idag arbetar utifrån de principer som Svenskt näringsliv rekommenderar. Dessutom har det tagits fram en strategi ihop med näringslivsrådet kring hur näringslivsarbetet ska bedrivas i kommunen. De största utmaningarna för Burlövs kommuns näringsliv är få eller mindre utvecklade nätverk, låg grad av samverkan, många arbetstillfällen inom samma sektor och generationsväxling. Målsättningen innebär att hänsyn måste tas till de beslut om reservationer av tidigare överskott som skett. Årets resultat exklusive reavinster ska då läggas redovisade/planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare reserverats. Det framräknade resultatet benämns Justerat resultat och redovisas nedan: Finansiella mål (mnkr) Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Resultat enligt resultaträkning ,0 101,6 Avgår reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott -7,0 0-83,7 Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut 2,7 15,9 2,8 Justerat resultat 17,5 14,9 20,7 Burlövs kommuns finansiella mål är uppfyllt. Det justerade resultat, 20,7 miljoner kronor, är 15,7 miljoner kronor högre än den finansiella målsättningen, det vill säga ett justerat resultat på minst +5 miljoner kronor. För 2015 och 2016 ser förutsättningarna bra ut för att nå den finansiella målsättningen års budgeterade resultat följer kommunens finansiella målsättning och vi har under 2014 sett en inbromsning av kommunens nettokostnadsutveckling. Dock ser vi att skatteintäkterna i förhållande till fastställd prognos i budget 2015 med flerårsplan sjunker samtidigt som det finns en risk för negativ budgetavvikelse hos vissa nämnder under Under 2016 ökar dock skatteintäkterna något, men eftersom befolkningstillväxten i Burlövs kommun inte beräknas öka i den takt som Sveriges Kommuner och 34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

35 Landsting förutspår i sina skatteprognoser blir det ett nollsummespel. Enligt rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting bör kommuner ha ett positivt resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag, som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Balanskravet Kommunallagens Balanskrav ställer krav på att kommunens intäkter varje år ska vara högre än kostnaderna. Syftet med reglerna är att en kommun inte ska överkonsumera och riskera att morgondagens skattebetalare ska stå för notan. Balanskravet ska uppfattas som ett golv och inte ett tak. Vid eventuellt underskott ska resultatet återställas inom de tre kommande budgetåren. Dock finns undantag för när en kommun får lov att räkna bort vissa kostnader från resultatet vid avstämning mot balanskravet, så kalllade synnerliga skäl. Från och med den 1 januari 2013 introducerades begreppet resultatutjämningsreserv i kommunallagens balanskrav. Lagstiftningen skapar möjligheter att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv är tänkt att användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättningar att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Burlövs kommun har i beslut KF/ beslutat om riktlinjer för resultatutjämningsreserv samt beslutat om att reservera 21,7 miljoner kronor av 2010 och 2011 års resultat efter balanskravsavstämning för resultatutjämningsreserv. Enligt gällande riktlinjer kan reserven disponeras då kommunens skatteintäkter får en svag utveckling till följd av en konjunkturnedgång, det vill säga om skatteunderlagstillväxten blir sämre än genomsnittet mot de senaste 10 åren. Enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömning är det fullt möjligt att disponera reserven 2014 eftersom skatteprognosen för 2014 är lägre än den genomsnittliga skatteunderlagsutvecklingen de senaste 10 åren. Kommunledningskontoret föreslår att 20 miljoner kronor avsätts till resultatutjämningsreserven och under förutsättningar att fullmäktige beslutar enligt förslaget blir avstämningen mot balanskravet för 2014 följande: Avstämning av balanskrav (tkr) Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Resultat enligt resultaträkning Avgår reavinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut Justering för kostnader avseende åtgärder för kostnader där medel reserverats för kommande år Årets balanskravsresultat Det finns regler för hur balanskravsresultatet ska räknas fram. Årets resultat ska justeras för vissa kostnader och intäkter som uppstår under året. Realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade förluster på värdepapper ska räknas bort från resultatet. Vidare ska det framgå om en kommun använt sig av principerna för synnerliga skäl eller använt sig av resultatutjämningsreserven. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 35

36 Av årets resultat utgörs ca 84 miljoner kronor av jämförelsestörande poster, i form av försäljning av exploateringsmark på Flansbjer och Sege nya industriområde. Detta resulterar i att årets resultat efter balanskravsjusteringar är i linje med årets resultat inklusive jämförelsestörande poster. Årets resultat efter balanskravsjusteringar, + 101,6 miljoner kronor, uppfyller kommunens riktlinjer för att reservera medel till resultatutjämningsreserven, ett resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av skatter och statsbidrag, cirka 8,1 miljoner kronor. Av årets resultat efter balanskravsjusteringar föreslås att 20 miljoner kronor reserveras till resultatutjämningsreserven, vilket innebär att Burlövs kommuns resultatutjämningsreserv vid 2014 års utgång uppgår till 41,7 miljoner kronor. Denna avsättning möjliggör att kommunens verksamheter kan fortsätta drivas med dagens kostnadsnivå även om intäkter för skatter och statsbidrag skulle minska med i genomsnitt en procent per år i fem. Samlad bedömning, God ekonomisk hushållning Vi har uppnått målet Finansiella mål 1 Vi är på väg att uppnå målet Övergripande mål 1 4 Vi har inte uppnått målet Totalt I ovanstående tabell sammanfattas måluppfyllelse för de olika perspektiven inom god ekonomisk hushållning, finansiella mål och övergripande mål. Resultaten visar att kommunen bedriver sina verksamheter enligt god ekonomisk hushållning eftersom samtliga kommunfullmäktiges mål, finansiella och övergripande, indikerar på uppfyllelse vid årets slut eller vid målperiodens slut Sedan 2011 har fullmäktige beslutat om att reservera sammanlagt 25,4 miljoner kronor av kommunens uppkomna överskott för särskilda ändamål enligt principerna för särskilda skäl. Inför 2014 fanns 5,7 miljoner kronor kvar i reserverade överskott. Av dessa har cirka 2,8 miljoner kronor utnyttjats under Vid 2014 års utgång finns cirka 2,9 miljoner kronor kvar i outnyttjade reservationer, 1,3 miljoner kronor för Kronetorp (Södra Stambanan) och 1,6 miljoner kronor för kompetenshöjande insatser för flyktingar. Utifrån årets Justerade resultat efter balanskravsavstämningen, 84,3 miljoner kronor, har balanskravet klarats. Av årets balanskravsresultat föreslås 84,3 miljoner kronor reserveras för framtida pensionskostnader. 36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

37 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Årets resultat uppgår till 101,5 miljoner kronor inklusive jämförelsestörande poster. Det är det högsta resultatet som uppvisats de senaste fem åren. Nedan redovisas resultatutvecklingen mellan åren 2010 och 2014: Årets resultat, mnkr ,8 12,4 21,8-0,9 101, Under årens gång har de redovisade resultaten påverkats starkt av ovanliga poster som stör resultatet, så kallade jämförelsestörande poster och extraordinära poster, främst reavinster efter försäljning av fastigheter och aktier. Det starka resultatet 2010 påverkades bland annat av positiva jämförelsestörande poster, motsvarande 5,2 miljoner kronor, till följd av reavinster för exploateringsmark och fastighetsförsäljning. Under 2011 påverkades resultatet väldigt lite av jämförelsestörande poster. Däremot påverkades 2012 års resultat återigen kraftigt av jämförelsestörande poster, såsom återbetalning av tidigare inbetalade försäkringspremier (AFA), reavinster för exploatering och fastighetsförsäljning, 18,7 miljoner kronor blev resultatpåverkan av jämförelsestörande poster marginell. Även detta år påverkades resultatet av återbetalda försäkringspremier från AFA, 10,8 miljoner kronor. Vidare påverkades resultatet negativt till följd av nedskrivningar av Svenshögskolan och Humlemadskolan, 10,7 miljoner kronor. Sammantaget påverkas 2013 års resultat med 0,1 miljoner kronor i jämförelsestörande poster års resultat påverkades däremot kraftigt av jämförelsestörande poster, hela 83,7 miljoner kronor, vilket till största del beror på att detaljplanen för Flansbjer Norra vunnit laga kraft. Som ett led i detta genomfördes försäljningen av exploateringsmark på Flansbjer Norra samt Sege nya industriområde. Efter borträkning av dessa jämförelsestörande poster blev årets resultat 17,9 miljoner kronor. Resultatutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster har utvecklats enligt nedan: kr 40 33, , ,4 10 3, Under större delen av 2000-talet utvecklades ekonomin positivt i Sverige, så även i Burlövs kommun. Det första decenniet under 2000-talet fram tills den finansiella krisen slog till 2008 kännetecknas av höga årliga resultat. Det är skatterna och statsbidragen som utvecklas väsentligt fram till Därefter kan konstateras en stadigt nedåtgående utveckling av resultatet med undantag för 2010 och Mellan åren 2009 och 2010 förbättrades resultatet med hela 16,8 miljoner kronor års resultat hamnar på en väldigt hög nivå till följd av regeringens expansiva finanspolitik med kraftigt höjda, tillfälliga, statsbidrag. Under denna period begränsades dessutom kostnadsutvecklingen genom en restriktiv budget ökade nettokostnaderna kraftigt, vilket resulterade i att resultatet sjönk med 21,2 miljoner kronor jämfört med Orsaken var att nettokostnaderna, exklusive avskrivningar, ökade med hela 7 procent. Detta är en av de högsta ökningarna som kommunen haft mellan två år. Utöver detta minskade det tillfälliga statsbidraget med 12 miljoner kronor. Mellan åren 2011 och 2012 ökade nettokostnaderna med 4,4 procent, 30,0 miljoner kronor, medan skatter och statsbidrag endast ökade med 1,5 procent eller 10,6 miljoner kronor. Effekten blev att resultatet försämrades med 9,3 miljoner kronor. Merparten av kostnadsökningarna, 21,7 miljoner kronor berodde på pris-, löne-, och pensionskostnadsökningar fortsätter nettokostnaderna utvecklas kraftigt, med 6,6 procent eller 46,9 miljoner kronor, vilket är i nivå med rekordåret Mellan 2012 och 2013 utvecklas även skatter och statsbidrag kraftigt, med 5,9 % eller 42,9 miljoner kronor. Ökningen av skatter och statsbidrag var dock inte tillräckligt hög för att väga upp mot nettokostnadsutvecklingen. Effekten av detta blev att resultatet återigen försämrades mot föregående år. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 37

38 2014 års resultat är en klar förbättring, från -1,0 miljoner kronor år 2013 till 17,9 miljoner kronor, det vill säga en ökning med 18,9 miljoner kronor. Orsaken till att resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, förbättrats mot tidigare år är att verksamhetens nettokostnader ökat i långsammare takt än intäkter från skatter och statsbidrag. En bidragande förklaring till detta är att tekniska nämndens kostnader för planerat fastighetsunderhåll återigen minskade till 2012 års nivå. Mellan 2013 och 2014 dämpas nettokostnadsutvecklingen till 1,6 procent samtidigt som intäkter från skatter och statsbidrag fortsätter att öka på en relativt hög nivå, 4,7 procent. Att skatter och statsbidrag utvecklats så kraftigt beror till viss del på en befolkningsökning mellan åren som tillsammans med andra faktorer lett till att skatteintäkterna ökat med 11,5 miljoner kronor. De generella statsbidragen (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSS utjämning etc.) stod för en ökning med 24,6 miljoner kronor mot föregående år. De finansiella posterna blev 3,9 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år och förklaras av lägre ränta på placerat kapital, lägre avkastning ränte- och aktiefonder samt att åtagandet gentemot Trafikverket blev högre än föregående år. Budgetavvikelse Resultatet 2014 blev bättre än budgeterat. Budgeten för 2014 visade på ett resultat, exklusive jämförelsestörande poster, på 1,9 miljoner kronor. Utfallet, 17,9 miljoner kronor, blev 16,0 miljoner kronor bättre än budget. Med budget avses i denna årsredovisning den ursprungliga budgeten för 2014, fastställd av fullmäktige i november För nämndernas budgetavräkning används dock nämndens totalanslag, det vill säga summan av årsbudget och de korrigeringar (resultatöverföring, tilläggsanslag med mera) som kommunfullmäktige har beslutat om under året. På nämndsnivå utgör totalanslaget kommunfullmäktiges direktiv för nämnden. Följande tabell beskriver orsakerna till budgetavvikelserna: Nettokostnaderna blev 11,4 miljoner kronor lägre än budget. En bidragande förklaring till den positiva avvikelsen gentemotbudget är att de centrala posterna utvecklas bättre än budget, cirka 9,2 miljoner kronor. Det är framför allt posterna oförutsedda kostnader och beräknade löneökningar som står för merparten av den positiva avvikelsen, med 4,7 respektive 2,3 miljoner kronor lägre än budgeterat. Nämndernas verksamheter redovisar ett utfall som är 2,2 miljoner kronor lägre än budget. Dock varierar nämndernas resultat. Följande tabell illusterar nämndernas resultat i förhållande till budget: Nämndernas resultat jämfört med budget Övrigt/Centrala poster Socialnämnden -5,1 Barn- & utbildningsnämnden Kultur- & fritidsnämnden Miljö- & byggnämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen 1,1 0,5 0,5 0,7 1,8 11, (mnkr) Samtliga nämnder förutom socialnämnden redovisar positiva avvikelser i förhållande till budget. Av dessa utmärker sig kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden med en positiv avvikelse på 1,8 respektive 1,1 miljoner kronor bättre än budget. Socialnämnden redovisar en negativ avvikelse med -5,1 miljoner kronor jämfört med budget. Nämndernas budgetavvikelser påverkas dels av hur mycket överskott/underskott från tidigare år som förts över till 2014 dels av i kommunfullmäktige beslutade tilläggsanslag. Under året har totalt 1,6 miljoner kronor av föregående års budgetavvikelse överförts till 2014, vilket inneburit att nämndernas budgetar justerats med -1,6 miljoner kronor jämfört med den ursprungsbudget som kommunfullmäktige beslutat om för Budgetavvikelse (mnkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Nettokostnader -765,3-776,7 11,4 Avskrivningar -34,3-35,3 1,0 Verksamhetens nettokostnader -799,6-812,0 12,4 Skatter, statsbidrag enl. SKL 807,1 807,9-0,8 Finansiella poster 12,0 9,0 3,0 Uppräkning S Stambanan -1,6-3,0 1,4 Resultat före jämförelsestörande 17,9 1,9 16,0 poster Jämförelsestörande poster 83,6 72,9 10,7 Årets resultat 101,6 74,8 26,8 Pensionskostnaderna blev 0,1 miljoner kronor lägre än beräknat, medan löneökningar blev 2,3 miljoner kronor lägre än beräknat. Utöver det blev semesterlöneskulden med mera 0,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Avskrivningarna blev 1,0 miljoner kronor lägre än budget vilket beror på att flera beslutade investeringar inte genomfördes. Skatter och statsbidrag blev 0,8 miljoner kronor lägre än budget eftersom skattetillväxten, det vill säga slutavräkningen, 2013 blev något lägre än beräknat. 38 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

39 Finansiella poster blev 2,9 miljoner kronor bättre än budget och beror på att kommunens likviditet vid årsskiftet 2013/2014 var högre än beräknat. Detta resulterade i att ränteintäkterna steg mer än budget. Dessutom blev avkastningen högre än väntat på kommunens fondplaceringar. Utöver detta ökade även borgensavgifterna mer än budgeterat. Uppräkning för Södra Stambanan blev lägre än budgeterat, 1,6 miljoner kronor jämfört med 3,0 miljoner kronor i budget. Förklaringen ligger i att det index som styr åtagandet gentemot Trafikverket ökade mindre än beräknat. Kassaflöde Kassaflödesanalysen i denna årsredovisning följer de rekommendationer som redovisningsrådet har tagit fram. Kassaflödet beskrivs på följande sätt: av likviditeten under 2011 beror främst på förändringar i kortfristiga skulder och fordringar, huvudsakligen avräkningar mot staten för skattemedel års minskning av likviditeten är framförallt kopplat till en högre investeringstakt ,6 196,1 216,4 186,2 222, Kassaflöde (mnkr) Förändring Medel från: Den löpande verksamheten 140,2 34,0 106,2 Investeringsverksamheten -99,9-58,5-41,4 Finansieringsverksamheten -4,1-5,7 1,6 Årets kassaflöde 36,2-30,2 66,4 Likvida medel: Vid årets början 186,2 216,4-30,2 Vid årets slut 222,4 186,2 36,2 Mellan 2013 och 2014 har det skett en positiv förändring i kassaflödet från den löpande verksamheten på 106,2 miljoner kronor. Detta kan främst förklaras av försäljningen av exploateringsmark som uppstått under året, 83,7 miljoner kronor, samt att årets resultat blev betydligt bättre än resultatet 2013, cirka 19 miljoner kronor. Investeringsverksamhetens negativa kassaflöde ökar jämfört med Orsaken är att fler investeringar genomfördes under 2014 jämfört med För finansieringsverksamheten minskar det negativa kassaflödet jämfört med föregående år. En orsak är att återinvestering på utdelning för aktie- och räntefonder, till följd av kommunens långsiktiga förvaltning av medel avsatta för pensionskostnader och Södra stambanan, blev något lägre i förhållande till föregående år. Utöver detta inkommer amortering på VA Syds lån Likviditet (kassa och bank) Likviditeten har varit mycket god under de senaste åren. Kassaflödet från den löpande verksamheten har för perioden tillsammans med försäljningar av exploateringsmark täckt investeringsutgifterna fullt ut. Minskningen Under 2014 ökade de likvida medlen från 186,2 miljoner kronor till 222,4 miljoner kronor, en ökning med 36,2 miljoner kronor I relation till budget blev de likvida medlen vid årets slut 95,6 miljoner kronor mer. Huvudorsaken är lägre investeringar än planerat såväl 2013 som Utöver de likvida medlen finns finansiella omsättningstillgångar i form av medel avsedda för pensionsåtaganden samt bidragen till utbyggnaden av Södra stambanan. Medlen är placerade i aktie- och räntefonder. Marknadsvärdet för fonderna uppgick vid årsskiftet till 109,9 miljoner kronor för pensionsmedlen och 104,8 miljoner kronor för medlen till bidrag Södra stambanan. Föregående årsskifte uppgick värdena till 95,2 miljoner kronor respektive 96,2 miljoner kronor. Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel (eget kapital i förhållande till tillgångarna). En hög soliditet innebär att endast en mindre del av intäkterna behöver tas i anspråk för räntekostnader och amortering av skulder. Utrymmet för att täcka verksamheternas löpande kostnader ökar då. Soliditeten är på så sätt ett mått på de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 39

40 De senaste fem åren har soliditeten legat på en konstant nivå runt 80 procent med undantag för 2012 då soliditeten sjönk till 79 procent. Orsaken till det var att kommunens kortfristiga skulder ökade. Detta resulterade i att det egna kapitalet inte ökade i takt med tillgångarna ökade soliditeten med 0,5 procentenheter på grund av att kommunens tillgångar, främst kassa och bank, sjönk medan det egna kapitalet var i paritet med föregående år. Under 2014 förbättrades soliditeten i och med att resultatet ökade kraftigt i förhållande till tidigare år. Resultatet blev att det egna kapitalet ökade mer än tillgångarna. Enligt redovisningsreglerna tas den skuld kommunen har för pensioner intjänade före 1998 inte upp i balansräkningen, utan redovisas som en så kallad ansvarsförbindelse. Hade denna post inräknats i balansräkningen skulle soliditeten blivit cirka 57 procent vilket är cirka 4 procentenheter högre jämfört med föregående år. Orsaken är att ansvarsförbindelsen minskade kraftigt. Investeringar ,5 Nettoinvesteringar, mnkr 33,1 27,5 58,7 99, Under 2014 uppgick bruttoinvesteringarna till 104,7 miljoner kronor och investeringsbidrag till 4,8 miljoner kronor vilket resulterar i att nettoinvesteringarna hamnade på 99,9 miljoner kronor. Årets nettoinvesteringar motsvarar cirka 62 procent av fastställd budget, eller 160,8 miljoner kronor, och beror bland annat på att en av våra största investeringar, byggnation av nya Svenshögskolan, flyttats fram i tiden vilket resulterat i att betalningsplanen för projektet förändrats. Bland de investeringar som genomfördes var den största en ombyggnation på Tågarpskolan. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser Rådet för Kommunal redovisning har lämnat rekommendationer om uppföljning av kommunens pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Nedanstående tabell följer så långt möjligt denna rekommendation. Kommunfullmäktige beslutade år 2005 att 50 miljoner kronor av de likvida medlen skulle avskiljas och placeras i långsiktig kapitalförvaltning. Dessa skulle användas till framtida pensionsutbetalningar då likviditetspåfrestning- Pensionsmedel & förpliktelser (mnkr) Förändring Förpliktelser: - Avsättning i balansräkning 6,4 6,9-0,5 - Ansvarsförbindelse ,4-15,4 Summa förpliktelser 312,4 328,3-15,9 Pensionsmedel: - Finansiella placeringar 109,9 95,2 14,7 - Återlånade medel 202,5 233,1 30,6 Summa pensionsmedel 312,4 328,3-15,9 Förpliktelser minskade: - Genom försäkring 40,3 32,9 7,4 - Erlagd löneskatt 9,8 8 1,8 Överskottsmedel i försäkringen en ökade. Under år 2005 och 2006 placerades 40 miljoner kronor samt under 2009 ytterligare 10 miljoner kronor. Placeringarna utgörs av andelar i aktiefonder med aktier noterade på Stockholmsbörsen. Utdelningar återinvesteras i fonderna. Vid årets slut uppgick marknadsvärdet till 109,9 miljoner kronor, en ökning med 14,7 miljoner kronor sedan föregående årsskifte. Placeringarna följer föreskrifterna för medelsförvaltningen antagna av kommunfullmäktige Posten återlånade medel avser skillnaden mellan de totala pensionsförpliktelserna och de finansiella placeringarna för detta ändamål. I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas inte pensionsförmåner som har intjänats före 1998 som skuld i balansräkningen utan upptas som så kallad ansvarsförbindelse. Dessa pensionsåtaganden uppgår till 306,0 miljoner kronor inklusive löneskatt. Beloppet utgör en skuld till de anställda som, i fast penningvärde, kommer att minska i takt med att utbetalningar av pensionerna sker. Dessa utbetalningar kommer att öka under de närmaste åren. Ansvarsförbindelsen minskade dock med 15,4 miljoner kronor under Pensionsåtagandet i ansvarsförbindelsen är framräknat enligt principerna i SKL:s rekommendation RIPS07. De ökande framtida pensionsutbetalningarna innebär, förutom en belastning på likviditeten, även en belastning på resultaträkningarna framöver. Även om likviditetsmässiga reserver finns för att täcka utbetalningarna måste dessa tas upp som kostnader i resultaträkningen och således omfattas av balanskravet, det vill säga att årets intäkter ska täcka årets kostnader. Detta är en följd av de särskilda redovisningsreglerna enligt den så kallade blandade modellen. 40 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

41 Foto: Scandinav Bildbyrå Personalekonomisk redovisning 2014 Burlövs kommun har under 2014 ökat i antal anställda. Kommunen har en fortfarande en hög andel kvinnor och en hög andel kvinnodominerade tjänster. Däremot har andelen män i förhållande till kvinnor ökat något. När det gäller sjukfrånvaron i Burlövs kommun är den inte längre högre än i våra kranskommuner. Trots att sjukfrånvaron 2014 har ökat något har den ökat ännu mer i närkommunerna. Anställda och årsarbeten I förhållande till 2013 har antalet tillsvidare- och visstidsanställda ökat med 22 personer. Inom Barn- och utbildningsnämnden har antalet anställda minskat med anledning av vikande barnantal i förskolan och elevunderlag i skolan. Samtidigt har antalet anställda ökat inom Socialnämnden dels för att kommunen under 2014 startat en ny verksamhet för ensamkommande flyktingbarn, dels utifrån befolkningsstrukturen. Det kan konstateras att antalet visstidsanställda har ökat mer än antalet tillsvidareanställda. Detta har delvis sin förklaring inom skolorna och förskolorna där rekryteringssituationen är svår och där obehöriga lärare har anställts på visstidsanställningar i väntan på att bli behöriga lärare eller att anställning av behöriga lärare ska bli möjlig. Den interna rörligheten i kommunen har visat sig främst inom Kommunstyrelsen som resultat av den omorganisation som skedde under Det har medfört att antalet anställda på kommunledningskontoret har ökat medan antalet på övriga förvaltningar har minskat i motsvarande omfattning. Kommunen går i rätt riktning när det gäller strävan att erbjuda heltidsanställning. År 2014 hade ca 70 procent av kommunens medarbetare heltidsanställningar. Förändringen från 2013 till 2014 innebär en ökning med cirka 2,5 procent. Inom kommunen finns det en hög andel kvinnor inom samtliga nämnder. Männen utgjorde ,3 procent av kommunens totala antal anställda. Tabellen nedan visar antalet tillsvidare-och visstidsanställda inom kommunen inom avtalsområdet AB (Allmänna Bestämmelser) och PAN (Personliga assistenter) men exklusive timanställda. Antal anställda per nämndsnivå Kvinnor Män Totalt 2014 Totalt 2013 Kommunledningskontoret Samhällsbyggnads förvaltningen Socialförvaltningen Utbildnings- och kultur förvaltningen Totalt Antalet årsarbetare uppgick 2014 till 890 vilket är en ökning från föregående år då antalet årsarbetare låg på 883. Burlövs kommun hade under 2014 inne timavlönade som motsvarande 93,77 årsarbetare. Detta innebär en ökning i förhållande till föregående års 84,22 årsarbetare. Med FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 41

42 en ökad frånvaro både gällande sjukfrånvaro men även tjänstledigheter så blir resultatet en högre andel timanställda att utföra arbete. Bland annat har kommunen just nu ett flertal barnskötare som läser till förskolelärare och även lärare som läser färdigt sina utbildningar för att få legitimation och utökade behörigheter. Tabellen nedan visar antal årsarbeten per nämnd. Urvalet avser tillsvidare- och visstidsanställda inom avtalsområdet AB. Anställda inom avtalsområdet BEA (beredskapsavtalet) ingår inte. Mätdatum för statistiken är den 1 november varje år och är räknat på 165 timmar i månaden. Antal årsarbeten per nämnd Övertid och mertid per förvaltning 2014 Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Totalt 2014 Övertid i timmar Totalt 2013 Avv. 13/ Diff 2013/2014 Kommunstyrelsen 44,8 36,4 8,4 Tekniska nämnden 22,3 22,1 0,2 Miljö- och byggnämnden 8,4 9,9-1,5 Kultur och fritidsnämnden 25,1 25,3-0,2 Barn- och utbildningsnämnden 455,5 459,1-3,6 Socialnämnden 334,2 329,5 4,7 Totalt 890,3 883,0 7,3 Övertid och mertid Övertids- och mertidsuttaget för 2014 har ökat i jämförelse med föregående år. Genomsnittet för övertidsuttag per anställd var under ,3 timmar i jämförelse med 2013 års 5,7 timmar per anställd. Ökningen inom Kommunledningskontoret har varit mer än en fördubbling av uttaget. Utbildnings- och kulturförvaltningen ligger på ungefär samma uttag medan Samhällsbyggnadsförvaltningens uttag har minskat kraftigt under 2014 i jämförelse med Detta tros bero på den omorganisation som skedde kring sommarberedskapen på fastighet och Kommunteknik under Tabellen nedan visar den övertid och mertid som funnit under 2014 på respektive förvaltning. I statistiken ingår samtliga månadsavlönade från AB och PAN avtalsområden. Mertid i timmar Avv. 13/14 137,0 91,7 0,0 0,0 546,9-421,8 1,5 1,5 Socialförvaltningen 2 766,5 647, , ,4 Utbildnings- och kulturförvaltningen 3 878,6 511, ,3 40,1 Totalt 7 328,9 828, ,4 Lön Medellönen för tillsvidareanställda och visstidanställda inom avtalsområdet AB, exklusive timanställningar omräknat till heltid var för kvinnor kr per månad och för män kronor per månad. En förklaring till att kvinnors medellön i kommunen ligger kronor lägre än männens är att en stor andel av de yrkeskategorier som har en hög andel kvinnor också generellt sett är yrken där löneläget är lägre. Från 2011 till 2014 har löneskillnaden ökat med 957 kronor till kvinnors nackdel. Vid halvårsbokslutet 2014 var differensen större mellan män och kvinnor jämfört med andra halvåret Vilket innebär att männen vid löneöversynen 2014 fick ett bättre utfall än kvinnorna vilket ökade skillnaderna. Under andra halvåret 2014 utjämnades skillnaderna då lönesättningen sker mer jämställt vid nyanställning än det görs vid löneöversynen. En lönekartläggning genomfördes 2014 i Burlövs kommun med hjälp av verktyget MIA (Marknad-Individ-Arbete). I samband med upprättandet reviderades värderingsgrunderna för alla kommunens olika yrkesgrupper. Med utgångspunkt från bland annat lönekartläggningen upprättades en handlingsplan som arbetsgivaren gick fram med förslag på prioriterade grupper utöver vad som budgeterats för löneöversynen Målsättningen med prioriteringarna är att minska osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor samt att öka konkurrenskraften för vissa svårrekryterade grupper. De största prioriteringarna ska ske inom främst lärarkåren, myndighetsutövning och enhetschefer inom socialförvaltningen. Tabellen nedan visar statistiken över medellönen på samtliga tillsvidareanställda personer i Burlövs kommun, vilket även inkluderar vilande tillsvidareanställningar. Medellönen uppdelat på kön och ålder Kvinnor Män Totalt -29 år år år år år Totalt Arbetad tid Den arbetade tiden var under 2014, avrundat, 78 % av överenskommen arbetstid under Vilket är en minskning med 1 procent jämfört med En bidragande orsak är att sjukfrånvaron ökat. Dessutom ökade uttaget av semester jämfört med föregående år. 42 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

43 Tabellen nedan visar hur fördelningen ser ut på den ordinarie arbetstiden. Fördelning av den totala tiden Arbetad tid Semester Föräldraledigt 0, Sjukdom 6, Övrig frånvaro Personalkostnader (mnkr) Bruttolön 353,7 339,9 325,5 312,7 309,2 Lagstadgade 106,2 102,3 97,6 93,9 92,8 arbetsgivaravgifter Avtalsmässiga 0,7 0,6 0,6 0,6 0,9 arbetsgivaravgifter Pensioner inklusive 39,6 38,7 38,0 35,5 32,5 särskild löneskatt Personalkostnader 500,2 481,4 461,7 442,7 435,4 Personalkostnaderna ökade med 18,7 miljoner kronor. De avtalsmässiga löneökningarna inklusive ökningen av arbetsgivaravgift står för 11,2 miljoner kronor. Arbetsgivaravgifterna och kalkylerad pensionskostnad uppgår till 38,46 % och är oförändrad jämfört med föregående år. Pensionsavgångar Under 2014 har 32 personer valt att gå i pension i Burlövs kommun. Av dessa har 12 personer valt att gå vid 65 års ålder. Övriga 20 personer har utnyttjat möjligheten till rörlig pensionsålder och valt att gå antingen innan eller efter de fyllt 65 år. I diagrammet visas antal pensionsavgångar för räknat med pensionsuttag vid 65 år Under de närmaste fem åren kommer 115 tillsvidareanställda att uppnå 65 års ålder inom Burlövs kommun. Med rörliga pensionsåldern går det inte att förutse när någon avser att gå i pension. Någon klar bild av anledningen till varför man går tidigare eller inte går inte att förutse eftersom det helt beror på individuella val och orsaker. Det kan dock konstateras att det finns grupper som kommer att vara mer utsatta än andra. Exempelvis kommer an- läggningsarbetare, speciallärare och lärare i grundskolans tidigare år stå inför stora pensionsavgångar i förhållande till gruppstorlek under perioden Det kollektivavtalade tjänstepensionsavtalet KAP-KL (Tjänstepensionsavtal för anställda inom kommun och landsting) gäller fortfarande mellan Arbetsgivarförbundet Sveriges kommuner och landsting, Pacta och samtliga huvudorganisationer. Parterna har nu tagit fram AKAP- KL (Tjänstepensionsavtal för anställda inom kommun och landsting för födda 1986 eller senare) som är ett mer avgiftsbestämt system än KAP-KL som är mer förmånsbestämt. Avsättningsprocenten för tjänstepensionen år 2014 låg på 4,5 procent. Burlövs kommun planerar för att under 2015 anta AKAP-KL. Detta kommer att finnas med i kommunens Pensionspolicy. Personalomsättning Under 2014 var personalrörligheten i Burlövs kommun betydligt större än Totalt slutade 219 personer sina anställningar i kommunen. Av de 219 personerna slutade 99 sin anställning i Burlövs kommun på egen begäran, 60 på grund av omorganisation, 32 gick i pension, 7 efter överenskommelse, 3 med anledning av arbetsbrist, 12 genom intern rörlighet och 6 av annan orsak. Den största personalrörligheten 2014 var inom barn- och utbildningsnämnden där Svenshögskolan, Stora Dalslund 4-9 och Södervångskolan utmärker sig. Rekryteringsläget under 2014 har varierat från yrke till yrke. Inom flera områden såsom lärare, fritidspedagoger, förskolelärare samt socialsekreterare har det varit svårt att rekrytera på grund av en ökad konkurrens på arbetsmarknaden. Sjukfrånvaro Kommunens totala sjukfrånvaro 2014 uppgick till 6,0 procent vilket är en mindre ökning jämfört med 2013 års siffror. Antalet sjukfrånvarotimmar uppgick till motsvarande 63,6 årsarbetare jämfört med 59 årsarbeten under Flera enheter inom både socialnämndens och barnoch utbildningsnämnden har höga sjuktal, i flera fall upp mot 9 %. Enheten Svenshög 1 inom förskoleverksamheten sticker ut med 13,2 procent sjukfrånvaro. Det kan konstateras att andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukfrånvaron ligger högt på flera enheter inom Socialnämnden. Avdelningen Boken på Boklundens äldreboende sticker ut med över 60 % långtidssjuka av den totala sjukfrånvaron. Under 2014 betaldes sjuklön ut för 6,2 miljoner kronor vilket är mer än 0,1 miljoner kronor mer än Den faktiska kostnaden för sjukfrånvaron är dock betydligt högre då sjukadministration, eventuell vikarielön, kvalitets- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 43

44 försämringar, övertidskostnader och förlorad arbetsinsats inte är med i de 6,2 miljonerna. Sjuklön utbetalas för dag 2 14 med 80 procent av lönen och för dag betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen. Det totala antalet sjuktillfällen minskade 2014 till från 2013 då det låg på Noterbart är att det 2013 ökade med 68 tillfällen jämfört med Av den totala sjukfrånvaron utgörs 35 av sjuktillfällen som är längre än 60 dagar vilket är en ökning från föregående år. Av detta kan vi se att sjukperioderna varit längre under 2014 än föregående år i relation till att sjukfrånvaron totalt sett ökat I motsats till 2013, då korttidssjukskrivningarna dag 1-14 ökade mot 2012 ser vi att det har minskat igen Däremot visar sjukskrivningsdagar i perioden dagar en ökning med ungefär 2000 dagar från 2013 till Hänsyn har inte tagits till hel- eller deltidssjukskrivningar. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Burlövs kommun. Vi kan se samband mellan en ansträngd psykosocial arbetsmiljö på en del av våra arbetsplatser och en hög sjukfrånvaro inom dessa enheter. Den andra stora faktorn är förslitningsskador inom fysiskt tunga arbeten såsom kök, vård, förskola och gata. Rehabilitering Rehabiliteringsarbetet har under 2014 aktualiserats med nya rutiner. Det har gjorts en genomgång av systemet och de nya rutinerna med flertalet chefer i kommunen. Cheferna har med personalavdelningen lagt upp strategier för de långtidssjukskrivna och sett över faktorer på enheter där korttidssjukfrånvaron varit hög. Under 2014 har kommunen öppnat 174 nya rehabiliteringsärenden och stängt 140 stycken. Detta är en ökning i förhållande till föregående år då 150 öppnades och 108 stängdes. Det kan konstateras att samtliga bevakningar av kommunens rehabiliteringsärenden inte har behandlats under året. Detta gör att det inte finns något klart samband mellan antal personer som har haft hög sjukfrånvaro under 2014 och antalet öppnade ärende. Kommunen har av de 140 avslutade ärendena avslutat flera långa rehabiliteringsprocesser under året som legat sedan både 2012 och Från årsskiftet 2014/2015 tar kommunen med sig 107 öppna ärenden, varav 40 av personerna är sjukskrivna. Vid årsskiftet har kommunen 20 heltidsjuka, 4 med sjukskrivning på 75 procent, 13 på 50 procent och 3 på 25 procent. Tabellen nedan visar sjukfrånvaron i % fördelat på män och kvinnor samt ålder. Sjukfrånvaron på kön och ålder < >50 Totalt Frånvaro >60 dagar Kvinnor 4,0 (3,6) 5,9 (5,3) 7,3 (6,9) 6,3 (5,9) 35,7 (33,5 ) Män 1,8 (1,4) 5,7 (3,4) 4,1 (5,0) 4,4 (4,0) 32,5 (25,9) Totalt 3,4 (3,1) 5,9 (5,0) 6,7 (6,6) 6,0 (5,6 ) 35,3 (32,5) Diff ,3 0,9 0,1 0,4 2,8 44 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

45 sammanställd redovisning 2014 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

46 Förvaltningsberättelse Kommunal verksamhet bedrivs huvudsakligen genom andra juridiska personer via det helägda Burlövs Bostäder AB och det delägda bolagen AB Malmöregionens avlopp (kommunens andel = 45 procent). Kommunfullmäktige beslutade år 2006 om en omstrukturering av ägandet. Syftet var huvudsakligen att eliminera den negativa skattebelastning som uppkommer då vinstgivande verksamhet bedrivs i bolagsform. Kommunens aktier i Burlövs Bostäder AB och AB Malmöregionens Avlopp överläts till det av kommunen helägda bolaget Skärfläckan AB. Köpeskillingen erlades genom lån från kommunen. Burlövs Bostäder AB Burlövs Bostäders resultat före skatt har förbättrats jämfört med 2013, från + 18,4 miljoner 1 kronor till +19,1 miljoner kronor. Förbättringen beror i sin helhet på ökade hyresintäkter. Resultatet medger att stora delar av de periodiska ombyggnadsarbetena kan finansieras med egna medel. Enligt upprättad risk- och känslighetsanalys, som ska visa hur resultatet för bolaget påverkas av förändringar i omvärlden, har fyra områden identifierats som bolagets risker; hyresutveckling, vakansgrad, drift- och underhållskostnadsutveckling samt ränterisk och finansieringsrisk. Hyresutvecklingen påverkas normalt genom förhandlingar med Hyresgästföreningen. I februari 2014 tecknades en tvåårig överenskommelse med Hyresgästföreningen om hyreshöjningar motsvarande 1,5 procent från den 1 mars 2014 och en ytterligare höjning med 1,5 procent den 1 februari Bolagets fastighetsbestånd är väl underhållet och hyresnivåerna är i förhållande till kommunerna i regionen måttliga. Vakansgraden är låg för bostäder och lokaler. I nuläget finns inga lediga lägenheter och efterfrågan på bolagets bostäder och lokaler beräknas vara fortsatt hög under Vid årsskiftet fanns endast enstaka vakanta lägenheter. Vakansgraden för bostäder och lokaler uppgick till 0,3 respektive 0,8 procent. Omflyttningen av hyresgäster var fortsatt låg under 2014 och den totala omflyttningen för året uppgick till 9,1 procent, vilket var en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med Under 2014 påbörjades ingen nyproduktion av bostäder, dock har planering pågått för utveckling av området vid fastigheten Ugglan. Vidare har bolaget under 2014 förvärvat fastigheten Arlöv 17:25 i syfte att utveckla och förtäta kvarteret Hägern i centrala Arlöv. Drift- och underhållskostnadsutvecklingen förväntas öka mer framöver. Det är främst kostnader för värme, vatten, el och sophämtning som styrs till del av faktorer utanför bolaget och dessa kostnader förväntas öka mer än övriga driftskostnader. Underhållsbehovet kommer inom de närmaste åren att prioriteras om när hiss- och stambyten i fastigheterna skall påbörjas. Räntekostnadernas utveckling påverkar bolaget mycket. För att hantera risken med räntekostnadernas utveckling används ränteswapar. Kommunfullmäktige beslutade om Ansökan om kommunal borgen för upptagande av lån för nybyggnad på fastigheten Arlöv 21:228, fastigheten Granliden Burlövs Bostäder AB. I beslutet utökades ramen för borgen för Burlövs Bostäders upplåning med 47 miljoner kronor. I beslut ingår även ett bemyndigande till kommunstyrelsen att inom en av kommunfullmäktige fastställd borgensram bevilja borgen till Burlövs bostäder. Borgensramen för 2014 fastställdes till 546,6 miljoner kronor. Kommunens borgensåtagande för bolagets anläggningslån uppgick vid årsskiftet till 546,6 miljoner kronor, vilket är i paritet med fastställda borgensramen. Utöver borgen för anläggningslån har kommunen tecknat borgen för bolagets pensionsförpliktelser 2,0 miljoner kronor, samt checkräkningskredit på 5,0 miljoner kronor. Checkräkningskrediten var vid årsskiftet inte utnyttjad. 1. Justerat resultat efter övergång till K3 redovisning. Vid en övergång till K3 upprättas en ingångsbalansräkning i vilket K3:s redovisning- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. I bokföringen för 2014, har de ändringar i den nya resultaträkningen för 2013 som har gjort föranledda av övergången till K3, bokförts mot balanserat resultat, uppskjuten skatt och byggnader 46 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

47 AB Malmöregionens avlopp /ABMA AB Malmöregionens avlopp (ABMA) äger och driver anläggningar för avledande av avloppsvatten från Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lomma till Malmö stads avloppsreningsverk Sjölunda. Bolaget har inga anställda. Verksamheten påverkades kraftigt av regnet i slutet av augusti, mitten av oktober och under december. Detta medförde till att systemet belastades över dess kapacitet. Under året ersattes befintlig pumpstation C i Lomma med en ny modern station. Utöver det har ett reservelverk uppförts vid pumpstation D i Hjärup. Årets resultat är +/- 0. Företagets kostnader fördelas i sin helhet på delägarna. Skärfläckan AB Skärfläckan AB:s uppgift är att äga och förvalta aktier i dotter- och intressebolag. Bolaget äger samtliga aktier i Burlövs Bostäder AB samt 45 % av aktierna i AB Malmöregionens Avlopp. Årets resultat blev +2 miljoner kronor och har framförallt uppstått till följd av utdelning på aktier i dotterbolag. Under året har dotterbolaget, Burlövs Bostäder AB, lämnat utdelning till moderbolaget, Skärfläckan, med 2,0 miljoner kronor. Dessa medel föreslår styrelsen och verkställande direktör att vid årsstämman disponera i utdelning till ägare, Burlövs kommun. Vidare har bolaget erlagt 5,1 miljoner kronor i ränta till Burlövs kommun samt erhållit aktieägartillskott på 5,1miljoner kronor från kommunen. Bolaget har erhållit koncernbidrag på 6,6 miljoner kronor från Burlövs Bostäder AB samt lämnat aktieägartillskott på 6,0 miljoner kronor till dotterbolaget, Burlövs Bostäder AB. Differensen motsvarar beräknad skatt för Skärfläckan AB samt minskad skattebelastning för Burlövs Bostäder AB. Räddningstjänst Syd Sedan 2006 bedrivs kommunens räddningstjänst via kommunalförbundet Räddningstjänst Syd. I kommunalförbundet ingår förutom Burlöv, Malmö, Lund, Eslöv och Kävlinge kommuner. VA SYD övergick kommunens VA-verksamhet till kommunalförbundet VA SYD. I kommunalförbundet ingår förutom Burlöv, Malmö, Lund och Eslövs kommuner. I samband med övergången övertog förbundet anläggningstillgångar på 23,1 miljoner kronor. Betalning erlades genom att uppta lån på samma belopp från Burlövs kommun. Under åren som gått sedan övergången till förbundet har en del underhålls- och investeringsprojekt genomförts för att förnya och förbättra anläggningarna. Dessa har finansierats genom att uppta nya lån från Burlövs kommun. Total låneskuld till Burlövs kommun är 34,4 miljoner kronor per Driftsentreprenader Kommunal verksamhet via uppdragsföretag förekommer inom ett antal olika verksamheter i Burlövs kommun. Under 2013 finns tre stora driftsentreprenader inom Burlövs kommuns verksamheter. Kostnaden för dessa entreprenader uppgår till sammanlagt 18 miljoner kronor för Tekniska nämndens skötsel av fastighetsmark sköts av Söderlind och Jeppson. Under hösten 2014 gick entreprenaden tillbaka till tekniska nämnden till följd av konkurs. Entreprenad summan för 2014 uppgick till 1,4 miljoner kronor. Sedan 2010 drivs en stor del av städ verksamheten av ISS Facility Services AB och entreprenadsumman för 2014 uppgår till 5,1 miljoner kronor överfördes driften av Svenshögs äldreboende till Attendo Care AB och entreprenadsumman för 2014 uppgår till 11,5 miljoner kronor. IT-nämnd Sedan 2012 bedrivs kommunens IT- verksamhet via en gemensam IT-nämnd ihop med Kävlinge- och Staffanstorps kommuner. Lönenämnd Sedan 2013 bedrivs kommunens Löneservice via en gemensam lönenämnd ihop med Kävlinge- och Staffanstorps kommun. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 47

48 Sammanställd redovisning De sammanställda räkenskaperna för Burlövs kommun omfattar kommunen samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över (dotterbolag). Ett samägt bolag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. I den sammanställda redovisningen inkluderas varje enskilt företag, direkt eller indirekt ägt. VA SYD ingår från och med 2011 som intresseföretag där separat redovisning upprättas för Burlövs del. Kommunen överlät samtliga aktier i Burlövs Bostäder AB samt AB Malmöregionens Avlopp till det nybildade, av kommunen helägda, bolaget Skärfläckan AB. Köpeskillingen på totalt 175 miljoner kronor betalades genom att bolaget upptog lån från kommunen på samma belopp. Aktieförsäljningen innebar en reavinst för kommunen på 171,5 miljoner kronor. Under 2010 förvärvade Burlövs Bostäder AB Förvaltnings AB Långskeppet 5 för uppförande av bostäder på fastigheten Arlöv 6:34. Under 2013 fusionerades Långskeppet till Burlövs Bostäder AB övergick kommunens VA-verksamhet till kommunalförbundet VA SYD. Förbundet övertog anläggningstillgångarna och betalning betalades genom att uppta lån på samma belopp från Burlövs kommun. I de sammanställda räkenskaperna ingår, förutom kommunen: Skärfläckan AB: ägd andel 100 % Burlövs Bostäder AB: ägd andel 100 % AB Malmöregionens Avlopp, ABMA: ägd andel 45,0 %, röstandel 45,0 %, VA Syd andel av gemmensamma kostnader 2,8 % Redovisningen är anpassad till rekommendationer vad gäller obeskattade reserver i företag. Beräknad latent skatt redovisas som avsättning i koncernbalansräkningen och som skattekostnad i koncernresultaträkningen. Årets resultat Årets resultat efter skatt för koncernen blev en vinst på 118,2 miljoner kronor (2013: vinst 13,8 miljoner kronor) och fördelas enligt följande: Årets resultat (mnkr) Burlövs kommun 101,6-1,0 Skärfläckan AB 2 2,0[1] Burlövs Bostäder AB 19,1 18,4(1) Förv AB Långskeppet ABMA 0 0 Kommunalförbundet VA Syd 0 0 Avgår interna reavinster 0 0 [1] Justerat resultat efter övergången till K3 redovisning Soliditet Soliditeten har ökat från 51,3 procent 2013 till 54,2 procent Soliditeten i de ingående företagen (inklusive interna reavinster) fördelas enligt följande: Soliditet (%) Burlövs kommun 80,4 79,9 Burlövs Bostäder AB 32,8 31,8 Förv AB Långskeppet ABMA 0,1 0,1 Skärfläckan AB 0,1 0,1 Kommunalförbundet VA Syd 0,0 0,0 Årets verksamhet Skärfläckan AB Bolagets uppgift är att äga och förvalta aktier i dotteroch intressebolag. Bolaget äger samtliga aktier i Burlövs Bostäder AB samt 45 procent av aktierna i AB Malmöregionens Avlopp. Bolaget har betalat 5,1 miljoner kronor i ränta till Burlövs kommun samt erhållit aktieägartillskott på 5,1 miljoner kronor från kommunen. Bolaget har erhållit 2,0 miljoner kronor i utdelning och koncernbidrag med 6,6 miljoner kronor från Burlövs Bostäder AB samt lämnat aktieägartillskott på 6,0 miljoner kronor. Det bundna egna kapitalet uppgår därefter till oförändrat 0,1 miljoner kronor. 48 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

49 AB Malmöregionens Avlopp, ABMA Bolaget äger och driver anläggningar för avledande av avloppsvatten från Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lomma till Malmö stads avloppsreningsverk Sjölunda. Bolaget har inga anställda. Bolaget har under 2014 genomfört ett byte av pumpstation C i Lomma med en ny modern station. Utöver det har ett reservelverk uppförts vid pumpstation D i Hjärup. Årets resultat är +/- 0. Företagets kostnader fördelas i sin helhet på ägarna. Burlövs Bostäder AB Bolaget äger och förvaltar fastigheter med mera till ett bokfört värde av 853,1 miljoner kronor och med (+1) lägenheter och 73 kommersiella lokaler inom Burlövs kommun. I en intern marknadsvärdering bedöms marknadsvärdet på bolagets fastighetsbestånd till miljoner kronor +/- 25 miljoner kronor. Under året förvärvades fastigheten Arlöv 17:25 i syfte att utveckla och förtäta kvarteret Hägern i centrala Arlöv Resultatet före dispositioner och skatt blev +19,1 miljoner kronor (2013: +18,4 miljoner kronor). Resultatet har belastats med kostnadsförd del av ombyggnad med 4,6 miljoner kronor (2013: 8,0 miljoner kronor). Uthyrningsläget är fortsatt gott. Vid årsskiftet fanns endast 2 (2013: 6) vakanta lägenheter. Bolaget har ett väl underhållet fastighetsbestånd och en flerårig underhållsplan för varje fastighet. Planerade underhållsåtgärder uppgick under 2014 till 11,5 miljoner kronor och avsåg åtgärder i bostäder samt underhåll av gemensamma utrymmen och yttre åtgärder. Exempel på åtgärder har varit byte av dränering, hissar med mera. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 49

50 50 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

51 verksamheterna VERKSAMHETERNA 51

52 Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens organ för den strategiska och övergripande nivån för utveckling av kommunen. Dessutom utgör förvaltningen en servicefunktion åt den politiska ledningen och kommunens övriga intressenter. Kommunledningskontoret består av en stabsfunktion, kansli-, ekonomi- och personalavdelning. Fram till mars 2014 ingick även planeringsavdelningen, nu under samhällsbyggnadsförvaltningen. Sedan 1 juli ingår även den nya avdelningen kommunikation- och medborgarservice. Viktiga händelser 2014 Medborgarservice vår nya ingång till kommunen för medborgare, näringsliv och besökare öppnade portarna för allmänheten i november. Nio e-tjänster lanseras Ny administrativ tjänstemannaorganisation (ny nämndsadministration, samlad ekonomifunktion samt en medborgarservice funktion). Ny kommundirektör tillträdde i maj Valen 2014 genomfördes rättsäkert 52 VERKSAMHETERNA

53 Ekonomisk analys Belopp i tkr Bokslut 12/31/2014 Budget 12/31/2014 Budg. Avvikl 12/31/2014 Bokslut 2013 Förändring 2013/2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymförändringar, mnkr 7,3 0,9 Volymförändringar, % 15,2% 2,1% Nettoinvesteringar, mnkr 4,9 4,2 Nämndens nettokostnader har understigit budget med ca 1,8 miljoner kronor. Av det totala överskottet finns cirka 0,9 miljoner inom fysisk planering trots arkitekttävling och uppdatering av primärkarta, - främst med anledning av lägre kostnader för stambanan och detaljplaner än vad som var budgeterat. Även kostnader för totalförsvar och samhällsskydd har understigit budget med cirka 0,4 miljoner kronor. Nämnden har under året däremot haft kostnader som överstigit budgeten - för IT verksamheten, cirka 1,4 miljoner kronor. Det beror på att samarbetet med samarbetskommunerna har fördyrats under de senaste åren och på att nämnden under 2014 blivit debiterad med en straffavgift för audit som Microsoft gjort av kommunens plattform. Vidare har bytet av televäxeln lett till att det under övergången förekommit dubbla kostnader för telefonin. Även överförmynderiet har under 2014 haft högre kostnader än budgeterat. Anledningen till detta är att det kommit in fler ärenden, främst ensamkommande barn. Nämndens nettokostnad beräknas öka med 7,3 miljoner kronor räknat i fasta priser mellan 2013 och Kostnader för kommunledningskontoret har ökat med 6,0 miljoner kronor under året främst på grund av omorganisationen som inneburit centralisering av ekonomi- och kanslifunktion samt införande av Medborgarservice. Även kostnadsökningen till samarbetsnämnden för IT finns inräknad under kommunledningskontoret, motsvarande 0,9 miljoner kronor. Övrig politisk verksamhet svarar för cirka 1,0 miljon kronor av nämndens totala nettokostnadsökning. Ökningen beror främst på de två valen som genomförts under supervalåret Utöver detta har även kostnaderna för överförmynderiet ökat under 2014 jämfört mot 2013 med anledning av fler inkomna ärenden under året. Vidare beräknas nämndens administrativa omkostnader ha öka med cirka 0,3 miljoner kronor främst på grund dubbla kostnader under andra halvåret 2014 för televäxel. VERKSAMHETERNA 53

54 Verksamhetens resultat TRYGGHET Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Nämndsmål Indikator Res. Kommentarer till till resultatet Den totala brottsligheten ska minska Andel personer som känner sig otrygga ska minska Brottsstatistik, BRÅ (per invånare) Polisens trygghetsmätning Antalet anmälda brott under 2014 har minskat med st/ inv jämfört med föregående år. Största delen av förbättringen syns gällande rån och stöldbrott. Rånen har minskat med nästan 45 %. Antalet stöldbrott har minskat med 13,5 %. Analys: Samverkan i kommunen samt polisens närvaro har inneburit minskat antal anmälningar. Trots färre anmälningar är det viktigt att utredningar äger rum så att den anmälda händelsen får rätt och snabb hantering. Polisens trygghetsmätning genomfördes inte Enligt KKIK (Kommunens Kvalitet i Korthet) har trygghetsidex förbättrats i Burlövs kommun med sammanlagt 11 procentenheter sedan (2012: 38; 2013: 42; 2014: 49). Information från samtliga medverkande i Örat mot marken, kommunens nätverk med berörda myndigheter för att förbättra tryggheten, pekar på att kommunen upplevs som tryggare i yttre miljöer jämfört med tidigare år. Analys: För att få en indikation gällande trygghetsfrågan i Burlövs kommun har vi, i avsaknad av polisens trygghetsmätning, i år valt att redovisa och jämföra kommunens resultat i KKIK, trygghetsindex samt antalet anmälda brott per 100 invånare. Detta försvårar jämförelser och analys. Dock är deltagarna i Örat mot marken ense om att tryggheten i yttre miljöer har ökat och att störningar har minskat. 54 VERKSAMHETERNA

55 MEDBORGARINFLYTANDE Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Nämndsmål Indikator Res. Kommentarer till till resultatet Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling Del av NII (Nöjd inflytande index) Målet är på väg att uppnås. Många insatser har gjorts under året för att burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. I Medborgarundersökningen har Nöjd-Inflytande-Index ökat sedan 2013, från index 36 till index 39. Dock har indikatorn, som är en del av det totala indexet, försämrats marginellt från 4,5 till 4,4. Analys: Förbättringar sker kontinuerligt vad gäller medborgarnas möjligheter att påverka. Burlövs kommuns kanaler för sociala medier fortsätter att utvecklas och får kontinuerligt fler gillare. Medborgarna fortsätter att använda Tyck om Burlöv för att komma med synpunkter på kommunens verksamhet och utveckling. E-förslagen används också som påverkanskanal, men inte i samma omfattning som En anledning till detta kan vara att medborgarna ännu inte har sett något konkret resultat av de e-förslag som togs fram under VERKSAMHETERNA 55

56 BOENDE OCH MILJÖ År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. Nämndsmål Indikator Indikator Res. Kommentarer Kommentarer till till resultatet resultatet God planberedskap för bostäder. Icke använd planlagd mark för bostäder, kvm. Målet inte helt uppfyllt. Länsstyrelsen krävde under 2014 ytterligare markmiljöundersökningar och förnyad granskning av detaljplan Kronetorp 1:1. Därmed kommer denna plan inte att vinna laga kraft förrän år Det innebär att Burlövs kommun i slutet av 2014 har planberedskap för 260 lägenheter det vill säga att målet inte helt uppfylls. Analys: Framtidsplanen har antagits och vunnit laga kraft år 2014 och därmed finns det översiktlig planberedskap för ett invånarantal om år Detaljplanen för Kronetorp 1:1 har beslutats gå ut på en andra granskning vilket innebär att när Kronetorp 1:1 vinner laga kraft, vilket den beräknas göra sommaren 2015, får kommunen ytterligare planberedskap för strax över 300 lägenheter vilket, tillsammans med de 260, kommer att uppfylla delmålet om en planberedskap på 320 lägenheter med råge. Viljan att rekommendera andra att flytta till Burlöv ska öka. Betygsindex: NRI-rekommendation Utifrån de aktiviteter som har genomförts och kommer att genomföras under året i enlighet med verksamhetsplanen, görs bedömningen att målet kommer att uppnås. Analys: Exempel på åtgärder som har genomförts under år 2014 för att förbättra måluppfyllelse: Framtidsplanen/Översiktsplanen har antagits och kommunicerats brett via exempelvis Facebook, utskick, burlov.se och förvaltningsövergripande informationsmöten. Arkitekttävlingen för Kronetorpsområdet har avslutats, ett juryutlåtande har upprättats och en vinnare har utsetts. Ett plankonsultavtal har upprättats med vinnaren för fortsatt framtagning av en skelettdetaljplan över området som har utökats och nu även inkluderar området runt Burlöv Center och del av området vid Svenshög. Uppfylla målen i bredbandsstrategin med 90% anslutna med minst 100Mbit, innan 2020 Andelen anslutna hushåll och företag ska öka med 10% per år. Bredbandsutbyggnaden ligger i nivå med målen. Analys: Bredbandsutbyggnaden fungerade inte med den tänkta organisationsformen. Kommunen kommer att bygga ut bredbandet i kommunal regi och kommer efter inventering att kunna presentera en kalkyl och plan för utbyggnaden. Dock måste bredbandsutbyggnaden organiseras och bemannas för den fortsatta utvecklingen. 56 VERKSAMHETERNA

57 ARBETE OCH NÄRINGSLIV År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Nämndsmål Indikator Res. Kommentarer till resultatet Företagsklimatet ska rankas högt. Svensk näringslivsrankning av företagsklimat Målet är inte uppnått. Den enskilda mätningen som används är Svenskt Näringsliv. Där rasade kommunen från plats 42 till 129. Analys: Trots raset i mätningen är det dock värt att nämna att kommunen arbetar strategiskt helt enligt de rekommendationer som Svenskt Näringsliv ger fast givetvis anpassat efter kommunens behov och utmaningar. Kommunens fokusområden är framtagna i linje med de områden Svenskt Näringsliv menar är avgörande för att ha ett gott företagsklimat. SERVICE OCH KVALITET År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Nämndsmål Indikatoroch res. Res. Kommentarer till resultatet Vår information ska vara av hög kvalitet Servicemätning av telefon (ranking helhetsintryck) Servicemätning av e-post (ranking helhetsintryck) Målet är på väg att uppnås och många insatser har gjorts under året för att vår information och service ska vara av hög kvalitet. Analys: Många burlövsbor nås via vår webbplats, men det är främst kommunikation via de sociala kanalerna som har ökat under En anledning till detta kan vara att burlov.se inte är anpassad till mobila enheter (mobiltelefoner och surfplattor) och att fler och fler (47 %) använder mobila enheter när de besöker burlov. se. Servicemätningen visar att vi har förbättrat vår tillgänglighet både via telefoni och e-post sedan Införandet av Medborgarservice kommer med stor sannolikhet att bidra till en fortsatt utveckling i samma positiva riktning. De anställdas hälsa ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvarostatistik, kommunstyrelsen (%) Målet är uppfyllt. Med en sjukfrånvaro på 3,86% har målet på < 4% uppnåtts. Analys: Den främsta anledningen till att sjukfrånvaron kraftigt minskade är framförallt en minskning av långtidssjukskrivningar. I samband med den nya tjänstemannaorganisationen förväntades en viss ökad sjukfrånvaro kunna uppstå. Denna blev dock begränsad och hanterades efterhand genom individuella åtgärder. VERKSAMHETERNA 57

58 Framtiden Kommunledningsförvaltningens uppdrag som gemensam resurs för koordination, styrning och ledning av kommunens verksamheter och kommunkoncernen utvecklades under 2014 med bland annat Medborgarservice. Under fortsätter vi processen med att lämna förslag på gemensamma styrdokument inom t ex personalområdet, näringslivsutveckling och kommunikation. Vårt centrala läge i sydvästra Skåne och de utbyggnadsprojekt som kommunen är en del av ställer krav på korrekt, förutseende och flexibelt agerande i såväl planering som i genomförande. Historiskt låga räntenivåer kan ge ny input i vårt beslutsfattande de kommande åren men kravet på god ekonomisk hushållning är fastställt och grunden för en god verksamhet. Digitalisering av kommunens verksamheter, inkl bredbandsutbyggnad bedöms fortsätta och öka i betydelse och omfattning. 58 VERKSAMHETERNA

59 Viktiga händelser 2014 Tekniska nämnden Viktiga händelser 2014 Tekniska nämnden är verksamhetsansvarig för park, gata, trafik, och fastigheter. Nämnden ansvarar även för genomförandet av ett stort antal investeringsprojekt. Energieffektiviseringar och ett utökat fastighetsunderhåll. Utsmyckningar, sommarblommor samt grönskötsel, skötselplan och lekplatsplan. Beläggningsarbete. Investeringar inom gata (gång- och cykelvägar), fastighet (skolor) och park (lekplatser). VERKSAMHETERNA 59

60 Ekonomisk analys Belopp i tkr Bokslut 12/31/2014 Budget 12/31/2014 Budg. Avvikl 12/31/2014 Bokslut 2013 Förändring 2013/2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymförändringar, mnkr -15,6 15,0 Volymförändringar, % -23,5% 30% Nettoinvesteringar, mnkr 82,5 126,7 44,2 46,4 36,1 Nämndens nettokostnader har understigit budget med 0,7 miljoner kronor. En viktig orsak till underskridandet är vädersituationen, som medfört låga vinterväghållningskostnader. Utfallet påverkas också av vakans inom förvaltningsledningen tillsammans med låga nämndskostnader. Inom fastighetsdriften har man däremot överskridit budget, till följd av de stora skadegörelsekostnaderna under hösten. Inom fastighetsområdet medförde vädersituationen sänkta kostnader, som har balanserat bort effekterna av övriga driftskostnader i verksamheten. Nettokostnaderna har minskat med 15,6 miljoner kronor i fasta priser. Detta beror till stor del på att kommunfullmäktiges tillfälliga anslag för extra fastighetsunderhåll under 2013 upphört. Även kostnader för vinterväghållning och energi har minskat i förhållande till 2013, vilket till stor del kan förklaras av en mild vinter. Av tabellen framgår att intäkterna minskat med 7,2 miljoner kronor, varav 5,8 miljoner kronor avser försäkringsersättningar för Svenshögs förskola och badet samt energikostnadskompensation under Minskade hyres-, arrende- och parkeringsintäkter uppgår till 0,5 miljoner kronor. 60 VERKSAMHETERNA

61 Verksamhetens resultat TRYGGHET Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Skadegörelse på våra fastigheter skall minska. Kostnad kr/inv. Skadegörelsekostnaderna har inte kunnat minskas. Analys: Vi har en fortsatt stor skadegörelse på våra fastigheter. Nämnden bedömer att det krävs ett långsiktigt arbete för att minska skadegörelsen på sikt. Åtgärder/utveckling: Kommunövergripande åtgärder krävs, tillsammans med löpande underhåll av våra fastigheter för att motverka intresset för skadegörelse. Otrygga platser ska minska i antal. Brottsstatistik BRÅ (per invånare) Polisens trygghetsmätning Nämnden bedömer att antalet otrygga platser har minskat, men att målet inte är nått. Analys: Vi har fortfarande otrygga platser som behöver åtgärdas, som exempelvis stationsområden, tunnlar och andra offentliga platser. Åtgärder/utveckling: Genomföra trygghetsvandringar, belysningsåtgärder, skötselplaner, beläggningsåtgärder, besiktningar, hastighetsöversyn, enkelt avhjälpta hinder mm. MEDBORGARINFLYTANDE Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till till resultatet Bra information på hemsidan och andra medier. Undersökning av kvalité hemsidan avseende gator/vägar och miljö/renhållning. Anger antal svar på frågor i procent. Vi har förbättrat/utvecklat informationen på kommunens hemsida och andra informationsforum och lägger ut information om pågående projekt och andra händelser. Analys: Går att utveckla/förbättra ytterligare. Åtgärder/utveckling: Fortsatt förbättring av informationen på kommunens hemsida och andra forum. Kommunens invånare ska genom dialog och medskapande kunna lämna synpunkter på det offentliga rummets utformning. Tyck om Burlöv andel svar inom 10 arbetsdagar (procent). Vi har förbättrat rutinerna avseende hantering av Tyck om Burlöv och har en bättre svarsfrekvens inom 10 arbetsdagar. När vi tar fram nya dokument som skötselplaner och lekplatsplaner bereds allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på dessa. Analys: Kan utvecklas ytterligare men kräver resurser. Åtgärder/utveckling: Medborgarservice kommer att hantera Tyck om Burlöv. VERKSAMHETERNA 61

62 BOENDE OCH MILJÖ År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. Nämndsmål Indikator Res. Kommentarer till resultatet Processerna för byggande och förvaltning av kommunens verksamhetsfastigheter ska präglas av hög energieffektivitet. Energiförbrukning i snitt, kwh/ kvm. (2013 var energiförbrukningen 260 kwh/kvm) Under 2014 har vi påbörjat arbetet med energieffektivisering av våra fastigheter. Tekniska nämnden har beslutat om ett antal prioriterade åtgärder under 2014 vilket vi bedömer hinna genomföra. Utöver åtgärder som tilläggsisoleringar, byte av termostater, injusteringar av ventilationer mm har vi även påbörjat ett pedagogiskt arbete med syfte att få verksamhetsutövarna att reflektera över energianvändningen i den egna verksamheten. Analys: Arbetet med energieffektivisering fortsätter enligt plan. Åtgärder/utveckling: Arbetet med energieffektivisering fortsätter enligt plan. Medborgarnas offentliga utomhusmiljöer ska ha en hög kvalitet, erbjuda vackra, rena och hållbara miljöer. Burlövs infrastruktur ska vara effektiv, säker och tillgänglig för alla året runt. Betygsindex för NRI (nöjdregion-index) Betygsindex för NMI (nöjdmedborgar-index) Tekniska nämnden fortsätter det långsiktiga arbetet för att göra kommunen mer attraktiv att bo, verka och vistas i. Ett viktigt arbete är arrangemangen med vår- och sommarblommor, ett arbete som vi numera helt utför i egen regi. Vi har påbörjat arbetet med enkelt avhjälpta hinder både i våra egna verksamhetslokaler samt i våra offentliga miljöer. Detta är ett arbete som kommer att pågå under några år. Under året har vi färdigställt två nya lekplatser, invigt en ny G/C väg via Segevägen samt tagit det första spadtaget för byggandet av en ny skola, Svenshögskolan. Utbyggnaden av Tågarpskolan är klar. Upphandling för anläggandet av ytterligare en spontanidrottsplats har genomförts. Analys: Fortsatt arbete för att förbättra/utveckla den offentliga miljön. Åtgärder/utveckling: Fortsatt arbete för att förbättra/utveckla den offentliga miljön. Det planerade beläggningsunderhållet i Kronetorpsrondellen har utförts. Arbete med enkelt avhjälpta hinder pågår enligt plan och planerade belysningsåtgärder har utförts. Våra gator har varit tillgängliga även under vinterhalvåret i enlighet med angiven prioriteringsordning. Analys: Förestående projekt som Södra Stambanan samt utvecklingen av Kronetorpsområdet kommer att kräva ett stort arbete för att säkra/utveckla infrastrukturen i kommunen. Åtgärder/utveckling: Utföra åtgärder i enlighet med beslutad hastighetsöversyn. 62 VERKSAMHETERNA

63 SERVICE OCH KVALITET År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Nämndsmål Indikator Res. Kommentarer till resultatet Kompetens, serviceanda och trevligt bemötande skall gälla Skattemedlen skall användas effektivt. Servicemätning av telefoni och e-post (ranking helhetsintryck). Kostnad parkverksamhet Kostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv Vi arbetar enligt kommunens värdegrund. Analys: Den genomförda omorganisationen med centralt kansli samt medborgarservice medför bättre förutsättningar för en effektiv och kvalitativt hög nivå med minskad sårbarhet. Åtgärder/utveckling: Fortsatt arbete för att skapa en effektiv och kvalitativt hög organisation där våra resurser används på bästa sätt. Översyn av organisationen, exempelvis beredskapsorganisationen, har medfört en ökad effektivitet i organisationen. Analys: Den genomförda omorganisationen och centralt kansli samt medborgarservice medför bättre förutsättningar för en effektiv och kvalitativt hög nivå med minskad sårbarhet. Åtgärder/utveckling: Fortsatt arbete för att skapa en effektiv och kvalitativt hög organisation där våra resurser används på bästa sätt. Framtiden Energieffektivisering: Under 2014 har vi påbörjat arbetet med energieffektivisering och utöver åtgärder som tilläggsisoleringar, byte av termostater och injusteringar av ventilationer skall nu ett pedagogiskt arbete påbörjas, med syfte att få verksamhetsutövarna att reflektera över energianvändningen i den egna verksamheten. Även inom gatubelysningen genomförs åtgärder för energieffektivisering genom utbyte av 150 armaturer om året till LED. En attraktiv kommun: Arbetet med enkelt avhjälpta hinder har påbörjats både i verksamhetslokaler som i offentliga miljöer. Detta är ett arbete som kommer att pågå under några år. Nya lekplatser skall färdigställas, Svenshögskolan skall slutföras. Ytterligare en spontanidrottsplats skall uppföras kommunen. Men nu tar framförallt arbetet med förverkligandet av Kronetorpsområdet och utvidgningen av Södra stambanan fart. En effektiv organisation med hög kvalitet: Under 2014 har planeringen för en ny organisation med bland annat ett gemensamt kansli och medborgarservice genomförts. Planeringsavdelningen ingår nu i samhällsbyggnadsförvaltningen med syftet att ytterligare utveckla samordningen inom samhällsbyggnadsområdet. Under 2015 tillträder en ny samhällsbyggnadschef och organisationen inom kommunteknik förstärks med en enhetschef inom utförardelen. VERKSAMHETERNA 63

64 Miljö- och byggnämnden Miljö- och byggnämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagen, livsmedelslagen och miljöbalken. Område Miljö: Fullgör kommunens lagstadgade myndighetsansvar inom miljö- och hälsoskyddsområdet, vilket innebär tillsynsansvar för lagstiftningen inom områdena miljö, hälsoskydd, smittskydd, livsmedel, strålskydd och kemikaliehantering. Verksamheten omfattar även miljöövervakning innefattande kontroll av luft, mark och vatten. Område Bygg: Verksamheten omfattar bygglov, bygganmälan, tillstånd för egensotning, obligatorisk ventilationskontroll (OVK), samt rådgivning i anslutning till bostadsanpassningsbidrag. Viktiga händelser 2014 Mycket bra resultat i länsstyrelsens uppföljande revision av livsmedelskontrollen. Bygglov beslutades av Miljö- och byggnämnden för en stor terminalverksamhet i Flansbjer. Aktivt deltagande i framtagandet av detaljplaner i Arlöv och Åkarp för utbyggnaden av Södra stambanan. Frågan om miljöförbund/gemensam nämnd för kommunerna i 5-Yes utreddes, vilket utmynnade i att samverkan fortsätter som hittills. Länsstyrelsen Skåne beslutade att Miljö- och byggnämnden fick behålla miljötillsynen över bl.a. Akzo Nobel och Nordic Sugar. Byte av förvaltningschef skedde den 26 oktober VERKSAMHETERNA

65 Ekonomisk analys Belopp i tkr Bokslut 12/31/2014 Budget 12/31/2014 Budg. Avvikl 12/31/2014 Bokslut 2013 Förändring 2013/2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymförändringar, mnkr -0,8 0,4 Volymförändringar, % 21% 14% Investeringar Årets resultat avviker med cirka 0,5 miljoner kronor från budget och cirka 0,7 miljoner kronor från föregående år till följd av en vakanssatt tjänst som bygglovshandläggare samt lägre kostnader än budgeterat för nämndsverksamhet. En mindre intäktsminskning inom miljö och bygglovshandläggning bidrar också till budgetavvikelsen. Nettokostnadsminskningen uppgår till 788 tkr räknat i fasta priser. Den största nettokostnadsförändringen har ägt rum inom bygglovsverksamheten till följd av färre ärenden och vakans på en inspektör. Gransknings- och besiktningsintäkterna har samtidigt endast minskat marginellt på grund av några större ärendens stora intäktsmassa varför personalkostnadsminskningen fått stor effekt på nettokostnaden. Även myndighetsutövningen inom miljöområdet har haft vakans under året. Man har dock upprätthållit tillsynsverksamheten men inte nått tillsynsplanens uppsatta volymmål. VERKSAMHETERNA 65

66 Verksamhetens resultat TRYGGHET Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Genomföra beslutad tillsynsplan avseende miljöbalken och livsmedelslagen. Tillsynsplanens genomförandegrad. Tillsynsplanens mål avses nås genom en mängd tillsynsinsatser inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Målet nåddes inte Analys: Målen sattes mycket högre jämfört med För 2013 uppfylldes tillsynsplanen till över 100 % på grund av att gamla tillsynsskulder började betas av. Detta arbete fortsätter under Ambitionsnivån höjdes därför kraftigt i tillsynsplanen för Intern omorganisation inom kommunen och utredning kring samverkan i 5-Yes området inom miljöområdet tog en del resurser från tillsynsinsatserna. Åtgärder/utveckling: I tillsynsplanen för 2015 har målen setts över. Fortsätta utveckla rutiner och processer. Genomföra beslutad tillsynsplan avseende planoch bygglagen. Tillsynsplanens genomförandegrad. Nämnden handlägger bygglov/anmälan och utövar tillsyn. Målet har uppnåtts. Analys: Fortsätta beskriva processer och rutiner kring bygglov. Utveckla tillsynsplanen med behovsutredning.resultatet ligger i nivå med föregående års. Åtgärder/utveckling: Fortsätta beskriva processer och rutiner kring bygglov. Tillsynsplanen har utvecklats med behovsutredning MEDBORGARINFLYTANDE Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Synpunkter och klagomål via Tyck om Burlöv skall hanteras inom 10 arbetsdagar. Bra information på hemsidan och andra medier. Svar inom 10 dagar, 100% SKL, Information till alla. Max 100, Riket 78. Vi har inga resultat, men målet bedöms ha uppnåtts. Analys: Vi har varit effektiva. Åtgärder/utveckling: Fortsätta besvara inom 10 dagar. Målet var mycket nära att uppnås. Analys: Arbetet har ibland fått stå tillbaka för andra arbetsuppgifter, t.ex omorganisationen. Åtgärder/utveckling: Fortsätta utvecklingsarbetet med bland annat hemsidan. 66 VERKSAMHETERNA

67 BOENDE OCH MILJÖ År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Genomföra beslutad tillsynsplan avseende miljöbalken och livsmedelslagen. Genomföra beslutad tillsynsplan avseende planoch bygglagen. Tillsynsplanens genomförandegrad. Tillsynsplanens genomförandegrad. Tillsynsplanens mål avses nås genom en mängd tillsynsinsatser inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Målet nåddes inte Analys: Målen sattes mycket högre jämfört med För 2013 uppfylldes tillsynsplanen till över 100 % på grund av att gamla tillsynsskulder började betas av. Detta arbete fortsätter under Ambitionsnivån höjdes därför kraftigt i tillsynsplanen för Intern omorganisation inom kommunen och utredning kring samverkan i 5-Yes området inom miljöområdet tog en del resurser från tillsynsinsatserna. Åtgärder/utveckling: I tillsynsplanen för 2015 har målen setts över. Fortsätta utveckla rutiner och processer. Nämnden handlägger bygglov/anmälan och utövar tillsyn. Målet har uppnåtts. Analys: Fortsätta beskriva processer och rutiner kring bygglov. Utveckla tillsynsplanen med behovsutredning. Åtgärder/utveckling: Fortsätta beskriva processer och rutiner kring bygglov. Tillsynsplanen har utvecklats med behovsutredning ARBETE OCH NÄRINGSLIV År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Kompetens, serviceanda och trevligt bemötande ska gälla. Nöjd med ( god ) information. I servicemätning Riket = 65 Nöjd kund index (Insikt). Miljö- och hälsoskydd. Riket = 66 Bedömningen är att vi uppnått målet. Analys: Området är något vi ständigt arbetar med. Åtgärder/utveckling: Aktivt arbeta vidare med kompetensutveckling av personal. Vara tillgängliga för medborgarna så långt som möjligt. VERKSAMHETERNA 67

68 SERVICE OCH KVALITET År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till till resultatet Handläggningstid bygglov Antal ärenden som handläggs inom åtta veckor efter att kompletta handlingar inkommit (%). Målet kommer uppnåddes. Målet är nytt för Analys: Bygglovsprocessen fungerar effektivt. Åtgärder/utveckling: Fortsätta beskriva processer och rutiner kring bygglov. Skattemedel ska användas effektivt. Nettokostnad för myndighetsutövning. Jämförelse övriga kommuner. Miljö riket = 145. Budgeten visade överskott. Analys: Genom god framförhållning och uppföljning se till att budgeten hålls. Åtgärder/utveckling: Se över taxor. Uppfylla tillsynsplanen. Framtiden Inom de närmaste tre-fyra åren väntas flera pensionsavgångar på miljö- och byggavdelningen. Det är av största vikt med god framförhållning i rekryterandet av ny personal för att miljö- och byggnämnden ska fortsätta ha personal med hög kompetens. Detta är naturligtvis mycket viktigt för att nämnden ska kunna nå uppsatta mål. Inte minst utbyggnaden av Södra stambanan till fyra spår ställer höga krav på nämndens aktiva deltagande för att Burlövs kommun ska få största möjliga utbyte ur miljöoch hälsoskyddssynpunkt av detta enorma projekt. 68 VERKSAMHETERNA

69 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Nämnden svarar för kommunens kultur- och fritidsverksamhet genom: stöd och bidragsgivning till ideella organisationer, idrottsanläggningar och burlövsbadet, kultur i Burlöv, ungdomsgruppen med aktivitetsgårdar och fältverksamhet samt biblioteksverksamhet. Viktiga händelser 2014 Pangejaprojektet startades upp, en aktivitetslokal skapad av ungdomar för ungdomar i samarbete med företagen Hilti, Akzo Nobel och Burlövs Bostäder Kommunens andra näridrottsplats anlades vid Humlemadsskolan. Kultur i Burlöv och bibliotekens utökade samverkan med studieförbunden Nybildat ungdomsråd Återinförandet av sommarkollo på Glimminge Lägergård VERKSAMHETERNA 69

70 Ekonomisk analys Belopp i tkr Bokslut 12/31/2014 Budget 12/31/2014 Budg. Avvikl 12/31/2014 Bokslut 2013 Avvikelse 2013/2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymförändringar, mnkr -1,2 2,7-3,9 Volymförändringar, % -5,6% 14,8% Investeringar 0,6 0,9 0 2,2-1,6 Nämndens totala avvikelse mot budget har blivit positiv fast kulturenhetens kostnader har blivit 0,4 miljoner kronor högre än budget. Cirka 0,3 miljoner kronor av det överskridandet avser kostnader för framställning av boken Burlövs historia del 3. Bibliotekens kostnader avseende lokaler har blivit något högre än budgeten. Fritidsenhetens kostnader har blivit ca 0,9 miljoner kronor lägre än budgeterat. För Burlövs bad har en positiv avvikelse mot budget på cirka 0,5 miljoner kronor uppstått som resultat av ökade intäkter och minskade driftkostnader. Den positiva budgetavvikelsen på badet har kommit efter åtta år med negativa avvikelser och kan förklaras med en fungerande anläggning i kombination med högre kompetens och engagemang på personalsidan. Idrottsanläggningar noterar ca 0,2 mnkr lägre kostnader jämfört med budgeten medan övriga verksamheter har hållit sig inom budgetramen. Nämndens nettokostnad har minskat med 1,2 miljoner kronor räknat i fasta priser. Den största nettokostnadsminskningen på 1,3 miljoner kronor avser badet. Burlövs badets nettokostnader i fasta priser 2013 var extra höga på grund av omstrukturering av personal som genomfördes och intäktsbortfall efter störningar på badanläggningen. Badets nettokostnader i fasta priser har minskat jämfört med 2013 mest som följd av en intäktsökning på ca 0,9 miljoner kronor. Personalkostnaderna har dock inte kommit upp till 2013 års nivå utan i stället blivit lägre med 0,4 miljoner kronor. Nettokostnaden räknat i fasta priser för föreningsverksamhet har blivit cirka 0,4 miljoner kronor lägre jämfört med 2013 beroende på att verkställande av skateanläggningen i Åkarp 2013 tillfälligt ökade kostnaderna med 0,6 miljoner kronor. Föreningsbidragen har blivit 0,2 miljoner kronor högre under Ungdomsgruppens kostnader har ökat med 0,3 miljoner kronor jämfört med utfallet 2013 eftersom utökning av en fritidsledartjänst som nämnden beviljats har genomförts. Framställning av boken Burlövs historia del 3 och höga fastighetskostnader på Arlövs bibliotek har påverkat kulturenhetens nettokostnader i fasta priser som har blivit cirka 0,2 miljoner kronor högre jämfört med VERKSAMHETERNA

71 Verksamhetens resultat TRYGGHET Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet Fler arrangemang som vänder sig till olika åldrar för att locka fler Burlövsbor att vistas utomhus Besöksantal i tusental Antal arrangemang Antalet arrangemang har ökat och så även besöksantalet. Biblioteken och Kultur i Burlöv tillsammans med studieförbunden har gett ut en gemensam folder om arrangemang. Analys: Att samla och presentera det totala utbudet i en folder samt samverka med andra aktörer har varit lyckosamt. Anpassa verksamhet så att burlövsborna känner en ökad trygghet i kommunen Enkäter på skolor, företag och andra allmänna instanser kontinuerlig uppföljning Allmänheten upplever en större trygghet liksom ungdomarna. Malmö Högskolas studie, visar att fler ungdomar deltar i Ungdomsgruppens aktiviteter och således är mindre ute och oroar. Analys: Fler aktiviteter och en ny mötesplats, Pangeja, har haft en positiv effekt. VERKSAMHETERNA 71

72 MEDBORGARINFLYTANDE Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling Nämndsmål Indikator Indikator och res. Res. Kommentarer Kommentarer till till resultatet resultatet Genomföra brukarundersökningar Svarsfrekvens - LUPP Resultatet, som levererades i februari 2015 från ungdomsbrukarundersökningen, LUPPen, kommer att få genomslag på det som genomförs 2015 och Analys: Om ungdomarna upplever att hänsyn tas till deras synpunkter kommer delaktigheten att öka. Ungdomsråd Fungerande ungdomsråd. Ett ungdomsråd med idag 17 medlemmar har bildats och är aktiva med regelbundna träffar. De har även inbjudit rektorer och förvaltningschef till möte. Analys: Ungdomarna tar mer ett ansvar för sina egna aktiviteter och blir mer aktiva i ungdomsgruppens planering som får till följd att ungdomsgruppen erbjuder verksamheter som ungdomarna vill ha. ARBETE OCH NÄRINGSLIV År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Nämndsmål Indikator Indikator och res. Res. Kommentarer till till resultatet Samverkan med företagen för att lotsa in ungdomar Antal ungdomar i sysselsätning via samverkansprojekt Vid Pangejas uppbyggnad deltog sex ungdomar i Hiltis och Akzo Nobels iordningsställande av lokalen. Ungdomsgruppen var delaktig i Ung i sommar med att finna ungdomar som kunde ingå i Ung i sommar. Ungdomsgruppen samverkar med Arbetsmarknadsenheten för att få de hemmasittande ungdomarna ut i samhället. Analys: Samverkan kommun, företag och ungdomar är en framgångsfaktor för att få in ungdomar via projekt, sommarjobb och utbildning. 72 VERKSAMHETERNA

73 SERVICE OCH KVALITET År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Anpassa verksamheten att nå Burlövsbor med annat modersmål än svenska Besöksantal på mångkulturellt program och förstagångsbesökare Biblioteket har idag en verksamhet som är anpassad till denna målgrupp. Biblioteket har också omfördelat medieanslaget och köpt in mer mångspråkslitteratur för både barn och vuxna. Avsatt en halvtidstjänst som ansvarar för mångspråk. Analys: Det var nödvändigt att omfördela medieanslaget eftersom de depositioner biblioteket lånat in på olika språk upphörde. Programverksamhet har riktat sig till denna grupp. Språkcafé och tillfälle att prata svenska har erbjudits varje vecka. Referensgrupp med deltagare från olika språkområden har bildats för att nå dessa grupper och öka delaktigheten. Nöjda besökare på badet Brukarundersökning på badet - svarsfrekvens Brukarundersökningen genomförd under hösten 2014 Analys: Synpunkter som inkommit är till största delen önskemål som kan påverka arbetet under Framtiden Utbildnings- och kulturnämnden ska arbeta för att: Skapa en mötesplats för äldre ungdomar, 18-24år, i samverkan med andra aktörer såsom arbetsförmedling, socialförvaltningen, arbetsmarknadsenhet, företag med flera intressenter. Mötesplatsen skall finnas i ett allaktivitetshus där en mångfald av verksamheter, både kommunala och ideella, samsas och samspelar Fortsätta det lyckosamma arbetet med att skapa relationer med det omgivande samhället för att maximalt kunna erbjuda aktiviteter för alla. Bibehålla och utveckla kulturutbudet med begränsade personella resurser, vilket kommer att bli en utmaning. Tillgodose det stora behovet av läsfrämjande insatser. En stor del av befolkningen i kommunen har särskilda behov enligt bibliotekslagens definition. Stimulera föreningslivet för att få aktiva och nytänkande föreningar som utvecklar sin verksamhet så fler barn och ungdomar blir medlemmar. VERKSAMHETERNA 73

74 Foto: Scandinav Bildbyrå Barn- och utbildningsnämnden Barn- och Utbildningsnämnden har ansvar för alla verksamheter som ingår i det offentliga skolväsendet (förskolan, grundskolan, fritidshem, särskolan, gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux, SFI, Särvux). I detta ansvar ingår både ett huvudmannaansvar för den verksamhet som drivs i kommunal regi och hemkommunsansvar för utbildningsplatser som nämnden köper av andra anordnare. Utöver det offentliga skolväsendet har nämnden även ansvar för den kommunala kulturskolan och för kommunens kost-och städenhet Viktiga händelser 2014 Start av Språktrappan i januari. Språktrappan är ett utvecklingsprogram för all personal i förskolan/förskoleklass. Utökning av projekt Föra tanken vidare med AB Reflectum till att från och med hösten 2014 omfatta samtliga grundskolor i kommunen. IKT-plan för grundskolan. Under våren påbörjades ett arbete med pilot -lärare som arbetar med klassuppsättningar av surfplattor. Under hösten har ca 60 % av alla elever i grundskolan fått låna en surfplatta. Återinvigning av Svenshögs förskola den 28 maj då återställandet efter branden var klar. Byggstart av den nya Svenshögsskolan under sommaren. Färdigställandet av om-och tillbyggnader på Tågarpskolan under hösten. 74 VERKSAMHETERNA

75 Ekonomisk analys Belopp i tkr Bokslut Budget Budg. Avvikl Bokslut Förändring 12/31/ /31/ /31/ /2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymförändringar, mnkr 6,6 12,0 Volymförändringar, % 1,9% 3,6% Nettoinvesteringar 5,7 6,9 1,1 5,8 0,1 Nämndens nettokostnader har understigit budget med 1,1 miljoner kronor. Kostnaderna för särskola understiger budget med 1,0 miljoner kronor då priset per elev varit lägre än beräknat. Även för gymnasieskolan har snittpriset per elev varit lägre och årets resultat är en positiv avvikelse på 2,1 miljoner kronor. Inom introduktionsprogrammet i egen regi finns ett överskott om 1,0 mnkr. Även vuxenutbildningen har ett överskott, på 1,5 miljoner kronor. I utfallet ingår statsbidrag för yrkesvux på 1,6 miljoner kronor. Den centrala administrationen har ett överskott på 1,3 miljoner kronor avseende främst förvaltningens reserv. Förskolans överskridande är 3,8 miljoner kronor. En stor del av budgetavvikelsen härstammar från att det finns fler barn i verksamheten än vad som varit budgeterat. Pedagogisk omsorg har en negativ avvikelse på 0,3 miljoner kronor. Grundskolan inklusive förskoleklass, fritidshem och kulturskola har överskridit budgeten med 1,1 miljoner kronor, vilket beror på att fler elever än budgeterat har funnits i verksamheten. Trenden med att fler elever än tidigare väljer en skola utanför kommunen har fortsatt och genererar ett underskott på 0,5 miljoner kronor. Kommunens egna grundskoleenheter har haft fortsatt problem med att anpassa sin organisation till färre elever. Nämndens nettokostnader har ökat med 6,6 miljoner kronor räknat i fasta priser. Förskolans nettokostnader har ökat med 1,0 miljoner kronor på grund av att man haft fler platser än 2013 medan trenden med lägre efterfrågan inom pedagogisk omsorg är oförändrad och antal platser där har minskat. Nettokostnadsökningen inom grundskolan är 6,5 miljoner kronor. Det har varit en stor volymökning inom både för fritidshem och i grundskola. Elevökningen har främst skett i skolor utanför kommunen. Kostnaderna för modersmålsundervisning, fortsatt IT-utbyggnad och satsningar på utvecklingsarbete har också lett till ökade nettokostnader. Nettokostnader för särskola har ökat med 1,2 miljoner i takt med att fler yngre barn börjat på särskola och att det i flera fall har uppstått behov av individanpassad skolskjuts. Nettokostnadsminskningen inom gymnasiet på 2,1 miljoner kronor är en följd av en minskning av antalet elever jämfört mot VERKSAMHETERNA 75

76 Verksamhetens resultat TRYGGHET Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till till resultatet Våra förskolor och skolor ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete kring barns språkutveckling Uppföljning av kvalitetskort Alla enheter inom förvaltningen har tagit fram egna kvalitetskort med SMART mål (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). Utifrån dem tas handlingsplaner fram. Resultaten av dem redovisas och analyseras vilket dokumenteras i kvalitetskort. Samtliga förskolor kan uppvisa ett systematiskt kvalitetsarbete kring barnens språkutveckling. I grundskolan bedömer vi att ungefär hälften av arbetslagen har ett systematiskt arbete kring språkutveckling Analys: Att förskolan har kommit längre beror troligen på två faktorer: 1. Förskolan har en längre tradition kring att arbeta kollektivt som arbetslag och det underlättar nu deras kvalitetsarbete. 2. Förvaltningen har genomfört en kartläggning av förskolornas och förskoleklassernas språkutvecklande arbete under 2013 och startade även ett flerårigt kompetensutvecklingsprojekt Språktrappan i början av Barn i förskola och skola ska i mätbara former ha möjlighet att påverka sin vardag Bedömning av förskolechef och rektor Förskolan: Att gå från ett statiskt arbetssätt som bygger på personalens åsikter och planering till ett förhållningssätt där man lyhört observerar barnens intressen och val och anpassar verksamhet och planering efter det. Grundskolan: Att gå från ett arbetssätt där läraren har störst taltid och där planering främst bygger på lärarens egna tankar om ämnets logik till ett arbetssätt som ger eleverna mer taltid, där läraren efter varje moment använder det som grund för vidare planering. Detta är ett arbetssätt som vår skolutvecklingskonsult lär ut till alla lärare. Analys: Förskolechefernas samlade bedömning är att samtliga enheter redan under 2014 har ökat barnens inflytande och påverkan på vardagsplaneringen. I grundskolan är den samlade bedömningen att 63 % av våra lärare tillämpar det arbetsätt som beskrivits. I grundskolan ökar spridningen mellan de lärare som tagit till sig det nya arbetssättet och de som inte har gjort det. I förskolan kan vi se en koppling mellan kompetensprofilen på enheten och hur långt man kommit. Ju högre andel utbildade förskollärare, desto mer kan vi se av arbetssättet. 76 VERKSAMHETERNA

77 Nämndsmål Indikator Res. Kommentarer till resultatet Större andel barn än 2013 ska välja att gå i våra skolor och förskolor Egen elevstatistik Andel elever som väljer annan skola (fskkl-åk 9) har ökat från 12,3 % höstterminen 2013 till 14,6 % höstterminen Analys: Konkurrensen ökar hela tiden genom att fler friskolor startar och befintliga friskolor breddar sin verksamhet. Andelen elever som upplever måltidssituationen som en positiv del av skoldagen ska öka Resultat från årlig elevenkät I vår årliga elevenkät till årskurs 3-5 samt 7-9 ställer vi sex olika frågor om upplevelsen av maten och måltidsmiljön. I jämförelse 2013 till 2014 kan vi se en marginell förbättring av värdet (från 2,79 till 2,9) för elever i årskurs 3-5 medan motsvarande värden för årskurs 7-9 i stort sett ligger kvar på samma värde (från 2,5 till 2,43). Analys: Totalt sett får smaken på maten sämst betyg och tryggheten i matsalen högst betyg. Årskurs 3-5 hade ett högre resultat på alla sex frågorna om man jämför 2014 med Årskurs 7-9 angav ett marginellt sämre resultat på fem av frågorna men ett högre resultat på frågan Jag har tillräckligt med tid att äta. ARBETE OCH NÄRINGSLIV År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Nämndsmål Indikator Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet Utöka möjligheterna för flexibla studier på Komvux samtliga kurser Egen statistik Målet är uppnått. Komvux erbjuder nu alla kurser i utbudet även på distans. Elever som läser på distans erbjuds även stöd och handledning på plats av ansvarig lärare under kursens gång. VERKSAMHETERNA 77

78 SERVICE OCH KVALITET År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till till resultatet Öka andelen personal med pedagogisk utbildning i förskolan. 60 % år 2016 Successivt höja andelen elever med godkända betyg i alla ämnen för att uppnå målet på 100 % Att 2016 ha en hög kvalité i våra verksamheter för barn och elever vad gäller digitala förutsättningar och pedagogisk kompetens Höja yrkesprofessionen hos lokalvårdarna ge yrkesbevis Uppföljning av egen statistik Officiell statistik Bedömning förvaltning och skolledning Andel yrkesbevis Andelen personal som har en förskolelärarutbildningen eller som deltar i en sådan utbildning har ökat från 39 % 2013 till 42 % 2014 Analys: Av totalt 188 anställda i förskolan är det 47 förskollärare som fått sin legitimation. 22 förskollärare har ansökt och väntar på beslut. 10 barnskötare deltar i utbildning till förskollärare. Resultaten för årskurs 9 är oförändrade eller i något fall har sjunkit så har betygsresultaten för höstterminsbetyget i både årskurs 7 och 8 stigit jämfört med hösterminsbetygen Analys: S. Dalslundsskolan bryter en tidigare nedåtgående trend och redovisar ett gott resultat. 100 % av deras elever var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Kommunens förberedelseklass för nyanlända elever årskurs 7-9 är förlagd till Vårboskolan ökade antalet nyanlända elever kraftigt. Om man tar hänsyn till detta och räknar bort nyanlända elever i årskurs 9 från Vårboskolans resultat så hade de det bästa resultatet på tre år. Vi räknar med att nå detta mål I början av 2014 slutfördes arbetet med att se till att alla grundskolor har fungerande trådlöst nätverk och att klassrummen är utrustade med projektor och ljudanläggning. Under våren startade 18 pilot-lärare i grundskolan med klassuppsättningar av läsplattor. Under hösten 2014 har totalt ca 60 % av alla elever fått låna en surfplatta. Deras lärare har fått utbildning och handledning. Analys: Aktiviteterna följer förvaltningens plan som syftar till att alla elever i grundskolan ska omfattas av en-till- en satsning Vi räknar med att nå detta mål våren Målet är uppfyllt. De städare vi har i egen regi har fått yrkesbevis. 78 VERKSAMHETERNA

79 Framtiden I förskolan kommer nämnden att arbeta vidare för att höja andelen förskollärare. Utvecklingsprogrammet Språktrappan med fortbildning för all förskolepersonal ska fortsätta minst ytterligare två år. För att höja måluppfyllelsen i grundskolan planerar nämnden att fortsätta utvecklingsprogrammet För tanken vidare i ytterligare minst ett och ett halvt år. Enligt nämndens IT-plan kommer all lärarpersonal i grundskolan och introduktionsprogram att omfattas av fortsatt kompetensutveckling för att utveckla en undervisning där vi fullt ut använder modern undervisningsteknologi. Nämnden kommer att vidareutveckla ett aktivt kvalitetsarbete kring barns och elevers språkutveckling och inflytande. VERKSAMHETERNA 79

80 Foto: Scandinav Bildbyrå Socialnämnden Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnden. Vidare ansvarar nämnden för omsorg om äldre och personer med funktionshinder. Nämnden svarar även för kommunen arbetsmarknadsåtgärder. Viktiga händelser 2014 Hemteam har i samarbete mellan Hälsa och Omsorg och Vård och äldreomsorg införts under året. Digitala nycklar inom hemvården har införts under året. Samverkansprojekt tillsammans med Ungdomsgruppen i syfte att minska behovet av externa placeringar utanför det egna hemmet. Burlövs kommun har gjort en överenskommelse med Migrationsverket att ta emot ensamkommande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige. Ett boende för ensamkommande barn har startat i kommunen. En stor ökning av antalet ankomstbarn som kommit till kommunen har handlagts under året. Sammanlagt har det kommit 737 barn till Burlövs kommun. 80 VERKSAMHETERNA

81 Ekonomisk analys Belopp i tkr Bokslut 12/31/2014 Budget 12/31/2014 Budg. Avvikl 12/31/2014 Bokslut 2013 Förändring 2013/2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Volymförändringar, mnkr 1,3-1,4 Volymförändringar, % 0,5% -0,6% Investeringar 2,5 1,8 Nämndens nettokostnader har överstigit budget med 5,1 miljoner kronor. De största avvikelserna finns inom: Bidrag och ersättningar +895 tkr Nämnden har under året haft lägre kostnader än budgeterat för bidrag och ersättning med anledning av bland annat att en brukare med en extern placering inom psykiatrin kunnat tas hem under året till kommunens boende. Detta har till viss del lett till ökade personalkostnader. Vård och äldreomsorgen har erhållit stimulansbidrag efter redovisning till Socialstyrelsen. Verksamheterna har haft kostnader i samband med detta men dessa kostnader är inte särredovisade utan finns inom respektive enhets resultat. Inom bostadsanpassning har man under året haft tre dyra ärenden som totalt har kostat 0,9 mnkr. Hemvård tkr Antalet vårdtagartimmar fortsätter öka. Ett högt tryck på vårdplatser på sjukhusen gör att kommunerna får ta hand om vårdtagare med stora omvårdnadsbehov. En del av underskottet beror på införande av hemteam vilket gjordes 1 september En del hjälpmedel som tidigare funnits i den för kommunerna gemensamma poolen har inte funnits att tillgå där utan har fått nybeställas till högre kostnad. Ett stort antal rollatorer har fått bytas ut till ny modell. Det har varit en ökning på individuellt förskrivna hjälpmedel. Svårt sjuka med stort behov av hjälpmedel skrivs ut från sjukhuset, vilket leder till ökade kostnader. Tryckavlastande madrasser har fått bytas ut då de som fanns inte var funktionsdugliga. LSS tkr Kostnader i samband med avslutad anställning samt ökade kostnader för vikarier knutet till delegeringsutbildningar är orsaker till underskott på Sockerbitstorgets gruppboende. Underskottet på Rinnebäcks gruppboende däremot beror till största delen på att det under året funnits behov av vaken natt samt ökad bemanning dagtid på grund av ökat behov av tillsyn av de boende. Vid årsskiftet återgick verksamheten till sovande jour nattetid. Antalet personer med beslut om personlig assistans LSS har ökat ytterligare. Det är budgeterat för fem personer men genomsnittet under året har varit 13 individer med insatser. För dessa har kommunen hela betalningsansvaret. Vård IFO tkr Kostnader för institutionsvård för barn och unga samt familjehemsplaceringar överstiger budget med 3,4 mnkr. Antalet anmälningar som inkommit avseende barn som misstänks fara illa har minskat i förhållande till föregående år var siffran 679 jämfört med 575 för Däremot har andelen öppnade ärenden utifrån anmälan ökat från ca 50 % till ca 60 %. Anmälningarna innebär behov av insatser både i form av öppenvård och i vissa fall boende utanför det egna hemmet. Anledningen till anmälningarna är varierande men en ökning inom gruppen misstanke om misshandel av små barn har skett. Resultatet innebär ett överskott i förhållande till budget med 0,4 mnkr avseende institutionsvård för vuxna missbrukare. Fler personer har blivit placerade men under kortare tid till en lägre kostnad. Förvaltningen arbetar med tidiga och anpassade insatser för att försöka undvika tvångsplaceringar enligt LVM. Andelen öppnade ärenden har ökat för år 2014 jämfört med 2013 från 35 till 63. En stor ökning av inflödet av ensamkommande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige har inneburit ökad arbetsmängd och även ökade kostnader. Det aktuella underskottet på 0,9 mnkr avser tidigare ej korrekt bokförda kostnader och inget faktiskt underskott för Flyktingverksamhet tkr Fler flyktingar än budgeterat som kommunen erhållit statsbidrag för. Statsbidraget som inkommit ger upphov VERKSAMHETERNA 81

82 till överskott pga periodisering svårigheter års bidrag är tänkt ska att täcka även framtida kostnader. Nämndens nettokostnad har ökat med 1,3 mnkr räknat i fasta priser mellan 2013 och De största avvikelserna finns inom: Äldre & funktionshindrade tkr Nettokostnaderna inom särskilt boende har minskat med 2, 1 mnkr vilket framförallt avser lägre personalkostnader i enlighet med nämndens handlingsplan för att effektivisera bemanningen. Antalet boende har på helår varit tre färre än Samtidigt har nettokostnaderna inom hemvården ökat med 0,9 mnkr. Antalet brukare inom hemvården är oförändrat men kostnaderna för tekniska hjälpmedel har ökat, dels på grund av ökade behov och dels på grund av ett behov av uppdatering av befintliga hjälpmedel. IFO 897 tkr Nettokostnaden för institutionsvård för vuxna samt barn & och unga har minskat med 1,0 mnkr. Vad gäller barn och unga har antalet vårddygn på helår minskat med 480 dygn sen För vuxna har det istället skett en ökning av antalet dygn med 420 men dygnskostnaden är lägre. Antalet placerade barn i familjehem har ökat med fyra individer. Detta tillsammans med ökade kostnader per placering har lett till ökade nettokostnader med 2, 3 mnkr. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har minskat med sex från Kostnadsökningen per hushåll endast har varit 0,5 % vilket har lett till en nettokostnadsminskning med 1,6 mnkr. LSS tkr Nettokostnaden för LSS gruppboenden har ökat med 0,4 mnkr även om det inte skett någon förändring av antalet boende. Istället är orsaken främst en ökad bemanning på grund av ett ökat tillsynsbehov. Antalet brukare som har korttidsvistelse har ökat med motsvarande tio dygn per månad, vilket har lett till en ökad nettokostnad med 1,2 mnkr. Även antalet brukare inom personlig assistans LSS har ökat, totalt med fyra individer, vilket ökat nettokostnaden med 0,6 mnkr. Arbetsmarknadsåtgärder +972 tkr Under 2014 startades en arbetsmarknadssatsning kalllad Världens kök vilket ökade nettokostnaderna med 0,5 mnkr. Arbetsmarknadsåtgärder ökar nettokostnader med 0,4 mnkr med anledning av att upphör ungdomsgarantin upphör under 2014, Detta betyder det vill säga inga intäkter, enbart kostnad VERKSAMHETERNA

83 Verksamhetens resultat TRYGGHET Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet Brukaren skall vara delaktig i de insatser och den vård som erbjuds Den som kommer i kontakt med socialtjänsten ska känna sig trygg och uppleva att personalen respekterar hans/hennes värdighet och integritet. Brukaren ska vara delaktig i de insatser och den vård som erbjuds Andel brukare som har en upprättad genomförandeplan i genomförandewebben, 100% Brukarnas omdöme om hemtjänsten, 80% Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning Brukarnas omdöme om äldreboende, 80% Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning Målet är delvis uppfyllt. Analys: LSS och socialpsykiatrins verksamhet har upprättat genomförandeplaner för de flesta individer. De som saknar plan har nyligen flyttat in. 87% av brukarna inom hemtjänsten är nöjda med insatserna. Målet är därmed uppfyllt. Analys: En nationell mätning av olika faktorer av brukarnas upplevelser av den kommunala servicen gör att resultatet kan jämföras med andra kommuner och vårdgivare. 81% av brukarna inom kommunens särskilda boenden är nöjda med insatserna. Målet är därmed uppfyllt. Analys: En nationell mätning av olika faktorer av brukarnas upplevelser av den kommunala servicen gör att resultatet kan jämföras med andra kommuner och vårdgivare. Brukare/patienter ska inte komma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbetet Avvikelsehanteringssystem, Lex Maria-anmälningar skall ej öka i jämförelse med 2013 Brukare/patienter erbjuds riskbedömning MNA, Norton och DownTon, 100% Lex Maria-anmälningar skall ej öka i jämförelse med Samtliga brukare/patienter skall erbjudas riskbedömning MNA, Norton och Downton Resultatet är uppfyllt avseende Lex Maria-anmälningar. Målet är ej uppfyllt avseende MNA, Norton och DownTon. Analys: Hälso- och sjukvårdspersonal skall tillse att riskbedömningar erbjuds och att dessa följs upp och uppdateras. Förebyggande arbete skall prioriteras så att behovet av vårdinsatser minskar Antalet fallolyckor skall minska med 5% Andelen individer i behov av placering i HVB (Hem för vård och boende) eller i familjehem skall minska med minst 25% Målet är inte uppfyllt. Analys: Omvårdnadspersonalen rapporterar i större utsträckning än tidigare fallolyckor. Målet är delvis uppfyllt Analys: Behovet av insatser i form av boende utanför det egna hemmet är fortsatt högt. Målgruppen ser dock annorlunda ut än föregående år då flera av placeringarna var orsakade av kriminalitet och missbruk. Under 2014 var orsakerna mer inriktade på relations och beteendeproblem samt behov av annan skolform med inkluderat internatboende. Behovet av köpt öppenvård har minskat i stor omfattning. VERKSAMHETERNA 83

84 MEDBORGARINFLYTANDE Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Äldre och personer med funktions-nedsättningar skall ges möjlighet till att påverka sin livssituation Delaktigheten vid upprättandet av genomförandeplaner skall vara 100% Målet är delvis uppfyllt. Uppföljning av insatser, genomförandeplan skall ske årligen Målet är delvis uppfyllt. BOENDE OCH MILJÖ År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne. Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till till resultatet Alla personer som har förutsättningar att klara ett eget boende skall ha eget kontrakt Andelen andrahandskontrakt skall minska med minst 10% Målet är delvis uppfyllt. Analys: Det är fortfarande stor bostadsbrist varför det varit svårt att uppnå målet. Det är dock flera av våra individer som har haft andrahandskontrakt som erhållit eget kontrakt. ARBETE OCH NÄRINGSLIV År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Andelen invånare med försörjningsstöd skall vara mindre än 5,3% Målet är ej uppfyllt men är på väg att bli uppfyllt. Analys: Ökad arbetslöshet och sjukdom är största orsaken till behov av försörjningsstöd samt andra omvärldsförändringar som påverkar behovet. Andel sysselsatta år (exkl i program med aktivitetsstöd) skall vara mer än 96% Målet är ej uppfyllt. Analys: Se ovan men arbetslösheten har minskat jämfört med föregående år. 84 VERKSAMHETERNA

85 SERVICE OCH KVALITET År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Nämndsmål Indikator och res. Res. Kommentarer till resultatet till resultatet Nämndens verksamhet skall ha god kvalitet och hög rättssäkerhet Antalet ej verkställda beslut, handläggningstider skall vara 0 det skall ej finnas några ej verkställda beslut. Andelen medarbetare som spelat värdegrundsspelet skall vara minst 50% Målet är ej uppfyllt inom LSS-verksamheten För övrig verksamhet är målet uppfyllt. Analys: Det finns ej verkställda beslut. Besluten avser bostad med särskild service enligt LSS och har inte kunnat verkställas på grund av platsbrist. Målet är delvis uppfyllt. Analys: Värdegrundsspelet är påbörjat. Framtiden Socialtjänsten berörs av konjunkturförändringar, befolkningsförändringar och förändringar som sker inom andra myndigheter. Konjunktursvängningar kan påverka behovet av försörjningsstöd. Vi behöver fortsätta att utveckla vår arbetsmarknadenhet för att kunna möta ekonomiska svängningar i samhället. Samverkan med arbetsförmedlingen behöver också förfinas. Förändringar i lagstiftningen skärper kraven på kommunerna. En förändring i kraven är att äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. Med äldres behov i centrum får också den äldre och hans eller hennes närstående ökade möjligheter att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. För att möta detta kommer det att ske en utveckling av arbetsmetoder, införandet av ÄBIC (äldres behov i centrum) samt inrättande av hemteam. För att möta framtida behov inom socialtjänsten är det viktigt med förebyggande arbete och samverkan med olika samarbetspartners. Vår befolkning blir också allt äldre vilket påverkar socialtjänsten i form av större behov av omsorgs- och serviceinsatser. Här kommer behovet av att utveckla digitala lösningar att bli viktigt. Vidare kan utveckling och eventuellt införande av ett nytt Hälsooch sjukvårdsavtal mellan de skånska kommunerna och Region Skåne påverka verksamheten och ekonomin från och med VERKSAMHETERNA 85

86 86 VERKSAMHETERNA

87 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 87 Foto: Scandinav Bildbyrå

88 RESULTATRÄKNING, mnkr Not Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändring Budget 2014 Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter 133,9 117,4 16,5 106,0 27,9 Verksamhetens kostnader -899,3-871,1-28,2-882,8-16,5 Avskrivningar -34,3-32,8-1,5-35,2 0,9 Jämförelsestörande poster 1 83,6 0,1 83,5 72,9 10,7 Verksamhetens nettokostnad -716,0-786,4 70,4-739,1 23,1 Skatteintäkter 2 576,0 564,5 11,5 577,0-0,1 Generella statsbidrag och utjämning 3 231,1 206,6 24,5 230,9 0,2 Finansiella intäkter 4 17,5 21,2-3,7 9,2 8,3 Finansiella kostnader 5-7,1-6,8-0,3-3,2-3,9 Resultat före extraordinära poster 101,6-0,9 102,5 74,8 26,8 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 6 101,6-1,0 102,5 74,8 26,8 KASSAFLÖDESANALYS, mnkr Not Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändring Budget 2014 Budgetavvikelse DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, exkl jämföresslestörande poster 17,9-1,1 19,0 1,9 16,0 Jämförelsestörande poster 83,6 0,1 83,5 72,9 10,7 Justering ej likviditetspåverkande poster: Av- och nedskrivningar 34,3 43,4-9,1 35,3-1,0 Avsättningar, netto 15, 16 0,4 0,0 0,4 3,0-2,6 Upplösning investeringsbidrag -0,2 0,0-0,2 0,0-0,2 Exploateringsverksamhet, värdeändring 0,6-1,3 1,9 5,7-5,1 Förändring kortfristiga fordringar -10,7 3,3-14,0 0,0-10,7 Förändring kortfristiga skulder 13,2-11,5 24,7 9,5 3,7 Upplösning bidrag statlig infrastruktur 10 1,1 1,1 0,0 1,1 0,0 Medel från den löpande verksamheten 140,2 34,0 106,2 129,4 10,8 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar, brutto -104,7-61,6-43,1-160,8 56,1 Investeringsbidrag 4,8 3,1 1,7 0,0 4,8 Försäljning fastigheter mm 0,0 0,0 0,0 Försäljning finanssiella anl.tillg. 0,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -99,9-58,5-41,4-160,8 60,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Särskilt avsatta medel, ökning -5,5-7,1 1,6 0,0-5,5 Utlämnade lån 1,4 1,4 0,0-11,2 12,6 Medel från finansieringsverksamheten -4,1-5,7 1,6-11,2 7,1 ÅRETS KASSAFLÖDE 36,2-30,2 66,4-42,6 78,8 Likvida medel vid årets början 186,2 216,4-30,2 169,4 16,8 Likvida medel vid årets slut 222,4 186,2 36,2 126,8 95,6 88 EKONOMISK REDOVISNING

89 BALANSRÄKNING, mnkr Not Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändring TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar: - Mark, byggnader, tekn anläggn 7 575,1 508,3 66,8 - Maskiner, inventarier 8 40,7 37,1 3,6 Finansiella anläggningstillgångar 9 221,8 223,2-1,4 Summa anläggningstillgångar 837,6 768,6-69,0 Bidrag till statlig infrastruktur 10 17,2 18,3-1,1 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 11 1,0 1,6-0,6 Fordringar 12 60,9 50,3 10,6 Kortfristiga placeringar ,0 156,5 5,5 Kassa och bank 222,4 186,2 36,2 Summa omsättningstillgångar 446,3 394,6 51,7 SUMMA TILLGÅNGAR 1 301, ,4 119,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 14 Årets resultat 101,6-1,0 102,6 Resultatutjämningsreserv 21,7 21,7 0,0 Övrigt eget kapital 922,4 923,4-1,0 Summa eget kapital 1045,8 944,2 101,6 Avsättningar För pensioner 15 6,4 6,9-0,5 Andra avsättningar ,2 114,3 0,9 Summa avsättningar 121,6 121,2 0,4 Skulder Långfristiga skulder 17 7,6 3,0 4,6 - varav förutbetald intäkt (7,6) (3,0) (3,0) Kortfristiga skulder ,2 113,0 13,2 Summa skulder 133,8 116,0 17,8 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 301, ,4 119,8 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER, mnkr Not Förändring Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser utfästa före ,0 321,4-15,4 Övriga ansvarsförbindelser - Borgens- och övriga ansvarsförbilndelser ,6 596,5-12,9 EKONOMISK REDOVISNING 89

90 DRIFTREDOVISNING per verksamhetsområde, mnkr Bokslut 2014 Bokslut 2013 Verksamhetsområde Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Politisk verksamhet 10,8 0,6 10,2 9 0,1 8,9 Infrastruktur, skydd mm 39,4 6 33,4 50,3 6,3 44,0 Fritid och kultur 40,6 6,2 34,4 39,9 5,1 34,8 Pedagogisk verksamhet 367,8 35,3 332,5 351,2 34,2 317,0 Vård och omsorg 335,3 67,9 267,4 311,5 50,2 261,3 Särskilt riktade insatser 12,5 10,1 2,4 11,3 9,7 1,6 Affärsverksamhet 0,8 2,3-1,5 0,9 2,4-1,5 Gemensamma verksamheter 210,7 92,5 118,2 216,6 98,8 117,8 Interna poster mm (not 21) -118,5-87,0-31,5-119,8-89,6-30,2 Summa 899,3 133,9 765,4 871,1 117,4 753,7 DRIFTREDOVISNING per nämnd, mnkr Bokslut 2014 Nämnd Kostnad Intäkt Netto Budget Budgetavvikelse Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 72,9 12,0 60,9 62,7 1,8 Teknisk nämnd 88,1 59,6 28,5 29,2 0,7 Miljö- och byggnämnd 37,4 5,6 31,8 32,3 0,5 Kultur- och fritidsnämnd 5,6 2,6 3,0 3,5 0,5 Barn- och utbildningsnämnd 460,0 62,8 397,2 398,3 1,1 Socialnämnd 353,8 78,3 275,5 270,4-5,1 Interna poster mm (not 21) -118,5-87,0-31,5-19,5 12,0 Summa 899,3 133,9 765,4 776,8 11,4 Nettoinvesteringar per verksamhetsområde, mnkr Bokslut 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Bokslut 2013 Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 1,1 Infrastruktur, skydd mm 6,9 9,9 3,0 3,5 Fritid och kultur 1,0 1,9 0,9 4,1 Pedagogisk verksamhet 70,6 110,7 40,1 44,9 Vård och omsorg 2,6 3,2 0,6 0,7 Särskilt riktade insatser 0,0 0,0 0,0 0,0 Affärsverksamhet 0,0 0,0 0,0 1,4 Gemensamma verksamheter 16,7 22,1 5,4 2,8 Ej beslutade objekt 0,0 13,0 13,0 0,0 Summa 97,8 160,8 63,0 58,5 90 EKONOMISK REDOVISNING

91 Noter till Resultaträkning, Finansieringsanalys och Balansräkning (tkr) NOT 1 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Återbetalning AFA Försäkring Nedskrivning Svenshögskolan Nedskrivning projekteringar -790 Reavinst försäljn av fastigheter o anl Reavinst exploateringsverksamhet Totalt not Reavinsterna 2014 avser försäljning av Sunnanå 12:1 mfl (Flansbjer), tkr samt tomt inom Sege Industriområde, tkr NOT 2 SKATTEINTÄKTER Egna skatteintäkter preliminärt Del- och slutavräkning Totalt not NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER Ränta på lån 0 0 Övriga räntor Ränta på pensionsskuld Aktieägartillskott Skärfläckan AB Övriga finansiella kostnader Indexuppräkning bidrag Södra Stambanan Totalt not NOT 6 ÅRETS RESULTAT Avstämning mot kommunallagens balanskrav. Årets resultat enligt resultaträkningen Återföring av tidigare reserverade medel Medel till resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Till 2015 kvarstår tkr som reservation för särskilda åtgärder. Årets balanskravsresultat efter avsättning av tkr till resultatutjämningsreserven, tkr, föreslås reserveras för framtida pensionskostnader NOT 3 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning Regleringsavgift Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Totalt not NOT 7 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Ingående anskaffningsvärde Förvärv och investeringar Omfört från/till exploateringsverksamhet Omfört till maskiner och inventarier (not 8) -11 Omfört till Investeringsbidrag (not 17) Korrigering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER Räntor på placering av likvida medel Räntebidrag från staten 0 Borgensavgifter Dröjsmålsräntor Avkastning avsatta medel Ränta från Skärfläckan Ränta utlånade medel VA SYD Utdelning aktier och andelar Övriga finansiella intäkter 3 Totalt not Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Korrigering Utgående ackumulerade Avskrivningar Bokfört värde Varav: Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter, affärsverksamhet 6 6 Publika fastigheter Fastigheter, annan verksamh Övriga fastigheter Exploateringsmark Pågående ny-, till- & omb Bokfört värde EKONOMISK REDOVISNING 91

92 NOT 8 MASKINER OCH INVENTARIER Ingående anskaffningsvärde Förvärv och investeringar Utrangering Omfört från mark, byggnader mm (not 7) 11 Korrigering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering Korrigering Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Varav: Maskiner Inventarier Bilar och andra transportmedel Konstverk o samlingar Övriga inventarier Bokfört värde NOT 9 Finansiella anläggningstillgångar Antal Aktier Aktier AB Sydvatten Sysav AB Kommentus AB Kommunassurans Syd Förs Skärfläckan AB Summa aktier Andelar Hvilans lantmannaskola 1 1 garantiförening Malmöhus läns företagsförening 0 0 Kommuninvest Ekonomisk Förening Summa andelar Medlemsinsatsen i Kommuninvest Ek För uppgår till 780 tkr. Efter insatsemissioner 2010 och 2011 uppgår det totala andelskapitalet till 800 tkr. Under har utdelning erhållits med tkr av vilket, i enlighet med stämmobeslut, tkr har återbetalts i form av insatskapital. Insatskapitalet uppgår till tkr per Ökningen ska enligt uttalande från RKR dock inte redovisas som tillgång i kommunens bokslut Långfristiga fordringar mm Skärfläckan AB, aktier BBAB, Skärfläckan AB, aktier ABMA, bostadsrätt i Riksbyggen 3 3 Förlagslån Kommuninvest Ek För Lån VA SYD Summa långfristiga fordringar Totalt not NOT 10 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Beslutat bidrag Upplösning I balansräkningen upptaget belopp Total not Enligt Genomförande och finansieringsavtal för Burlöv pendlarstation beslutat i fullmäktige skall Burlöv lämna bidrag till Trafikverket med tkr. Beloppet är angivet i 2010 års penningvärde. Fullmäktige har beslutat att bidraget skall redovisas som tillgång samt upplösas under 20 år. Bidraget i sin helhet, inkl indexreglering, är upptaget som avsättning (se not 16) NOT 11 EXPLOATERINGSFASTIGHETER Stora Bernstorp Flansbjer N Sege Industriområde Total not Fr o m 2005 redovisas exploateringsfastigheter som omsättningstillgång. Vid försäljning av exploateringsfastigheter resultatförs skillnaden mellan köpeskillingen och fastighetens beräknade andel av exploateringsutgifterna för området. Slutreglering sker då området är färdigställt och sålt. Från 2014 har redovisningsprinciperna ändrats för nya områden. För Sege Industriområde redovisas som omsättningstillgång enbart bokfört värde för tomtarken. Vid försäljning avräknas den försålda tomtens andel av det bokförda värdet från köpeskillingen. Från köpeskillingen avräknas även en beräknad gatukostnadsersättning, vilken behandlas som ett investeringsbidrag (långfristig skuld). Se not 17. Området Flansbjer har sålts i sin helhet under Se not 1 NOT 12 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar Statbidragsfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Totalt not I posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ingår tkr avseende skuldförda leverantörsfakturor hänförliga till 2015 års verksamhet (se not 17) 92 EKONOMISK REDOVISNING

93 NOT 13 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Som kortfristiga placeringar redovisas medel som fullmäktige särskilt avskiljt för förvaltning enligt avsnitt 4 Särskilt avsatta medel i Föreskrifterna för medelsförvaltning, antagna Pensionsmedelsförvaltning Robur Sverigefond Mega DnBNor, aktiefonder Summa Efter beslut i KF har tkr placerats som pensionsmedel i aktiefonder. Under har avkastning bokförts med tkr vilket har återinvesterats i fonderna. Marknadsvärdet uppgick till tkr (131231= tkr) Medel för infrastrukturbidrag Robur Sverigefond Mega DnBNor, aktiefonder DnBNor räntefonder Robur, räntefonder Summa Efter beslut i KF har tkr placerats i aktie- och räntefonder. Medlen avser att täcka kommunens medfinansiering för utbyggnaden av Södra Stambanan enligt överenskommelse träffad Under har avkastning mm bokförts med tkr vilket har återinvesterats i fonderna. Marknadsvärdet uppgår till tkr (131231= tkr) Totalt not NOT 15 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER Avser pensionsförpliktelser som ej utgörs av individuell del eller som täckts via inbetalda försäkringspremier. Beräknad löneskatt har påförts. Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Uppräkningar mm Intjänad pension årets pensionerade Ändrad samordning -176 Förändring av löneskatt Utgående avsättning Förpliktelsen minskad -genom försäkring erlagd löneskatt Överskottsmedel i försäkringen 0 0 NOT 16 ANDRA AVSÄTTNINGAR Framtida exploateringsutgifter: - St Bernstorp 1, ingående värde ny avsättning ianspråktaget utgående värde NOT EGET KAPITAL Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets resultat Totalt not Av det egna kapitalet 2013 har fullmäktige beslutat avsätta tkr till resultatutjäömningsfond (RUR). Av tidigare års balanskravsresultat har i 2013 års bokslut tkr reserverats för beslutade men ej genomförda projekt samt tkr för framtida pensionskostnader. Av medlen för beslutade ej genomförda projekt har under tkr förbrukats. I 2014 års bokslut kvarstår då en reservation på tkr för dessa ändamål. Av 2014 års balanskravsresultat (se not 6) föreslås tkr avsättas till RUR samt tkr reserveras för framtida pensionkostnader. Av det egna kapitalet 2014 har då tkr avsatts till RUR samt tkr reserverats för framtida pensionkostnader. Kommunens totala pensionsförpliktelser som ej upptagits i balansräkningen uppgår till tkr. - St Bernstorp 2, ingående värde ianspråktaget utgående värde Flansbjer ingående värde 0 ny avsättning 600 utgående värde Avtal om medfinansiering av utbyggnaden av Södra Stambanan genom Burlöv ingående värde ny avsättning utgående värde Avtal om medfinansiering av pendlarstation Burlöv, ingående värde ny avsättning utgående värde Översvämning 2007, ingående värde ianspråtaget utgående värde 0 0 Totalt not Avsättningarna St Bernstorp 1 och St Bernstorp 2 samt Flansbjer avser beräknade återstående exploateringsutgifter inom områdena i enlighet med detaljplanerna. Arbetena beräknas vara slutförda inom de närmsta 3-5 åren. Avsättningen för medfinansiering av utbygganden av Södra Stambanan enligt avtal Bidraget beräknas bli utbetalt ca Avtalat bidrag, tkr, skall räknas upp med index. För 2014 blev ökningen tkr (2013: 475 tkr).avsättningen för medfinansiering av pendlarstation Burlöv enligt avtal Avtalat bidrag, tkr, skall räknas upp med index. För 2014 blev ökningen 255 tkr (2013: 107 tkr). EKONOMISK REDOVISNING 93

94 NOT 17 LÅNGFRISTIGA SKULDER Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag Erhållna, ingående värde Årets Erhållna, utgående värde Upplösning, ingående värde 62 Årets Upplösning utgående värde Bokfört värde investeringsbidrag NOT 19 PENSIONSFÖRPLIKTELSER Pensionsförpliktelser utfästa före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Från och med 2007 beräknas förpliktelserna enligt den nya rekommendationen RIPS07. Beräknad löneskatt har påförts Ingående värde Pensionsutbetalningar Uppräkningar Sänkt diskonteringsränta Övrigt (aktualisering mm) Förändring av löneskatt Utgående värde Aktualiseringsgrad 96% 96% Gatukostnadsersättningar Erhållna, ingående värde 0 Årets 373 Erhållna, utgående värde Upplösning, ingående värde 0 Årets 4 Upplösning, utgående värde 4 0 Bokfört värde gatukostnadsersättningar Totalt not 17 långfristiga skulder NOT 18 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens skatter och avgifter mm Övriga kortfristiga skulder Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen pensionskostnad, ind del Förutbetald skatteintäkt Övriga interimsskulder Totalt not I posten Leverantörsskulder ingår tkr avseende kostnader hänförliga till 2015 års verksamhet. Motsvarande redovisas under kortfristiga fordringar (not 12) NOT 20 BORGENS- OCH ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunala företag Burlövs Bostäder AB SYSAV AB AB Malmöregionens Avlopp AB Sydvatten Summa Borgens- och förlustansvar för egnahem mm: Förlustansvar för egnahem Summa Övriga förpliktelser: Övriga Summa Totalt not Burlövs kommun har i mars 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken av de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Burlövs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 94 EKONOMISK REDOVISNING

95 NOT 21 INTERNA POSTER MM I beloppen ingår kostnader och intäkter som redovisas gemensamt för samtliga verksamheter (pensioner mm), korrigering för interna poster som ingår i verksamheternas kostnader/intäkter samt central korrigering för inventarieanskaffning som bokfört på förvaltningarna driftanslag. Kostnader: Finansiella kostnader redovisade under nämnderna mm Utbetalda pensioner inkl löneskatt Förändring semesterlöneskuld Årets nyintjänade pensioner Internt fördelad pensionskostnad mm Internt fördelad kapitaltjänstkostnad Upplösning bidrag till statlig infrastruktur Förändring upplupna löner Inventarieanskaffningar bokförda i nämndernas driftredovisning ,3 Interna kostnader i övrigt Summa kostnader Intäkter: Upplösning erhållna investeringsbidrag Interna intäkter i övrigt Summa intäkter Totalt not 21 (nettokostnad) EKONOMISK REDOVISNING 95

96 Sammanställd redovisning RESULTATRÄKNING, mnkr Verksamhetens intäkter 318,5 304,2 Verksamhetens kostnader ,3-984,4 Avskrivningar -65,7-63,3 Jämförelsestörande poster 83,6 0,1 Verksamhetens nettokostnad -672,8-743,5 Skatteintäkter 576,0 564,5 Generella statsbidrag och utjämning 231,1 206,6 Finansiella intäkter 11,5 10,7 Finansiella kostnader -23,2-20,9 Skattekostnader -4,5-3,6 Årets resultat, efter skatt 118,2 13,8 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Årets resultat 118,2 13,8 KASSAFLÖDESANALYS, mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, före betald skatt 34,4 17,7 Just ej likviditetspåverkande poster: Jämförelsestörande poster 83,6 0,0 Av- och nedskrivningar 63,9 72,8 Avsättningar, netto 0,4 0,9 Upplösning investeringsbidrag -0,2 0,0 Exploateringsverksamhet 0,6-1,1 Förändring kortfristiga fordringar -13,3 2,5 Förändring kortfristiga skulder 14,4-10,7 Upplösning bidrag statlig infrastruktur 1,1 1,1 Medel från den löpande verksamheten 184,8 82,2 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar, brutto -131,6-89,8 Investeringsbidrag 6,8 3,1 Medel från investeringsverksamheten -124,8-86,7 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlämnade lån 1,4 1,4 Amortering av skuld -15,1-14,3 Särskilt avsatta medel, ökning -5,5-7,1 Minskad långfr fordran -0,1-0,1 Betald skatt -3,1-3,2 Koncernlån 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten -22,4-23,3 BALANSRÄKNING, mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar: - Mark, byggnader, tekn anläggn 1 343, ,8 - Maskiner, inventarier 62,5 56,7 Finansiella anläggningstillgångar 14,2 13,1 Summa anläggningstillgångar 1 420, ,6 Bidrag till statlig infrastruktur 18,3 18,3 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 1,0 1,6 Fordringar 63,9 54,8 Kortfristiga placeringar 162,0 158,5 Kassa och bank 279,2 241,6 Förråd 0,4 0,5 Summa omsättningstillgångar 506,5 457,0 SUMMA TILLGÅNGAR 1 945, ,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 053,5 935,6 - därav årets resultat (118,2) (13,6) Avsättningar För pensioner 8,4 9,2 Andra avsättningar 121,1 119,1 Summa avsättningar 129,5 128,3 Skulder Långfristiga skulder 542,5 553,0 Kortfristiga skulder 219,9 207,0 Summa skulder 762,4 760,0 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1945,4 1823,9 ÅRETS KASSAFLÖDE 37,6-27,9 Likvida medel vid årets början 241,6 269,5 Likvida medel vid årets slut 279,2 241,6 96 EKONOMISK REDOVISNING

97 Investeringsredovisning Totalt per objekt Detta år Slutredovisat Verks Objekt Text Anslag Redovisat Avvikelse Kalkyl Redovisat Avvikelse tom KOMMUNSTYRELSEN FÖRV. FAST BUR ÅKAR 18:53 0,0 22,3-22,3 0,0 22,3-22,3 S Inventarier 630,5 642,5-12,0 134,4 642,5-508, Arkivinredning 100,0 58,0 42,0 42,0 0,0 42,0 S Ekonomisystem 300,0 273,6 26,4 0,0 178,5-178, Arkivanpassning 100,0 17,4 82,6 82,6 0,0 82,6 S Ombyggnad av arkiv 1 000,0 441,9 558,1 900,0 441,9 458, Fordon, maskiner hela kommunen 4 467,5 0, , ,0 0,0 5159, Byte televäxel 1 500, ,6 8,4 750,0 1480,6-730,6 S Beslutstödssystem 1 000,0 0, , ,0 0,0 1000, IT-kompletteringar, nät 1 512,5 991,1 521, ,0 991,1 1008, Bredband Företagsbyn 2 000, ,5 502,5 0,0 1235,9-1235, Bredbandsutbyggnad 2 000,0 38, , ,0 38,6 1961, Företagsbyn, inkomst 0,0-60,0 60,0 0,0-60,0 60,0 summa , , , , , ,6 Miljö- och byggnämnden Inventarier 89,8 37,2 52,6 52,6 0,0 52, Ärendehanteringssystem 600,0 529,6 70,4 70,4 0,0 70,4 summa 689,8 566,8 123,0 123,0 0,0 123,0 TEKNISK NÄMND Enkelt avhjälpta hinder 2 221, ,6 862,4 900,0 627,8 272, Utbyte adresstavlor 100,0 64,1 35,9 100,0 64,1 35,9 S Ombyggnad Repslagagatan 4 000,0 0, ,0 0,0 0,0 0, Trafikmätare 150,0 135,5 14,5 0,0 135,5-135,5 S Segevägen GC-bana 2 500, , ,6 0,0 484,7-484,7 S Segevägen GC, statsbidrag 0, , ,0 0,0 0,0 0,0 S Cykelled Nordanå 400,0 0,0 400,0 400,0 0,0 400, Cykelled Nordanå 0,0 0,0 0,0-200,0 0,0-200, Förbindelseväg förskola Ö Dalsl. 900,0 903,3-3,3 0,0 63,8-63,8 S Bullerprojekt 1 000,0 232,6 767,4 600,0 0,0 600, Bro Stationsvägen 2 200,0 589, ,0 0,0 12,0-12,0 S GC-bana Åkarp Lundavägen 1 500,0 0, ,0 0,0 0,0 0, GC-bana Åkarp medfinanisering -750,0 0,0-750,0 0,0 0,0 0, Försköning av infarterna 600,0 509,9 90,1 300,0 278,5 21,5 S Dekorationsbelysning 300,0 0,0 300,0 150,0 0,0 150,0 S Trafiksigna Sockervägen byte 500,0 0,0 500,0 500,0 0,0 500, Tändsystem Arlöv 450,0 291,7 158,3 0,0 0,0 0,0 S Trafikplats Flansbjer, del av 1 000,0 0, , ,0 0,0 1000, Svenshögsvägen/Nya skolan 2 500,0 0, ,0 500,0 0,0 500, Byte armaturer och belysningsstolpar 3 000,0 744, , ,0 744,7 755, Lekplatser 3 750, ,2 126, ,4 3481,5 126,9 S Trygghetsåtgärder 900,0 399,9 500,1 300,0 35,0 265, Medfinansiering Trygghetsåtg -300,0-10,6-289,4-150,0 0,0-150, Trygghetsåtgärder belysning 300,0 235,7 64,3 300,0 235,7 64,3 S Expl Stora Bernstorp , , ,3 0,0 1241,1-1241, Expl Stora Bernstorp, inkomst , , ,0 0,0 0, St Bernstorp etapp , , ,3 700,0 0, St Bernstorp etapp 2, inkomst , , , ,0 0, EKONOMISK REDOVISNING 97

98 Totalt per objekt Detta år Slutredovisat Verks Objekt Text Anslag Redovisat Avvikelse Kalkyl Redovisat Avvikelse tom Div markförs, utgift 200,0 13,2 186,8 0,0 0, Exploatering Flansbjer Norra 9 000,0 216, ,3 0,0 30,6-30, Markförs. Flansbjer Norra , , ,0 0, , Förs.mark Södervångssk. Utgift 0,0 66,3-66,3 0,0 0, Försäljning mark Södervångsk ,0-288, ,5 0,0 0, Sege nya Industriområde, utgift 3 100, ,3 383, ,0 2237, Sege nya industriområde, inkomst , , , ,0-1888,8-3511, Energieffektivisering EPC , , , ,0 5085,7 1914, Tillgänglighetsåtgärder alla fastigheter 3 000,0 66, , ,0 66,5 2933, Miljöhus, källsortering 1 500, ,9 13,1 500,0 512,5-12,5 S Vårboskolan fönsterbyte (även DB) 4524, ,4-216, ,0 2267,4-143,4 S Svenshögskolan nybyggnad , , , , , , Tågarpskolan , , , , ,6 5173, Svanetorp yttre miljö + staket 500,0 141,5 358,5 500,0 141,5 358,5 S Värdeöverföring Burlövs bostäder 0, , ,0 0,0-2000, S Burlöv gamla skola, mark 0,0 21,7-21,7 0,0 21,7-21,7 S Förvärv fastighet Arlöv 19: , ,0 0,0 0,0 3900, S Ny Badanläggning 400,0 208,8 191,2 0,0 208,8-208, Harakärrsgården dörrstängare 500,0 353,4 146,6 500,0 353,4 146,6 S Kostn. Försälj Glimm.Plan 0,0 34,0-34,0 0,0 0,0 0 S FÖRSKOLA Ö DALSLUND, BYGG 0,0 191,5-191,5 0,0 191,5-191,5 S Svenshögs fsk yttre miljö 0,0 471,4-471,4 0,0 471,4-471,4 S Näridrottsplats 1 000,0 17,0 983, ,0 17, st Servicefordon 710,0 717,5-7,5 0,0 717,5-717,5 S summa , , , , , ,3 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Inv kultur o fritid 290,8 287,6 3,2 400,0 287,6 112, Utegym 150,0 0,0 150,0 150,0 0, Utlånings/ återlämningsapparater 350,0 298,4 51,6 350,0 298,4 51,6 S summa 790,8 586,0 204,8 900,0 586,0 314,0 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Inventarier kulturskolan 275,0 278,5-3,5 0,0 142,6-142,6 S Inventarier nya förskolor 1 017, ,9-9,6 0,0 180,6-180,6 S Inventarier 1 353, ,8-122, ,0 1475,8 1024, Skolgårdar 628,3 380,4 247, ,0 380,4 619,6 S Verksamhetsanknytna förändr 149,1 75,8 73,3 300,0 75,8 224,2 S IT-klassrum 2 436, ,0 7, ,0 2429, S Inventaier Tågarpskolan 500,0 74,7 425,3 500,0 74,7 425, Inventarier köket Harakärrsgården 500,0 0,0 500,0 0,0 0,0 0 summa 6 859, , , , ,9 541,1 SOCIALNÄMND Inventarier 1 010,5 975,2 35, ,3 975,2 260, Utbyte datorer 436,1 256,6 179,5 400,0 256,6 143,4 S Bluetoothteknik hemvård 1 000,0 996,2 3,8 800,0 721,5 78,5 S Sockerbitstorgets gruppboende: golv, hall och kök 100,0 20,0 80,0 100,0 20,0 80 S Daglig verksamhet: Ny toalett 150,0 234,9-84,9 150,0 234,9-84,9 S Dok. Program Reg Skåne 0,0 0,0 0,0 20,0 0,0 20 S summa 2 696, ,9 213, , ,2 497,1 98 EKONOMISK REDOVISNING

99 Totalt per objekt Detta år Slutredovisat Verks Objekt Text Anslag Redovisat Avvikelse Kalkyl Redovisat Avvikelse tom ÖVRIGA INVESTERINGAR KORR MÖBLER MM 0,0 454,0-454,0 0,0 454,0-454 S KORR IT-UTRUSTN MM 0, , ,3 0,0 2238,3-2238,3 S summa 0, , ,3 0, , ,3 TOTALT Kommunstyrelse , , , , , ,6 Miljö- och byggnämnden 689,8 566,8 123,0 123,0 0,0 123,0 Teknisk nämnd o M&Bnämnd , , , , , ,3 Kultur och fritid 790,8 586,0 204,8 900,0 586,0 314,0 Barn och utbildning 6 859, , , , ,9 541,1 Social 2 696, ,9 213, , ,2 497,1 Övrigt 0, , , , , ,7 Oförutsett TOTALT , , , , , ,8 varav nettoinvestering , , ,7 markförsäljning 0,0 0,0 0,0 förs exploateringsmark , , ,2 explaoteringsutgift 1 800, ,6-437,0 minskad avsättning 0, , , , , ,6 EKONOMISK REDOVISNING 99

100 BURLÖVS KOMMUN Revisorerna Till fullmäktige i Burlövs kommun Revisionsberättelse för år 2014 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits kommunstyrelse och nämnder och genom utsedd lekmannarevisor verksamheten kommunens hel- och delägda företag. s tyrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan "Revisorernas redogörelse för år 2014" och i under året avlämnade revisionsrapporter. Genomförda revisionsgranskningar har fortlöpande översänts till fullmäktige under året. l årets granskningar vill vi särskilt understryka några slutsatser. Tekniska nämnden behöver säkerställa att avrop mot ramavtal sker i enlighet med kommunens egen policy och lagstiftningen. Med nuvarande arbetssätt finns risk för otillåtna direktupphandlingar. Vi har uppmärksammat att socialnämnden bör stärka sin ekonomiska styrning och uppföljning. Åtgärder för att få en budget i balans måste konkretiseras och tydligt ange effektiviseringar i ekonomiska termer. l detta avseende är det centralt att nämnden tar fram en internkontrollplan. Barn- och utbildningsnämnden behöver vända på trenden av att fler elever söker sig till andra skolor än de kommunala. Dialogen med föräldrar behöver utvecklas genom att tydligare information om det resultat som uppnås och de utvecklingsinsatser som pågår. Kommunstyrelsen behöver skärpa sin uppsikt över det finansiella samordningsförbundet, då förbundet varken finansierat eller bedrivit projekt i den omfattning som rimligtvis kan förväntas. Konsekvensen är att förbundet bygger upp ett eget kapital som vida överstiger nationella rådets rekommendationer. Detta lämnar uppenbara frågor om ledning och styrning av förbundet, särskilt som bristerna avseende 2014 inte avviker från tidigare år. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Burlövs kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

101 BURLÖVS KOMMUN Revisorerna Vi bedömer sammantaget att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Ansvarprövning Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för nämnderna och dess ledamöter i: kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och byggnämnden, socialnämnden samt tekniska nämnden Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2014 godkänns. Vi åberopar bifogade redogörelse och tidigare överlämnade rapporter. Leo Harvigsson är vald med undantag för granskning av kultur- och fritidsnämnden. Arlöv den 29 april 2015 :=\~~el \J;J Holm Gunnar Rune Elsie Nilsson, :,~ ~4v? ~ U~G~t~~ j, Leo Harvigsson Kurt Nilsson Till revisionsberättelsen hör bilagorna: - Revisorernas redogörelse för år Granskning av årsbokslut och årsredovisning Uppföljning av granskningar genomförda Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna avseende Burlövs Bostäder AB, AB Malmöregionens avlopp och Skärfläckan AB.

102 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Burlövs kommun följer i allt väsentligt den Kommunala redovisningslagen (KRL) och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning, med nedanstående preciseringar och kommentarer. Leasing Leasing av inventarier förekommer för IT-utrustning samt personalbilar. IT-utrustning har en löptid på 3 år och redovisas därför som operationell leasing. Leasing av personbilar omfattade vid årsskiftet 5 objekt till ett värde av 0,5 mnkr. Värdet bedöms som inte väsentligt och avtalen redovisas därför som operationella, dvs som hyra. Kommunens hyresavtal för lokaler bedöms samtliga inte uppfylla kraven för finansiell leasing, varför de redovisas som operationell leasing. Investeringsbidrag Från 2013 redovisas erhållna investeringsbidrag som långfristig skuld (förutbetald intäkt) som därefter periodiseras linjärt under samma nyttjande tid som motsvarande tillgång har. Anläggningstillgångar Som anläggningstillgång redovisas tillgångar för stadigvarande bruk med en varaktighet på minst 3 år och ett anskaffningsvärde som överstiger ett halvt prisbasbelopp (ca 22 tkr). Vid beräkning av anskaffningsvärde ska anskaffningar som har ett naturligt samband ska anskaffningsvärdet beräknas utifrån det sammanlagda värdet. Sådant samband anses föreligga vid anskaffningar för ett särskilt ändamål (t ex vid nya lokaler eller ny verksamhet) all anskaffning av möbler och lokalutrustning med en varaktighet på minst 3 år, all anskaffning av IT-utrustning med en varaktighet på minst 3 år. Undantag görs för vitvaror och liknande som ingår i fastighetsunderhållet. Från 2014 års bokslut har en noggrannare bedömning av nyttjandetiderna gjorts. För objekt som tagits i bruk under 2014 har uppdelningen på komponenter med skilda avskrivningstider. För objekt tagna i bruk före 2014 har ingen uppdelning i komponenter gjorts. Vanliga avskrivningstider 2014: Byggnader: efter komponenter år Gator: efter komponenter, år IT-utrustning, 3 år Fordon, 5 år Möbler och övriga inventarier, 10 år Mark, konst, 0 år Exploateringsredovisning Fram tom 2013 har alla utgifter för exploaterings-områden, inkl allmän platsmark, tagits upp som omsättningstillgång. Försäljning av tomtmark har redovisats som intäkt i resultaträkningen, med tomtens beräknade andel av områdets utgift som kostnad. Från och med 2014 har redovisningsprinciperna ändrats för nya områden. Som omsättningstillgång redovisas enbart utgifter för tomtmarken medan utgifterna för allmän platsmark (gator, GC-vägar, parker mm) redovisas som anläggningstillgång (publik egendom). Vid försäljning avräknas en beräknad gatukostnadsersättning från köpeskillin-gen, och redovisas som långfristig skuld (förutbe-tald intäkt). Resterande del av köpeskillingen utgör tomtlikvid och redovisas som intäkt i resultaträk-ningen. Tomtens beräknade andel av tomtmarkens anskaffningsvärde redovisas som kostnad. Den bokförda gatukostnadsersättningen upplöses (intäktsredovisas) med samma nyttjandetid som avskrivningstiden för den allmänna platsmarken. Rättstvister Kommunen har bestridit ett krav från Norconsult på betalning av 6,5 Mkr avseende projektering av Svenshögskolan. Kommunen har riktat motkrav mot Norconsult överstigande Norconsults krav avseende förseningsvite för arbete som inte levererats. Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning från tidpunkten då anläggningen tas i bruk baserat på anskaffningsvärdet. Historiskt har nyttjandeperioden bedömts utifrån Kommunför-bundets rekommenderade avskrivningstider om inte särskilda skäl föranlett annan bedömning. 102 EKONOMISK REDOVISNING

103 EKONOMISK REDOVISNING 103

104 Box 53, Arlöv Besöksadress Kärleksgatan 6 Växel